Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 607
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdulahad, Rania
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Skrivmoment på engelska för nyanlända elever: En studie ur lärarens perspektiv i gymnasieskolan2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens mångkulturella samhälle har många engelskalärare nyanlända elever i sina vanliga klasser. Det är mycket viktigt att synliggöra de utmaningar som kan uppstå i klassrummet och visa olika sätt på vilka läraren kan möta dem. Syftet med denna studie är dels att belysa några av de svårigheter som lärarna med nyanlända elever i sina klasser kan möta under sin ordinarie undervisning när det gäller skrivmoment på engelska, och dels att ta reda på vilka strategier och processer lärare kan använda för att individualisera undervisningsprocessen och övervinna svårigheterna. En empirisk studie innefattande semistrukturerade intervjuer med fem engelskalärare i två olika gymnasieskolor har genomförts. Antalet nyanlända elever har varierat från klass till klass liksom deras kunskapsnivå i engelska. Datamaterialet har delats in i olika kategorier och analyserats enligt en transspråkande pedagogi sk modell som kallas för tresträngsmodellen. Resultatet visade att de flesta av de utmaningar som lärarna står inför ligger i den stora skillnaden i kunskapsnivåerna i engelska språket bland nyanlända elever. Resultatet visade också att de flesta lärare försöker använda elevernas modersmål som en resurs i undervisningen i engelska genom att dela in eleverna i smågrupper med samma modersmål för att gynna språkinlärningen. Avslutningsvis visas transpråkandet vara positivt för elevers språkinlärning.

  • 2.
    Abdulmuslimova, Nurbika
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Nätbaserad undervisning på SFI ur elevperspektiv: En kvalitativ studie om sex elevers upplevelser av för- och nackdelar med nätbaserad undervisning på SFI2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur SFI C- och D-elever (studieväg 3) upplever nätbaserad undervisning under Coronapandemin samt vilka erfarenheter eleverna har om arbetet med digitala verktyg och vilka möjligheter och begränsningar nätbaserad undervisning har vad gäller muntlig färdighet. Dessutom vill jag undersöka vilka möjligheter och utmaningar med nätbaserad undervisning jämfört med närundervisning i SFI beskrivs av eleverna. 

    Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Här diskuteras de medierande verktyg (digitala hjälpmedel) i form av datorer, ipads och mobiltelefoner samt lärarplattformar såsom Microsoft Teams och Liber Lunis som eleverna använder när de studerar på distans. Med hjälp av perspektivet används även scaffolding (stöttning) på online lektionerna, när en starkare elev hjälper en svagare. 

    För att kunna få svar på mina forskningsfrågor använder jag mig av en kvalitativ metod, som ger en fördjupad översikt över elevernas upplevelse av nätbaserad undervisning. Studien genomförs genom fysiska träffar med intervjuer på plats. I denna undersökning deltar sex SFI-elever från kurs C och D (studieväg 3). 

    Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade eleverna använder Microsoft Teams och Liber Lunis som digitala hjälpmedel vid nätbaserad undervisning. Samtliga informanter använder sina privata mobiltelefoner och tre av informanterna använder datorer. I resultatet framkommer att fem av sex informanter upplever att det finns flexibilitet och möjlighet att bland annat kunna kombinera sina studier med arbete vid distansstudier, medan en informant bara vill ha närundervisning, eftersom denna studieform fungerar bäst enligt henne. Resultatet visar att informanterna upplever att de får utveckla sin muntliga färdighet i små grupper via ”Break-out rooms”. Resultatet visar också att informanterna anser att de får handledningstid när de behöver det.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Håkansson, Jan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola2021Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 26, nr 1, s. 15-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Bild.
    Danielsson, Helena
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Bild.
    Elevrespons på bloggen2013Ingår i: Meningsskapande fritidshem: Studio som arena för multimodalt lärande / [ed] Malin Rohlin, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, s. 81-113Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De äldre barnen på fritidshemmet är i fokus i detta kapitel, som behandlar barns lärande vid inkludering av visuella uttryck i den pedagogiska verksamheten. Vi lät elever i tolvårsåldern inspireras att samtala om bilder och multimodala texter via en digital utställningsplats. Det övergripande syftet med vår studie var att stärka barnens förmåga att återkoppla och reflektera kring egna och andras arbeten och på så sätt öka deras förståelse både för bildskapande och för de kunskapsområden som varit föremål för deras studier. Olika temaarbeten har följts under en längre tid - projekt som äger rum i skolans sammanhang men i kapitlet diskuteras som idéer för möjligt samarbete mellan lärare på fritidshem och i skolmiljön. Konkreta exempel från barnens arbete och process varvas i kapitlet med teorier och begrepp in området visuell gestaltning och estetiska lärprocesser.

  • 5.
    Aho, Erika
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Henriksson Persson, Anna
    Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Larsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Skolnära – ett skolnära begrepp?2016Ingår i: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 12, nr 1, s. 116-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolnära kan beskrivas som ett relativt nytt begrepp inom utbildning och forskning med skolanknytning. Det förekommer ofta i sammanhang där det tycks finnas en ambition att knyta skola och forskning närmare varandra. Det kan till exempel handla om olika forskarskolor, skolforskning och skolutvecklingsprojekt. Dock finns ingen enhetlig definition av begreppet utan det används parallellt med och i vissa fall synonymt med begreppen praktiknära och praxisnära. Syftet med denna artikel är att bidra till en problematisering av begreppet skolnära med fokus på såväl innebörder som användningsområden. Utifrån studier av olika typer av texter belyses hur begreppet skolnära används inom skolforskning och i andra utbildningsvetenskapliga sammanhang idag. Begreppet skolnära ser ut att uppkomma i samband med framväxten av forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete men återfinns idag även inom andra forskarutbildningsämnen. Till exempel kan en ”skolnära avhandling” vara skriven inom pedagogik eller något ämnesdidaktiskt ämne. Vad det innebär att forskningen är skolnära tycks ha skiftande innebörd och avgränsning i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om huruvida forskningen bedrivs av eller för lärare. Begreppet används också inom skolvärlden i ett vidare perspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Aida Niendorf, Mariya
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Japanska.
    Saito, Rieko
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Japanska.
    Creating an effective environment for development of intercultural competence through online Japanese Language exchanges: How it is done and what it takes2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Developing intercultural competence has been an important focal point of university education especially in the area of foreign language instruction. In order to incorporate intercultural competence in our Japanese language instruction, we have brought together students studying Japanese from the U.S., Korea and China to join our students studying Japanese in Sweden for online exchanges. In order to create an ideal virtual classroom environment in an international setting, we have examined how students from different countries interact during the online exchanges in Japanese. In this presentation, we will discuss the process, strength, difficulties and potential of such exchanges.

  • 7.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Skriftspråksutvecklingen i övergången från förskoleklass till årskurs ett2017Ingår i: Barns övergångar: Förskola, fritidshem, grundsärskola och grundskola / [ed] Anne Lillvist & Jenny Wilder, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 1, s. 59-78Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Hansson, Åse
    Göteborgs universitet.
    Johansson, Stefan
    Göteborgs universitet.
    Teachers’ academic achievement: evidence from Swedish longitudinal register data2021Ingår i: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928, Vol. 47, nr 1, s. 60-80Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The difficulty recruiting competent teachers is widespread, and the status of the teaching profession is on the decline. Sweden is just one country with these problems. Using longitudinal register data for every teacher in Sweden born between 1972 and 1998, the present study investigates changes in teachers’ own school grades to shed light on patterns of recruitment to the teaching profession. The main methods were regression analysis and descriptive statistics. Results showed a significant decline in teachers’ grade average between 1996 and 2016, with certified teachers having a higher grade average than uncertified teachers throughout this period. Grades of primary school teachers were lower compared with those of secondary school teachers. Higher grade average for secondary school teachers of natural science subjects compared with teachers of other subjects was also observed. The decline in teachers’ grades is a factor characterizing changed recruitment patterns and one likely to affect teacher quality. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Hansson, Åse
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
    Johansson, Stefan
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
    Gustafsson, Jan-Eric
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
    Characteristics of Teacher Competence: Trends over Time and Between Student Groups in the Swedish Compulsory School2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Achievement differences across schools have increased in Sweden during the past two decades, at the same time as average achievement levels have declined, for example in mathematics (Holmlund et al., 2014; SOU 2014:05) and reading (Skolverket, 2013). These negative trends may be related to schools’ demographic, organizational and resource prerequisites. The organizational basis for the Swedish compulsory school has undergone significant changes since the late 1980s, with free school choice, an increasing number of private schools and a larger autonomy for school leaders. The increased school segregation with respect to migration background since the implementation of these reforms (Yang Hansen & Gustafsson, 2016), could possibly be caused by the continuing decline in inclusion of migrant students and a related educational inequality in instructional quality and teacher competence. Inclusion is defined as a structure of organizing integration according to particular rules and regulations.

    The results of research on effects of teacher competence are, however, somewhat fragmented and unclear, at least with respect to effects on different student groups. This can partly be explained by uncertainties in the determination of crucial teacher characteristics. Making comparisons between for example authorized and unauthorized teachers has been shown to be problematic. There is vast research in this field which is characterized by severe methodological problems, e.g. with respect to drawing causal conclusions from cross-sectional observational data. For example, no correlation between student achievement and various resource factors has been found in some studies (e.g. Hanushek, 1997), whereas others found a positive correlation (e.g. Greenwald, Hedges & Laine, 1996).

    A teacher effect on student achievement is, however, well manifested (e.g., Gustafsson, 2003; Gustafsson & Myrberg, 2002; Johansson, Myrberg, & Rosén, 2015; Nye, Konstantopoulus, & Hedges, 2004; Rockoff, 2004), and the results also suggest that lower achieving students, as for example immigrants, are the more likely to benefit from increases in teacher effectiveness (e.g., Sanders, 1998). Teacher quality is, furthermore, one of the resource factors that explains most of the increase in performance differences between schools in Sweden (Björklund, Fredriksson, Gustafsson, & Öckert, 2010, Ch 7; Gustafsson & Myrberg, 2002). The general reduction in teacher quality in Sweden the last decades (SOU 2014:05), and the decreased equality of allocation of teacher competence between schools (Hansson & Gustafsson, 2016; OECD, 2013), supports these results. However, the variation between student outcomes that different teachers are achieving (Hanushek, 2003) needs to be further problematized and discussed. Teacher knowledge and skills, teacher training and teaching experience are examples of characteristics highlighted in different meta-studies (e.g., Greenwald, Hedges & Laine, 1996), that should be subject of such an investigation.

    This study intends to develop a precise and differentiated description of teacher quality for use in future analyses of relations between teacher competence and educational results, with focus on interactions with student composition of schools due to students’ socio-economic and migration backgrounds. The description is among other factors focusing on teacher’s basic knowledge, subject-related and pedagogical training, and type of teacher training program. One aim is to investigate the variation over time in access to qualified teachers and the variation in teacher qualifications between schools. In further analyses, the significance of the teacher characteristics for literacy and mathematics in grades 1 to 6 will be focused.

    Overall, the project, which this study is a part of, is expected to generate insights about essential conditions for effective and equitable teaching in Swedish and mathematics in primary school, and about distributions of teacher competence across schools with different student composition.

  • 10.
    Aldali, Rawan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet: En intervjustudie om hur förskollärare arbetar för att barn i behov av särskilt stöd ska få utvecklas i en inkluderande lärmiljö2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie fokuserar förskollärarens upplevelser och erfarenheter när det gäller inkluderingen av barn som är i behov av särskilt stöd. För att få fram ett resultat har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Genom intervjuerna har jag besvarat mina frågeställningar:” Vilken kunskap har förskollärare om barn i behov av särskilt stöd och varifrån kommer denna kunskap?” samt ”Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att kunna inkludera barn som är i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet?”

    Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Två centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet används i analysen av insamlad information: proximala utvecklingszonen och scaffolding. Resultatet visar att det finns ett behov av mer utbildning och fortbildning för förskollärare för att stärka deras kunskap om att stödja barn i behov av särskilt stöd. Vidare visar resultaten att genom att använda olika strategier och anpassningar kan pedagogerna skapa en inkluderande miljö som främjar barnens delaktighet och lärande. Dessa insatser leder till att barnen med särskilda behov aktivt kan delta i förskolansverksamhet. Resultatet visar att förskollärarna möter flera utmaningar och svårigheter i sitt arbete med att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Bristande kunskap och kompetens inom området och osäkerhet kring identifiering av barnens behov samt lämpliga stödinsatser, framstår som några av de största utmaningarna. Kommunens ekonomi och resursbrist förefaller vara en betydande utmaning för förskollärare när det gäller inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Detta är särskilt utmanande när det finns stora barngrupper och många olika behov att hantera. Individuellt stöd till barn med särskilda behov blir då svårt att erbjuda på grund av tidsbrist och begränsade resurser. Resultatet visar också att samarbete mellan pedagoger, föräldrar och andra professionella är en viktig faktor för att lyckas med inkluderingsarbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Alfredsson, Oscar
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Att förstå bråk: En kvalitativ studie om bråkundervisning och elevers förståelse av bråk2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bråk är något som många elever upplever är svårt. Samtidigt har bråk en central roll i taluppfattningen och är nödvändigt för att förstå andra områden i matematiken. Syftet med den här studien är att få en förståelse för hur lärare som arbetar i årskurs 4–6 beskriver elevers svårigheter och missuppfattningar kring bråkbegreppet. Det är även att förstå hur de beskriver sin undervisning gällande innehåll och didaktiska strategier för att öka elevers förståelse för bråkbegreppet. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar årskurs 6. Som underlag till intervjuerna har även ett elevtest tagits fram som bygger på de fem subgrupperna av bråk: del- helhet, förhållande, operator, resultat av division och mätning. Det insamlade materialet sammanställdes sedan i kategorier som dels handlade om elevers förståelse, dels om lärarnas undervisning. Därefter analyserades det som lärarna beskrev och kopplades samman med tidigare forskning på området. Det framkom i samtalen med lärarna att de känner väl till sina eleversstyrkor och svagheter. Det framkom även att undervisningen som eleverna möter, har ett fokus på procedurer. En slutsats är att det vore gynnsamt att frångå läromedel för att elever ska få en mer begreppslig förståelse för bråkbegreppet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Alves Rocha Karlsson, Fabrício
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Skönlitteratur i svenska som andraspråksklassrum: En fenomenografisk studie om användning av skönlitteratur i gymnasiet2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattningar gällande användning av skönlitteratur i svenska som andraspråk. Undersökningens realiseras genom att skapa empiriska data om lärarnas uppfattningar. Detta görs genom att besvara på frågeställningar som gäller vad lärarna berättar om användning av skönlitterära texter i undervisningen och hur de beskriver deras egna arbete med skönlitteratur i svenska som andraspråk. Studien använder sig av fenomenografi med en kvalitativ metod. Metoden i studien tillämpas med användningen av en semistrukturerad intervju. Resultat som framkommer är att lärarna uppfattar urval av skönlitteratur som en komplex och väsentlig del gällande användning av skönlitteratur och undervisningen bör utgå från en erfarenhetsbaserad undervisning med fokus på elevernas bakgrund, förkunskap och erfarenhet. Dessutom visar denna studie att lärarna uppfattar att syftet med undervisningen innebär skapande av läslust bland eleverna samt engagerade och analytiska läsare. Slutsatser är att lärarna uppfattar undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv med en erfarenhetsbaserad undervisning där elevernas varierade sociala, ekonomiska och kulturella bakgrunder övervägs i hög grad. Dessutom uppfattar de att arbetssättet består av en interaktionell och integrerad språklig undervisning med muntliga och skriftliga uppgifter som innebär en högkognitiv undervisning. Lärarna berättar också att de vanligaste skönlitterära texter som väljs i undervisningen är noveller och ungdomsnoveller. Det som studien åskådliggör framför allt är att skillnader i uppfattningar synliggörs på en detaljerade nivå där olika typer av texter och arbetssätt uppfattas som användbara och övervägs beroende på elevernas förutsättningar och lärarnas erfarenheter. Studien visar även att det inte finns någon bestämd och unik formel för att verkställa en andraspråksundervisning med användning av skönlitteratur. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Andersson, Anna-Lena
    et al.
    The School of Education, Culture and Communication, and Special Education, Mälardalen University, Västerås, Sweden.
    Bagger, Anette
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Lillvist, Anne
    The School of Education, Culture and Communication, and Special Education, Mälardalen University, Västerås, Sweden.
    Looking through the kaleidoscope of inclusion in policy on students with intellectual disabilities2023Ingår i: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, the Compulsory School for Students with Intellectual Disabilites (CSSID) is currently experiencing political change, as this type of school is being renamed and is undergoing organisational changes. The inclusion of children with intellectual disabilities (ID) in schooling, and in general society, has been challenged and debated for decades; such debates are at the heart of some of these changes. In this study, we have systematically investigated the policy work (e.g. government reports and statements) preceding and governing the changes. Hence, the purpose of the study is to contribute knowledge on how policy documents inscribe meaning to the inclusion of children with ID. Results show that discourses on inclusion are connected to neoliberal values and practices, such as assessment, global comparison, and accountability. It has been suggested that this may have a profound and long-term effect on how children with ID are fabricated and hence, how the child with ID and their education can be understood in terms of being included in the idea of ‘all students’ in policy, and in addition, in practice.

  • 14.
    Andersson, Anna-Lena
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Lillvist, Anne
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Bagger, Anette
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    The stealth policy of inclusion of students with intellectual disability2022Ingår i: EDUCATION AND INVOLVEMENT IN PRECARIOUS TIMES: ABSTRACT BOOK. NERA CONFERENCE 2022 / [ed] Mikael Dal, School of Education, University of Iceland , 2022, s. 1039-1039Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish school system is currently undergoing a change, one in which issues of inclusion for students with ID are at stake. Policy documents mirror ideas, beliefs and value systems that are expressed in the society. In order to better understand the processes of in(ex)clusion of students with ID there is a need to analyze policy. In this study we have analyzed 61 parliamentary texts, such as propositions, decisions and investigations from 2011- 2021 considering compulsory school for students with intellectual disabilities, CSSID (Grundsärskola). Specifically, the analysis focused on how inclusion and students with intellectual disability were fabricated by contemporary policy discourses. Findings indicated that inclusion was fabricated as equal rights to schooling, as the right to be assessed and accountability and as being closer to the norm. Furthermore, the results show a strive for alignment of the structure of schools for children without ID and children with ID to synchronize the work between the school forms, and that much emphasis is put on students’ equal participation in the assessment of knowledge. This seems to mean “sameness” regarding hours, and systems in place for assessment. From this our conclusion is that inclusion is above all to be an active neoliberal subject and the most important thing is then that the organizational structures are in alignment. Hence/ this is example on what Allan (2015) calls the Stealth bureaucracy in Sally Tomlinsson’s irresistible rise of the SEN industry. 

    Allan, J. (2015).  Stealth bureaucracy in Sally Tomlinsson’s irresistible rise of the SEN industry. In (Eds.), Chris Forlin, Phyllis Jones & Scott Danforth, Foundations of inclusive education research, International perspectives on inclusive education vol 6, p37-52. Bingley: Emerald Group Publishing Limited. 

    The Open Parliament Laboratory (2021). Örebro universitets analystjänst för riksdagsdata. www.riksdagsdata.oru.se

     

       

  • 15.
    Andersson, Emma
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Feedback för skrivutveckling: En kvalitativ intervju- och observationsstudie om lärares erfarenheter av feedback kopplat till elevers skrivutveckling i årskurs F-32022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa intervju- och observationsstudie är att undersöka tre grundskolelärares erfarenheter av feedback i skrivundervisningen. För att studera detta har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer och deltagarobservationer. Frågeställningarna syftar till att besvara vad den utvalda gruppen lärare i årskurs F-3 har för erfarenhet av feedback för skrivutveckling, samt vilka för- och nackdelar eller eventuella utmaningar lärarna upplever med att ge feedback. Enligt Skolverket (2019a) påverkas elevers lärande på olika sätt beroende på vilken feedback de får, och eftersom feedback har en sådan viktig roll i skrivundervisningen finns det ett stort behov av mer responsforskning (Black & William, 1998). Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och förhåller sig till reflekterande erfarenhet. Resultatet från studien visar att samtliga grundskolelärare arbetar med feedback under skrivutvecklingen med sina elever. Lärarna anser dessutom att feedback bör vara en naturlig del under skrivprocessen. Genom att individanpassa feedback, i den uträckning som går, får lärarna syn på vart varje elevbefinner sig i sin skrivutveckling. Det åligger samtliga lärare att individanpassa den feedback som ges. Ett ytterligare resultat är att lärarna anser självbedömning och feedback i interaktion mellan elev-lärare och elev-elev är gynnsamma för elevernas skrivutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Andersson, Erik
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Sundhäll, Marcus
    Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik.
    Teledahl, Anna
    Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik.
    Rudsberg, Karin
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring: ett helhetsperspektiv2022 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring bygger på flera års praktiknära forskning och annan forskning inom skolutveckling, professionsutveckling och pedagogiskt ledarskap. Den erbjuder pedagogiska teorier, modeller och metoder för kollegialt lärande i ett helhetsperspektiv som stärker alla elever. I boken framträder kollegialt lärande både som ett arbetssätt och ett förhållningssätt, och du som läsare rustas med verktyg för att hantera det kollegiala lärandets möjligheter och utmaningar. Dessa verktyg är vetenskapligt förankrade. Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring vänder sig till lärarstudenter, lärare rektorer, kvalitetsutvecklare och skolchefer inom alla skolformer. Boken är lämplig som litteratur på rektorsprogrammet och för lärarutbildningens utbildningsvetenskapliga kärna, framför allt inom områdena utvärdering, utvecklingsarbete och pedagogiskt ledarskap.

  • 17.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Wallström, Nicole
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Lärares inställningar till inkludering i praktiken: En kvalitativ intervjustudie om inkludering i SO2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare skapar en inkluderande so-undervisning som innebär att alla elever ges möjlighet att samspela och delta i undervisning utifrån deras egna förutsättningar. Den sociokulturella teorin och det kritiska perspektivet användes som ett par glasögon i de avslutande delarna av studien. För insamling av empiri användes semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade lärare. Anteckningar och inspelningar analyserades och kategoriserades utifrån teman. Resultaten av intervjuerna visar, för att åstadkomma en inkluderande undervisning, inte bara inom so-ämnena, krävs det att hela skolorganisationen intar ett inkluderande förhållningssätt. För att uppnå detta måste lärarna inneha en positiv inställning till inkludering samt att det bör finnas ett gott samarbete med både vuxna och barn. Olika anpassningar är av vikt för det inkluderande samspelet. Resultaten som framkommer genom intervjuerna och som belyses i de olika kategorierna pekar i riktning mot att lärarna strävar efter en skola för alla där undervisningen ska vara inkluderande, gynnsam och likvärdig. Studiens resultat visar på viktiga aspekter som spelar in för att en skola och dess lärare ska kunna inta ett inkluderande förhållningssätt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Andersson, Milli
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Högläsningens betydelse för elevers språkutveckling: En kvalitativ studie om lärares syn på högläsning samt högläsningens betydelse för elevers språkutveckling2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 19.
    Andrews, Victoria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Lärares syn på det genetiska och genealogiska perspektivet i läromedel: En kvalitativ studie om lärares resonemang kring sin användning av olika läromedel i historieundervisningen2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att fokusera på hur lärare använder sig av det genetiska och genealogiska perspektivet i valet av olika läromedel i sin historieundervisning. Studiens tyngd ligger på den didaktiska frågan hur.

    Metoden som används i denna studie är av kvalitativ karaktär. Lärare som undervisar i historia har intervjuats, deras svar har sedan transkriberats och därefter har resultatet presenterats.

    Resultatet visar att lärare till viss del använder sig av det läromedel som de föredrar, men att lärare också väljer det läromedel som bäst lämpar eleven kunskapsmässigt. Majoriteten av lärarna valde att använda sig av ett genetiskt perspektiv om elevernas kunskapsnivå var låg. Resultatet visar att lärarna föredrog att använda sig av läroboken för att kunna bruka det genetiska perspektivet. Resultatet visar att det inte är optimalt att förhålla sig enbart till det ena eller det andra perspektivet, utan att båda perspektiven bidrar med olika aspekter som är väsentliga för undervisningen i historia.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Annerberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Gymnasielärares skrivpraktiker: Skrivande som professionell handling i en digitaliserad skola2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to contribute to deeper knowledge about the writing practices of teachers in upper secondary school. Schools are under constant pressure to respond to the needs and expectations of an ever-changing society and political intentions. A major factor in this change which is taking place in schools is digitalization. Another factor is the adoption of new governing principles for schools involving management by goals and results, which brings increased demands for written documentation of teachers' work.

    In order to describe and problematize this development the thesis is based on a combination of Critical Discourse Analysis and New Literacy (Clark and Ivanič, 1997). The theoretical framework rests upon an understanding of writing as social action and the idea that texts both affect and are affected by the social environment. The empirical study focuses on twelve teachers and their writing practices, analyzed during week-long field visits over three years. The teachers' talk about their writing is used together with analyses of texts and images to investigate parts of teachers' writing which, according to the teachers, are considered complex and problematic.

    The findings indicate significant differences between the writing practices of the individual teachers, where each teacher has his or her own system of texts fulfilling different purposes. Despite these differences it is still possible to identify recurrent themes in the discursive conditions for teachers' writing: efficiency, reuse, authority, audit, relationships to addressees, and room to maneuver. The study illustrates possible dilemmas for teachers' writing at the intersection of teachers' professional responsibility and demands for accountability.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
    Ladda ner (pdf)
    Omslag
  • 21.
    Arnqvist, Anders
    Karlstads universitet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Verksamhet med läsning och skrivning i förskoleklass2003Ingår i: Lagarbete och tidig läs- och skrivutveckling / [ed] Birgitta Lidholt, Stockholm: Skolverket , 2003Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Askliden, Elisabeth
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Visualisering i svenskämnet, för elever med Aspergers syndrom: En jämförelse2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns någon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgår från två högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sägs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering är en god hjälp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie är intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det används visualisering, i ämnet svenska.

    Det kom fram att visualisering är en metod som används frekvent i undervisningen på de olika skolorna som undersöks. Pedagogerna använder sig särskilt av denna metod, då man behöver vara tydlig. Individer med Asperger har olika grad av funktionshindret och det är viktigt för pedagogen att ge eleven hjälp utifrån denna grad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Asplund, Emilie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Asplund, Johan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Fotosyntesen och cellandningens kritiska aspekter: En fenomenografisk studie om lärares uppfattningar gällande kritiska aspekter och vardagsföreställningar hos elever2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva lärares uppfattningar om undervisning av fotosyntes och cellandning, samt hur lärare förhåller sig till elevers vardagsföreställningar kring fotosyntes och cellandning. Studien fokuserade på lärare i årskurs 4–6 och 7–9 i svenska skolor. Studien ämnade att besvara tre frågeställningar, där den första frågeställningen handlade om vilka för kunskaperlärare uppfattar att elever behöver ha innan undervisningen om fotosyntesen och cellandningen kan inledas. Studien visar att förkunskaperna som eleverna förväntas ha varierar mellan lärare i årskurs 4–6 och 7–9, men vanligtvis inkluderar degrundläggande kunskaper om gaser, solenergi och växtstruktur. Andra frågeställningen handlar om kritiska aspekter som lärarna uppfattar att eleverna behöver förstå i undervisningen av fotosyntes och cellandning. De kritiska aspekterna inkluderar begreppsförståelse, materias uppbyggnad och omvandling, energiflöden, samt komplexiteten hos fotosyntes och cellandning. Tredje frågeställningen handlar om hur lärare förhåller sig till eventuella vardagsföreställningar hos eleverna och hur de anpassar sin undervisning efter detta. Det vi fann är att lärarnas uppfattningar om elevers vardagsföreställningar kan dela sin i reaktiva, proaktiva och passiva förhållningssätt, där vissa lärare aktivt adresserar och integrerar dessa föreställningar i undervisningen medan andra inte gör det. Resultatet av denna studie tyder på att Sverige inte skiljer sig markant från globala trender när det gäller elevers vardagsföreställningar. Utmaningarna med att hantera dessa vardagsföreställningar liknar tidigare forskning. Lärarutbildningen behöver fokusera på ämneskunskaper inom naturvetenskap samt ökad medvetenhet om förenklingar och deras konsekvenser. Fotosyntes och cellandning ses som komplexa fenomen som kräver holistisk förståelse, vilket sätter höga krav på både lärare och elever. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Ax, Annika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Gymnasieelevers uppfattningar om algebra och problemlösning: En undersökning med utgångspunkt i elevernas kön, slutbetyg i grundskolan och val av gymnasieprogram2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers uppfattningar om algebra och problemlösning samt granska hur dessa uppfattningar påverkas beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och slutbetyg i grundskolan. Syftet är vidare att ta reda på vilka eventuella hinder och svårigheter eleverna själva uppfattar då de använder algebra för att lösa matematiska problem. Som metod för att söka svar på syfte och frågeställningar har valts att genomföra en enkätundersökning med elever som går första året på gymnasiet och som läser antingen naturvetenskapsprogrammet eller bygg- och anläggningsprogrammet. Enkätundersökningen består av två delar, en del som undersöker elevers uppfattningar om matematik i allmänhet och algebra och problemlösning i synnerhet, samt en del som försöker reda ut vilka svårigheter eleverna uppfattar då de ska lösa matematiska problem med algebra. Svaren sammanställs genom en analys av vilka eventuella skillnader och likheter som finns beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och betyg i grundskolan. Resultatet visar på att elever på naturvetenskapsprogrammet som hade MVG i betyg i grundskolan har en mer positiv inställning till algebra och problemlösning i jämförelse med elever från bygg- och anläggningsprogrammet som fått G i betyg. Vad gäller elevernas kön finns det inte några indikationer på att denna faktor har någon större påverkan på deras uppfattningar. Resultatet kan vara en indikation på att elevernas uppfattningar främst påverkas av deras förståelse för det algebraiska tankesättet. Det eleverna upplever som svårast när de ska lösa problem med hjälp av algebra är att översätta den skrivna texten till en algebraisk framställning. När eleverna löser matematiska problem indikerar även resultatet att de till stor del styrs av sina förväntningar och förutfattade föreställningar om uppgiften. Resultatet ger en indikation om att eleverna behöver arbeta mer med problemlösning i olika former för att genom det kunna träna upp sin resonemangsförmåga och sin förmåga att behärska alla de tre faserna, översättning, omskrivning och tolkning, i den algebraiska cykeln.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Axelson, Tomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Religionsvetenskap.
    Deldén, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Axelson, Tomas (Redaktör)
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle.
    “Disagreeing well together”: Konfliktorienterad tolerans i praktik och teori2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Aziz, Arleen
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Estetiska lärprocesser i den naturvetenskapliga undervisningen: En intervjustudie om estetiska lärprocessers betydelse för naturvetenskapliga undervisningen i grundskolan F-92022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en empirisk studie vars syfte är att undersöka hur lärare använder sig av estetiska lärprocesser inom den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolan årskurs F-9 och hur de upplever att det främjar elevers lärande. Fokus ligger dock framför allt på det gemensamma mellan estetik och lärande där estetiska lärprocesser anses vara ett arbetssätt för att, inom alla ämnen, nå kunskap. Studiens empiri har samlats in genom en kvalitativ datainsamlingsmetod, där intervjuer genomfördes med åtta verksamma lärare. Det insamlade materialet analyserades med en tematisk analys. Studiens resultat visar att en del lärare uppfattar estetiska lärprocesser som något människan har naturligt i sig. Med detta menas att människan redan från barnsben har ett intresse och nyfikenhet att utforska sin omgivning. Andra lärare använder det som ett verktyg för att hjälpa eleverna att minnas och lära. Lärarnas uppfattningar om syftet med att använda estetiska lärprocesser i naturvetenskapsundervisning varierade. De flesta lärare ansåg att syftet med att använda estetiska lärprocesser är att ge eleverna möjlighet att praktiskt träna in kunskapen som ett komplement till att läsa och skriva. Några lärare ansåg att syftet är att göra lektionerna levande samt ett sätt att nå eleverna. Lärarna upplevde även att elever påverkas i sin inlärning av estetiska läroprocesser inom naturvetenskap, då de flesta av dem inspireras och blir mer engagerade. En del lärare ansåg även att eleverna blir mer positiva och att de upplever lektionerna som roliga när de får arbeta med estetiska lärprocesser medan andra lärare upplever det estetiska som ett sätt att uppleva kunskapen med hela kroppen, att eleverna lär genom att använda alla sinnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Bacalla Johansson, Lorelie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan i Sverige och Filippinerna2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien undersöks hur förskollärare i Sverige och i Filippinerna ser på inkludering och barn i behov av särskilt stöd. Metoden som användes i studien var skriftliga onlineintervjuer med ett bekvämlighetsurval av förskollärare i de två länderna, totalt 13 intervjuer, sex i Sverige och sju i Filippinerna. Resultatet har analyserats med tematisk analys och kvalitativ innehållsanalys, med hjälp av tre teoretiska perspektiv på specialpedagogik: kompensatoriskt, kritiskt, och dilemmaperspektiv. Det perspektiv som var vanligast i båda länderna var det kompensatoriska perspektivet, men det var mer dominerande i Filippinerna. Intervjusvaren från Sverige hade mer blandade perspektiv, medan brister och diagnoser nämndes enbart i Filippinerna. Synen på inkludering hos de intervjuade förskollärarna skiljer sig mellan länderna, på så vis att delaktighet och sammanhang är en viktigare inkluderingsaspekt i Sverige, och välkomnande i samma klassrum viktigare i Filippinerna. Ett metodproblem är att bekvämlighetsurvalet gav enbart förskollärare från privatskolor i Filippinerna och offentliga förskolor i Sverige, och att några filippinska respondenter arbetade i grundskolans tidigare år.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Backman, David
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Lärares upplevelse av differentierad fysikundervisning i relation till digitala verktyg2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns en nationell vilja både till arbete med differentierad undervisning utifrån varje elevs förutsättningar och till undervisning med digitala verktyg. Den digitala utvecklingen i samhället går snabbt och digital kompetens ses som en demokratifråga. Skolans digitaliseringsstrategi gör gällande att alla i skolan ska ha digital kompetens, både lärare och elever. I klassrummet möter läraren elever som alla har olika förutsättningar och som ska ges en differentierad undervisning. Enligt den sociokulturella principen om scaffolding ska den mer kunnige läraren stötta eleven till lärande i sin proximala utvecklingszon med hjälp av medierande redskap. Mot bakgrund av sociokulturell teori ville den här studien lyfta lärarperspektivet på det praktiska arbetet med digitala verktyg i en differentierad undervisning i fysik-ämnet i grundskolan. Som förväntat kunskapsbidrag önskade studien tillföra en fördjupad förståelse för hur lärare utifrån sina egna beskrivningar i praktiken arbetar med användningen av digitala verktyg i differentierad undervisning i fysik-ämnet i grundskolan. Tre lärare deltog i kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och därefter analyserades resultatet tematiskt. Sammanfattningsvis visar studien att det i den givna kontexten finns en förståelse för behovet av differentierad undervisning och en positiv attityd till att använda sig av digitala verktyg som medierande redskap i undervisningen givet att tekniken fungerar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Backman, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Friluftsliv in Swedish Physical Education – a Struggle of Values: Educational and Sociological Perspectives2010Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to examine some of the educational and sociological conditions underlying the production of teaching in friluftsliv within the Physical Education (PE) subject in Swedish compulsory school. Despite the value awarded to the Scandinavian outdoor practice friluftsliv, in both the national PE curriculum document and in Physical Education Teacher Education (PETE) in Sweden, it does not seem to be thoroughly implemented in compulsory school teaching. Through analyses of interviews with PE teachers and PE teacher educators, as well as of curriculum documents, using the perspectives of Basil Bernstein and Pierre Bourdieu, I explore conditions underlying the expressions of friluftsliv teaching in Swedish PE.

    The pedagogic discourse for friluftsliv in Swedish PE is described as a teaching that should take place in a natural setting remote from civilisation, involve risks, and require time, technical equipment, financial resources, and cooperation. This discourse for friluftsliv is shown to be similar to the values emphasised in friluftsliv education in PETE. Although proven to be difficult to implement in school, this discourse appear to form the conception of friluftsliv teaching for PE teachers in Sweden. Under the influence of the performance code, friluftsliv is transformed into outdoor activities with which the PE teachers are familiar, or is totally left out of PE teaching.

    A turn towards options that are seen as unthinkable in relation to the current pedagogic discourse may benefit the achievement of the aims set out in the national PE curriculum. Values such as environmental awareness, sustainable development and cultural perspectives on the landscape could strengthen the classification of friluftsliv and PE in compulsory school. Further, an increase of socially critical and constructivist perspectives during PETE could make unthinkable options in friluftsliv thinkable and contribute to a break with the reproduction of teaching practices in PE.

  • 30.
    Backman, Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Idrotts- och hälsovetenskap. Oslo Metropolitan University, Oslo, Norway.
    Quennerstedt, Mikael
    The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH), Stockholm; Department of Public Health and Sport Sciences, Inland Norway; University of Applied Sciences, Elverum, Norway.
    Tolgfors, Björn
    School of Health Sciences, Örebro University, Örebro.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete. University of Agder, Kristiansand, Norway.
    Peer assessment in physical education teacher education – a complex process making social and physical capital visible2023Ingår i: Curriculum Studies in Health and Physical Education, ISSN 2574-2981, E-ISSN 2574-299X, s. 1-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Peer assessment has been proven to improve learning for both theobserver and the observed. One dimension of peer assessment thathas been given little attention in the context of physical educationteacher education (PETE) is the tension that exists when peers givefeedback on each other’s work. In this paper, we report on Swedishpreservice teachers’ (PST) views on peer assessment used in PETEschool placements. Our findings reveal four mechanisms of peerassessment assigned value in PETE: (i) building social relations, (ii)making ‘what to learn’ visible, (iii) giving correct feedback, and(iv) handling sensitive and gendered comments. Inspired byBourdieu, we discuss learning potentials and complex challengeswith peer assessment, where the combination of social capitaland physical capital decides what is possible to say and to whomwhen peer assessment is used in the PETE school placement andin school physical education (PE).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Backman et al 2023
  • 31.
    Backman, Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Tidén, Anna
    Gymnastik- och idrottshögskolan.
    Wiorek, Dan
    Gymnastik- och idrottshögskolan.
    Svanström, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan.
    Pihl, Lars
    Gymnastik- och idrottshögskolan.
    “Things that are taken from one culture don’t necessarily work well in another culture.”: Investigating epistemological tensions through preservice teachers’ views on the assessment of a games course in Swedish PETE2021Ingår i: Cogent Education, E-ISSN 2331-186X, Vol. 8, nr 1, artikel-id 1940636Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As a part of the discussion about how movement knowledge is valued in physical education teacher education (PETE), issues of assessment have been brought to the fore. Studies have shown that how and when movement knowledge is assessed is strongly culturally dependent and based different epistemological orientations. The aim of this paper is to analyse and discuss how preservice teachers in Sweden perceive assessment in an invasion games course according to the games performance assessment instrument (GPAI). The empirical material presented in this study is based on a web-survey carried out at the end of the invasion games course where the participants were asked to write comments of how the experienced GPAI and its relevance in school physical education. The findings suggest that the preservice teacher experience prediction and measurement of appropriate and non-appropriate behaviours in GPAI as problematic from a didactic perspective. The ideas of “correctness” and “appropriateness”, which are fundamental in GPAI, is discussed in the relation to the socially critical constructivist epistemology that underpins Swedish PETE.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Backman, Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Tolgfors, Björn
    Örebro Universitet.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro Universitet.
    Activating students as resources in physical education – a complex process making symbolic, social and physical capital visible2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is well established that Assessment for Learning (AfL) is a model for assessment that strengthens young peoples’ learning in schools as well as in higher education. This is also the case in school physical education and in physical education teacher education (PETE). One of the key learning strategies in AfL is to activate peers as resources for learning, often operationalized as peer assessment. In physical education, peer assessment has proven to strengthen learning for both the observer and the observed.

    One dimension of peer assessment, that has only scarcely been covered in the physical education context, but that is more highlighted in research of peer assessment in general teacher education, is the tensions inherent in giving feedback to peers, and perhaps friends, on their work. It has been argued that teacher students do not feel comfortable when critiquing other teacher students, and that peer assessment could reflect friendships more than learning outcomes.

    In the physical education context, studies have shown that peer assessment is one area that physical education teachers are sceptical about. Further, it has been argued that pupils can be mean to each other if implementing peer assessment during physical education teaching. In this paper we aim to dig deeper into this problematic aspect of peer assessment in physical education.

    More specifically, drawing on the French sociologist Pierre Bourdieu’s concept of capital and using qualitative methodology, the question that will guide our analysis reads:

    What capabilities and behaviours among students are by PETE students and physical education teachers acknowledged as legitimate and valuable when peer assessment is implemented in physical education teaching?  

    Preliminary results show that in order for peer assessment to be successful in physical education teaching questions regarding who gives feedback on what needs to be considered.  

  • 33.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    et al.
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Allard, Karin
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    St John, Oliver
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Nordmark, Marie
    KKOM-DS.
    Understanding communication and identities in culturally diverse school settings in present day Sweden: empirical explorations from 3 different language profile schools in present day Sweden2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 34.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Messina Dahlberg, Giulia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik. Örebro universitet.
    Learning on-the-go in institutional telecollaboration: Anthropological perspectives on the boundaries of digital spaces2015Ingår i: Researching Language Learner Interaction Online: From Social Media to MOOCs / [ed] Edward Dixon and Michael Thomas, CALICO , 2015Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As Digitally Mediated Communication increasingly becomes a dimension of everyday life across the globe, a greater number of individuals have access to newer ways of engaging in learning practices on-the-go. Learning here, i.e. in institutionalized educational settings like the videoconferencing program Adobe Connect explicitly can be conceptualized in terms of participation in distributed networks of relationships across both physical geopolitical as well as virtual spaces.

    The study presented here is interested in (i) examining the nature of languaging ‘in situ’ in digital institutional learning settings like virtual classroom, including the types of practices that unfold at the boundaries of different glocal communities, and (ii) throwing light upon the relationship(s) between the openness and parallel closure of online glocal spaces. We draw upon ethnographic data from a project at the CCD[1] research group in Sweden. Our anthropologically framed study takes sociocultural and postcolonial perspectives as points of departure and focuses upon screen recordings of online sessions of an Italian for Beginners course (80 hours) offered by a Swedish university.

    Sociocultural and postcolonial perspectives on culture, language and identity allow us to empirically investigate how students in cyber communities negotiate and co-construct SpaceTime as a single dimension during the institutionally framed agenda of an online language course focused in this study. We argue that in order to understand and empirically study such encounters (or sites of engagement) it is fruitful to use the epistemological lenses of TimeSpace as well as the postcolonial concepts of Third Space and Hybridity. This allows us an analytical shift in focus, from what happens inside a space or a community, to what occurs at the boundaries, in-between (virtual) spaces.

    Our results highlight the need to focus the distributed-discursive and the discursive-technological constitution of participants’ worlds i.e. humans-in-concert-with-artifacts in the shared space(s) of the virtual classroom, where the boundaries of what is real-tangible and what is curtailed-obscure become both fluid-diffuse and concrete-tangible. Dismantling notions of one nation-one language, facilitated by emerging media practices, it is suggested, also challenges dominant language ideologies based on monolingual-monomodal communication.

    [1]www.oru.se/humus/ccd/

  • 35.
    Bagger, Anette
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Discourses on inclusion of students with intellectual disabilities in policy2022Ingår i: Educação, cultura e inclusão: contextos internacionais e locais / [ed] K. N. Andersen; V. Silva de Moraes Novais; B. T. Ferreira da Silva, Brazil: Editora Appris Ltda. , 2022, 1, s. 27-45Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 36.
    Bagger, Anette
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Opportunities to display knowledge during national assessment in mathematics: a matter of access and participation2022Ingår i: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591X, Vol. 37, nr 1, s. 104-117Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Students with special educational needs (SEN) are systematically hindered in their participation in test-taking and, as a result, are also excluded from participating in high-quality learning. Hence, participation in the assessment situation is connected to power relations and future prospects and possibilities to participate in society. This article explores aspects of participation in a standardised and national assessment in Sweden by scrutinising a moment of mandatory national testing in mathematics with students in need of special education. The conclusions are that layers of access and levels of participation are established as the result of complex movements between communication, support, relations and the mathematics involved.

  • 37.
    Bagger, Anette
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Participation as both a discursive/positional and narrative/lived issue of shifting frontiers2021Ingår i: Symposium led by Paulo Tan: Disability and inclusive equity in light of old and new frontiers of mathematics assessment. Paper session 3, 2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Assessment in mathematics is about being able to participate at a high degree. Although participation is a concept well-used in research in mathematics education, alongside with theories about acquisition (e.g., Sfard, 1998). These tend to focus on slightly different aspects of participation. However, what needs to be explored when actually all student’s opportunities to display knowledge is put forth tends to be neglected. When one turns the analytical focus towards critical disability studies, the valuing of mathematical content seems to be lacking (Authors, 2018; Authors, 2019). What does this imply?

    This proposal explores the current frontiers of assessment through a model that privileges heritage in disability studies (Jansson, 2006; 2010). The model centres on prerequisites that stem from the interplay between the individual and the environment. These two generate the core elements for displaying and exploring levels of participation in the moment of assessment and for understanding the extent to which opportunity to display mathematical content is indeed enacted. The model has the potential to lead to the identification of borders between levels of participation and how the interplay between individual and environment affects the opportunities to display mathematical knowledge. Furthermore, it allows for identifying and exploring connections between or transgressions of boarders.  In other words, what kind of adaptions or support that is needed.

    The model has been used to analyse a moment of national assessment in mathematics and in which a student worked with a special education teacher. During this, the movement between levels in the model revealed an interplay between levels of participation and the mathematical content. In order for this to happen, the relation between teachers and the special education teacher and student, was crucial. Adaptions and decisions were made instantly and ongoing by the special education teacher. Likewise, by looking at movements between levels of participation one realizes that the dynamicity of participation springs from an interdependence between caring and educating (both pedagogical and curricular) practices. I argue that in expanding or challenging today’s frontiers of participation, there is a need to explore the interplay between lived personal experiences and the discourses on learning, knowledge, assessment and mathematics in society. Questions regarding how research can contribute to this dynamic interrogation and enactment will be discussed.

    References

    Jansson, U. (2005). Vad är delaktighet, en diskussion av olika innebörder [What is participation, a discussion of different meanings]. Department of Education: Stockholm University.

    Jansson, U. (2010). Delaktighetens villkor [The Terms of Participation. Report of ongoing research project]. Department of Education: Stockholm University.

    Sfard, A. (1998). On two metaphors for learning and the dangers of choosing just one. Educational Researcher 27(2): 4–13.

    Tan, P., R. Lambert, A. Padilla and R. Wieman. 2018. A disability studies in mathematics education review of intellectual disabilities: Directions for future inquiry and practice. The Journal of Mathematical Behavior, 54.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Bagger, Anette
    Department of science and mathematics education, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Prövningen av en skola för alla: nationella provet i matematik i det tredje skolåret2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis presents the contribution to research that my doctoral education led to. My starting point was a large scale qualitative research project (here after called the VR-project) which reviewed the implementation of national tests in the third grade on the subject of mathematics. The VR-project investigated how the test affected the pupils with a special focus on pupils in need of special support. An urge to look further into issues concerning the support, the pupil in need and the test was revealed in he initial VR-project. These issues therefore constitutes the problem area of this thesis. The VR-project studied a total of 22 classrooms in two different municipalities' during 2010- 2012. The methodology used for this project was inspired by ethnography and discourse analysis. The raw data consisted of test instructions, video observations of the actual test subjects, interviews from teachers and pupils about the test, the support that was given throughout the testing as well as the observations and interviews of the pupils requiring special assistance. Activated discourses and positions of the participants were demarcated. The results revealed that a traditional testing discourse, a caring discourse and a competitive discourse are activated during the tests. The testing discourse is stable and traditional. Much of what was shown and said in classrooms, routines and rules regarding the test were repeated in all the schools and in all the classrooms. The discourse on support is affected by ambiguity, which is revealed especially when issues of pupils’ equity is put against the tests equality. This is connected to the teachers restricted agency to give support due to the teacher position as a test taker. The positions in need that are available to students are not the same in pupils, teachers and steering documents. The situation is especially troublesome for pupils that do not manage Swedish good enough to take the test and for pupils in need of special support. Some of the conclusions from this thesis is that the national test format: Disciplines not only the pupil, but also the teacher, the classroom and the school at large. Results indicate that the test:

    Activates a focus on achievementLeads attention away from learning Activates issues of accountability Influences pupils and teachers with stakes involved

    Besides evaluating knowledge, the test disciplines not only the pupil, but also the teacher, the classroom and the school at large. Discussing the national test as an arena for equity might be a way towards attaining equality in education for all pupils.

  • 39.
    Bagger, Anette
    Department of science and mathematics education, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Quality and equity in the era of national testing: the case of Sweden2017Ingår i: World yearbook of education 2017: assessment inequalities / [ed] Julie Allan, Alfredo J. Artiles, London: Routledge , 2017, s. 68-88Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This work considers quality and equity in mathematics education and addresses how discursive circumstances on national tests position students, particularly those in need of special support, at both the individual and group levels. Research on equity and quality in mathematics education often focuses on policy and the big picture, school governance, or personal stories. By contrast, the purpose of this text is to connect those perspectives, chiefly by exploring contradictions and connections as shown in discourses on equity and quality in Sweden. Sweden presents an interesting case given the tension between education’s goal to promote social justice by providing ‘high and equal education for all’ and the neoliberal governance of schools where students’ choice of school is central (Lundahl 2016). Finally, I offer some conclusions regarding equity in quality and quality in equity as those relationships inform national tests, as well as discussing challenges and possibilities that lie ahead.

  • 40.
    Bagger, Anette
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Reflections on International Education Research on Global Issues of Local Specifications2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Looking back at the ITM project regarding the advancement of inclusion by evaluating and developing inclusion-oriented learning material, this talk aims at reflecting on the main takeaways from the project, its findings but also experiences in a transnational team regarding the future of educational research in a changing world (Andersen et al. 2022). Additionally, the learnings of a project were and are taking place in the wake of the COVID-19 pandemic. Dealing with inclusion-oriented learning material in these times decisively highlights their importance for learning settings on varying levels. Hence, the project faced an ongoing transformation and acceleration within the demands on inclusivity. The methods, instruments and especially modes of international research applied and developed in the project will be queried about its significance for harmonizing the centrifugal forces of interdependency and individuality in the scope of educational research (Vogt et al. 2021). Therefore, the talk gives a brief overview over the Swedish landscape of inclusion and digital solutions for educational settings. As the analysis of governing documents and the display of inclusion at a Swedish school indicate, the inclusivity of materials as well as the integration of digital learning elements strongly depends on teacher’s knowledge about it, their relation to the student at hand, and the learning environment, methods, approaches, the use of compensatory tools, issues of access, and the use of technology – a wide range of particularities interwoven with the local conditions. Based on this elaboration of local particularities, the question is asked what significance the international exchange and the comparison of different understandings of inclusion actually has for the promotion of inclusion in the individual partner countries and amongst them especially in Sweden. Additionally, an outlook on further research of inclusion – especially within the digital condition – will be provided which potentially opens up new perspectives for researchers as well as for practitioners all around the globe.

    References:

    Andersen, K. N.; Vogt, M.; Bagger, A.; Macchia, V. & Bierschwale, C. (2022). Perspective luxembourgeoise: Conclusions sur le caractère

    inclusif des supports pédagogiques. In Forum für Politik, Gesellschaft und Kultur in Luxemburg (2022), 423, 12-15.

    Bierschwale, C., Vogt, M., Andersen, K. N., Bagger, A. & Macchia, V. (2020). Qualitätskriterien von inklusiven Bildungsmedien im Fach Mathematik – Theoretische und empirische Rahmenbedingungen. k:ON – Kölner Online Journal für Lehrer*innenbildung, 2020(2), 1-25.

    SFS (2010:800). Skollag. [Education Act]. Department of Education, Sweden. SFS (2008:567). Diskrimineringslag [Discrimination act]. Ministry of Culture.

    Vogt, M., Andersen, K. N., Bagger, A., Macchia, V. & Bierschwale, C. (2021). Inklusionssensible Bildungsmaterialien als „Must have“. Hilfen bei der Bewertung von Vorhandenem und eigenen Erstellung von Neuem. Grundschule aktuell. Zeitschrift des Grundschulverbandes, 2021(155), 18-21.

  • 41.
    Bagger, Anette
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Specialpedagogisk kunskapsbedömning2021Ingår i: Hållbar bedömning: Bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete / [ed] Åsa Hirsh; Christian Lundahl, Stockholm: Natur och kultur , 2021, s. 250-268Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 42.
    Bagger, Anette
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Så kan bedömning vara ett stöd för att utveckla undervisningen2023Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Bagger, Anette
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Tillgänglighet till att visa kunskap under bedömning: En fråga om hållbarhet och delaktighet2022Ingår i: Abstractbook för Nationell konferens om särskilda utbildningsbehov i matematik: Att kunskapa om särskilda utbildningsbehov i matematik, Växjö: Linnéuniversitetet , 2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna föreläsning syftar till att diskutera vad hållbar bedömning i matematik är ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Med hållbar bedömning utgår jag från Boud (2000) och hänvisar till bedömning som ger eleven möjlighet att både komma åt testsituationen och visualisera sin kunskap, men som också sträcker sig bortom den omedelbara bedömningssituationen. Detta kan till exempel innebära att situationen hjälper eleven att lära sig teststrategier som är hållbara nu och i framtida bedömningssituationer, och att eleven är bekväm med att bli bedömd.

    Dagens utbildning är starkt driven av bedömning i olika former och med en stark betoning på och förståelsen av kunskap som något som behöver synas för att räknas (Bagger, Roos & Engvall, 2020). För vissa elever är det en kamp att visa kunskap. En angelägen uppgift för lärare är därför att stödja eleverna att göra sina kunskaper synliga. Tillgänglighet i bedömningssituationer, påverkar tillgängligheten till progression och en positiv utveckling och identitet som elev i matematik. Detta skrivs fram som ett tydligt uppdrag både i barnkonventionen och skolans styrdokument om att följa, främja samt ge stimulans och särskilt stöd. En utmaning för lärare och forskare är samtidigt att ge alla elever möjlighet att visa sina kunskaper på ett rättvist sätt. Detta uppdrag kopplas i föreläsningen till hållbarhet i en ”bedömningssituation för alla”, delaktighet och tillgänglighet.

    Jag kommer att illustrera detta med exempel från när en speciallärare ger en elev stöd att genomföra nationella prov, samt visa på grundsärskolans arbete med bedömning. För att ytterligare belysa vad som sker i dessa situationer kommer jag att visa på vilka aspekter av delaktighet som äger rum (Jansson, och som kan stödja eleven och även pedagogerna framgent i utvecklingen av undervisningen, det fortsatta lärandet och matematikutvecklingen.

    Referenser

    Bagger, A., Roos, H. & Engvall, M. Directions of intentionalities in special needs education in mathematics. Educ Stud Math (2020). https://doi.org/10.1007/s10649-020-09945-4

    Boud, D. 2000. Sustainable Assessment: Rethinking Assessment for the Learning Society. Studies in Continuing Education22 (2): 151–167. https://doi.org/10.1080/713695728

    Jansson, U. 2005. Vad är delaktighet, en diskussion av olika innebörder [What is participation, a discussion of different meanings]. Department of Education: Stockholms University.

    Jansson, U. 2010. Delaktighetens villkor [The Terms of Participation. Report of ongoing research project]. Department of Education: Stockholm University.   

  • 44.
    Bagger, Anette
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Bergström, Peter
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    The Liminal Space Between National Tests and ICT for Teaching and Learning: (Dis)Harmony of Teacher Roles2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the last decades, a neo-liberal governing of public education has emerged and been enhanced throughout the school- systems in nations (Au, 2016). Following from this, the vehicle of development in the nordic education systems are anchored in a corporate-logic in which economic competition and technological change have taken central places (Antikainen, 2006). An orientation towards goal-management and a marketisation of the school has been displayed in reforms especially from the 1990s and forward, encompassing choice, efficiency and accountability (Rönnberg, 2011).

    Two examples of this is the very predominant practices of the increased use of ICT in teaching and learning and also, increased emphasis on national assessment (Verger, Lubienski & Steiner-Kamsi, 2017). Both of these practices are in the core of making education more efficient and holding higher quality, which is ultimately the teachers responsibility and something that the schools is held accountable for. Enhancement of knowledge and quality is assumed to be an engine for progress and are at the same time means for the state to govern a system that is imprinted by globalisation, decentrantralisation, privatization and local self-governing (Carlbaum, Hult, Lindgren, Novak, Rönnberg, Segerholm, 2014). Data-use in education have then become important tools for producing evidence, as quality indicators and for the settings of goals (Prøitz, Mausethagen & Skedsmo, 2017), which is seen both in the collection of results from the tests and in the use of ICT in the classroom.

    This contribution explores two of the most prominent reforms made in the Swedish school system the last decade, and that have connections to the above depicted global and neo-liberal logic of governing education. 1: Increased emphasis on the use of ICT in teaching and learning and 2: Increased and earlier national assessment and grading. The Swedish context in particular provides a large number of ICT initiatives, so called one-to-one computing, with both laptops and tablets for each student reported in almost all of the 290 Swedish municipalities (Becker & Taawo, 2018). In addition, national testing has been advanced and is now administered to preschool class, third grade, sixth grade and ninth grade in compulsory school.

    They are both very dominant as institutionalised practices in the Swedish school and we state that they carries with them disparate routines, rules and roles for how to be a teacher. At the same time, the nordic school model is characterized by “providing schooling of high and equal quality, regardless of children’s and young people’s resources, origin and location“ (Lundahl, 2016, p. 3). These elements of equity and quality is also a point of departure and argument for implementing changes in school policy. Although equity is not very well demarcated, and heavily weighted with the neo-liberal logic and in addition, depicted as something the schools and teachers are held accountable for (Bagger, Norén, Boistrup & Lundahl, 2019). Therefore, the teachers role become in the core of these changes and how their space of action within the dominant practices of national testing and use of ICT in teaching and learning, important to explore further.

    The purpose of this article is to contribute with knowledge on the teacher role in the practice of using ICT in education and the practice of giving national tests. Three research questions have guided the investigation: RQ1: What does the teachers role include in the practice of giving tests appear. RQ2: What does the teachers’ role include in the practice of using ICT in teaching and learning? RQ3: What differences and similarities are there in the two settings regarding demands, expectations, norms and routines - what “is” it to be a teacher and go between these contexts.

    Methodology, Methods, Research Instruments or Sources Used: Van Leeuwens (2008) theories was the point of departure in our exploration of the teachers’ role in relation to the practice at hand. Therefore, both of these investigated practices are understood as social practices. We then draw on Van Leeuwens (2008) understanding of social practices and how they shape and contribute to the role of the teachers. Van Leeuwen define social practice from 10 different elements: participants, actions, performance modes, eligibility conditions (participants), presentations style, times, locations, eligibility conditions (locations), resources: tools and materials, eligibility conditions (resources). All these concepts shall be understood in relation to the social practice. Thus, the concept of participant concern a specific role of, for example, teachers and students in the two contexts.The actions were then framed as performed in sequences which includes, for example, the pace of an action, performance modes, time and location (Van Leeuwen, 2008). Teachers are within these assumed to construct specific knowledge situated within legitimate perspectives. Hence, prevalent social discursive practices shapes and contributes to the role of the teachers whilst creating a possible space for action at the same time as the teachers shapes and contributes to the social discursive practice. The empirical material originates from two larger research projects (dnr:721-2013-774; drn: 721-208-4646) founded by the Swedish research council. The data comprise 21 teachers in the national test project and 26 teachers in the ICT project. The material contains classroom observations assisted with video, audio and field note documentation and retrospective teacher interviews individually and in groups. In both projects, teachers were interviewed and observed with the purpose of exploring the role of the teacher in the social practice at hand - but with different focus areas. In the NP project the aim was to look into if and how the student was affected by testing and in the ICT project the aim was to examining the kinds of enacted practices that arise from teachers’ organisation of the physical space, including ICTs, and teachers’ communication. We have in this article revisited the data from both projects, with a common methodology which makes the two social practices and their effect on the teachers’ role, comparable. The analytical procedure was to explore which specific participants (teachers) take which particular actions and in which performance modes they are performed, to which time-aspects and locations for the two practices and thereafter compare the teacher's role. 

    Conclusions, Expected Outcomes or Findings: The roles in the national test practice and the ICT practice are here considered as a liminal space between two different social practices. Individually, these bear with them significantly different spaces, times for action, levels of creativity, kinds of questions, answers and support and essentially how the teacher approaches the students and the tasks. The major differences indicate that in the social practice of ICT, the teacher's role is supposed to promote creativity and stimulate curiosity, creativity and activity. Activity is also crucial in the situation of national tests, but the teacher role is in essence supposed to promote students listening, following and focusing on individual achievement. Further, order issues as sound level and how and where to sit, differs greatly. A conclusion is that between these practices, there is a (dis)harmony of acting as a teacher. When we reflect on the outcome, these practices are significantly different in a way that makes us to consider them as a liminal space. Still, the teacher has to move effortless and presumably seamless between these two systems of norms regarding teaching and learning. In periods, it is not very unlikely that the half of the school day is national tests and the other half consists of some kind of collaborative and creative ICT supported learning activity. The liminal space is crucial to acknowledge in terms of the energy involved in changing role, and also that it might be had for some students to understand the changed appearance of their teacher and the changed demands of the situation. The contrasts between these practices highlight probably deeper questions about what knowledge is in today’s school and society, as well as, for whom education is aimed for, and whose interest it is supposed to serve?

  • 45.
    Bagger, Anette
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Daniel, Östlund
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sweden.
    Hållbar bedömning med elever som har intellektuell funktionsnedsättning: Vad, hur och varför?2021Ingår i: Hållbart och meningsfullt lärande: Undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning / [ed] Jonny Wåger; Daniel Östlund, Stockholm: Studentlitteratur AB , 2021, 1, s. 223-244Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 46.
    Bagger, Anette
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Daniel, Östlund
    Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Inclusion Seen Through The Fabrication Of The Disabled Child In Policy Documents2021Ingår i: ISCHE 42 - Looking from Above and Below: Rethinking the Social in the History of Education: Book of Abstracts / [ed] Franziska Primus; Johannes Westberg, International Standing Conference for the History of Education (ISCHE), Berlin / School of Humanities, Education and Social Sciences, Örebro University , 2021, s. 37-38Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Bagger, Anette
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Emma, Holmström
    Örnsköldsviks kommun.
    Inkluderande undervisningsmaterial och undervisning 2022Ingår i: Abstractbook för Nationell konferens om särskilda utbildningsbehov i matematik: Att kunskapa om särskilda utbildningsbehov i matematik, Växjö: Linnéuniversitetet , 2022, Växjö: Linnéuniversitetet , 2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vi kommer i denna föreläsning att berätta om vårt fleråriga samarbete med att utveckla kunskaper om inkluderande och likvärdig matematikundervisning. Detta är både en inspiration för hur forskare och lärare kan samarbete, samtidigt som vi delger en modell för att utvärdera undervisningsmaterial och huruvida de verkar inkluderande. Detta är ett resultat från ett EU- projekt och där både en version för lärare och en version för barn utarbetats i samarbete med forskare och lärare i Italien, Tyskland och Luxemburg. Modellen kommer att presenteras och vi illustrerar hur den kan användas både av lärare och av lärare med elever. För tillfället är även ett fortsättningsprojekt inplanerat och där större fokus kommer att ligga på digitala material.

    Referenser

    https://en.itm-europe.org/  

  • 48.
    Bagger, Anette
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Helena, Vennberg
    Institutionen för Naturvetenskapernas och Matematikens didaktik, UFM, Umeå Universitet, Umeå, Sverige.
    Early assessment in mathematics, the ethics in a practice close research approach2019Ingår i: Abstractbok, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    One of the latest reforms to increase the equity and quality in mathematics education is mandatory national assessment in Preschool-class. It is supposed to govern the action, focus and professional language of the pedagogues. In an earlier study of preparatory work, policy decisions and assessment material, we discovered that there is a risk for schoolification of the Preschool-class, through this reform. A second risk is that students could be locked into "levels" of achievement and a third risk lies in a potential narrowing down of the curriculum (Bagger, Björklund, Vennberg, Accepted). At the same time, earlier research show that early assessment can lead to positive development for students in need of support (Vennberg & Norqvist, 2018). Deriving from our initial study of national assessment in preschool class, we have planned for a follow up project with the aim to contribute to knowledge of and developing the practice about the preschool class teacher’s work with national assessment in mathematics. During the conference we will present and discuss ethical and methodological challenges in this project. More specifically, we want to discuss what is required of practice close approaches in these ethically demanding situations of vulnerability and assessment in mathematics with young students. A key issue is the opportunities for teachers and researchers to manage the information collected during the  national assessment and handling of sensitive data, how they jointly can contribute to the development and management of the knowledge that generated about students' opportunities to learn and to demonstrate their knowledge. And finally, in what way this might contribute to assessment and teaching in mathmatics continues to have its starting points in the unique assignment of the preschool-class.

    References

    Bagger, A., Björklund, L. & Vennberg, H. (accepted). The politics of early assessment in mathematics education. CERME11 in Utrecht, January 2019.

    Vennberg, H. & Norqvist, M. (2018). Counting on – long term effects of an early intervention program. In Bergqvist, E., Österholm, M., G, C & Sumpter, L. (Eds.), Proceedings of the 42nd Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education, Vol. 4, (pp. 355-362). Umeå, Sweden: PME.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Bagger, Anette
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Holgersson, Ingemar
    Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Reikerås, Elin
    University of Stavanger, Stavanger, Norway.
    Bergqvist, Ewa
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Editoral on Special needs education in mathematics2020Ingår i: Nordisk matematikkdidaktikk, NOMAD: [Nordic Studies in Mathematics Education], ISSN 1104-2176, Vol. 25, nr 3-4, s. 1-5Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 50.
    Bagger, Anette
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jusso, Nieminen
    Faculty of Education, Social Contexts and Policies of Education (SCAPE), University of Hong Kong.
    Ethical and Philosophical Dimensions of Mathematics Assessment2022Ingår i: Philosophy of Mathematics Education Journal, ISSN 1465-2978, nr 39, s. 1-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article provides an opportunity to re-think traditional ways of assessing students’ knowledge in mathematics through a discussion of the ethical and philosophical aspects of assessment. This is achieved by applying Bornemark and Cusa’s thinking of humans’ calculating (ratio practices) and reflecting (intellectus practices) capacities on assessment and discussing the possibilities and pitfalls that emerge as these capacities come into use. This is illustrated with the policy and practice concerning the assessment practices of students with intellectual disabilities (ID) in Sweden. The article provides a path for recognizing and reflecting on what kind of knowledge production researchers, teachers, and students contribute to as they engage in assessment. This creates an opportunity to re-think how we fabricate students, knowledge, and mathematics and how we wish to do so in the future.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1234567 1 - 50 av 607
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf