Dalarna University's logo and link to the university's website

Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till begreppet mångfald så som det skrivs fram i ämnesplanen för religionskunskap i LGY11. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare i religionskunskap på gymnasiet. Dessa intervjuer har tolkats med hjälp av en narrativ analysmetod och relaterats dels till olika filosofiska perspektiv, normkritisk pedagogik samt fältet för kontroversiella frågor i undervisning. Resultatet påvisar att det finns såväl likheter som skillnader mellan lärarnas förhållningssätt. En likhet var att många av dem intog ett elevperspektiv i sin undervisning och berättade om hur de anpassar sin undervisning till olika elevgrupper. En skillnad berör hur man uppfattar själva religionsämnet som sådant; vissa av lärarna talade i termer av att motverka fördomar, andra om att ämnet kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna själva.

This study was aimed to investigate how a ”us and them” emerged in a group of young poeplés description and approaches to individuals and groups with a religiois identity. As a method to investigate this, a qualitative and semi-structured interview was done with six high school students from northern Sweden. When the interviews was done, an analysis was made using a social constructionist framework in general and three constructions of a ”us and them” as social, congruent and conflictual in particular. The results showed that all students used a social, congruent and conflictual creation of ”us and them” related to religion in different ways. The social construction was found to be interwined with the congruent construction in most students desciptions. Most of the students described that a sense of fellowship and shared values is what creates an ”us” and separates groups into ”us and them”. In the students approaches to religions and people in general, who were incongruent with themselves, the conflictual construction of ”us and them” was shown. This category included extremism, generalization of religious individuals and political views.

The purpose of this essay is to analyze how textbooks in religious studies describes gender and sexuality. The textbooks that were chosen are used in upper secondary school in Sweden. The method that was used was a content analysis with the help of queer theory and intersectionality. There is not much Swedish previous research on this topic. The analyze of the textbooks showed that there are varying amounts of different expressions for gender and sexuality in all the textbooks. A couple of common expressions that were shown was that men is superior to women, women’s place in the religious hierarchy is questioned, that sexuality is something that has its purpose in a marriage and to get pregnant, and that homosexuality is still something that is considered abnormal. These expressions could mostly be found in chapters dedicated to marriage, gender, or sexuality but there were also expressions in the chapters about the different religions. The differences between the textbooks were mostly how much expression there was about the gender and sexuality but also what kind of sexuality that was mentioned in the textbooks.

Denna studie syftade till att förstå förändringar av elevers livsfrågor och lärares didaktiska val i livsfrågeundervisningen under de senaste 30 åren. Även lärarens förutsättningar och behov för undervisning av livsfrågor undersöks. Valet av metod var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare på högstadiet med erfarenhet av läroplan Lpo94, Lgr11 samt Lgr 22. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med hjälp av en idéanalys, vilket synliggjorde likheter och skillnader i lärarnas värderingar och uttryck. Resultatet analyserades sedan utifrån ett generationsperspektiv med hjälp av begreppen självuttryck och normkritik. I materialet framgick att elevernas livsfrågor har förändrats under de senaste 30 åren. De har gått från att utgå från lärare och religiösa livsfrågor så som frågor om livet, döden och abort till ökat elevfokus och mer privata frågor om till exempel sexualitet, kärlek och relationer. Livsfrågorna påverkas även av samhällets förändringar. Lärarnas didaktiska val har förändrats för att ackommodera de elever de har, både över tid samt från grupp till grupp. Bland annat har de blivit mer nyanserade i sina svar för att göra livsfrågor mindre kontroversiella. Lärarnas undervisning påverkas även av yttre faktorer såsom tidstillgång, ineffektiva arbetsverktyg och ökat behov av anpassningar i undervisningen. Studien påvisar behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt föratt förstå våra elever och deras behov i skolan. Skolverket och huvudmän behöver jobba för kontinuerlig fortbildning inom livsfrågor och generationer och lärarutbildningar behöver innehålla element för att träna lärarstudenter i svårigheterna med att undervisa i olika kontexter och olika generationer.

Den här studien syftade till att intervjua fyra muslimska tjejer för att ta reda på muslimska flickors upplevelse av att ha en religiös identitet i den svenska skola, vilka utmaningar och möjligheter de har till att utöva sin religiösa identitet, hur de upplever att andra elever uttrycker sig om islam samt på vilka sätt skolan kan underlätta för muslimska elever som vill praktisera islam. Valet av metod var att utföra en kvalitativ fokusgruppsintervju med muslimska ungdomar mellan 13-15 år som genomfördes på deltagarnas skola med hjälp av ljudupptagning som därefter transkriberades. Efter genomförandet av intervjun gjordes en analys utifrån ett intersektionellt perspektiv med hjälp av begreppen religiös proximitet samt sekulär och svenskhetsdiskurs. I materialet framgick att skolans lösningar på de utmaningar som religiösa individer i skolan har inte alltid är ideala och att vissa ändringar önskas av elever med religiös identitet. Det framkom av deltagarna i studien att det finns flera utmaningar, men att den främsta är andra elevers tal om islam. Andra elevers negativa tal om islam kommer enligt deltagarna i denna undersökning från okunskap som skapar fördomar och i vissa fall kränkande behandling.Resultatet påpekade att andra elevers negativa tal om islam försatte deltagarna i rollen som representanter för islam vilket kan vara problematiskt då det främst sker utanför klassrummet där vuxna inte finns tillgängliga på samma sätt för att säkerställa att alla elever känner sig bekväma med situationen. Avslutningsvis rekommenderas utifrån studiens resultat att utmaningar samt andra elevers tal ska synliggöras för elever och personal på skolorna för att möjliggöra en större förståelse och aktiv motverkan av fördomar, kränkningar och trakasserier.

Denna uppsats undersöker förenligheten och argumentationen kring islam och de mänskliga rättigheterna utifrån två artiklar skrivna av Elena Namli och Irene Oh. Frågeställningarna som studien vilar på är hur författarna argumenterar för förhållandet mellan sharia och mänskliga rättigheter i sina artiklar, vilka typer av förståelse av sharia respektive mänskliga som rättigheter framträder i författarnas artiklar samt om författarnas argumentation kring sharia och mänskliga rättigheter kan bidra till en större förståelse inom skolan.

Undersökningens metod är en kvalitativ textanalys, i form av en komparativ litteraturstudie där de två artiklarnas innehåll har analyserats. Resultatet av analysen av artiklarna visar hur en gemensam sakfråga, exempelvis sharia, i en dialog bidrar till större förståelse för förenligheten mellan islam och mänskliga rättigheter. Förståelsen för mänskliga rättigheter och islam varierar då sharia, inom islam, kan tolkas både som en gudomlig lag, en juridisk lag eller en familjerättslig lag. Mänskliga rättigheter kan förstås som både en moralisk lag eller en juridisk lag. Argumentationen i artiklarna framhäver även västvärldens förförståelse för förenligheten, där ofta västvärldens tolkningar och synsätt på sharia och mänskliga rättigheter är en oskriven norm.

Målet med denna studie är att belysa hur de manliga eleverna i skolan agerar i en klass med kvinnliga elever som majoritet. Detta är ett led i den jämställda utbildningen som skolan erbjuder. Jämställdhetsarbete är att bryta mönster, förutfattade meningar och fördomar.

Syftet och frågeställningarna som undersöks i denna studie riktar sig mot de manliga eleverna och hur de reagerar och agerar kring att de är färre i antal än de kvinnliga eleverna. Tidigare forskning visar bland annat på att män av olika anledningar, inte har kommit från den stereotypiska rollen de förväntas ha.

Jag har använt mig av en kvalitativ innehållsanalys för att bearbeta den information som jag samlat in genom intervjuer utförda efter en observation av en klass med flest kvinnliga elever.

Analysen av den studie jag genomfört visar att det är tre kategorier som är mest framträdande i den diskussion som de manliga eleverna framför nämligen att de manliga eleverna antingen tycker att de egenskaper de kvinnliga eleverna har är positiva eller negativa, att de ofta ställer sitt eget beteende i motpol till deras och slutligen att de anmärker ofta på hur de kvinnliga eleverna argumenterar.

We encounter images and visual expressions on a daily basis. An image says more than a thousand words... but maybe the images can say too much? The school plays an important role in the development of democracy, gender equality, tolerance and respect of human rights. It is therefore important to have a discussion about the content of the textbooks and reflecting upon how these support the school's duty. I intend to investigate how images are produced in teaching materials for religious education, focusing on Christianity and Islam. The method of the essay is a semiotic content analysis. To reach the purpose, to investigate how and what images depicted in the teaching materials for religious education, four questions have been compiled: How does the image material look? What relationship does image and text have with each other, and how do they communicate? What is the balance between men and women? Are these different depending on the subject area? Do the textbooks show stereotypes or generalizing views through pictures? The result of the study shows that the analyzed textbooks have a relatively rich image content. Both books have religious phenomena as the main motive of the pictures. One of my most important issues in this analysis was whether the images had a reasonable caption or text link in the current text. Only 8% of the analyzed material had no caption or text attachment. The result also shows that both textbooks reinforce stereotypes. In Christianity, it became clear that 55% of the imagery shows stereotypical patterns, and in the texts about Islam, 60% show stereotypical patterns. A general view is that images contribute to learning and can help explain and illustrate a difficult subject. In particular, images are good for creating variation from the text, but using images must be done with care and caution, as images can easily contribute and reinforce stereotypic perceptions and prejudices.

Muslimer på film har en lång historia fylld av stereotypa klichéer utifrån ett i huvudsak fientligt och fördomsfullt berättande. Det finns dock tecken på att filmskildringar bryter ny mark och skapar nya berättelser och förändrade bilder av muslimsk religiositet (Alhassen2018, Petersen 2021b, Axelson 2022). Det huvudsakliga intresset i följande kapitel ägnas åt ett antal filmer som lagt stor möda på att inte trampa på i en upplöjd fåra av islamfientlighet. I denna del behandlas filmer som Cecil B. DeMilles skildring av Mose liv i The Ten Commandments (1956), Ridley Scotts hantering av korsfarartiden i Kingdom of Heaven (2005), den mauretanska regissören Abderrahmane Sissako och hans berättelse om jihadismens inbrytande i Timbuktu (2014) och slutligen den svenske regissören Tarik Salehs uppmärksammade film Boy from Heaven (2022) om konflikter mellan sekulära och religiösa makteliter i dagens Egypten. Kapitlet syftar ytterst sett till att lyfta fram filmberättande som bidrar till nyansrikedom i skildringar av muslimsk tro på film, dvs, filmer som bidrar till det som journalisten och medieforskaren Maytha Alhassen kallar cultural change, “to challenge hegemonic cultural narratives and hopefully also change behavior” (2018; 45).

Perceived ambivalence of Muslims in public space through a cinematic lens 

Research lately displays existing ambivalence towards the phenomenon of religion and increased diversity of convictions. Signs of heated worldview conflicts especially between political and religious discourses are more and more discussed among scholars related to gender equality, liberal rights, security, cultural heritage, and secularism. In media debates a general anti-religious secularistic discourse is detectable as well as a long tradition of anti-Arab sentiments in movies, expressed as hostile notions of Islam and Muslims as perceived threats to modern society and secular liberal values. Also, scriptwriters and directors are engaged in these topics. In this paper I want to discuss how religious and liberal-secular worldview conflicts are played lately in fictional formats such as tv-series like Kalifat (2020) or movies like Baghdad in My Shadow (2019) or Kingdom of Heaven (2005). Through audiovisual storytelling theories of mediatization can be illustrated as well as used as theoretical concepts for analysis of fiction as vehicle for amplification of emotions in contemporary society. The paper will relate to the overarching topic of how a public may apprehend Islam/Muslims in a stereotypical manner but also how fiction could be used to increase more nuanced imagery of Muslim positions. 

This article analyzes how movies have been reproducing a pejorative and stereotypical storytelling regarding Muslims and Arabs for more than a century, mainly along a narrow-minded dichotomy between “bad” fanatic religious extremists or “good” non-religious secularized Muslims. The aim has moreover been to explore alternative storytelling combined with applying a model to discuss emotional engagement among movie goers. The conclusion is that mainstream movie culture is still indebted to stereotypical images of Islam/Muslims. But things are changing. More nuanced storytelling has been taking place lately, giving room for a broader spectrum of Muslim religious identity positions, including examples of religious wisdom and spiritual integrity, offering the audience imagery beyond the stereotypical “good” and “bad” dichotomy. Looking outside Hollywood and European mainstream films, new voices are heard, making way for a larger spectrum of positions.

Religious identities in fiction and emotional engagement 

Media research lately displays existing ambivalence towards the phenomenon of religion. In media debates general anti-religious secularistic discourses are detectable as well as an antimuslim discourses. Fictional characters involved in religious activities are often depicted through stereotypical perceptions of religious identities and especially so characters of Muslim tradition. Scriptwriters and filmmakers who struggle to depict a wide range of Muslim identities in contemporary society must deal with a long tradition of anti-Arab sentiments in Hollywood movies, expressed as persisting notions of Muslims as perceived threats to modern society and liberal values, often in line with the infamous idea of a clash between civilizations. In this presentation I discuss how fiction formats are used to display a wider range of religious identities, through movies such as On God’s and Men (2010) or Baghdad in My Shadow (2019). Through audiovisual storytelling, theories of mediatization are illustrated, as well as used as theoretical concepts for analysis of fiction as a vehicle for amplification of emotions on heated topics. 

Abstract The outcome of a case study about contemporary viewing habits in a Swedish audience will support claims about viewers as active and playful (Höijer 1998, Hoover 2006, Plantinga 2009). In line with mediatization theory it is argued that spiritual meaning making is taking place through mediated experiences and supports perspectives that media has become the primary source of religious ideas (Lynch 2007, Hjarvard 2008, 2012). The soft side of mediatization processes is illustrated where results from in-depth interviews show how adults are developing moral and metaphysical ideas by reflecting on themes developed in fiction films (Zillman 2005, Partridge 2008, Oliver & Hartmann 2010).  Vernacular meaning making beyond institutionalized religion, embedded in everyday life, such as viewer’s dealing with fiction narratives such as Pulp Fiction, Love Actually or Gladiator, highlights the need for a more complex understanding of elevated enchantment experiences.  An overly cognitive understanding of these processes is challenged, questioning the ‘banal’ notion in mediatization theory (Hjarvard 2008, 2012, Lövheim 2011, Nybro Petersen 2012). Instead of sticking to the ‘banal’ notion adopted in the mediatization theoretical framework, indicating something predictable, trivial or even dull, the paper strongly argues for a less pejorative concept, giving a more adequate and nuanced description of the interplay between cognition and affects creating emotional response in the audience. The presentation contributes to a development of concepts which combines aesthetic, affective and cognitive components in an investigation of spectator’s moves from emotional evaluation of intra-text narration to extra-textual systems of beliefs and moral assessments (Marsh 2007, Johnston 2007, Axelson 2011). It calls for new ways of understanding audiovisual cinematic input as a form of ‘film thinking’, not equivalent to illustrated philosophy (Frampton 2006, Brodén & Noheden 2013), providing symbolic narratives stirring cognition, powered by affect. 

Tomas Axelson, ThD

Assistant Professor Religious Studies, School of Humanities & Media,

Högskolan Dalarna University, Sweden

Project: Spectator engagement in film and utopian self-reflexivity. Moving Images and Moved Minds. (The Swedish Research Council)

http://www.du.se/sv/AVM/Personal/Tomas-Axelson

Abstract  In a case study about viewing habits in a Swedish audience I sampled 309 questionnaires; interviews with five focus group were conducted together with ten in-depth individual interviews discussing altogether fifteen favorite films exploring specific scenes of idiosyncratic relevance.  The outcome supports claims about viewers as active and playful (cf. Höijer 1998, Frampton 2006, Hoover 2006, Plantinga 2009). In line with mediatization theory I also argue that spiritual meaning making takes place through mediated experiences and I support theories about fiction films as important sources for moral and spiritual reflection (Partridge 2004, Zillman 2005, Lynch 2007, Plantinga 2009). What Hjarvard calls the soft side of mediatization processes (2008) is illustrated showing adults experiencing enchantment through favorite films (Jerslev 2006, Partridge 2008, Klinger 2008, Oliver & Hartmann 2010).  Vernacular meaning making embedded in everyday life and spectators dealing with fiction narratives such as Gladiator, Amelie from Montmartre or Avatar highlights the need for a more nuanced understanding of elevated cinematic experiences. The reported impact of specific movies is analyzed through theories where cognition and affect are central aspects of spectators’ engagements with a film (Tan 1996, Caroll 1999, Grodal 2009). Crucially important are theories of meaning-making where viewers’ detailed interpretation of specific scenes are embedded in high-level meaning-making where world view issues and spectators’ moral frameworks are activated (Zillman 2005, Andersson & Andersson 2005, Frampton 2006, Lynch 2007, Avila 2007, Axelson 2008, Plantinga 2009).  Also results from a growing body of empirical oriented research in film studies are relevant with an interest in what happens with the flesh and blood spectator exposed to filmic narratives (Jerslev 2006, Klinger 2008, Barker 2009, Suckfüll 2010, Oliver & Hartmann 2010). Analyzing the qualitative results of my case study, I want to challenge the claim that the viewer has to suspend higher order reflective cognitive structures in order to experience suture (Butler & Palesh 2004). What I find in my empirical examples is responses related to spectators’ highest levels of mental activity, all anchored in the sensual-emotional apparatus (Grodal 2009). My outcome is in line with a growing number of empirical case studies which support conclusions that both thinking and behavior are affected by film watching (Marsh 2007, Sückfull 2010, Oliver & Hartmann 2010, Axelson forthcoming). The presentation contributes to a development of concepts which combines aesthetic, affective and cognitive components in an investigation of spectator’s moves from emotional evaluation of intra-text narration to extra-textual assessments, testing the narrative for larger significance in idiosyncratic ways (Bordwell & Thompson 1997, Marsh 2007, Johnston 2007, Bruun Vaage 2009, Axelson 2011).

There are a several profitable concepts suggested to embrace the complex interplay between affects, cognition and emotions when individuals respond to fictional narratives. Robert K. Johnston label it “deepening gaze” (2007: 307) and “transformative viewing” (2007: 305). Philosopher Mitch Avila proposes “high cognition” (2007: 228) and Casper Thybjerg ”higher meaning” (2008: 60). Torben Grodal talks about “feelings of deep meaning” (Grodal 2009: 149). With a nod to Clifford Geertz, Craig Detweiler adopts “thick description” (2007: 47) as do Kutter Callaway altering it to ”thick interpretations” (Callaway 2013: 203).  Frampton states it in a paradox; ”affective intelligence” (Frampton 2006: 166).

As a result of the empirical investigation, inspired by Geertz, Detweiler & Callaway, I advocate thick viewing for capturing the viewing process of these specific moments of film experience when profound and intensified emotional interpretations take place.

The author

As a sociologist of religion, Tomas Axelsons research deals with people’s use of mediated narratives to make sense of reality in a society characterized by individualization, mediatization and pluralized world views.  He explores uses of fiction film as a resource in every day life and he is currently finishing his three year project funded by the Swedish Research Council: Spectator engagement in film and utopian self-reflexivity. Moving Images and Moved Minds.

http://www.du.se/sv/AVM/Personal/Tomas-Axelson

Bibliography

• Axelson, T. (Forthcoming 2014). Den rörliga bildens förmåga att beröra.[1] Stockholm: Liber
• Axelson, T. (In peer review). Vernacular Meaning Making. Examples of narrative impact in fiction film questioning the ’banal’ notion in mediatization theory. Nordicom Review. Nordicom Göteborg.
• Axelson, T. (2011). Människans behov av fiktion. Den rörliga bildens förmåga att beröra människan på djupet.[2]Kulturella perspektiv. Volume 2. Article retrieved from

www.kultmed.umu.se/digitalAssets/74/74304_axelson-22011.pdf

• Axelson, Tomas (2010) “Narration, Visualization and Mind. Movies in everyday life as a resource for utopian self-reflection.” Paper presentation at CMRC, 7^th Conference of Media, Religion & Culture in Toronto, Canada 9 – 13th August 2010.
• Axelson, Tomas (2008) Movies and Meaning. Studying Audience, Favourite Films and Existential Matters. Particip@tions : Journal of Audience and Reception Studies. Volume 5, (1). Doctoral dissertation summary. ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS. Article retrieved from

http://www.participations.org/Volume%205/Issue%201%20-%20special/5_01_axelson.htm

 [1] English translation: Moving Images and Moved Minds.

[2] English translation: Our need for fiction. Deeply Moved by Moving Images. Cultural Perspectives.

In a case study about viewing habits in a Swedish audience I sampled 309 questionnaires; interviews with five focus group were conducted together with ten in-depth individual interviews discussing altogether fifteen favorite films exploring specific scenes of idiosyncratic relevance.  The outcome supports claims about viewers as active and playful (cf. Höijer 1998, Frampton 2006, Hoover 2006, Plantinga 2009). In line with mediatization theory I will also argue that spiritual meaning making takes place through mediated experiences and I support theories about fiction films as important sources for moral and spiritual reflection (Partridge 2004, Zillman 2005, Lynch 2007, Plantinga 2009). What Hjarvard calls the soft side of mediatization processes (2008) is illustrated showing adults experiencing enchantment through favorite films (Jerslev 2006, Partridge 2008, Klinger 2008, Oliver & Hartmann 2010).  Vernacular meaning making embedded in everyday life and spectators dealing with fiction narratives such as Gladiator, Amelie from Montmartre or Avatar highlights the need for a more nuanced understanding of elevated cinematic experiences. The reported impact of specific movies is analyzed through theories where cognition and affect are pivotal aspects of spectators’ engagements with a film (Tan 1996, Caroll 1999, Grodal 2009). Crucially important are theories of meaning-making where viewers’ detailed interpretation of specific scenes are embedded in high-level meaning-making where world view issues and spectators’ moral frameworks are activated (Zillman 2005, Andersson & Andersson 2005, Frampton 2006, Lynch 2007, Avila 2007, Axelson 2008, Plantinga 2009).  Also results from a growing body of empirical oriented research in film studies are relevant with an interest in what happens with the flesh and blood spectator exposed to filmic narratives (Jerslev 2006, Klinger 2008, Suckfüll 2010, Oliver & Hartmann 2010). Analyzing the qualitative results of my case study, I want to challenge the claim that the viewer has to suspend higher order reflective cognitive structures in order to experience suture (Butler & Palesh 2004). What I find in my empirical examples is responses related to spectators’ highest levels of mental activity, all anchored in the sensual-emotional apparatus (Grodal 2009). My outcome support a growing number of empirical case studies which support conclusions that both thinking and behavior are affected by film watching (Marsh 2007, Barker 2009, Sückfull 2010, Oliver & Hartmann 2010, Axelson forthcoming). The presentation contributes to a development of concepts which combines aesthetic, affective and cognitive components in an investigation of spectator’s moves from emotional evaluation of intra-text narration to extra-textual assessments, testing the narrative for larger significance in idiosyncratic ways (Bordwell & Thompson 1997, Marsh 2007, Johnston 2007, Bruun Vaage 2009, Axelson 2011).

There are a several profitable concepts suggested to embrace the complex interplay between affects, cognition and emotions when individuals respond to fictional narratives. Robert K. Johnston label it “deepening gaze” (2007: 307) and “transformative viewing” (2007: 305). Philosopher Mitch Avila proposes “high cognition” (2007: 228) and Casper Thybjerg ”higher meaning” (2008: 60). Torben Grodal talks about “feelings of deep meaning” (Grodal 2009: 149). With a nod to Clifford Geertz, Craig Detweiler adopts “thick description” (2007: 47) as do Kutter Callaway altering it to ”thick interpretations” (Callaway 2013: 203).  Frampton states it in a paradox; ”affective intelligence” (Frampton 2006: 166).

As a result of the empirical investigation, inspired by Geertz, Detweiler & Callaway, I advocate thick viewing for capturing the viewing process of these specific moments of film experience when profound and intensified emotional interpretations take place.

The outcome of an audience study supports theories stating that stories are a primary means by which we make sense of our experiences over time. Empirical examples of narrative impact are presented in which specific fiction film scenes condense spectators' lives, identities and beliefs. One conclusion is that spectators test the emotional realism of the narative for greater significance, connecting diegetic fiction experiences with their extra-diegetic world in their quest for meaning, self and identity. The 'banal' notion of the mediatization of religion theory is questioned as unsatisfactory in the theoretical context of individualized meaning-making processes. As a semantically negatively charged concept, it is problematic when analyzing empirical examples of spectators' use of fictional narratives, especially when trying to characterize the idiosyncratic and complex interplay between spectators' fiction emotions and their testing of mediated narratives in an exercise to find moral significance in extra-filmic life. Instead vernacular meaning-making is proposed.

Religions can facilitate cohesion,  belonging and feelings of safety or can underpin tensions, separatism or terrorism. This has led local, national and international policymakers to use inter-religious councils to overcome local conflicts by facilitating dialogue. Sweden has a growing number of inter-religious councils around the country. This article focuses on the inter-religious council in Midtown. The aim is (1) to describe how politicians, civil servants and religious leaders as participants in the council express their expectations on the Midtown  inter-religious council, and (2) to analyse these accounts in the light of ongoing research and European examples of inter-religious dialogue. Data have been collected via interviews and participant observation, and analysed through two critical lenses, one focusing on social cohesion, the other on fears of militant religious extremism. Results show that members of the Midtown council view religions as constituting possible obstacles but mainly as an important  asset in a process of developing a cohesive society.

This literature study examines religious elements in Franz Kafka’s The Metamorphosis through the grid of Kafka’s diaries and letters. The purpose is to, based on a dialogic narrative analysis and critical hermeneutics, investigate whether there is any relationship between the religious elements in the novel and Kafka’s personal attitude to religion as described in his diaries and letters. The study opposes the essentialist understanding of Kafka as a prophet of Jewish religion and instead intends to present a more complex picture of The Metamorphosis and Kafka’s own attitude to religion where his writing was a method for him to make his world more understandable.

Uppsatsen syfte är att med utgångspunkt i tre författares klimatdidaktiska respektive miljöetiska teorier, analysera två didaktiska forskningsstudier om undervisning om hållbar utveckling, med avseende på dess tillämpbarhet för undervisning om hållbar utveckling inom ramen för religionsämnets etikmoment. Metoden för denna studie är en kvalitativ litteraturstudie.

Resultatet av analysen visar att lärare är medvetna om sin undervisning gällande hållbar utveckling. De hoppas hjälpa elever att utveckla ett kritiskt förhållningssätt samt förståelse inför andra människor och deras levnadsvillkor. Man arbetar mest med miljö- och klimatfrågor i den ekologiska aspekten av definitionen av hållbar utveckling och även med den sociala aspekten av ämnet. Demokrati, etik och samhällsansvar ska ge eleverna verktyg att forma sin egen framtid med tillförsikt.

The aim of this study has been to investigate teacher’s awareness of norms in general and heteronorms in particular. These teachers are teaching religion in upper secondary schools and have been working as teachers at least eight years since their graduation. Based on queertheories and antioppressive pedagogy the results show that there is an awareness of norms related to sexuality, gender and gender identity among these teachers. What´s more the results show that there is an awareness among the teachers that these norms and especially the heteronorm can be discriminative and excluding.

The intention with this essay is to illustrate the conflicts that might occur when states implement renewable energy strategies on lands that have traditionally belonged to indigenous peoples. To do so I have analysed case studies from Sweden as well as Latin America regarding renewable energy projects in areas that could be claimed to belong to indigenous groups and compared the conclusions from these studies to what the existing legal framework on the topic of the rights of indigenous peoples dictates. The results show that the main international legislation on the topic is very clear in expressing that states should grant indigenous peoples access to lands and territories that have traditionally been occupied by them, as well as granting them participation in the exploitation of natural resources. The analysis of the case studies shows that there exists a tendency among states to bypass what is stipulated in the international regulations when executing renewable energy projects, as well as using the term “sustainable development” as a cover-up when violating the rights of indigenous peoples. Although the international legislation on the topic is very precise, the majority of the world’s countries have not ratified the main legally binding convention. I conclude that one reason for this could be that states would find it hard to reach environmental objectives while at the same time complying with the legislation on the rights of indigenous peoples, i.e. states face difficulties in fulfilling sustainable environmental and economic objectives with sustainable social objectives.

I den här uppsatsen undersöker vi hur tantra kom att överföras till Väst under sekelskiftet runt 1900-talet och här bli en framför allt sexuell praktik. Den ockulta miljön var en starkt bidragande orsak likväl som de esoteriska ordnar som etablerades under denna period. Vi koncentrerar oss först på Helena Blavatsky och det Teosofiska Samfundet och hur Blavatsky genom sin kontakt med ett esoteriskt hemligt brödraskap i Tibet för ut det som de kallar den sanna läran, dvs teosofi. Denna kom att genom orientalismens lins påverka tantrans överföring till väst. Sexmagi visar sig ha en stor inverkan på sexualiseringen av tantra i Väst genom att den plockas upp av personer som sammanblandar den med bland annat ockultism och öster- och västerländska esoteriska traditioner. Aleister Crowley är nyckelperson i denna uppsats och vi ser hur utvecklingen av sexmagi influeras med tantriska traditioner vilket sammantaget ger efterverkningar ända fram till våra dagar på västs syn på tantra.

Detta är en litteraturstudie som syftar till att undersöka hur judendomen och buddhismen förhåller sig till sexualitet. Den syftar även till att undersöka vilka skillnader det finns i tolkningen av sexualiteten beroende på om forskningen sker med en mer traditionell vetenskaplig forskning eller genom en feministisk forskning. Den teori som ligger till grund för undersökningen baseras på en feministisk värdegrund som vidhåller att det inom sexualiteten finns en tydlig könsmaktsordning och genushierarki. I undersökningen presenteras ett antal texter kopplade till judendomen, buddhismen och sexualitet. Därefter analyseras de olika texterna baserat på dess forskningsinriktning för att se hur maktstrukturerna inom sexualiteten lyfts fram. Här framkommer att det inom den feministiska forskningen läggs en större fokus på att framhålla den maktkonstruktion och de könsroller som konstrueras i förhållande till religionerna. Dock framkommer även denna maktstruktur inom den mer traditionella forskningen. Slutligen sker en diskussion i förhållande till resultat och analys med fokus på den problematik och de möjligheter som kan uppstå när det skall undervisas om sexualitet i religionsämnet på gymnasieskolan. Här framkommer att det finns en problematik med att undervisa om kontroversiella frågor men att det med hjälp av en deliberativ metod finns goda möjligheter att ändå lyckas med denna undervisning.

Detta är en kvantitativ empirisk studie som syftar till att undersöka elevers synsätt och uppfattning kring ämnesområdet sexualitet i religionskunskapsundervisningen på gymnasiet. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning området sexualitet ges plats i religionsundervisningen. Den teori som ligger till grund för undersökningen är ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv. Teorin framhåller vikten av att elever ges möjlighet att ges en inblick och förståelse för andra människors synsätt genom att samarbeta och agera tillsammans. Genom att lära sig se de delar som knyter människor samman kan även eleverna lära sig acceptera det som skiljer människor åt. Undersökningens material utgörs av enkätsvar från femtiosex gymnasielever från fem olika skolor i Sverige. Elevernas svar analyseras och tolkas för att besvara undersökningens fyra frågeställningar. I analysen fram kommer att området sexualitet lyfts fram i en ytterst begränsad utsträckning i religionsämnet. Det framkommer även att eleverna generellt sett har en positiv inställning till området sexualitet och anser detta vara av stor vikt. Slutligen sker en diskussion i förhållande till resultatet och tidigare forskning som finns i ämnet. Här framkommer att området sexualitet bör ges en större plats inom religionsämnet samt att sexualitet är ett känsligt område att undervisa kring, särskilt i förhållande till elever med en religiös positionering. Ämnet och området medför en stor utmaning för den undervisande läraren.

Studien syftar till att undersöka hur samt i vilken grad det svenska samhället och Sverige introduceras i ett SVA-anpassat läromedel relaterat till skolans samhällsuppdrag. Förkortningen SVA står för Svenska som andraspråk. Det SVAanpassade läromedlet Start SO har valts utifrån att detta är det mest sålda och nyttjade materialet inom samhällsorienterad undervisning för nyanlända elever. Studien innefattar två frågeställningar som undersöks med hjälp av två olika metoder, en kvantitativ analys och en kvalitativ analys. Den första frågeställningen syftar till att summera hur många gånger Sverige samt det svenska samhället diskuteras i läromedlet, vilket sker genom en kvantitativ analys. Syftet med den andra frågeställningen är hur eleven genom övningsuppgifter introduceras i det svenska samhället, vilket undersöks genom en kvalitativ analys. Diskussionsdelen omfattar att jag ställer studiens resultat kring första frågeställningen i relation till skolans uppdrag i läroplanen (lgr11).

A comparative curriculum analysis out of curricula 1970 for high school and curricula 2011 for high school with focus on family values. I use a idea analysis to interpret the curriculums then I compare relevant quotes and conclusions of the curriculums with help of previous research and statistics.

This essay researches and traces ideological thoughts and concepts in the ancient Sumerian myth “Enki and the World Order” regarding superiority, gender and royal symbolism. This is done through the theoretical framework of Bruce Lincoln which views myth as narrative ideology. The method used is a qualitative content analysis. I argue that the author of the myth applied the same symbolism for power (the crown and kingship) in the human world as in the world of the gods, and by doing so, the myth legitimizes and naturalizes the phenomenon of kingship in the ordinary world of Mesopotamia. I also argue that the myth portrays the Sumerian land and culture as superior, and grants the land a primeval, sacred origin. Gender roles in the myth, and whether or not these roles also applied for the ancient Sumerians are also discussed. I argue that the myth grants femininity and masculinity a “nature”, and that it describes women as passive, quiet and beautiful while men are described as active and aggressive.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket tankegods som influerat Evangelii Gaudium, och huruvida påve Franciskus kritik av kapitalismen främst är att betrakta som ett uttryck för befrielseteologi eller den katolska kyrkans mer traditionella sociala lära. För att uppnå syftet jämförs Evangelii Gaudium med tidigare påvliga uttalanden och Gustavo Gutierrez A Theology of Liberation. Resultatet visade att det är möjligt att hitta viss påverkan från den latinamerikanska befrielseteologin, men att påve Franciskus ståndpunkter i fråga om fattigdom och ekonomi är förankrade i den katolska traditionen och kritiken mot kapitalismen snarare har en teologisk grund än en politisk.

Denna studie syftar till att undersöka om tidigare forskning kan ge stöd för användning av skönlitteratur i religionskunskapsundervisningen för gymnasieskolan. Metoden jag använt är kvalitativ och med jämförande innehållsanalys. Texterna jag analyserat är Litteraturläsning- Som utforskning och upptäcktsresa av Louise M. Rosenblatt, Litterära föreställningsvärldar- Litteraturundervisning och litterär förståelse av Judith A. Langer och Martha C. Nussbaums Känslans skärpa, tankens inlevelse- Essäer om etik och politik Den ämnesdidaktiska relevansen kommer av att jag spjärn mot två formuleringar av skolverket i Lgy11“Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald” (Skolverket Gy11 s. 137) och ”Elever ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva” (Skolverket Gy11 s. 137). Det som undersöks är just om skönlitterärt läsande kan genomföra uppgiften av att främja förståelse för andra människor och utveckla ungdomars förmåga till inlevelse (Lgy11. S 5) liksom motverka främlingsfientlighet och intolerans med kunskap. Mitt resultat visar att litterärt läsande kan leda till att en läsare utvecklar och tillgodogör sig en bestående fallenhet av förståelse genom den samlade erfarenhet denne fått genom olika fiktiva världar. Vidare pekar resultaten mot att ett tuktat och förändrat tänkande kommer av ett skönlitterärt läsande då en läsares intellektuella potential övas i att kritiskt reflektera kring att uppmärksamma hur omgivning och sammanhang påverkar människor och läsaren själv. Slutligen så medvetande gör och vidgar ett skönlitterärt läsande kunskaperna om det obekanta och samtidigt har en transformativ verkan på sin läsares välbekanta och levda vardag.

Denna studie syftar att undersöka om arbete med skönlitteratur och skilda läsarter i religionskunskapsundervisningen kan uppfylla både utbildnings- som bildningsmål. Genom textanalys har tre textbidrag undersökts och tolkats. Maria Kuchens Den stora skogen och Kerstin Ekmans Gud och Ginko från antologi Boken om oss alla- Tretton röster om Bibeln och Tatjana Brandt´s inledning och essä Överhettad känsla och ambivalent kunskap- En essä om Frances Burney i boken Fängslad- Essäer om lusten till litteraturen och läsningens plats i livet. Ur en antydan om spänning mellan ämnesplanens olika delar och ställt i ljuset av utbildningsvetenskapliga perspektiv, ställs en ökad fokus på faktakunskaper mot ett kunskapsförslag bestående av tolkning, dialog och förståelse. Slutsatser är att tolkningen av de analyserade författarnas texter ger uttryck för både fiktiv som faktiv läsart, samt kan förstås uppfylla både utbildnings- och bildningsmål.  Förslagsvis beskrivs även de två läsarterna fiktiv och faktiv med tillhörande tolkningsgemenskaper kunna uppfylla olika roller i ett undervisningssammanhang och återställa balansen mellan ämnesplanens olika delar.

Artiken behandlar hur Luthers teologi lever vidare i sekulariserad form i svensk nationell diskurs. Med utgångspunkt i klimatfrågan kontrasteras mot det kalvinska arv som representeras av fd vicepresiden Al Gore.