Dalarna University's logo and link to the university's website

En este estudio, el espacio escénico de Bodas de Sangre será analizado con el objetivo de ver si existe una influencia del fauvismo en el color. Desde la perspectiva de la teoría de la literatura comparada se establece la analogía en torno a tres ejes: la centralidad del color en el espacio escénico, la armonía de los colores y el color como elemento expresivo. Se explica, a su vez, cómo se ha podido dar la influencia del fauvismo en Lorca. Los resultados del análisis permiten confirmar la existencia de rasgos fauvistas en el color del espacio escénico de Bodas de Sangre

Den här uppsatsen är en ekokritisk analys av fyra noveller ur Anders Fagers Samlade svenska kulter: skräckberättelser. De undersökta novellerna är ”Furierna från Borås”, ”När döden kom till Bodskär”, ”Leka med Liam” och ”Tre veckor av lycka”. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förhållandet mellan natur och kultur, människa och natur samt människa och icke-människa skildras. Metoden som använts är närläsning. Analysen visar att naturen och de icke-mänskliga varelserna skildras som ett hot mot människorna. Naturskildringen ansluter till tropen vildmark, där naturen är skrämmande och ogästvänlig. Kvinnorna knyts närmare naturen och de framställs som ett hot mot männen. Detta kan dock ses som ett sätt att ge naturen och kvinnorna rollen av aktivt subjekt snarare än passiva objekt.

This thesis examines Xia Jia's short story Six Views of a Spring Festival through the lens of Jean Baudrillard's theory of hyperreality. The story, set around the time of a Spring Festival in near-future China, juxtaposes traditional Chinese culture and customs with modern technologies, offering a microcosm of the ongoing societal changes in contemporary China. By employing Baudrillard's framework, the thesis explores how the simulacra and simulations depicted in the story create a hyperreal environment where the distinction between reality and its representation becomes indistinguishable. This analysis also examines how the short story portrays a China affected by deep changes caused by rapid economic and technological development. Xia Jia’s employment of holograms and other technologies as simulacra highlight the impact advanced technologies has on the Chinese daily lives. At the same time, her narrative serves as commentary on the prevalence of consumer culture in contemporary China. Driven by both consumerism and technological progress, a hyperreal Chinese society is emerging. The research wishes to contribute to the growing field of Chinese science fiction studies by highlighting how the genre can function as a tool for understanding the complexities of contemporary Chinese society.

Reader-Response Criticism and the Internet: A Methodological Discussion

This article explores connections between Internet-based research and reader-response criticism, aiming to critically discuss the methodologies used in this particular field of research. First, the history of reader-response studies is briefly presented, with reference to theorists such as Richards, Rosenblatt, Robbe-Grillet, Iser and Jauss. It is noted that, for the past 15 years, people have utilised the Internet as a basis for the discussion of literary and reading-related topics. Researchers in this field may access reviews and commentaries on open web-based venues such as personal homepages, blogs and online forums (i.e. message boards and discussion sites). The material available on these sites is interesting because of its "spontaneous" nature; that is, such material has been formulated and uploaded without the interference of the researcher.

The article presents one concrete example of an Internet-based reader-response study, discussing a number of pros and cons of the chosen methodology– including some important ethical considerations that arise when the researcher’s corpus is composed of material taken from the Internet. One of the conclusions of the paper is that many aspects of the general public’s web-based responses to literature are yet to be explored by the research community.

The Swedish poet, essayist and aphorist Vilhelm Ekelund wrote extensively on the topic of foreign authors. Some of these writers represent the Greek and Roman cultural heritage; some belong to the modern-day literary canon. This article investigates the nature of these “intercultural encounters” in Ekelund’s body of work. By processing data from Andar i den Ekelundska sfären (1989) and Konkordans till Vilhelm Ekelunds skrifter (2000), we have been able to count all references made to the most important individuals appearing in Ekelund’s texts. At the top end of the table we find such prominent writers as Goethe (1343 references), Nietzsche (985) and Plato (503 references). We show that Ekelund’s oeuvre is largely dominated by male authors and philosophers of Western cultural heritage: the most prominently figured foreign nationalities being German (20,7%), Greek (10,1%), French (9,2%) and Roman (5,4%) writers. The quantitative method applied in our study is a good complement to more textcentered approaches to literature. In this case, it allows us to determine, with a great deal of accuracy, the extent and nature of the intercultural encounters in Vilhelm Ekelund’s body of work.

Dans cette communication, nous proposons d’analyser les paratextes des ouvrages durassiens traduits en suédois. Nous nous intéressons surtout aux préfaces (et postfaces) allographes (cf. Genette, Seuils, 1987) ainsi qu’aux couvertures et quatrièmes de couverture.

Pour les préfaces, postfaces et quatrièmes de couverture, nous voulons savoir, d’abord, dans quelle mesure il existe des textes allographes dans les traductions suédoises. Ensuite, nous nous intéressons aux références culturelles et artistiques données dans les présentations. Comme l’objectif de ces paratextes est d’introduire une auteure étrangère à un nouveau public et recommander son ouvrage aux acheteurs potentiels, il serait intéressant d’étudier les stratégies éditoriales : dans quel contexte intellectuel et artistique choisit-on d’inscrire Marguerite Duras ? Quels arguments et références sont utilisés ?

Pour les couvertures, nous allons étudier l’utilisation des différentes expressions artistiques telles que les photographies, les dessins, les typographies spécifiques, etc. Nous voulons savoir, par exemple, s’il y a des motifs récurrents, et si le public ciblé est le même pour toutes les éditions.

Le corpus sera constitué par des paratextes des éditions suédoises de l’oeuvre durassienne, du premier roman traduit (Stilla liv 1947 [La Vie tranquille]) jusqu’aux traductions les plus récentes. Nous tâcherons de savoir s’il y a eu des « médiateurs » prestigieux, c’est-à-dire des personnalités de grande notoriété qui ont contribué à l’introduction de Duras en Suède. Pour ce faire, nous allons discuter aussi le travail des traducteurs – car ces individus ont également participé à la promotion de l’oeuvre durassienne sur le marché suédois.

Nous étudions dans cet article la traduction et la médiation de l’œuvre de Jacques Brel en suédois. Les questions de recherche sont les suivantes : Quelles chansons de l’artiste belge ont été transférées en suédois ? Quand les interprétations sont-elles sorties sur le marché cible ? Quelles méthodes de traduction peut-on identifier dans les textes cibles ? Les résultats montrent que 52 chansons de Jacques Brel ont été traduites en suédois, et ces traductions ont donné lieu à 168 interprétations en langue cible. Les chansons sources les plus populaires en Suède sont « Ne me quitte pas », « Quand on n’a que l’amour » et « La chanson des vieux amants ». La plupart des textes cibles sont produits après la mort de l’artiste en 1978, et les traducteurs et les interprètes ont été particulièrement actifs pendant les années 1980. 

Pour l’analyse des méthodes de traduction, nous avons utilisé la typologie de Franzon (2021) et nous avons étudié les chansons qui ont introduit Brel en tant qu’auteur-compositeur dans le pays cible. La conclusion est qu’un processus de consécration de l’artiste s’est produit pendant cette période (1968-1983). Plus Jacques Brel devient connu et consacré en tant qu’auteur-compositeur en Suède, plus les paroles cibles sont fidèles aux textes sources et, par conséquent, aux intentions de l’auteur.

‘Abd al Salām Al-‘Ujaylī was one of the most productive and versatile literary figures in twentieth century Syria. His experiences both as a medical doctor and a politician fed into his fictional output, which is most often characterized as realism. Al-‘Ujaylī is considered one of the earliest writers of fiction in Syria. Among his over forty publications are novels, poetry collections, theatre plays, travelogues, essays and auto-biographies. His preferred genre however remained the short story.

Syftet med denna uppsats är att reda ut hur huvudgestalterna i Sara Beischers roman Jag ska egentligen inte jobba här (2012) och Jack Hildéns roman Vi, vi vaktmästare (2014) formar identiteter utifrån arbetet samt hur de ser på sig själva utanför arbetet. Detta gör jag genom att utgå ifrån definitioner av begreppen "identitet" och "prekariat". Analysen visar att romankaraktärerna skapar identiteter kopplade till arbetet genom att studera hur deras kollegor beter sig och därefter härma detta beteende. De gör det även genom att bära arbetskläder, lära sig arbetsuppgifterna samt genom att differentiera sig mot arbetsgivaren respektive tjänstemännen på samma arbetsplats. Den identitet de har utanför arbetet är kopplad till kultur och åtskild från identiteten som arbetare.

This thesis has used a Queer approach in an attempt to explore that double as  a literary element is used to show a homophobic society in Stevenson’s The Strange Case of Dr. Jekyll and Mr. Hyde. The narrative of the novel shows homoerotic codes when the novel is observed through a Queer reading, although homosexuality is never explicitly exposed. This thesis discussed the split character of Dr Jekyll/Mr Hyde, which represents a form of suppressed homosexuality that is the result of a homophobic society and internalized homophobia. This was done by analyzing the protagonists and some of the main social factors that that helped to spread homophobia: religious motives, law, the threat of violation of social values, and secret fear of being homosexual.

Ultimately the analysis of this thesis helped to reveal a homophobic society in the novel, representing late Victorian society. Consequently in late Victorian society in the novel, the social, religious and legal repression of homosexuality led to internalized homophobia, and a tendency for homosexuals to internalize forms of self-loathing and self-damage, which is represented in the duality of Dr Jekyll/Mr Hyde.

Följande uppsats är en studie i temat alienation i romanen

Människor

helt utan betydelse

(2009) av Johan Kling. Syftet är att studera hur alienation

gestaltas i romanen. För att kunna svara på detta syfte har jag valt att specifikt

studera hur alienation hos huvudkaraktären Magnus uttrycks och den miljö han

lever och verkar i samt på vilka sätt alienationen präglar Magnus

livsförutsättningar. Studiens teoretiska ramverk bygger på Melvin Seemans

alienationsteori. Han definierar alienation i form av fem dimensioner: maktlöshet,

meningslöshet, normlöshet, isolering och främlingskapet inför det egna jaget.

Resultatet av studien visar att Magnus i högsta grad är en alienerad karaktär; han

uppvisar starka tecken på alla fem dimensioner. Maktlösheten och

meningslösheten blir som mest påtaglig hos Magnus med hänvisning till hans

arbetslöshet, relationen till före detta kollegor och i sökandet efter ett nytt

frilansuppdrag. Normlösheten kommer i uttryck i Magnus oförmåga att finna

balansen mellan mål och medel. Isoleringen innebär att Magnus drar sig undan

sociala kontakter och slutligen främlingskapet inför det egna jaget inträder när

Magnus har blivit allt mer sluten, lakonisk och inte längre känner igen sig själv.

This paper is a statistical study of the quantitative evolution of the manifesto between 1886 and 2009, seeking its “golden eras” and a validation of all that it was purported to be. This study, based on contents from the Manart database of twentieth century literary and artistic manifestoes, compares two corpuses yielded by different selection criteria. Indeed, only a contrastive study of manifestoes relying both on approaches and data can present unquestionable and reasonably objective results.

The aim of the dissertation is to study the idea of teaching literature as a means of democratic fostering in relation to the ideal of measurable knowledge prominent in contemporary policy discourse. In focus is the reform of the Swedish upper secondary school in 2011, viewed against the background of the major developments in global and European education policy discourse during the 2000s. The study examines how the interconnections between subject and society are understood in relation to the teaching of literature by different actors in the education system. The analysis is divided into a transnational level, a national level, and a didactic level. The study also shows how policy discourses are recontextualized between these levels. 

On the transnational level, the study argues that the EU’s educational policies increasingly stress economic gains, while at the same time lowering its democratic ambitions. The benefits of entrepreneurship are highlighted by the EU, and creative dimensions of the arts and humanities are seen as valuable for economic growth. In the framework for the PISA tests conducted by the OECD, reading literacy is considered important both to critical thinking and economic development. The reading of fiction, however, is singled out by the OECD as a recreational activity. By addressing the reading of fiction as an individual and psychological, rather than societal and structural, concern, its emancipatory value is further depoliticized. 

On the national level, the study shows how the concepts of democracy and the teaching of literature in the Swedish school have undergone changes since the 1940s. Most importantly, democracy has gradually come to be understood as a completed project rather than a critical concept. Theories on teaching literature as a means of democratic fostering are analysed through Gert Biesta’s three dimensions of citizenship education. As I argue, most of these theories emphasize democratic fostering as socialization rather than subjectification. In other words: they do not challenge society but promote an adaption to it. Using Peter Dahler- Larsen’s concept of constitutive effects, the study also shows how the school reform in 2011 de-emphasised democratic dimensions of the teaching of literature as compared to the previous curriculum. 

On the didactic level, the study uses qualitative interviews to show how teachers’ pedagogical choices are affected by administrative duties and the curriculum. As I argue, the teachers’ interpretation of the written curriculum serves as a means of negotiating with governing policies. In several cases, teachers downplay the relevance of the written curriculum and instead base their pedagogical choices on personal work experiences. 

The concluding chapter suggests that an important political implication of teaching literature as a means of democratic fostering – in particular when subjected to expectations of measurability – is the marginalisation of the educational dimension of subjectification. Instead of an education centred on core values and measurable competencies, I argue for a pedagogy that recognizes the pupil’s need to be exposed for uncertainties. 

Tomas Tranströmer räknas som en av Sveriges mest betydande poeter genom tiderna. Samtidigt hör det till berättelsen om Tranströmer att han utsattes för hård kritik under 1960- och 70-talen för att hans poesi ansågs vara politiskt oengagerad. Hur kan man såhär femtio år senare förstå den kritiken? Stämmer det över huvud taget att Tranströmer hade kritikerkåren emot sig? Hur är det möjligt att från vår sida av millennieskiftet se på politiska dimensioner i Tranströmers poesi?

I antologin Tranströmer och det politiska undersöker åtta litteraturvetare från Umeå, Sundsvall och Åbo den tranströmerska poesins förhållande till politiken. Texterna tar avstamp i aspekter som diktjaget, parrelationen, tilliten till språket, civilisationskritiken, jämlikhets­tanken eller helt enkelt i den egna, känslomässigt grundade, upplevelsen av att läsa Tranströmers dikter. Antologin visar dels att det finns skäl att revidera litteraturhistorieskrivningen om Tranströmer, dels att det är möjligt att betrakta hans poesi som just politisk – även om den inte ­behandlar vad man i vardagligt tal kallar för politik.

During the last few decades, the concept of ”literacy” has had a growing impact on the vast fields of education. Although the uses of the concept are multifaceted and diverse, the hegemonic policy discourse as supported by the OECD treats literacy as an individual competence closely tied to the development of explicit reading strategies. This article examines what the concept of literacy means for literary studies in general and literature education in particular. We argue that there are reasons to critically reflect upon the effects 

of invoking the concept of literacy in the field of literature education. With the aid of theorists like Rita Felski and Toril Moi, our main focus is to examine the risks of centering attention on the ”subject” (the student and his/her abilities) instead of the ”object” (in our case, the works of fiction). By turning to Gert Biesta and Emmanuel Lévinas, we argue that there is an educational value in acknowledging and appreciating what lies beyond the scope of the student’s immediate understanding.

I vårt föredrag presenterar vi som redaktörer den nyutkomna litteraturvetenskapliga antologin Uppmärksamhet (2024). Antologin rymmer bidrag från nio litteraturforskare från olika lärosäten och tar utgångspunkt i litteraturvetaren Toril Mois vardagsspråksfilosofiska argumentation för litteraturen som en särskild kunskapsform. Antologin är intresserad av att dels diskutera mottagandet av Mois böcker Språk och uppmärksamhet (2017) och Revolution of the Ordinary (2017), dels själv resonera kring vad litteraturläsning kan göra för människans uppmärksamhet i en fragmentiserad samtid där olika typer av nya medier ständigt pockar på vår tid och våra sinnen. De olika bidragen både tänker vidare med och kommer med invändningar mot Mois syn på uppmärksamhet, läsning och litteratur. Därtill är antologin intresserad av hur skönlitteraturen kan vara en startpunkt för en kritik av den ”uppmärksamhetsekonomi” som har gjort människors uppmärksamhet till en begärlig vara på en marknad.

El propósito de esta tesina es analizar El Reino del Dragón de Oro, novela de Isabel Allende, desde el punto de vista de la teoría estructuralista de la narración. Para analizar esta novela haremos uso de la teoría de Propp siendo nuestro objetivo final comprobar si la secuencia de acontecimientos en la narración enunciada en esta teoría se cumple parcial o completamente en esta novela. Teniendo como herramienta la teoría de Propp hemos hecho uso de las últimas siete funciones definidas por él como unidades de la narración de un total de treinta y una funciones, las cuales pensamos podrían cumplir con el objetivo de nuestro estudio. Centramos nuestro análisis en las partes de la novela que son relevantes para nuestro estudio. Como resultado de nuestra investigación podemos comprobar que las funciones de Propp se cumplen en la novela de manera parcial. Encontramos en esta novela una secuencia idéntica a la de la teoria de Propp, pero esta no se cumple siempre en el orden secuencial de todas las funciones encontradas en nuestra investigación.