Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens jämförelser upplever många äldre personer fortfarande brist på inflytande över beslut som påverkar deras liv. Socialtjänstlagen betonar vikten av att respektera individens självbestämmanderätt och möjlighet att påverka de tjänster som tillhandahålls. Trots detta visar tidigare forskning en brist på delaktighet i samhället. Det är avgörande att äldre personer får uttrycka sina åsikter och bli hörda. Syfte: Denna studie syftade till att utforska hur biståndshandläggare främjar delaktighet i möten med äldre personer under biståndsprocessen. Studien syftade också till att identifiera de möjligheter och utmaningar biståndshandläggare upplever i arbetet med att främja delaktighet. Metod: Studien använde semistrukturerade intervjuer som analyserades genom tematisk analys. Resultat: Resultaten visar att biståndshandläggare strävar efter att främja delaktighet och autonomi hos äldre personer inom äldreomsorgen. Trots positiva intentioner möter de utmaningar som påverkan från anhöriga och tidsbegränsningar, vilket hindrar äldre personer från att fullt ut delta i biståndsprocessen.

We used national surveys to study how older persons’ changing household patterns influence the gender balance of caregiving in two countries with distinct household structures and cultures, Spain and Sweden. In both countries, men and women provide care equally often for their partner in couple-only households. This has become the most common household type among older persons in Spain and prevails altogether in Sweden. This challenges the traditional dominance of young or middle-aged women as primary caregivers in Spain. In Sweden, many caregivers are old themselves. We focus attention to partners as caregivers and the consequences of changing household structures for caregiving, which may be on the way to gender equality in both countries, with implications for families and for the public services.

Whatever happened, happened. Some notes on inner logic, especially in organizations

The notion that social events partly arise as a consequence of inner logic, i.e. that patterns and structures emerge outside of, or even in opposition against, plans and goals is a common element in social science. Inner logic is a summary term for social processes developing autonomously, i.e. without any individual or group intending them. Organizations quite often contain inner-logic processes. If, as this author maintains, fruitful organization theory has to build on rationalistic assumptions, how then do we handle instances of inner logic? A first step may be to break up the traditional link between structuralism and functionalism, maintaining the former and rejecting the latter. Organizations are intentionally dynamic, i.e. depend on order and predictability. To the extent that inner-logic processes appear in organizations, they should be analysed as confrontations between opposing rationalities rather than as spontaneous reactions of a ”system” . Also, frequently recurring organizational forms such as hierarchy are more fruitfully regarded as e.g. transaction-cost outcomes rather than as functional responses to system needs. Rationalism and structuralism are compatible, rationalism and functionalism are not.

Max Weber in Freiburg. On migration, disembedding and social change

This article sets out to introduce the central topics in Max Weber’s inauguration lecture in Freiburg. It is argued that the central, but largely implicit, argument in Weber’s lecture concerns the transformation from a patriarchal to a capitalist mode of employment. Upon this interpretation, Max Weber’s objective is to explain specific migration processes in terms of a configuration of causes, where the social disembedding of rural labour is the key factor.

Weber, causality and infinity

While it is widely acknowledged that Max Weber was a neo-kantian of some sort, comparatively little has been done to trace down how this affects other parts of his work. This article argues that Weber’s theory of causality can be viewed as an answer to problems evolving from his neo-kantian framework. The aim of the article becomes twofold. First, to give an exposition of Weber’s theory of causality, and second to use this piece of theory as an example of how parts of Weber’s methodology are designed to solve problems posed by the neo-kantian framework. The neo-kantian framework referred to can be summarized in the theses that (I) reality offers an infinite plenitude, and (II) that there is nothing in reality itself that can present us with its interpretation. Taken together, these theses result in the necessity for the subject to make a selection from the infinite reality. These theses are applied to the problem of selecting causes from the infinite causal chain. In order to solve this problem, Weber takes recourse to the adequate cause theory, a variant of jurisprudential theory founded by Johannes von Kries. The last part of the article gives an exposition of some of the basic characteristics and consequences of adequate cause theory.

Subjugated knowledges and the possibilities of genealogy

The article explores the possibilities of “voicing” marginalized subjects by analyzing letters written by female mental patients in the beginning of the twentieth century. Following Michel Foucault, genealogy is here used as a means to explore and reclaim subjugated knowledges, i.e. knowledges that have been dismissed, distorted, disqualified and put aside by more powerful and ultimately victorious knowledge claims, in this case the psychiatric discourse. Historically oriented research on madness has often explored medical and cultural discourses and representations, as these correspond to sources that can be easily found in archives. This also means that mental patients’ own narratives and texts have been more difficult to trace, partly due to the paucity of available documentation. Herein lies a challenge: how can we represent these subjects, whose stories are inevitably always already captured and filtered by authorities, without portraying them either as passive victims or reducing them to effects of power networks? The article thus ponders research ethics, the question of Otherness and the power of representations. The difficulties in representing female patients’ “own”voices are discussed, yet the article points to the necessity of taking voices that are simultaneously in the margins and in the centre of more powerful discourses, seriously as objects of knowledge. The article argues that “the insurrection of subjugated knowledges”, i.e. bringing back such knowledges as represented here by mental patients’ narratives, opens us otherpossibilities of knowledge. Hence, mental patients’ letters are seen as important “fractures” in the official and legitimized knowledge of madness, offering alternative understandings of both committed individuals and the psychiatric discourse itself.

Barn enligt Barnkonventionen ska ges förutsättningar till att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Trots detta lyfts i tidigare forskning, samt av flertalet myndigheter, brister kring hur barn i praktiken görs delaktiga i barnavårdsutredningar. Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av hur de med stöd av arbetsmetoden Signs of Safety involverar barn i utredningar.

Utifrån en kvalitativ ansats genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i socialtjänsten som arbetar med barnavårdsutredningar utifrån Signs of Safety. Genom en tematisk analys framkom det att socialsekreterare kan identifiera en del hinder och svårigheter med delar av Signs of Safety men att de i hög grad anser att Signs of Safety stöttar dem till att involvera barn i utredningar. 

Psykisk ohälsa bland äldre har ökat i samhället och är ett relativt outforskat ämne. Cirka 22 % av populationen som led av psykisk ohälsa eller beteendestörningar under 2019 var del av Sveriges äldre befolkning. Detta resulterar i ett ökat behov av stöd till äldre med psykisk ohälsa. Den här studien kommer genom en kvalitativ ansats samt semistrukturerade intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen, utforska stödet samt alternativa utvecklingsbehov för äldre med psykisk ohälsa. Syftet med studien är att beskriva enhetschefers inom äldreomsorgens erfarenheter av stödet erbjudet av statliga verksamheter som finns för äldre personer med psykisk ohälsa. Studiens resultat påvisar en brist av kompetens kring äldre med psykisk ohälsa. Sammanfattningsvis framkom det i slutsatsen att bättre samverkan mellan verksamheterna och en högre personaltäthet behövs för att bättre kunna utforma ett stöd som tillmötesgår deras behov.

Existing research has found heterogeneity in the implementation of Lean and its outcomes in terms of employee involvement across countries. This article explores the potential role of labour–management relations. It relies on in-depth company case studies carried out in the aerospace industry in France and Sweden. The study finds significant variations in employee involvement – higher in the Swedish than in the French cases. Managerial orientations did play a role, as the ‘technocratic’ form of Lean in France echoed a more unilateral top-down conception of management, while Swedish managers appeared more receptive to the ‘involvement-enhancing’ paradigm. But the attitudes and behaviours of unions were also a crucial factor, as Swedish unions were very effective in impinging on the implementation of Lean at workplace level, while their French counterparts, often divided, adopted a more defensive stance, lacking expertise and implication in the promotion of high-involvement work organisations.

Antalet anhörigvårdare av personer med demens förväntas öka under de nästkommande tio åren i samband med att antalet personer som drabbas av demenssjukdom ökar, samtidigt som den offentliga omsorgen minskar. Anhörigvårdare av personer med demens har flera stödbehov som inte är uppfyllda på grund av en bristande förståelse av deras livssituation. Syftet med denna litteraturstudie är att skapa förståelse och belysa livssituationen för anhöriga som vårdar en närstående med en demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteratursökning gjorts i tre databaser som har resulterat i identifieringen av 15 kvalitativa studier. Tematisk analys har tillämpats på studiernas resultatavsnitt. Tre huvudteman och fem underteman har identifierats. Teman belyser anhörigvårdarna av personer med demens, deras upplevelse samt de strategierna de använder för att klara av vardagen. Livssituationen för anhörigvårdare av personer med demens ser olika ut och stödbehoven är individualiserad och beror på deras livssituation innan insjuknandet samt på sjukdomens symtom.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur barnperspektivet beaktas i socialtjänstens handläggning av ekonomiskt bistånd. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie, där sex socialsekreterare som arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd inom en viss kommun har intervjuats. Studien utgår från handlingsutrymme som teoretisk tolkningsram. Studien är av relevans för socialt arbete då barn som befinner sig i familjer med ekonomiskt bistånd utgör en utsatt grupp som riskerar att hamna i fortsatt social utsatthet även i vuxen ålder.

Studien visar att en majoritet av socialsekreterarna uppfattar barnperspektivet som otydligt angivet och att det finns en osäkerhet i hur man ska arbeta utifrån detta. Studien visar även att barn tenderar bli osynliga i handläggningen av ekonomiskt bistånd, samt att socialsekreterarna uppfattar att de inte har tillräckliga förutsättningar att arbeta utifrån ett barnperspektiv. Studien visar vidare att majoriteten av socialsekreterarna hyser önskemål om att arbeta mer utifrån ett barnperspektiv.

Partly human, partly organization

In this article the phenomenon of organization is discussed and its consequences for the understanding of human actions and human choices are examined. Affiliation to organizations are found to be both restrictions on and preconditions for most human action. In this connection families are regarded as organizations as well as enterprises, voluntary associations and states. Human action is primarily action on behalf of organizations where individuals are partly human, partly organization. To understand the meaning of action on behalf of organization it is important to realize that people rarely choose their organizational affiliation. People are selected. This means that actions on behalf of organizations cannot be regarded as expressions of individual choices. Actions on behalf of organizations are generally characterized by a dual involvement.

The organization of civil society

The three societal spheres state, market and civil society are compared from an organizational perspective. A state is a certain kind of organization with compulsory affiliation. The state is an empirical category that is fairly easy to describe. A market is made up of the interaction of several organizations in exchange. Most actors on a market are people acting on behalf of organizations. Also states are present in markets buying arms for example, or as employers on the labour market. There are several kinds of organization mentioned in connection with civil society such as voluntary associations, social movements and networks. It is concluded that the organizations of civil society are not very persistent. Moreover the notion of civil society is not more incompatible with the state than with other organizational arrangements. As a conclusion it is argued that it is more relevant to understand social processes in terms of types of organization that in terms of states, markets and civil society.

In Finland, a great distance away from Buenos Aires, people crowd dance floors nightly to dance to tango music, while the tango has also captured the hearts of the people on the other side of the world in Japan. The popularity of the tango in both Finland and Japan, however, is not so familiar to the outside world.

In this paper, I will discuss the motives and the paths by which a culture travels, settles and shapes itself into a new form, using the tango as an example. First, the tango’s relationship to society and history in each of these countries are explored using archives and literature. Then such aspects as inner emotion, solitude, illusion, and liminality are analyzed through data collected from surveys, interviews, and forum discussions in the SNS.

Some scholars suggest that the tango reflects the personality, mentality, and identity of the Finnish and Japanese peoples. Though this may be partially true, it is difficult to generalize about the Finnish or Japanese personality. It is argued, rather, that the tango's prosperity in these two countries has significant connections to some shared historical and social factors. I also propose that the 'liminality' of tango dancing plays an important role in both nations that went through difficult struggles to recover from the damage caused by war. “The liminal phase is considered sacred, anomalous, abnormal and dangerous, while the pre- and post-liminal phases are normal and a profane state of being” (Selänniemi 1996). Tango dancing can be considered an escape or a vacation from the hardship of everyday life as well as a fuel which enables the people to keep moving forward.

The tango’s transformation in Finland and Japan, and its homecoming back to Argentina are also examined. The results reveal some of the unusual paths a culture can travel.

Denna studie fokuserar på ämnet kring kvinnors erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck, då forskning inom detta område är begränsat i Sverige. Syftet med denna studie var att presentera hur kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige beskrivit deras erfarenheter. Studien ville bland annat lyfta kvinnors känslor, vilken typ av våld de utsatts församt andra aspekter som hör till kvinnornas upplevelser inom hederskulturen de lever under. Studien var en kvalitativ systematisk litteraturöversikt med en tematisk analys av resultatet i artiklarna. Analysmetoden som användes var metaanalys, för att extrahera data från de valda artiklarna. Resultatet visade att kvinnor som upplever hedersrelaterat våld och förtryck levde under omfattande begränsningar från sina föräldrar, men även av andra familjemedlemmar samt släktingar. Olika typer av våld var förekommande, även rykten och skvaller spelar en stor roll i kvinnornas liv. Det är dessutom kvinnorna som bär ansvaret för att leva upp till hedersnormerna. 

Denna studie syftar till att undersöka hur nyutexaminerade socionomer inom socialtjänstens försörjningsstöd upplever sitt arbete den första tiden efter examen, samt vilka faktorer som påverkar deras upplevelser. Detta utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen. Datainsamling skedde genom sex semi-strukturerade intervjuer med nyutexaminerade socionomer som jobbar på socialtjänstens försörjningsstöd. Insamlade data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade att nyutexaminerade socionomer upplever känsla av osäkerhet, oförberedd och stress. Resultaten visade också att kvantitativ arbetsbelastning är hög, men stöd har en viktigaste roll för att nyutexaminerade socionomer trivs på arbetsplats.

Fackliga organisationer menar på att tidsbegränsade anställningar har skapat fler osäkra jobb. Svenskt näringsliv menar däremot att de tidsbegränsade anställningarna inte har ökat någonting under de senaste 15 åren, vilket statistiska centralbyrån (SCB) bekräftar i en rapport. Rapporten visar att en viss minskning av de tidsbegränsade anställningarna har skett under andra kvartalet 2019 den visar dock också på att de tidsbegränsade anställningar som finns har blivit osäkrare än tidigare. Den här studien utfördes i Falun kommun och syftet med studien var att undersöka hur vikarier inom äldreomsorgen och LSS upplever deras arbetssituation som smsanställd och hur de upplever det sociala sammanhanget på arbetsplatsen. Vi undersökte även om deras anställningsform har inverkan på deras sociala liv utanför arbetet. Sju semistrukturerade intervjuer har utförts i samband med studien. Studien använder sig utav en tematisk analys där fyra teman har identifierats: kritik, sammanhållning, privatliv och trygghet. Genom dessa teman så används tre teorier, Guy Standings teori om prekariatet, Antonovskys teori om KASAM och Karasek och Theorells modell om krav och kontroll. Studien har visat på att smsanställningen är en prekär anställning som kan leda till problem för den anställde. Men den visar också att om den anställde har skyddsnät i form av en annan inkomstkälla eller att personen har valt anställningen så kan den ge stor frihet och hjälpa till att lösa livspusslet.

Who is the economic criminal? A comparison between countries and types of crime

In white collar crime research two particularly competing definitions (Sutherland versus the Revisionists) have dominated the field during the last two decades. Sutherland’s definition states that the sociodemographic profile is homogeneous (entrepreneur with high education and high or regular income), despite type of white collar crime or context. The definition given by the Revisionists states that white collar criminals’ demographic profile is heterogeneous (everyone can be convicted for white collar crime). As a consequence of this divided definitional approach we have a contradictive outcome of who the white collar criminal is. Our purpose is to investigate the qualification of the two definitions by analyzing heterogeneity/ homogeneity based on crime type and national context. The investigation is based on seven countries from the EES 2004 (European Social Survey). We use four types of crime. The results show a rather homogeneous demographic profile but there is also a certain substantial heterogeneity depending on kinds of crime and context. The results altogether indicate that the Revisionists’ definition is more correct in its description of the white collar criminal than Sutherland’s definition. The demographic profile of the white collar criminal seems to be more complex than a profile confined to just one social category would be and the contextual factor has an impact on the variety of the demographic profile. An important task for future research is to hold the door open for further demographic investigations depending on the type of crime and country that the study is based on. 

Syftet med denna studie är att utifrån Travis Hirschis teori om sociala band samt Edwin Sutherlands teori om differentiella associationer försöka få en större förståelse för hur kriminella attityder uppstår bland ungdomar, och vilka bakomliggande förklaringar det finns till dem. Dessa två teorier söker på olika sätt förklaringar till kriminellt beteende i ungdomarnas omgivning. Vi har genomfört en enkätundersökning bland niondeklassare och resultatet samt analysen grundar sig på 172 stycken enkätsvar. Vad som framkommer är att de teorier vi använt oss av inte var för sig kan förklara dessa kriminella attityder. De faktorer som har störst betydelse för attityder avseende kriminalitet rör individens band till sina föräldrar samt individens umgänge. Ett svagt band till föräldrarna, dvs. en relation som inte grundar sig i öppenhet, ärlighet och tillit, leder till att individen i större utsträckning har kriminella attityder. Likaså kan vi finna ett samband mellan de individer som uppger sig ha ett stort kriminellt umgänge och egna kriminella attityder. Individer med ett starkt band till föräldrar och ett litet eller inget kriminellt umgänge är de som har minst kriminella attityder.

Forskningen visar att den psykiska ohälsan hos unga ökar. Ökningen är störst bland unga flickor och en av förklaringarna till detta är användandet av sociala medier. Syftet med studien var att undersöka kuratorers kunskaper och erfarenheter om unga flickors psykiska hälsa och användandet av sociala medier, samt dess påverkan på unga flickor. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med målinriktat urval som ligger i grunden. En bearbetning av all data har skett genom tematisk analys för att tydligt beskriva resultaten. Resultaten visar kuratorers beskrivningar av att flickor uttrycker kroppsmissnöje, vikts hets och en osund jämförelse med andra på sociala medier som är väldigt förekommande bland unga flickor. Vilket kan orsaka psykisk ohälsa i form av ångest, nedstämdhet och depression. Vidare visar resultaten av undersökningen att självförtroende och självkänsla hos flickor har påverkats negativt och resulterat till att den psykisk ohälsa har ökat med användningen av sociala medier.

This essay, a revised version of the keynote lecture prepared for Sociologidagarna 18–20 March 2020 in Stockholm, introduces a new, cultural-sociological theory of materiality. Sociology did not metabolize the cultural turn until the 1980s. Even when cultural sociology finally did emerge, moreover, there were powerful pushbacks against it. Neo-Marxism, neo-Pragmatism, neo-institutionalism incorporated this or that cultural concept but resisted the culture turn more broadly, tying meaning to social structure and practice rather than recognizing its autonomy. Cultural sociology has flourished in recent decades, but so have new backlash movements. None has been more persistent than the turn toward the object and its reduction to materiality. Icon theory positions itself again this turn, suggesting that, in society, materiality is invested with imagination and enlivened by performativity. The surface of objects is aesthetically formed, and the meaning of such sensuous experience of outer form is structured by invisibly discursive depth. Durkheim’s sacred and profane must be complemented by Burke’s beautiful and sublime. Informed by background representations, such aesthetic-cum-moral objects are designed by artists and craft-persons; produced by creators with access to material resources; put into the scene by advertisers and PR specialists; and mediated by criticism – before they are embraced or rejected by audiences.

Sammanfattning

Socialstyrelsen har initierat ett utvecklingsarbete i fem kommuner i syfte att samordna stödet till barn under 18 år och föräldrar i familjer där föräldrar har problem med riskbruk/missbruk. Arbetet skulle särskilt stärka helhetssynen och samverkan mellan enheter i kommunen som har ansvar för barn, ungdom och familj respektive missbruk och beroende. Med helhetssyn avses här att se barns och vuxnas individuella behov, men även som familj, när det gäller socialtjänstens arbete med att upptäcka missbruk bland föräldrar, utreda, ge insatser och följa upp. Utvärderingen, som om avser tiden november 2012 till september 2014., avser såväl själva utvecklingsarbetet (processen) som dess resultat. Det kan med utvärderingstermer benämnas programteoriutvärdering och som genererat tre övergripande frågeställningar: Har kommunerna genomfört vad de föresatt sig göra? Har de uppnått de mål som de satt upp? Vilka förhållanden hindrar alternativt befrämjar ett familjeperspektiv i socialtjänstens arbete med barn och vuxna? För analys och tolkning av resultaten har implementeringsteori och teorier kring organisation och samverkan använts. Två år är en kort tid för att ett utvecklingsarbete av den här omfattningen ska ge några synbara avtryck i verksamheterna och framförallt innebära något för brukarna/ klienterna. I två kommuner har arbetet fått ett sådant genomslag att även klienterna kunnat tillfrågas om upplevelsen av samordningen samt om och hur arbetet inneburit någon förändring för dem. I en kommun har arbetet inte gett några större avtryck vare sig i organisationen eller för klienterna. I två kommuner har det inneburit viss utveckling av samarbete och samordning på professions- och verksamhetsnivå. Alla fem kommuner har fullföljt projektet och har en ambition att fortsätta utvecklingsarbetet. Målsättningen att pröva de samordnande insatserna i större skala har omsatts i en av de deltagande kommunerna. Det kan konstateras att de i teorin beskrivna hindren även förekommer i detta projekt. Det gäller exempelvis brister i kommuniceringen, hur samordnandet och uppföljningen med familjen faktiskt ska gå till, hög personalomsättning, hög arbetsbelastning och brister i ledningsstöd. Att enheterna är lokaliserade på olika ställen eller organiserade i olika förvaltningar är andra hinder. Framgångsfaktorer har varit fungerande arbetsledarskap och förankring på flera nivåer. Ledare som tar aktiv del och lyssnar och lär. Att det finns mottagningsfunktioner på bägge enheterna inom respektive kommun banar vägen för samverkan när det gäller upptäckt och utredning. Att testa en samordningsmodell i några pilotärenden förefaller vara ett bra sätt att förbereda sig innan implementering sker i större skala. Att utbyta erfarenheter med andra kommuner har visat sig verkningsfullt. Det finns flera exempel på hur kommunerna av lärt varandra och även använt varandra i utvecklingsarbetet. Optimistiska, erfarna och uthålliga projektmedarbetare med tydliga mandat som leder implementeringen är en framgångsfaktor, liksom att utgå från faktiska behov av förändringar i organisationen. Tre förhållanden som identifierats som hindrande eller försvårande av ett samordnat arbetssätt kan sammankopplats med lagstiftning och organisationsformer. Utredning och insats går inte alltid i fas med varandra tidsmässigt på vuxenheten och enheten för barn och unga. Enligt socialtjänstlagen ska en barnutredning vara slutförd inom fyra månader och en förhandbedömning ska vara gjord inom 14 dagar (SOL 11:2). Sådana tidsgränser formuleras inte för vuxenärenden. Barnutredningen kan avslutas utan insats med hänvisning till att det finns en fungerande förälder och vuxenutredningen likaså, därför att den vuxne inte är motiverad att göra något åt sitt missbruk. Själva arbetets organiserande gör att det finns flera ärenden i en familj som inte synkroniseras. Slutligen diskuteras resultatet utifrån den vedertagna metaforen stuprör. De flesta kommuner i Sverige har en specialiserad organisation. I en sådan organisation flyter barnärendena i ett stuprör och vuxenärenden i ett annat. Utöver detta införs här metaforerna hängrännor och rännkrokar. Hängrännor behövs för att möjliggöra ett helhetsperspektiv på familjen, i hängrännorna blandas ärendena. Rännkrokar slutligen ses som strukturerna i organisationen som underlättar de blandade ärendeflödena. De samordningsmodeller som kommunerna prövat kan liknas vid försök att montera upp hängrännor. 

Heredity, environment, or both? A critical realistic critique of the heritability methodology

With heritability methodology researchers using twin studies, and during recent year also DNA studies, have claimed that heredity plays a crucial role in explaining social outcomes. Explaining what causes social outcomes is a strive to explain how reality is constituted, and is thus an ontological question. The purpose of this article is to examine the unspoken ontological assumptions in heritability studies from a critical realistic perspective. First I’ll explain the basics of the heritability methodology, the twin methodology and DNA studies that measure heritability, then I’ll describe the previous criticism of these studies. Thereafter I’ll argue that the heritability studies do not examine the actual causes of social events, but rather that the measures are driven by other underlying mechanisms, which thus are the ones possessing the generative power to influence social outcomes. Against this background, I argue that the studies commit the fallacy of misplaced concreteness and the epistemic fallacy. In conclusion, I argue that concrete social phenomena should be understood as an interplay between different generative mechanisms.

Det svenska samhället idag är präglat av kulturell mångfald. Antalet flyktingar har ökat under de senaste åren. Att vara flykting i Sverige, med hög utbildning och utan ett kvalificerat jobb är påfrestande. Flertalet studier redovisar för svårigheter och hinder för flyktingakademiker att komma in på den svenska arbetsmarknaden, men det finns en del flyktingakademiker som har lyckats kringgå de svårigheterna och har fått en bra matchning på arbetsmarknaden. Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning vars syfte är att undersöka positiva exempel på sex manliga flyktingar med högskoleexamen, som kommer från Irak, Syrien, Somalia och Afghanistan, och deras väg till ett kvalificerat arbete. Resultatet visar att deltagarnas kulturellt kapital och deras empowerment underlättar tillgången till arbetsmarknaden. Enligt tidigare forskning är socialt nätverk en viktig faktor för flyktingar att hitta ett jobb. Vår studie visar att socialt nätverk har inte så stor betydelse för våra informanter i jobbsökande.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares och polisers upplevelser och erfarenheter av samverkan mellan dessa två myndigheter vid mäns våld mot kvinnor och barn i nära relation. Metoden som användes var en kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tre socialsekreterare inom socialtjänsten samt två utredare inom polisen har intervjuats. Samverkan användes som teoretisk tolkningsram. Resultatet visade att samverkan uppfattas som mer omfattande och strukturerad när barn finns med i bilden, jämfört med våldsutsatta kvinnor utan barn och att olika arbetssätt, rutiner, sekretessbestämmelser, resursbrist och tidsbrist påverkar samverkan. Resultatet visade också att personliga relationer påverkar samverkan och att det finns kunskap och medvetenhet kring våld i nära relationer hos båda myndigheterna. Samverkan mellan socialtjänsten och polisen är nödvändig eftersom den bidrar till att hjälpa de våldsutsatta kvinnor och barn till att få det hjälp och stöd de behöver.