du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1521
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdi Sheikh Ali, Mandeq
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Flerspråkighet i förskolan: En intervjustudie om hur förskollärare stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har undersökt hur förskollärare beskriver att de stödjer flerspråkiga barn i att utveckla både det svenska språket och deras modersmål. I och med att det befinner sig alltmer flerspråkiga barn i de svenska förskolorna är mitt syfte med studien att ta reda på fem förskollärares uppfattningar om flerspråkiga barns språkutveckling och vilka verktyg de beskriver att de använder i arbetet med att stimulera barns språkutveckling. Metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer där jag har intervjuat fem förskollärare som arbetar på två olika förskolor. Studiens resultat diskuteras utifrån forskning om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. I resultatdiskussionen har även resonemang förts i relation till den sociokulturella teorin. Resultatet visar att förskollärarna menar att barn behöver kunna sitt modersmål så att de kan lära sig eller utveckla ett andraspråk i förskolan. Därför behövs det modersmålslärare som stödjer barnen i att utveckla modersmålet. Förskollärarna beskriver att de använder sig av vardagliga situationer för att stimulera barnens språk.

  • 2.
    Abdi Sheikh Ali, Muna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns modersmålsutveckling i förskolan och hur pedagogerna kan hjälpa barnen med sitt modersmål när pedagogerna har svenska som sitt förstaspråk. Studien tar ett sociokulturellt perspektiv på lärande och metoden som använts för att samla in material för studien är kvalitativ intervju med fyra pedagoger från två förskolor. Slutsatsen från studien visade sig att pedagogerna använder olika sätt att stötta och utveckla flerspråkiga barnens modersmål och andraspråkutveckling genom att använda olika uttryckningsformer, till exempel upprepningar, bilder, symboler och kroppsspråk. Pedagogerna lyfter upp också att barnen känner trygghet när pedagogerna använder barnens modersmål, vilket gjorde att pedagogerna lärde sig enkla ord på barnens språk för att underlätta kommunikationen mellan barnen och pedagoger och mellan barn och barn.

  • 3.
    Abou-Chakra, Adnan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Att synliggöra, reflektera och utveckla. En Learning study om bråkräkning i matematik.2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 4.
    Abukar Hassan, Saafi
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Vikten av förskollärarens förhållningssätt i konflikthantering, när det gäller konflikter mellan barnen.2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att bidra till kunskap om hur förskollärare i förskolan arbetar med konflikt och konflikthantering vid samlingar. Till min undersökning har jag använt mig av olika kvalitativa forskningsmetoder, observation och intervjuer för att få inblick i hur förskolläraren hanterar barnens konflikter. Resultatet visar hur förskollärarna betonar vikten av att kommunicera med barnen, samt att skapandet av goda relationer är avgörande för att förebygga och lösa konflikter. Resultatet visade också att vissa barn klarar av att lösa konflikter på egen hand men att de även behöver stöd och hjälp från förskolläraren i vissa situationer. Min slutsats är att förskollärarnas generella strategier för konfliktlösning är att lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att sedan hjälpa dem att lösa konflikten.

  • 5.
    Adervall, Madeleine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Sällström, Astrid
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Förskolan - en könsdiskurs i förändring: Förskollärarens tolkning och implementering av uppdraget att motverka traditionella könsroller2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare beskriver traditionella könsroller men också om det i deras beskrivningar går att urskilja olika diskurser och i så fall vilka. Då vi utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är förskollärarnas beskrivningar viktiga för att förstå de diskurser som inom förskolans verksamhet skapas rörande könsroller, då dessa i sin tur påverkar vilka normer och värderingar de barn som där vistas tar till sig och för vidare. Diskursbegreppet är i denna studie ett nyckelbegrepp och vårt resultat kommer att behandlas i en kritisk diskursanalys. Metoden som använts för att samla in för studien relevant data är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I vårt resultat blev en tydlig individdiskurs synlig vilken vi tolkat vara förskolans rådande diskurs och den som styrdokumenten genom sin utformning och innehåll uppmanar till. Vi fann även uttryck för en könsneutral diskurs liksom en gruppdiskurs. Dessa tre diskurser verkar parallellt och tycks många gånger leda till motsättningar i det praktiska arbetet. Detta går i linje med tidigare forskning. Vår studie visar att även de förskolor som har som ambition att erbjuda en könsneutral verksamhet omedvetet tenderar att utgå ifrån en manlig norm. Studien pekar också på att, trots att en individdiskurs är önskvärd, så utformas arbetet med att motverka traditionella könsroller ofta på ett sätt som upprätthåller dikotoma könsroller.

  • 6.
    Adlertz Forsgren, Frida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Högberg, Ylva
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    ”Ja vad menar man egentligen med fri lek?”: Pedagogers synsätt på och förhållningssätt till den fria leken i förskolans verksamhet.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att belysa pedagogers olika innebörder av begreppet fri lek i förskolans praktik. Vi ville därmed lyfta deras synsätt på och förhållningssätt till den fria leken i förskolans verksamhet. För att nå vårt syfte med studien valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod som innebar att vi intervjuade pedagoger som arbetade i förskolans verksamhet. Detta gav oss en möjlighet att synliggöra vilka olika innebörder pedagoger lägger i begreppet fri lek i förskolans verksamhet. Vi har i denna studie valt att inspireras av diskursanalys som metodansats, det valet grundar sig i att det ger oss möjligheten att få en bredare syn på barns fria lek, och därmed kunna synliggöra flera olika innebörder av begreppet. Det insamlade materialet för studien analyserades utifrån fyra olika teoretiska analysverktyg för att uppnå vårt syfte med studien. Resultatet för denna studie är att begreppet fri lek är brett, komplext och mångsidigt, samt att vi många gånger tror att vi pratar om samma sak när vi egentligen pratar om helt olika saker. En till slutsats vi gör för denna studie är att den fria leken i förskolans verksamhet inte är barns fria lek, det är lek där barnen har större inflytande på val av aktivitet, men den är inte fri från institutionen ramar och regler. Resultatet för studien visar även att barns fria lek får större utrymme i utomhusmiljön i jämförelse med inomhusmiljön.

  • 7.
    Adolfi, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Ett tudelat uppdrag: - En kvalitativ fallstudie rörande lärares möjligheter att fostra demokratiska samhällsmedborgare2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har jag haft att syftet försöka tydliggöra hur lärare upplever den praktiska verkligen rörande arbetet med att genomföra delar av skolans uppdrag: att främja demokra-tiska värderingar, förankra de mänskliga rättigheterna samt att motverka främlingsfientlighet. För att kunna göra detta ville jag undersöka vilka möjligheter och hinder lärare, verksamma inom grundskolan, upplevde i sitt arbete med att genomföra denna del av skolans lagstadgade uppdrag.

    Som utgångspunkt för att genomföra denna undersökning använde jag följande frågeställning:

    Vilka möjligheter och/eller hinder ser grundskolelärare i sitt arbete med att genomföra det lagstadgade uppdraget att främja demokratiska värderingar, förankra de mänskliga rättigheterna och arbeta med värdegrunden i praktiken?

    Genom att använda mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer samlade jag empiri för att besvara min frågeställning.

    Det jag kom fram till, och tillika svaret på min frågeställning var att, lärarna upplevde stora möjligheter att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån sin egen drivkraft och vilja och ibland med hjälp av eldsjälar på skolan. Dock lyfter de fyra stora hinder i detta arbete: avsaknad av strukturer, avsaknad av tid, känslan av att det är ett, av ledningen, oprioriterat arbetsområde och avsaknad av tydlig styrning.

  • 8.
    Adolfsson, Ann-Christin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Utomhusmatematik i förskoleklass - pedagogers syn på möjligheter och hinder: En intervjustudie med 5 pedagoger2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 9.
    Adås, Caroline
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Kommunikationens betydelse: En observationsstudie utifrån ett intersektionellt perspektiv i en flerspråkig förskolemiljö2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett intersektionellt perspektiv ta reda på vilken betydelse kommunikationen har vad gäller barns status, positionering och rollfördelning i en flerspråkig förskolemiljö. För att genomföra undersökningen har observationer som metod använts. Ett intersektionellt perspektiv handlar om att synliggöra korsande maktobalanser utifrån variabler såsom exempelvis kön, etnicitet, klass, sexualitet, ålder och funktionsförmåga. Dessa över- och underordningar i samhället skapas, reproduceras och upprätthålls och görs till så kallade sanningar. Genom makt kan man kontrollera andra människors handlingar. Barn utövar ständig makt och kontroll genom kommunikation med varandra, där de försöker behålla eller höja sin sociala status. De barn som deltagit i undersökningen har överlag lekt flickor för sig och pojkar för sig, där könsöverskridande lek förekommit i liten skala. Pojkarna har i större utsträckning försökt ta sig in i flickornas lek än vice versa. Flickorna har över lag tagit mer plats och haft högre status i förhållande till pojkarna, vilket främst skulle kunna bero på flickornas högre ålder.

  • 10.
    Agebert, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    "Och pappa bakar kakor": En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar av uppdraget att motverka traditionella könsmönster och könsroller i förskolan2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur pedagoger i förskolan resonerar kring och vilken uppfattning de har om arbetet med uppdraget att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Studien har en fenomenografisk ansats där pedagogernas olika uppfattningar har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att pedagogerna uppfattar att de ser och bemöter barnen som individer och att uppdraget handlar om att barnen ska få samma möjligheter oavsett kön. Att ha kunskaper om genus och jämställdhet uppfattade pedagogerna som betydelsefullt i arbetet och att vara självkritisk och medveten om olika förväntningar är en förutsättning för detta arbete.

    Det konkreta arbetet med uppdraget gestaltar sig genom att pedagogerna blandar material och organiserar miljön på ett sådant sätt att barnen kan leka över könsgränserna. Vidare så visar resultatet på en uppfattning hos pedagogerna om att barnen behöver få samtala och reflektera över könsroller och könsmönster med hjälp av exempelvis litteratur eller utifrån det barnen säger och gör. En slutsats som kan dras utifrån denna studie är att kunskaper om genus och jämställdhet samt att kritiskt granska sig själv och verksamheten ses som viktiga aspekter i arbetet.

  • 11.
    Ahlén, Susanne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Värdegrundsarbete i praktiken: Avgörande faktorer för framgångsrikt värdegrundsarbete2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stora delar av skolpolitiken har den senaste tiden bestått av ordning och reda med allt fokus på de mätbara kunskapsresultaten. Politikerna framhåller att kunskapsmålen sätts främst och pekar på vikten av att ha höga förväntningar på eleverna, men även ett tydligt pedagogiskt ledarskap och goda relationer mellan lärare och elev samt en gemensam värdegrund och tydliga regler betonas.

    Min studie belyser faktorer som kan antas vara avgörande för den studerade skolans prisbelönta framgångar mot främlingsfientlighet och kränkande behandling. Lärarnas värdegrundsarbete genomsyrande det dagliga arbetet Det finns samarbete mellan skolans olika klasser, en tydlig och drivande ledning samt en utveckling av elevhälsoteamet. Jag formulerade två forskningsfrågor som skulle hjälpa mig att få svar på mitt syfte: Vad är det i den utvalda skolans rektor, speciallärare samt några få utvalda elever anser sig ha lyckats med när det gäller skolans värdegrund samt frågan om det finns några viktiga faktorer i värdegrundsarbetet att beakta och i så fall vilka?

    För att få svar på mina forskningsfrågor intervjuade jag rektor och en speciallärare samt fem slumpvalda elever i årskurs 6. Resultatet visar bland annat att det finns en röd tråd av syften och medvetenhet i hela verksamheten. Den visar också på stor elevdelaktighet. Man identifierar snabbt konflikter och tar aktivt ställning och försöker göra något åt detta. Skolan hjälper eleverna att hantera konflikter med bl.a. DRACON, ett konflikthanteringsprogram. Skolan synliggör skolans uppdrag, värdegrund, hälsa och lärande tydligt för eleverna. Den visar även på ett stort gemensamt engagemang och kompetens hos lärarna, där alla pedagoger eftersträvar samma sak och i lika hög grad.

  • 12.
    Ahnberg, Samuel
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Programmering i bildämnet: En fallstudie om potentialer med programmering i åk 4-62019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 13.
    Ahnberg, Samuel
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Programmering i bildämnet: En kvalitativ intervjustudie om potentialer med programmering i åk 4-62018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på möjligheter och svårigheter med programmering i bildämnet. De frågeställningar min studie ämnar besvara är

    Hur beskriver och förhåller sig läraren till programmering i bildämnet?, Vilka möjligheter och utmaningar ser läraren på skolan med programmering i bildundervisningen? och Hur lägger läraren upp sin undervisning? Studien behandlas utifrån dessa frågeställningar i kombination med det multimodala perspektivet och det designteoretiska perspektivet. Undersökningen visar på de intervjuade lärarnas förhållningssätt till programmering i bildämnet och exempel på hur de använder och arbetar med programmering. Resultatet visar bland annat att de intervjuade lärarna ser positivt på programmering i bildämnet men att den egna kunskapen om programmering är något som måste utvecklas för att kunna bedriva en bra undervisning.

  • 14.
    Aho, Erika
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Henriksson Persson, Anna
    Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Larsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Skolnära – ett skolnära begrepp?2016Ingår i: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 12, nr 1, s. 116-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolnära kan beskrivas som ett relativt nytt begrepp inom utbildning och forskning med skolanknytning. Det förekommer ofta i sammanhang där det tycks finnas en ambition att knyta skola och forskning närmare varandra. Det kan till exempel handla om olika forskarskolor, skolforskning och skolutvecklingsprojekt. Dock finns ingen enhetlig definition av begreppet utan det används parallellt med och i vissa fall synonymt med begreppen praktiknära och praxisnära. Syftet med denna artikel är att bidra till en problematisering av begreppet skolnära med fokus på såväl innebörder som användningsområden. Utifrån studier av olika typer av texter belyses hur begreppet skolnära används inom skolforskning och i andra utbildningsvetenskapliga sammanhang idag. Begreppet skolnära ser ut att uppkomma i samband med framväxten av forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete men återfinns idag även inom andra forskarutbildningsämnen. Till exempel kan en ”skolnära avhandling” vara skriven inom pedagogik eller något ämnesdidaktiskt ämne. Vad det innebär att forskningen är skolnära tycks ha skiftande innebörd och avgränsning i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om huruvida forskningen bedrivs av eller för lärare. Begreppet används också inom skolvärlden i ett vidare perspektiv.

  • 15.
    Aho, Petra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Cultural Deficit Perspective in the EFL Classroom: Teachers’ choice of Perspective in Swedish grades 4-6 Multilingual Classrooms2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16.
    Ahrman, Gudrun
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Variera mera- om Learning study i grundsärskolans matematikundervisning2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet syftade till att undersöka om det är fruktbart att använda Learning study som undervisningsmetod i grundsärskolans matematikundervisning. Learning study bygger på va-riationsteorin som betyder att lärares undervisning ska varieras för att eleven ska kunna ur-skilja det läraren vill visa. Det är en kvalitativ fallstudie där jag genomfört lektioner varav några videofilmats. Elever i grundsärskolan har en medfödd eller förvärvad utvecklingsstör-ning och kan därför behöva längre tid eller fler upprepningar för att lära. Det är därmed inte är sagt att undervisningen behöver vara enformig eller utan variation. Jag har genom litteratur-studier och analyser av lektionerna funnit att Learning study är en metod som kan fungera.

  • 17.
    Al Zoghbi, Amal
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Lärares organisering av matematikundervisning i förståelse av matematiska problem: En intervjustudie om hur lärare organiserar sin undervisning för att elever ska förstå matematiska problem2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare organiserar sin matematikundervisning för att elever ska förstå matematiska problem. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av sex verksamma grundskolelärare i matematikämnet. Undersökningen har en utgångspunkt av Polyas (1973) fem moduler övning som framgår i första fasen i problemlösningsprocessen vilka är att hjälpa eleven, frågor, rekommendationer och intellektuella arbetssätt, common sense, generalisera och lärare och elever och imitation och. Resultaten visar att lärare hjälper elever att förstå matematiska problem genom samspel, arbete med en mångfald arbetssätt och genom att förankra problem med elevers verklighet. Lärare skapar förutsättningar för att elever ska självständigt förstå matematiska problem genom att generalisera arbetssätten och visa att det råder samband i matematiska problem. Resultaten visar att en del av lärares strävan till generalisering som ska hjälpa elever till ett självständigt förhållningssätt uppnås inte i den utsträckning som de tänker sig. Resultaten visar även att lärare försöker ta vara på elevers egna nivå och förankrar matematiska problem med verkliga situationer för att hjälpa dem i sin utveckling i förståelsen av matematiska problem. Trots detta kan lärare möta svårigheter att nå till elevers egentliga nivå. Därutöver visar resultat att trots lärares hjälp kan elever ha svårt att tänka utifrån ett sunt förnuft vilket hämmar förståelsen av matematiska problem.

  • 18.
    Al Zoghbi, Amal
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Problemlösning i matematik: En litteraturstudie om svårigheter i problemlösning i matematik för elever i grundskolans tidiga åldrar2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elevers problemlösningsförmåga uppmärksammas i PISA undersökningar som visar att svenska elever inte uppnår goda resultat inom området. Problemlösning är en viktig färdighet som elever behöver i och utanför skolan. Problemlösning har förekommit sedan flera decennier tillbaka i skolans kursplan i matematik.

    Syftet med den här studien är att få kunskap om svårigheter elever kan ha när de arbetar med problemlösning i matematik i grundskolans tidiga skolår och, om så möjligt, vilka orsaker som kan påverka dessa svårigheter. Resultaten visar att språkfärdigheter som läsförmåga, förståelseförmåga, läsflyt samt det matematiska tänkandet påverkar elevers förmåga att förstå och lösa matematiska problem. Likaså är färdigheter i matematiska ord och begrepp samt matematisk text- och talförståelse väsentliga. Språk- och problemlösningsfärdigheter främjas av färdigheterna i tänkandet som har sin grund i språket. Resultaten visar även att kognitiva faktorer och föräldrars utbildningsnivå är orsaker som kan ha en inverkan på elevers förmågor i förståelsen och lösningen av problemlösningsuppgifter. Slutsatserna som dras i den här studien är att språkfärdigheter och kognitiva faktorer är de mest dominerande i de svårigheter elever kan ha i arbetet med problemlösning. Förståelsen av det matematiska problemet utgör den viktigaste delen i problemlösningsprocessen som beskrivs av matematikern George Polya och består av en fyra stegs process. Ytterligare en slutsats som dras i studien är lärarens roll och undervisningens upplägg som utgör en viktig del i elevers förståelse av matematiska problem samt förmågan att lösa dem. Metoden som har använts till den här studien är en systematisk litteraturstudie där sökningar på svenska och engelska efter vetenskaplig forskning har genomförts i olika databaser.

  • 19.
    Al Zoghbi, Amal
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Problemlösning i matematik: En litteraturstudie om svårigheter i problemlösning i matematik för elever i grundskolans tidiga åldrar2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elevers problemlösningsförmåga uppmärksammas i PISA undersökningar som visar att svenska elever

    inte uppnår goda resultat inom området. Problemlösning är en viktig färdighet som elever behöver i

    och utanför skolan. Problemlösning har förekommit sedan flera decennier tillbaka i skolans kursplan i

    matematik.

    Syftet med den här studien är att få kunskap om svårigheter elever kan ha när de arbetar med

    problemlösning i matematik i grundskolans tidiga skolår och, om så möjligt, vilka orsaker som kan

    påverka dessa svårigheter. Resultaten visar att språkfärdigheter som läsförmåga, förståelseförmåga,

    läsflyt samt det matematiska tänkandet påverkar elevers förmåga att förstå och lösa matematiska

    problem. Likaså är färdigheter i matematiska ord och begrepp samt matematisk text- och talförståelse

    väsentliga. Språk- och problemlösningsfärdigheter främjas av färdigheterna i tänkandet som har sin

    grund i språket. Resultaten visar även att kognitiva faktorer och föräldrars utbildningsnivå är orsaker

    som kan ha en inverkan på elevers förmågor i förståelsen och lösningen av problemlösningsuppgifter.

    Slutsatserna som dras i den här studien är att språkfärdigheter och kognitiva faktorer är de mest

    dominerande i de svårigheter elever kan ha i arbetet med problemlösning. Förståelsen av det

    matematiska problemet utgör den viktigaste delen i problemlösningsprocessen som beskrivs av

    matematikern George Polya och består av en fyra stegs process. Ytterligare en slutsats som dras i

    studien är lärarens roll och undervisningens upplägg som utgör en viktig del i elevers förståelse av

    matematiska problem samt förmågan att lösa dem. Metoden som har använts till den här studien är en

    systematisk litteraturstudie där sökningar på svenska och engelska efter vetenskaplig forskning har

    genomförts i olika databaser.

  • 20.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Forskning som stöd i professionaliseringen av lärarna2008Ingår i: Pedagogiskt arbete: Ett forskningsämne i utveckling vid IPD / [ed] Rönnerman, Karin; Runesson, Ulla, Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet , 2008, s. 9-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklass2017Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 22, nr 1-2, s. 79-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks två lärarkategoriers, förskollärares och lärares, uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklassen, mötet mellan de båda lärargrupperna samt deras uppfattningar om en obligatorisk förskoleklass med en tydligare skolförberedande roll. Studien är genomförd utifrån sociokulturell teori och diskuterar möjligheter som studiens resultat öppnar för vad gäller utvecklandet av förskoleklassens pedagogik i enlighet med önskade intentioner. Resultatet visar att samverkan mellan förskollärare och lärare med bakgrund i de olika praktikgemenskaperna kan vara av betydelse för utvecklandet av förskoleklassens skolförberedande pedagogik.

  • 22.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Introduktion2019Ingår i: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2019, 2, s. 13-16Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    ”Kalle, du kan ju läsa!”: Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråksutveckling2017Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research, ISSN 2464-1596, Vol. 3, nr 2, s. 1-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här studien tar sin utgångspunkt i ett kompetensutvecklingsprojekt där lärare i förskoleklass gavs möjlighet att genom erfarenhet i handling samt reflektion stärka sina ämneskunskaper inom skriftspråksområdet. Sju lärare i förskoleklass intervjuades om sina erfarenheter i samband med bedömning av elevers skriftspråksutveckling. Studiens syfte var att undersöka vilket meningsskapande som enligt lärarna sker i samband med bedömningsaktiviteten. Fokus riktades mot lärarnas beskrivningar av det egna men också elevernas meningsskapande. Studiens grund i sociokulturell teori och pragmatismens begrepp erfarenhet och meningsskapande som centrala analysverktyg, synliggjorde lärarnas fördjupade förståelse för elevers skriftspråksutveckling. I materialet framträder en bild av att tidigare erfarenheter omvärderades och användes tillsammans med nya erfarenheter för att skapa ny kunskap hos både lärare och elever. Exempelvis beskriver lärare hur elever i samband med bedömningsaktiviteten upptäckte att de kunde läsa. I mötet mellan projektets ämnesfokus och praktisk handling kunde lärarna omvärdera tidigare erfarenheter och upptäcka att elever i förskoleklassen läser, hur de läser och hur de själva kan stimulera eleverna vidare. Studiens avsikt är att öppna för en diskussion om hur kompetensutveckling om skriftspråksutveckling kan öka förskoleklasslärares möjligheter att stimulera elever vidare och öka elevernas förutsättningar att utvecklas i riktning mot skolans kunskapskrav.

  • 24.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Livet i Bokstavslandet: Lärarhandledning åk 12015 (uppl. 1)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Livet i Bokstavslandet: Lärarhandledning åk 12018 (uppl. 3)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Lärarens ämneskompetens är av betydelse för elevers läs- och skrivutveckling2015Ingår i: Dyslexi, ISSN 1401-2480, Vol. 20, nr 1, s. 11-13Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Läsflyt – en komponent som möjliggör läsförståelseförmågan2016Ingår i: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 1, s. 71-82Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Läsflyt – en komponent som möjliggör läsförståelseförmågan2019Ingår i: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2019, 2, s. 93-106Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Läsundervisning i förskoleklass2019Ingår i: Läsundervisningens grunder, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2019, 2, s. 73-88Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Läsundervisningens grunder2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Läsundervisningens grunder2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Nationella uppdrag i läs- och skrivundervisning vid Högskolan Dalarna2017Ingår i: SCIRA Läsning, ISSN 0349-9855, Vol. 42, nr 2, s. 10-11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Språkstimulans och skrivundervisning i förskoleklass2018Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Statliga åtgärder för att stärka lärandet i skolans tidiga år2016Ingår i: Scira Läsning, ISSN 0349-9855, Vol. 41, nr 2, s. 4-6Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Vad är hållbara kunskaper om läs- och skrivundervisning?2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad är hållbara kunskaper om läs- och skrivundervisning? Min studie med 300 lärare i grundskolans årskurser 1-3 (Alatalo, 2011), visar att alltför många lärare har bristfälliga kunskaper om elevers skriftspråksutveckling. En stor del av främst de lärare som examinerats i grundskollärarutbildningarna har svårt att redogöra för och resonera om grundläggande moment i läs- och skrivundervisningen. Dessa kunskapsbrister orsakar svårigheter för lärarna att genomföra god läs- och skrivundervisning. En konsekvens av detta är att elever som ligger i riskzonen för att få någon slags svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, inte identifieras så tidigt som möjligt eller får den hjälp som de behöver. En annan konsekvens är att många lärare undervisar utan att känna till hur deras pedagogik egentligen inverkar på elevernas lärande. Vad kan lärarutbildningen göra för att öka blivande lärares kunskaper om läs- och skrivinlärning? Det räcker inte med att känna till att lärandet sker i samspel med andra, eftersom det finns förmågor som varje individ själv måste utveckla och bemästra. Automatiserad avkodning, läsflyt och läsförståelse är dessutom inga förmågor som nödvändigtvis uppkommer av sig självt, utan kräver oftast en kunnig lärares systematiska undervisning (Myrberg, 2003; Snow, Burns & Griffin, 1998). Lärares kunskaper om processerna i elevers läs- och skrivutveckling behövs än mer i det interaktiva lärandet och i en tid med snabbt uppkommande nya tekniska redskap för undervisningen. Sådana kunskaper är hållbara. Vare sig eleverna använder ”padda” i sin läs- och skrivinlärning eller sitter i internetseminarier, behöver läraren ha insikt om var eleven befinner sig i läs- och skrivprocessen. Därigenom kan läraren hjälpa varje elev att utveckla god läsförmåga. Min ovan nämnda studie (Alatalo, 2011) indikerar att lärare som har kunskap om språkets byggstenar samt känner till innebörden av fonologisk medvetenhet också har mer kunskap om läs- och skrivinlärning i övrigt. Konkret kan det innebära att de som känner till innebörden av fonologisk medvetenhet också har lättare att förstå innebörden av läsflyt och läsförståelse. Detta är något som lärarutbildningen bör ta till sig. Källor: Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder. (Akademisk avhandling). Göteborg. Acta Universitatis Gothoburgensis. Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Skolverket. Snow, C. E., Burns, M. S. & Griffin, P. (Eds.). (1998). Preventing reading difficulties in young children. Washington, DC: National Academy Press.

  • 36.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Naturvetenskap.
    ”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?”: Läs- och skrivutvecklande praktiker i teknikundervisning i förskoleklass2019Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 5, nr 3, s. 1-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här studien är syftet att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande sociala praktiker i teknikundervisning i en förskoleklass. Fyra tekniklektioner observerades med fokus på lärarens läs- och skrivutvecklande undervisning. Det teoretiska ramverket utgörs av Freebody och Lukes resursmodell som beskriver läs- och skrivkunnighet som en uppsättning sociala praktiker. Dessutom analyseras huruvida läs- och skrivundervisningen är formaliserad, funktionaliserad eller om den är balanserad, det vill säga genomförs i sammanhang där formaliserad och funktionaliserad undervisning är i samspel med varandra. Resultatet visar att teknikundervisningen skapar rikliga möjligheter för elever att medverka i de sociala praktikerna i Freebody och Lukes modell. Undervisningen är funktionaliserad och läraren undervisar inte explicit om språkets formaspekter eller om hur texters kommunikativa delar samspelar, utan det är oftast underförstått. Studien öppnar för en diskussion om förskoleklassens möjligheter att skapa läs- och skrivundervisning i balanserade sammanhang, för att stödja elevers läs- och skrivutveckling även när undervisningen har fokus på ämnesområden som teknik.

  • 37.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linneaus University.
    Information sharing on children’s literacy learning in the transition from Swedish preschool to school2017Ingår i: Journal of Research in Childhood Education, ISSN 0256-8543, E-ISSN 2150-2641, Vol. 31, nr 2, s. 240-254Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Collaboration and continuity between school types are important factors that favour long-term learning and that need to be given attention in the transition between early childhood school institutions. This study highlights teachers’ experiences of information-sharing during the transition from Swedish preschool to preschool class (i.e., from the daycare to school) with regards to children’s literacy learning. To find out and evaluate the individual child’s development, both the child’s actual and proximal development zone need to be taken into account in the transition. It appears that some preschool teachers wish to share information on children’s literacy learning but that it is mainly about the children’s interest in literacy activities. Also the preschool class teachers’ wishes to know more about the children’s literacy learning are too much on a general level as to be able to provide a  good enough basis for planning literacy activities that fit every individual child. A large part of the outcomes derive from the preschool tradition that has viewed care as being core to its work, and considered learning and achievement as domains associated with compulsory school. This article discusses whether the training of teachers in early childhood education needs stronger focus on literacy learning.

  • 38.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet.
    Transition between Swedish preschool and preschool class: a question about interweaving care and knowledge2016Ingår i: Early Childhood Education Journal, ISSN 1082-3301, E-ISSN 1573-1707, Vol. 44, nr 2, s. 155-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study highlights teachers’ experiences with transition from Swedish preschool to preschool class, i. e. from the daycare centre to the formal school. One assumption was that transition activities, to favour continuity in the long-term, need to focus on children’s learning within the target areas that the policy documents specify for preschool. Empirical data were collected through a combination of a questionnaire and interviews. The study shows that transition activities occur between institutions. These are in place to allow for a safe transition for children rather than to allow for continuous and long-term learning in the target areas in the curriculum. Care for children and beliefs about the types of school activities have an impact on the activities and standpoints in the transition processes. Professional assessment of children’s learning and the need for greater consensus within various types of schools in terms of the learning of the individual child in different fields are discussed.

  • 39.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Vinterek, Monika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Tegmark, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Winberg, Mikael
    Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Amount of text read at school and the motivation for reading: a large scale study in grade 6 and 92018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports on some preliminary results from the project “To read or not to read: A study of reading practices in compulsory school” funded by the Swedish Research Council. The aim of the project is to develop knowledge of existing reading practices and to find out what kind of teaching that promotes such practices in a way that enables students to learn from reading. The decline in students’ reading literacy is something that concerns and worries many European and other Western countries. But surprisingly it is difficult to find large scale studies focusing on how much students read at school. To be a good reader one needs to practice (Kuhn & Stahl, 2003; Campell et al., 2001); it takes more than 5000 hours of reading to achieve a well-functioning reading capacity (Lundberg & Herrlin, 2005). To learn from text one needs to be able to read a longer text (Topping et al., 2007; Merisuo-Storm & Soininen, 2014). Prior research in the field further shows that it is important for students to read different types of texts (Kuhn & Stahl, 2003) and thus develop vocabulary and reading skills in many subjects (see, for example, Biemiller, 2001).The amount of reading, at school or at leisure, correlates positively with reading ability (Anderson et al., 1988; Cunningham & Stanovich, 1997; Taylor et al., 990). In our study we therefore are interested in the total amount of coherent and continuous text students read during an average school day in all their subjects, with a particular focus on reading habits in Swedish (L1), English (L2), Chemistry and History. We also want to find out how the amount of reading correlates with the students’ self-assessed motivation for their school-initiated reading activities. In the first part of the project there is a predominantly quantitative focus in which we seek to find out the extent to which students read continuous prose texts – fictional as well as non-fictional – as part of their everyday school work, and how their reading is related to different types of motivation. The second part of the project has a predominantly qualitative focus where a limited number of groups will be selected for a series of closer classroom studies of teachers as well as students through observations, interviews and questionnaires in order to find out what characterizes the reading practices of these schools and classes. This paper will report on some preliminary results from the first part of the project where the following research questions are to be answered:

    • To what extent do students in years 6 and 9 read continuous prose text—fiction as well as nonfiction— as part of their school work?
    • What kind of motivation do students express for reading nonfiction and fiction texts in different school subjects?
    • What is the nature of the relationship between students’ reading motivation and the extent of their reading in school?
    • What differences in the interest of reading and in the reading habits among females and males, between school years 6 and 9, and between schools can be detected?

    The overall framework of the study is the didactic triangle and the meeting between the teacher, the student and the subject matter in terms of meaning making and reading activities that occur in this meeting (Uljens, 1997; Hudson & Meier, 2011; Liberg et.al. 2002.) We also draw on motivation theories that stress the importance of constructing classroom practices that support student reading motivation by fulfilling the basic needs of autonomy, competence and relatedness (Deci & Ryan, 2008; De Naeghel et al, 2014)  

  • 40.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Fokusgruppstudie om förskollärares uppfattningar om högläsning som ett redskap för att stödja barns framväxande läsförståelse i förskolan2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Eftersom tidig språkstimulans är av betydelse för den skriftspråkliga utvecklingen kan det anses vara motiverat att förskolans undervisning genomförs medvetet utifrån en språkutvecklande pedagogik. Detta är en utgångspunkt för föreliggande studie, som har som syfte att undersöka verksamma förskollärares förhållningssätt till och uppfattningar om högläsning som verktyg för att stötta barns skriftspråkliga utveckling. Studiens centrala fokus riktas mot följande frågeställning: Hur och för vilket ändamål anger förskollärare att de organiserar högläsning i förskolan?

     

    Teoretiskt ramverk

    Högläsning har en given plats i förskolans verksamhet (Yopp & Yopp, 2006) och möjliggör språkutveckling i en social interaktion. Språkstimulans som ges i funktionella situationer och i en social kontext är gynnsam för barns språkutveckling (Guo et al., 2012). Dooley och Matthews (2009) använder begreppet “emergent comprehension” när de skriver om barns erfarenheter för att utveckla och påverka den framtida läsförståelsen. För att hjälpa barn att utveckla olika läs- och skrivpraktiker (kodknäckning, meningsskapande, textanvändning och kritisk textläsning) behöver läraren planera aktiviteter både utifrån kunskap om lärande och undervisning och kunskap om processer i barns läs- och skrivutveckling (Freebody & Luke, 1990). Särskilt viktig är denna breda kunskapsförankring då enbart miljö och material som stimulerar till skriftspråklig utveckling inte ger optimalt lärande, utan läraren behöver dessutom uppmuntra, instruera och ge respons, vilket implicerar en bred kunskapsbas hos läraren (Guo et al., 2012).

     

    Metodologi/forsningsdesign

    Högläsning av berättelser och faktatext för olika stora barngrupper i 3-4-års ålder i förskolan videofilmades för att användas i fokusgruppssamtal. De filmade lärarna intervjuades efteråt kort om didaktiska frågor om högläsningssituationen. Tre grupper om fem andra förskollärare från olika förskolor i två kommuner deltog i fokusgruppssamtal med fokus på högläsning i förskolan. Fokusgruppssamtalen som leddes av en moderator utgick från videosekvenser i början och slut av högläsning. Dessutom diskuterades i fokusgrupperna utsagor från intervjuerna med de tidigare videofilmade lärarna.

     

    Resultat

    Studiens bidrag till kunskapsområdet utgörs av dess fokus på lärares utsagor om riktade aktiviteter för att stötta barns språkutveckling. Även om informanterna framhåller högläsningens möjligheter som verktyg för språkutveckling, framträder endast undantagsvis att högläsning genomförs som en medveten eller systematisk språkutvecklande undervisning. Högläsning framstår snarare som en i raden av pedagogiska verktyg i förskolans vardag, där omsorgsfaktorn framträder som viktigare än språkutvecklande undervisning.

     

    Relevens för forsningsfältet

    Då förskolan har fått utökat ansvar för barns lärande och utveckling bidrar studien med kunskap för såväl verksamma som blivande förskollärare. 

                                                                                                                                                          

     

    Referenser

    Guo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J. N., & McGinty, A. (2012). The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children’s emergent literacy growth. Journal of Research in Reading, 35(3), 308-327.

    Dooley, C. M. & Matthews, M. W. (2009). Emergent comprehension: Understanding comprehension development among young literacy learners. Journal of Early Childhood Literacy, 9(3), 269-294.

    Freebody, P., & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect: Australian Journal of TESOL, 5(7), 7-16.

    Yopp, R. H., & Yopp, H. K. (2006). Informational text as read-alouds at school and home. Journal of Literacy Research, 38, 37-51.

     

     

  • 41.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Preschool teachers’ perceptions about read-alouds as a means to support children’s early literacy and language development2019Ingår i: Journal of Early Childhood Literacy, ISSN 1468-7984, E-ISSN 1741-2919, s. 1-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examined active Swedish preschool teachers’ thoughts and perceptions in terms of read-alouds as a tool to support children’s language and literacy development. The research question was “How and for what purpose do preschool teachers say that they organize read-alouds in preschool?” Three focus group interviews were conducted with five preschool teachers from different preschools in each group. The findings reflect traditions that influence preschool education, and the general picture is that teachers’ personal and practical knowledge informs their daily teaching. The informants try to organize read-alouds but do not always succeed as a result of logistical and practical challenges. Teachers describe external factors, such as large groups and the requirement to teach math and science, as obstacles in the planning and implementing of read-alouds. Teachers that have received in-service training and professional development say that they have daily read-alouds, followed by text talk.  The need for professional development is discussed.

  • 42.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet.
    Strid, Anna
    Nacka kommun, Elevhälsan.
    Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att läsning i olika genrer och sagoberättande anses vara ett av de bästa redskapen för att stärka barns språkliga utveckling (Svensson, 2005). Man har sett att förskollärare ofta läser främst för att skapa lugn och ro och att ha en trevlig stund tillsammans (t.ex. Eskebaek, Basse & Sehestad, 2008).

    Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om vad som är god pedagogik i samband med högläsning och vad man grundar sina uppfattningar på. Följande forskningsfrågor är centrala: Vilka pedagogiska möjligheter beskriver lärare gällande högläsning? Vilka argument används för att underbygga egna uppfattningar om god pedagogik i samband med högläsning? Med vilken medvetenhet talar förskollärare om barns (skrift)språkliga utveckling?

    Studien genomförs med fokusgruppmetod. Studiens fokus är lärarnas samtal med varandra om olika aktiviteter i förskolverksamheten. Tre fokusgrupper med fem förskollärare i varje genomfördes. Fokusgrupperna samtalade utifrån filmavsnitt från högläsning samt korta intervjuer om högläsarens val av bok och lässtrategier.

    Samtalsanalysen bygger på riktlinjer som gäller för hur man arbetar med fokusgrupper (t.ex. Wibeck, 2000). I analysen söks efter underliggande teman enligt Bernard och Ryans (2003) modell för kvalitativ analys. Tre analysenheter används: individnivå, gruppnivå och jämförd gruppnivå. För att urskilja graden av olika metaspråk i samtalen används Naeslunds (1997) analysmodell i tre steg (oreflekterat vardagsspråk, facktermer, metaspråk med förklaringsmodeller och utredande resonemang).

    Mycket preliminära resultat indikerar följande:

    • Högläsning är ett viktigt redskap för organisering av vardagen
    • Högläsning har minskat eftersom mycket annat ska få plats i verksamheten
    • Lärarens intresse är avgörande för om det läses och för kvaliteten i läshändelsen
    • Högläsning ses som särskilt viktigt för andraspråkslärande
    • Högläsning av faktatext är inte vanligt förekommande i alla förskolor
    • Mysfaktor, pedagogiskt redskap och temaarbete framkommer som läsningens syften
    • Det är inte självklart att högläsning ses som en pedagogik för språkutveckling

     

     

     

  • 43.
    Alexander, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Trygghet och anknytning i förskolan: En kvalitativ intervjustudie med fyra förskollärare2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kunskapsområdet för det här examensarbetet är barns trygghet i förskolan. Uppsatsen sätter fokus på anknytningens betydelse för tryggheten och har anknytningsteori som teoretisk utgångspunkt. Syftet för studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om barns trygghet och anknytning till vuxna i förskolan, samt hur förskollärare ser på det egna arbetet med att tillgodose barns behov av trygghet. Frågeställningarna är följande:

    - Vilken betydelse tillskriver förskollärarna barns trygghet i förskolan?

    - Vilken betydelse tillskriver förskollärarna barns möjligheter att utveckla trygg anknytning till pedagoger?

    - Vilka strategier beskriver förskollärarna att de använder sig av i arbetet med att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer?

    - Vilka svårigheter beskriver förskollärarna att de möter i arbetet med att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer?

    Studiens metod är kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. I analysen framkommer en samstämmig syn hos de fyra informanterna gällande trygghetens betydelse i förskolan. Tryggheten beskrivs som grunden för utveckling och lärande. Betydelsen av trygg anknytning till pedagogen är ett ämne där en delvis varierande syn framkommer hos informanterna. Två förskollärare betonar anknytningens betydelse mycket tydligt, medan två inte betonar dess betydelse lika starkt. Gällande förskollärarnas beskrivningar av hur de arbetar för att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer framkommer ett antal gemensamma strategier hos informanterna. Strategier som beskrivs är att bemöta barnen med närhet, lyhördhet, bekräftelse och empati, att skapa förutsägbarhet och tydliga rutiner för barnen, att dela in barnen i mindre grupper, samt att ha en god föräldrasamverkan. Förskollärarna beskriver även områden där de möter svårigheter i arbetet med att tillgodose barnens trygghetsbehov. Stora barngrupper och övergångar mellan aktiviteter är aspekter som tas upp.

  • 44.
    Al-Nuaimi, Haneen
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Applikationer och spel i matematikundervisning: En fenomenografisk studie om digitala applikationer och spel i matematikundervisning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att utifrån lärares svar i intervjuer undersöka lärares uppfattningar av användandet av digitala spel och applikationer samt på vilket sätt digitala spel och applikationer används i matematikundervisning. För att kunna svara på studiens syfte intervjuades några utbildade lärare som undervisar i olika åldersgrupper. Studien utgår från en fenomenografisk ansats. Studiens resultat visade att lärarna gav uttryck för varierande uppfattningar av digitala spel och applikationer. Lärarna gav uttryck för uppfattningar av digitala spel och applikationer som färdighetsträning, som läxa, som motiverande och engagerande samt som varierad undervisning. Lärarna säger att de i undervisning använder följande digitala spel och applikationer; Bingel, Kahoot, King of math samt Skolplus en eller två gånger per vecka.

  • 45.
    Alshemas, Rand
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Användning av IKT i matematikundervisning: En intervjustudie med matematiklärare 7-92017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka de IKT med fokus på digitala verktyg som lärare använder i matematikundervisning idag och vilka mål de har med att integrera digitala verktyg. I studien presenteras olika digitala verktyg som används i matematikundervisning, följt av en kort analys.

    Studiens genomfördes genom intervjuer med åtta lärare som undervisar matematik för elever (7-9) och gymnasiet (kurser i grundnivå (7-9)/introduktionsprogrammet). Intervjuerna skedde genom träff (muntliga intervjuer) eller genom mejl(datorstödda intervjuer).

    Studien lyfter fram lärarens roll i elevens lärande med och utan digitala verktyg. Lärarna som har deltagit i studien har olika erfarenheter, arbetssätt och olika syn på användning av digitala verktyg i matematikundervisning. Vissa lärare tycker att det är värdefullt att integrera digitala verktyg i matematikundervisning och att det kan motivera eleverna samt komplettera det som görs i klassrummet. Matematiklärare som väljer att integrera digitala verktyg i undervisningen gör det för att t.ex. att öka elevernas motivation, skapa ökad måluppfyllelse och underlätta lärarens arbete. Andra visar inte samma intresse för användning av digitala verktyg. De senare anser att matematikundervisning med digitala verktyg inte kan säkerställa elevernas förståelse av ämnets innehåll. Enligt dessa mattelärare är digitala verktyg endast ett komplement till den traditionella undervisningen.

  • 46.
    Alsing, Marie-Louise
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Digitala verktyg i bildundervisning: En kvalitativ fallstudie om hur bildlärare använder digitala verktyg i sin undervisning i grundskolans årskurser 7-92017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur bildlärare i grundskolans senare år arbetar med digitala verktyg i

    bildundervisningen. I studien deltar sex bildlärare som alla har lång erfarenhet från bildundervisning.

    Med intervjuer som underlag visade det sig att det finns digital teknik i samtliga skolor

    där de arbetar. Det som däremot är ett problem är den avsaknad av digital kompetensutveckling

    för dessa lärare. Det som jag imponeras av är att majoriteten av dessa bildlärare försöker

    på egen hand att undervisa digitalt. De svarar att de har tekniken men den varierar i antal

    och funktion. De gör så gott de kan med den teknik som finns. Detta innebär också att eleverna

    i dagens skola inte har en likvärdig utbildning i bildämnet. En del skolor är välutrustade,

    en del inte. Undervisningen varierar också beroende på bildlärarens digitala kompetens.

  • 47.
    Amcoff, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Att uttrycka matematik: En observationsstudie av vilka uttrycksformer och matematiska aktiviteter som uppmuntras och används i förskolan2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan använder sig av i planerade matematikaktiviteter.Utgångspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolansläroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frågeställningar: Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter? Vilka likheter och skillnader finns beroende på barnens ålder?För att få svar på dessa frågor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter på tre olika förskoleavdelningar. Barnens åldrar var 1-5 år och varjeavdelning observerades vid ett tillfälle under 45 minuter. Tekniker som användes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse är de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog använde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans. Av de matematiska aktiviteterna var lokalisera och mäta de mest förekommande, följt avkonstruera hos de äldsta barnen.En slutsats som kan dras av studien är att det behövs en ökad medvetenhet och kunskap hospedagogerna om hur förskolan kan använda alla de uttrycksformer som beskrivs i Lpfö 98/2010för att stimulera och utveckla barnens matematiklärande.

  • 48.
    Andersen, Liliana Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Hur språklärare beskriver att de arbetar för att motivera elever att lära sig ett modernt språk.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att ha kunskap om hur språklärare beskriver att arbeta för att motivera eleverna att lära sig ett modernt språk är en av de stora utmaningarna som lärare i moderna språk står inför idag i den svenska skolan.

    Syftet med denna undersökning är att få kunskap om hur språklärare beskriver att arbeta för att motivera eleverna att lära sig ett modernt språk på skolan. Vilka metoder eller strategier och aktiviteter beskriver språklärare att använda för att nå detta? Metoden som användes för den här studien är kvalitativa intervjuer och åtta erfarna språklärare som undervisar i moderna språk intervjuades.

    De intervjuade språklärarna beskriver olika metoder och strategier de använder för att motivera elever och göra språklektioner mer realistiska och givande för elever. Informanternas beskrivning om hur de arbetar för att motivera att lära sig ett modernt språk hos elever tyder på att de är positiva och engagerade i sina ämnen. Metoder och strategier som lärarna beskriver att de använder är de kontrastiva metoderna, kommunikativa metoder, grammatik-översättningsmetoderna och de metakognitiva strategierna. De intervjuade lärarna betonar att variationen i användningen av dessa metoder och strategier i klassrummet motiverar och behåller motivationen hos eleverna. För att lyckas med det utgår läraren från elevens behov och intresse.

  • 49.
    Andersson, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Att tala spanska: En studie om muntlighetens roll i spanskundervisningen2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka muntlighetens roll och förutsättningar i spanska som modernt språk i årskurserna 7-9. Vilka slags muntliga övningar används, och hur gör lärare för att främja ett aktivt elevdeltagande i de muntliga aktiviteterna? En förberedande enkät har följts upp med lärarintervjuer. En av de intervjuade lärarna har också observerats på lektioner. Det framkommer att muntligheten i viss mån är eftersatt och en anledning till det tycks vara dess komplexitet och svårighet vid dokumentation, i jämförelse med skriftliga uppgifter. Det föreligger även en svårighet med att få eleverna att delta aktivt i de muntliga momenten. För detta ändamål tycks det sociala klimatet i gruppen vara avgörande. Att stöd tillhandahålls i olika former, till exempel genom lärarens målspråksanvändning och uppmuntran till eleven, visar sig också ha betydelse för elevens vilja och förmåga att tala spanska i klassrummet.

  • 50.
    Andersson, Annie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Motivation i det matematiska klassrummet: Ett elevperspektiv – elevers syn på motivation inom matematikämnet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att ta reda på hur elever i grundskolans årskurs 1-3 anser att undervisning inom matematik bör utformas för att skapa motivation. För att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomförts. Resultaten analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell som resulterade i ett antal grupper där elevernas tankar kring ämnet organiseras. Sammanställningen av studiens resultat visar att eleverna lägger stor vikt vid faktorer så som uppgifter, klassrumsmiljön och hur läraren agerar när de talar om vad som skapar motivation inom matematikämnet.

1234567 1 - 50 av 1521
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf