Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

Detta är en uppsats som grundar sig på en kvantitativ och kvalitativ undersökning om hur musik kan påverka uppfattningen om en rollfigurs sinnesstämning och karaktärsdrag i film. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse för vilken kraft musiken har i berättande sammanhang. En djupdykning i hur vi kan påverkas och tolka en berättelse olika beroende på vilket emotionellt uttryck som musiken förmedlar. Testdeltagare har fått se tre versioner av ett och samma filmklipp. En version utan musik och de andra två med två olika musikstycken. Det visade sig att man påverkades olika beroende på vilken musikversion som spelades. Resultaten gav tydliga tendenser att peka åt olika håll i de adjektivskalor som deltagarna fått svara på i enkäten. Det var tydligt att musiken i hög grad påverkade bedömningarna av rollfigurens sinnesstämning och karaktärsdrag.  

Anastasiia Andersson, en student vid Högskolan Dalarna inom Ljud- och musikproduktionsprogrammet, presenterar detta arbete. Studiens syfte var att undersöka effekterna av musik på bilförare, särskilt den lugna musikens påverkan under bilkörning. Därmed se om den lugna musiken kan minska stress nivån. För att stödja analysarbetet och svara på forskningsfrågorna integrerades tidigare forskning och teorier. Forskningsfrågorna var följande: Går det att minska på stress med hjälp av lugn musik? Hur uppnår vi en säkrare bilkörning med hjälp av lugn musik?

Metoden involverade en egen undersökning där en enkät användes för att samla in data. Det deltog 81 deltagare inom enkäten. Resultaten av enkätundersökningen och den efterföljande analysen presenterades för att bidra med ny kunskap och stimulera reflektion hos läsaren. Resultatet tyder på problem utifrån enkätundersökningen kring stress som finns i trafiken och därmed föreslår källor som eventuella lösningar på det, utifrån tidigare forskning samt teorier. Resultatet representerade också andra aspekter vid bilkörning som koncentration, mående, trygghet/otrygghet, relation till de snabba/energiska musiken och långsamma/lugna musiken hos deltagare samt påverkan av musik. Forskningens huvudfokus var att öka förståelsen för hur musik påverkar bilförare samt att utforska hur lugn musik kan påverka körningen.

Syftet med denna studie var att se ifall man med hjälp utav binaural beats kan känna av

berusning i form av ett psykedeliskt rus liknande substansen DMT (N, NDimetyltryptamine).

Med hjälp av en kvalitativ metod i form av ett lyssningstest,

tillsammans med forskning som finns kring substansen så visar det övergripande

resultatet på att det inte är riktig berusning som upplevs, utan försökspersonerna visar

symptom på det förändrade medvetandetillståndet som upplevs mellan vaka och sömn,

det som även kallas för hypnagoga.

Under de senaste tio åren har det uppkommit ett antal organisationer som säger sig verka

för att artister inom populärmusikgenrerna skall få större möjligheter att utvecklas och ta

nästa steg i sina karriärer. Med utgångspunkt i denna utveckling var studiens syfte att

undersöka hur produktions- och resurscentrum för populärmusik utformas och

upprätthålls samt hur deras arbete påverkar villkoren för- och skepnaden av

musikerkarriärer inom populärmusikgenrerna. Detta fullföljdes med en fallstudie av de

två organisationerna Dalapop och BD Pop. Som datainsamlingsmetod för

undersökningen har djupintervjuer genomförts med ett flertal aktörer inom det regionala

musiklivet i Norrbotten och Dalarna, som på ett eller annat sätt har haft kopplingar till

dessa organisationer.

Undersökningens övergripande resultat pekade på att produktions- och resurscentrum har

möjlighet att utformas när det finns kompetenta pådrivare och politiker som brinner för

kultur och musik. Viktigt var också en hållbar och långsiktig finansiering med satsningar

både från näringslivet och kulturpolitiken. Dalapop och BD Pop påverkade karriärer inom

populärmusikgenrerna på ett fördelaktigt sätt genom att de bidrog med ekonomiskt- och

personellt stöd samt marknadsföring, samtidigt som de förberedde och hjälpte artister

vidare i sina karriärer. Möjligheterna att slå igenom på den nationella och internationella

musikbranschen ökade på så sätt avsevärt. Utöver detta utjämnade dessa aktörer även

musikbranschen på ett geografiskt plan, mellan populärmusikaktörer i olika delar av

landet.

Studien har bidragit med kunskap om hur dessa produktions- och resurscentrum påverkar

musikerkarriärer inom populärmusikgenrerna samt hur dessa organisationer på olika sätt

omformar det svenska musiklivet.

I denna uppsats har det undersökts hur de svenska rappflows och rimscheman har utvecklats mellan 1994 och 2014 med undantag för 1995-1997 då de saknade ett brett utbud av skivsläpp.Undersökningen gjordes genom att ta tre svenska verser och två amerikanska per år som var minst åtta takter och max 24 takter långt med undantag för 1994 och 1998 då de saknade mångfaldiga skivsläpp. Detta transkriberades sedan till noter där rimmen har färgmarkerats och resultaten matades sedan in i ett Exceldokument för att: sammanställa resultatet, räkna ut årssnitten av stavelser per takt samt för att ta fram trendlinjer och diagram över årssnitten.Syftet med denna uppsats var att försöka fylla den kunskapsluckan som finns gällande svensk rappteknik, specifikt flow och rimscheman då det är ett område som är relativt väl undersökt när det kommer till den amerikanska rappen men inte den svenska rappen.Resultatet visar på en tydlig utveckling av rappteknik i svensk rapp inom undersökningens tidsram då nyare flows som triol flowet såg ökad användning på de senare åren samt att snittet av stavelser per takt ökade med årens gång. Dock krävs en större mängd empiri, dels för att kunna säkerställa mönstret men även för att täcka de åren som denna uppsats inte täckte, då uppsatsens resultat inte kan extrapoleras till de senare åren då hip-hop byter relativt ofta vilken den dominanta sub-genren är.

Studien ligger inom ramen för Ljud- och musikproduktion. Arbetet har bestått i att skapa ett

musikaliskt klingande verk i form av en låt, och sedan utforma den i två olika versioner.

Intentionen med dessa versioner var att se hur lyssnaren upplever samma låt i dess två olika

gestaltningar, om de upplever dem på olika sätt, och i så fall på vilka sätt, och vad de upplever

skiljer dem åt. Syftet grundas i att ta reda på om lyssnaren upplever det klingande verket på

samma sätt som låtskaparen avsett att förmedla med produktionen, samt ytterligare ett syfte

var att undersöka uppfattningen om musikens relation till sångtexten. Grunden för arbetet

ligger i att forska genom design, att gestalta musikproduktionen som en fallstudie, där en

fokusgruppsdiskussion ägde rum. Respondenterna fick då svara på frågor om vilka känslor de

upplevde av musiken och sångtexten, sedan ingå en diskussion med varandra. Deltagarna

resonerade i många fall väldigt lika, jag blev delvis förvånad över hur de ibland använde till

viss del samma ord som varit utgångspunkt vid musikskapandet. Det framfördes också

synpunkter och reflektioner som i viss mån tillförde nya perspektiv med avseende på

uppfattningen om musikens uttryck.

Hur kunde en populär artist bygga sin karriär i musikindustrins gryning? Dragspelaren och kompositören Karl Karlsson ”Calle” Jularbo (1893–1966) var en av 1900-talets mest kända musiker i Sverige. Han föddes i Jularbo, Avesta, Dalarna som ett av elva syskon, son till gårdfarihandlaren Alfred Karlsson och Selma Meijer, av ”resande-” eller romaniursprung. Calle Jularbos musik, liv och instrument dragspelet, kan förstås som djupt rotade i den svenska traditionella musiken, samtidigt som hans karriär som musiker utvecklades i ett intimt samspel med den tidigt framväxande musikindustrin.

The purpose of this study is to see how AI-mixing tools being integrated into mixing workflows can impact the decision-making process of mixers and their workflows. This is through six qualitative semi-structured interviews with experienced mixing and sound engineers who have experience with AI-mixing tools. The study also explores creativity, intuition and the role of experience in mixing and how that shapes interactions with AI-tools. The results show how AI-mixing tools can be used for as a tool for making more informed mixing decisions and as a learning process in mixing.

Konserter har bidragit till människors musikupplevelser i flera generationer. Däremot har den teknologiska utvecklingen förändrat möjligheterna för hur vi kan konsumerar musik. Det är utvecklingen av olika ljudmedier, från fonograf till streamingtjänster som utmanar musiklyssnarnas val av musikkonsumtion. I undersökningar visas det att yngre personer fortfarande besöker konserter idag, dock i mindre utsträckning än tidigare. Vad är det som motiverar yngre personer att vara konsertbesökare i en värld där musik finns att tillgå i flera olika format? Kan det vara något annat än själva musiken? För att besvara forskningsfrågan om varför yngre personer går på popkonserter används kvalitativa intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Intervjuerna har sedan analyserats och tolkats med den franska sociologen Pierre Bourdieus teoretiska begrepp habitus och kapital. Undersökningens resultat indikerar att vara publik skapar möjligheter till att utveckla sitt sociala kapital som är av stor betydelse bland yngre personer. Själva popkonserten skapar också ett socialt sammanhang som förmedlar en kollektiv upplevelse där uttryck tillåts som inte alltid är accepterade i andra sociala sammanhang. Detta framstår som viktiga anledningar till varför yngre personer väljer att gå på konsert.

Denna antologi presenterar ett reformedagogiskt projekt i Tällberg, Dalarna under mellankrisgstid, den så kallade Siljanskolan. Boken har tillkommit inom den utbildningshistoriska kollegiala forskarmiljö som etablerades inom forskningsprofilen Utbildning & Lärande 2015. Boken kopplar samman regionalitet, reformpedagogik och nationsbygge på ett nytt sätt.

The aim of this study was to contribute to an increased understanding of how the rapid development in AI technology affects the attitude of musicians and music practitioners towards AI aids in the musical field. The study was designed as a multiple case study in which, firstly, seven musicians were interviewed about the study's areas of interest, secondly, a high school class on a music program was asked through a survey. The methodological approach was hermeneutic and data material from interviews and questionnaires was analyzed and categorized. In the final comparison between the two participant groups, the main theme was formulated: knowledge of and thinking about the phenomenon of AI leads to a narrative that is neither utopian nor dystopian; where both the advantages and the disadvantages of technology are recognized and where a global regulation of AI is in demand.

Syftet med denna forskning genom design och kvalitativa undersökning är att skapa en

audiovisuell installation vilket mäts av en fokusgrupp för att se om fenomenet

Immersion uppnås hos informanterna. Det är informanternas kollektiva och subjektiva

upplevelse av installationen som ligger till grund för studiens resultat och berör frågor

inom det audiovisuella området. Installationen undersöks i förhållande till rummet den

tar plats i som en viktigt påverkande aspekt. Studien ska ses på som ett förslag för hur

fenomenet Immersion kan uppnås genom audiovisuella verktyg. Alltså är detta en studie

som inte försöker nå en absolut sanning genom undersökningen utan olika resultat kan

nås även om genomförandet av installationen skulle försökas återskapas. Resultaten

tyder på att Installationen kändes Immersiv och nåddes genom projektionskonstformen

och spatialt 3D ljud. Samt att andra aspekter och egenskaper som att installationens

fysiska form, vilket bestod av genomskinligt tyg som omringade informanterna,

påverkade deras Immersion positivt genom att avskärma deras perception. Det

presenteras även andra aspekter och egenskaper som påverkade informanternas

upplevelse av Immersion positivt men även resultat som påverkade upplevelsen

negativt, vilket är lika viktigt för vidare forskning och som bidrag till det

kunskapsområdet. Styrkan i undersökningen är presentationen av installationens

genomförande men framförallt resultatet som bidrar med förståelse och perspektiv till

ett svårformulerat intresseområde. Svagheten ligger i och med att

fokusgruppdiskussioner och kvalitativa underökningar inte går att generaliseras, samt så

är validiteten svår att styrka. Ytterligare en svaghet är att bara en fokusgrupp användes

för studiens undersökning vilket gör det svårt att säkerställa resultatets giltighet.

Studien undersökte hur Mozarteffekten fungerar samt influerar deltagare i testsituationer.

Genom att följa ”receptet” som dom flesta kvalitativa studier har gjort, lyssningstest,

IQtest (kreativa frågor) följt av djupintervjuer har kopplingar med teori avgjort om

effekten har tagit plats på de medverkande. Vissa studier hävdar att klassisk musik

stimulerar hjärnan allra mest, medan andra resultat helt säger emot detta. Resultaten i

denna studie visade att många olika faktorer avgör effektens verkan, men också att de

viktigaste som nämnts i flera vetenskapliga artiklar samt böcker inte har någon påverkan

över huvud taget.

Hur formas musiksmak, hur påverkas den över tid och vilka faktorer som exempelvis

känslor och minnen spelar roll för hur vi utvecklar vår individuella musiksmak. I den

här studien presenteras resultat och analys mot bakgrund av tidigare forskning samt för

studien genomförda intervjuer.

Min uppsats har visat på black metal-stilens betydelse för fyra ungdomars identitetsskapande. Jag har med koppling till teoretiska infallsvinkar och begrepp rörande stilars och kulturers betydelse diskuterat black metal-kulturen med fokus på dess stilmässiga uttryck, dess symbolanvändande och dess innebörd för ungdomarnas självbild.I min studie har jag diskuterat och redogjort för hur black metal-kulturen kan te sig genom att förklara hur musiken låter och hur stilens uttryck i form av kläder och frisyrer kan se ut. Uppsatsen har visat på hur symboler och kodsystem används av ungdomarna inom ramen för kulturen för att markera och positionera sin identitet. Jag har i min studie även visat hur black metal-stilen kan vara ett existentiellt ställningstagande mot kommersialism och mainstreamkultur.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur digitalisering av musikbranschen hittills har påverkat trummisar och trummor som instrument, samt att sia om hur eventuella framtider skulle kunna se ut. Detta undersöktes med hjälp av fem muntliga intervjuer där informanterna fick samtala om deras erfarenheter av modern teknik kopplad till trummor samt deras tankar om hur digitaliseringen påverkar deras och andras musicerande.

Resultatet av undersökningen pekar på att digitaliseringen fört med sig både för-och nackdelar för de som verkar inom musikbranschen. De digitala verktygen har effektiviserat arbetsflödet för många, men verkar inte helt och hållet kunna ersätta den mänskliga trummisen. Åtminstone inte inom en överskådlig framtid.

Undersökningen bidrar med kunskap om hur de verksamma inom musikbranschen upplever sin situation och öppnar upp för vidare forskning på flera olika håll. Exempelvis kan andra instrumentgrupper undersökas och maktfördelningen i branschen granskas närmare.

Metalcore är en subgenre som är ständigt ifrågasatt av många. En del metalfans ser

metalcore som någoting dåligt i metalgenren och tycker att subgenren inte är metal. I

denna studie undersöks hur olika gränser skapas mellan genrerna metal och metalcore,

detta genom att undersöka argumenten som metalfansen har om metalcore. Argumenten

analyseras med hjälp av en kvalitativ argumentationsanalys med material från

internetforumet Reddit. Resultatet visar på att negativitet finns mot metalcore, genren är

alldeles för simpel och alldeles för mainstream för metalfans. Metalcore-låtar är endast

en omstuvning av andra metalcore-låtar enligt metalfans. Den visar också en sorts

splittring av fansen där några av metalfansen tycker om äldre metalcore.

Through the design process of a cooperative audiovisual musical instrument, the Evangistrum, we explored users' sense of resonance and agency in relation to technology. The instrument's aim was to promote collaboration, have strong audiovisual congruence and to be intuitive to use while allowing for more complex levels of expression. Using Hartmut Rosa's theory on resonance as a philosophical framework, we explored how cooperation and a sense of agency can be encouraged within an audiovisual musical instrument, and how the interplay between audible, visual and tactile aspects of the instrument influenced users' cooperation and sense of agency. The design was built using Unreal Engine, controlled with commercially available midi controllers, and requires two users to operate. We tested consecutive instrument prototypes through three workshops and a concert. Through this process we gained valuable insight into the role of agency within successful creative collaboration, the complex interplay between the auditory and visual modes, the importance of mindset within collaboration and technology's potential for encouraging resonance.

I den här uppsatsen undersöks det hur och varför filmmusiken påverkar tittaren när det kommer till skräckfilmsgenren. Från att skräckgenren har bestått av sagor och myter och monster och djävular har den utvecklas till en genre med ett stort antal subgenrer och konventioner. Lika så filmmusiken, som har utvecklats från att från början till största del fylla en mer praktisk funktion än vad den kanske gör idag. Genom fokusgruppsdiskussioner har jag försökt få fram om det finns en grund till varför tittaren reagerar emotionellt på filmmusik. Deltagarna har i helhet varit överens om de grundläggande anledningarna som de tror påverkar det här, vilket framförallt visade sig vara associationer. Men även saker som tittarens nuvarande emotionella tillstånd trodde de var med och påverkade hur man som tittare förhåller sig till filmmusikens påverkan. 

This study examines whether if three different Swedish record labels have changed andevolved their marketing of artists. The study started in year 2009, but was completed later onyear 2015, therefore there are multiple sources dated before year 2009, and, because of that,this is not a current research report representing Swedish music industry’s marketingdevelopments today.The work is foremost based on facts and interviews from year 2010, with people who havesimilar positions at three Swedish record labels and are based on their viewpoints onmarketing within the music industry.The purpose of this research is to gain an overview of the Swedish record label industry’smarketing developments. The usefulness of this information is that you may get indicationswhere the labor market will expand.The results of the interviews showed that all the interviewees considered that the recordindustry is changing and they need to change and adapt their marketing methods to reach outto their consumers.

Växtsonifiering är processen av att översätta elektrisk aktivitet i växter till ljud och ingår huvudsakligen i två discipliner, ljudkonst och botanik. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur växtsonifiering kan användas i både konstnärliga och naturvetenskapliga syften. I studien undersöks konstnärliga möjligheter genom tre musikaliska verk som är skapade via växtsonifiering samt genom analys av konventioner inom modern växtmusik. Naturvetenskapliga användningsområden för växtsonifiering undersöks i studien genom standardiserade experiment på tre olika växter, en monstera [Monstera deliciosa] och två separata rosengeranier [Pelargonium graveolens]. Genom att utsätta växterna för olika typer av beröring samtidigt som de är uppkopplade till en synthesizer via två elektroder undersöks det ifall reaktioner från växterna uppenbarar sig i de data som genereras. Studien visar på att växtsonifiering kan vara ett användbart verktyg till att bland annat skapa ambienta ljudlandskap och musik, men att det även finns fler konstnärliga möjligheter. Det övergripande resultatet av experimenten visar på att växtsonifiering kan vara ett användbart komplement till analys av visuella data, men att det enskilt inte är den bästa metoden för studerandet av växters fysiologi. Studien visar även på hur växtsonifiering kan brukas i syfte att förstå saker om naturen som inte är synligt för blotta ögat

Detta bidrag är en presentation av en pilotstudie som kommer att resultera i en forskningsansökan 2019. Projektet handlar om ojämställdhet i musikbranschen med fokus på den sektor som är mest mansdominerad, liveljudstekniker. Enligt nuvarande bedömning finns ett femtiotal professionella kvinnliga ljudtekniker i Sverige vilket möjliggör en totalundersökning av populationen. Kriteriet för vad som räknas som professionell ljudtekniker är att sysselsättningen utgör ca 75 % av yrkesutövningen och att den bedrivs stadigvarande. Exempel på frågor som kommer besvaras är: 

• Varför väljer en kvinna att bli liveljudtekniker, vilka är motiven? 
• Hur ser karriärvägarna ut?   
• Vilka hinder och motstånd möter de kvinnor som väljer att bli liveljudtekniker?
• Vilka stödjande strukturer och resurser finns det som underlättar för kvinnor att bli ljudtekniker?
• Finns det gemensamma nämnare för de kvinnor som har etablerat sig i yrket?  

Projektet syftar således dels till att identifiera och beskriva strukturellt motstånd och hinder men även strukturer och resurser som underlättar för kvinnor att bli liveljudtekniker. Resultaten förväntas bidra till förståelsen för vilka faktorer som motverkar respektive främjar jämställdhet i musikbranschen. Det teoretiska ramverket består dels av Pierre Bourdieus tankar om strukturellt motstånd vilket motverkar mobilitet i det sociala rummet med fokus på begreppet habitus. Dels består ramverket av Robert Mertons teorier om betydelsen av individens preferenser som en föränderlig kraft av institutionella strukturer. Individens preferenser antas vara mer föränderliga än de strukturer som omger individen vilket möjliggör nya definitioner av den sociala verkligheten. Bourdieu kan således användas för förståelse för hur strukturellt motstånd verkar medan Merton kan användas för att förstå varför kvinnor, trots strukturellt motstånd, ändå väljer att etablera sig som ljudtekniker. Metoden är kvalitativ med djupintervjuer som primär datainsamlingsmetod. Det teoretiska ramverket är preliminärt som kan komma att förändras eller utvecklas beroende på empirin. All form av feedback och kommentarer är välkomna för att utveckla projektet vidare.

I denna antologi bjuder vi in dig till ett urval av aktuell musikforskning som bedrivs av MIRAC:s medlemmar. MIRAC är en akronym för Music Focused Interdisciplinary Research & Analysis Center. Redan på 1960-talet konstaterade forskare att branschen är komplex och föränderlig. Det var den då och är idag ännu mer komplex. Denna komplexitet återspeglas även i forskningen och så även i denna antologi. Även om denna komplexitet inte till fullo går att beskriva inom ramen för denna antologi illustrerar kapitlen ändå bredden på forskningsfältet. Vissa kapitel har empirisk tyngdpunkt, ibland med forskare som själv agerar i rollen som musikskapare. Andra kapitel är mer teoretiskt orienterade i vilka blicken höjs från det specifika till det mer abstrakta och generella. Flera har ett svenskt fokus medan andra har internationella perspektiv och vissa kombinerar både. Antologin och dess kapitel bör därför betraktas som ett antal nedslag och urval av aktuell nordisk musikforskning. 

Musikforskningen är idag pluralistisk och spänner över de flesta vetenskapliga discipliner. Vissa delar av musikforskningen har gamla anor medan andra är relativt nya. Till de äldre hör musikvetenskapen vars anor sträcker sig tillbaka till det antika Grekland, men som blev ett akademiskt ämne i slutet av1800-talet. Till de yngre hör musikproduktion som i Sverige etablerades först under 1980-talet. Ämnets uppkomst har sina rötter i inspelningstekniska innovationer som möjliggjorde flerkanalsinspelning och banade väg för alltmer avancerade musikproduktioner. Under de senaste decennierna har producenterna blivit alltmer framträdande och vissa har idag egen stjärnstatus med svenska exempel som Dennis Pop, Shellback, Laleh, Max Martin med flera. Den ständigt pågående tekniska utvecklingen för att sprida och framföra musik har under de senaste 150-åren påverkat och förändrat förutsättningarna för både musikskapare och musikbranschen på ett genomgripande sätt. I skrivande stund pågår nu en livfull debatt om den artificiella intelligensens påverkan och betydelse för vårt musiklandskap. 

Denna utveckling påverkar även musikforskningen genom de teman som väljs och de frågor som formuleras. Forskningen bidrar med ökad kunskap och förståelse för musikskapandets förutsättningar utifrån aspekter såsom teknisk utveckling, organisering, juridik, lyssnarbeteenden, ekonomi, marknadsföring, distribution, skapande, kreativitet, pedagogik, företagande, entreprenörskap med mera. Dessutom utgör forskning grunden för högre utbildning och påverkar därmed innehåll och utformningen på utbildningar för blivande musikskapare, branschaktörer och forskare. Musikskapare, branschaktörer, utbildare, studenter och forskare ingår således i samma ekosystem med ömsesidig påverkan. 

Antologin riktar sig till studenter på olika musikutbildningar, till branschaktörer, musikskapare samt de som är nyfikna och intresserade. Den är skriven på svenska av flera skäl. Idag är utbudet av forskningsartiklar och studentlitteratur på svenska mycket begränsat. Därför saknar lärare, men framför allt studenter svensk-språkiga begrepp. Utvecklingen förefaller gå mot att svenska begrepp successivt faller i glömska till förmån för engelska begrepp, eller att de används parallellt med ökad förvirring om dess innebörd. Det är även vanligt att engelska begrepp försvenskas på mer eller minde lyckade grammatiska och betydelsebärande sätt, så kallad direktlån. Därför har vi uppmuntrat författarna att i möjligaste mån använda svenska begrepp, om sådana finns, för att komplettera engelskspråkiga alternativ. Detta är kanske av speciellt värde när studenterna ska författa akademiska texter och kommunicera och verka i en svensk kontext. 

Vidare domineras forskning idag av studier om engelskspråkiga marknader. Även om det går att argumentera för att musikbranschen idag utgör en global marknad uppvisar olika regioner variation i fråga om exempelvis lagstiftning, branschkonventioner, IT-kompetens och infrastruktur vilket gör att det inte okritiskt går att överföra forskningsresultat om en marknad till en annan. Det blev tydligt när Sverige, som det första landet i världen, uppvisade ökade intäkter från inspelad musik efter den stora krisen för skivbranschen kring 2010-talet, vilket även väckte internationell uppmärksamhet. I flera av kapitlen studeras även svenska fenomen och svenska artister, vilket utgör ett komplement till den engelskspråkiga forskningsdominansen. 

Antologin kan läsas på olika sätt, antingen som en helhet eller som fristående kapitel. Den består sammanlagt av tretton kapitel som spänner över olika frågeställningar, teman, perspektiv och vetenskapliga discipliner om musik, musikproduktion och musikbransch. Inom denna variation ställs frågor som rör utvecklingen av artificiell intelligens och den förvirring som råder om begreppets innebörd. Två kapitel utforskar kulturellt entreprenörskap, ett med fokus på begreppets innebörd och definition medan det andra använder begreppet som en del i sin analys av dansmusikscenens etableringen under 1980- och 1990-talen. Ytterligare ett kapitel undersöker teknikens påverkan på den konstnärliga gestaltningen live med fokus på medhörningens betydelse. I ett annat kapitel reflekterar författaren över hur vi talar om och upplever musik med fokus på den vardagliga lyssnarens upplevelse. I ett annat kapitel introducerar författaren begreppet tankestilar som tänkte att fungera som ett verktyg för reflektion om det egna musikskapandets förutsättningar och förhållande till omgivningen. Två av bidragen är relaterade till Covidpandemin, ett undersöker dess effekter på musikbranschen och ett annat använder den som grund för att undersöka vad som driver och håller samman ett rockband. Ett kapitel berör branschens förändring, vilken resulterat i att tidigare roller successivt glider in i varandra, i detta fall rollerna som kompositör och producent. I ett annat kapitel ställs frågan om hur musikens värde är relaterat till pris och hur framtidens musik kan finansieras. Till sist finns tre kapitel som blickar tillbaka i tiden, ett handlar om Calle Jularbo, ett om ABBA och ett om Abbey Road. Alla tre har det gemensamt att de utgår från ett nutidsperspektiv vilket visar att dessa företeelser inte enbart är historiskt intressanta utan fortfarande är kulturellt och kommersiellt relevanta. Samtliga kapitel är förhandsgranskade anonymt av en författarkollega samt av minst en av medlemmarna i redaktionsgruppen.

Electric vehicles are increasingly a part of human everyday life. Accordingly, a key issue is how these vehicles should sound to make the traffic environment safer and more sustainable. The aim of this thesis is to map, understand and discuss the communicative properties of AVAS sound in an electric vehicle and to examine these sounds as a semiotic resource for meaning making. The research questions are: (i) What characterizes the AVAS sounds that are represented in traffic today; (ii) in what way can AVAS technology be developed to contribute to a safer and thus more sustainable traffic environment, and (iii) in what ways can a sound be designed to contribute to a safer and more secure traffic environment? Two studies were carried out: Study A conducted an analysis of already existing AVAS sounds found in traffic today and in Study B an AVAS prototype was created, built and installed. On the basis of the results, chord as a semiotic resource, the absence of low frequencies, pulsating effect and the vehicle as a semiotic resource are discussed. In conclusion, the issue of the vehicle as a participant in the public space is discussed.

This paper describes the design and development of The Unfinder, a prototypical interface that allows users to search and improvise music with audio files from a large local repository using music information retrieval based on content and metadata. The research is part of an ongoing project (IRESAP) concerned with tools incorporating current music information retrieval strategies that both support artistic practices and have utility outside of a performance setting. In The Unfinder, we aim to exploit the balance between accurately and reliably retrieving audio material from a file search system, and the potential for failure in the system to do so. Our prior research is used to frame design choices which are measured with a user study used to evaluate the interface. In the study we observed nine users of varying musical backgrounds playing with the instrument while taking notes of their utterances and ideas. The transcriptions of the user’s comments were analyzed using a thematic analysis method and five (5) themes were identified: perception, parameterization, identity, agency, and imaginaries. These themes indicate that the interface design is promising for artistic output, the use of a single feature for searching does not have much perceptual relevance, and the chosen features are useful for discovering audio files within serendipitous musical situations. © 2024, International Conference on New Interfaces for Musical Expression. All rights reserved.

We present Auxtrument, a prototype instrument that allows audiences to experience the acoustic qualities of remote locations. Using the metaphor of a reverberation chamber, artists send signals from the mixers, bus, or aux via the Auxtrument's network connections from a concert hall to a few different locations. At each location the signal is played through loudspeakers and captured, colored by the acoustics and noises of the place, via a stereo or ambisonics microphone. The signal is sent back and played for the audience in a surround sound system conveying the spatial qualities of the places. The Auxtrument allows us to merge and layer the different locations in the concert hall. However, this arrangement places great demands on the network. The audio signals need to be high-resolution to preserve the inherent quality of the sounds, which creates large streams. The system must be equipped to work over different types of networks, and to enable any location, the system must work with mobile devices. After ruling out several commercial and opensource solutions, we built the Auxtrument with web technologies: mainly node.js, WebSockets, WebRTC, and WebAudio. © 2024 IEEE.

The Swedish/Finnish folk- and world music group Hedningarna combined traditional music with an energetic, drone-based “mystical” sound. Throughout the band’s career, they would consistently use traditional acoustic “folk” instruments, with the acoustic sound typically amplified and modified. In this article we discuss the inception and development of one of their custom instruments, the mora-oud, which combined the body of a medieval style keyed fiddle (a mora-harp) with a fretless lute neck. The material (mainly interviews, auto-ethnographic descriptions and social media discussions) suggests that some of the mora-harps meaning potential, such as a sense of ancientness and “Nordic-ness”, followed into the mora-oud. This was combined with certain sonic and tonal resemblances with the Arabic oud, as well as its visual qualities and ease of amplification, to afford an instrument that fitted congenially with the global world music scene in which Hedningarna was a major player at the time. The instrument became an important part of the band’s sound as well as of their strategies to handle and sometimes link together their musical, cultural and political contexts, both on stage and in the studio. In the conclusion we discuss how serendipity and fantasy were important aspects in how the instrument was conceived and developed. 

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthållandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den språkliga framställningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga språket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den språkliga framställningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frågeställningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frågeställningar som stämmer väl in på det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras på.

Denna uppsats faller inom ämnesområdet ljud-&musikproduktion och studiens syfte är

att bidra med en djupare förståelse för hur dagens lyssnare upplever binaurala

egenskaper i musik. Tidigare forskning föreslår att introducera framtida lyssnare till

binaural musik genom så kallade hybridmixar, vanliga stereomixar med vissa binaurala

egenskaper. Metodiskt utfördes ett lyssningstest där 15 ljudutbildade personer fick

jämföra två låtar, båda mixade i stereo och binauralt. För den första låten applicerades

en helt binaural strategi medans den andra låten mixades som en hybridmix. Resultaten

visade på att en helt binauralt mixad låt mest bidrog med förvirring och inte var att

föredra över en vanlig stereomix. Dock visade sig en blandning av stereo- och binaurala

egenskaper i hybridmixen vara något som lyssnarna föredrog över vanlig stereomix då

det tillförde något extra och spännande. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att

hybridmixad musik är något som lyssnarna upplever både nytt och spännande, vilket

skulle kunna vara det första steget mot helt binaural musik.

Studien undersöker med hjälp av designforskning och kvalitativ metod i form av

fokusgruppsintervjuer, skillnaden i upplevelse mellan motiverad ljussättning och

experimentell ljussättning i film. Till studien producerades tre versioner av en film där

skillnaden var ljussättningens utgångspunkt. Alla versionerna följde samma manus och

var exakt lika klippta och visades sedan för två fokusgrupper. Intervjuerna

transkriberades och analyserades och resultatet visade med stöd av teori att filmscener

kan upplevas olika beroende på ljussättningen. Studien påvisar att ljussättningen spelar

stor roll i förståelsen av narrativet.

Intresset för Avicii’s musik har under många år varit mycket stort över hela världen.

Från att ha börjat som en ”bedroom producer” till att spela sin musik på scener världen

över har han blivit en legend inom den elektroniska dansmusiken. Men vilka byggstenar

och tekniker använder han sig av? Syftet med denna uppsats är att ta reda på hörbara

kännetecken i Avicii’s musik och få en bättre förståelse för hur en framgångsrik

producent skapar och bygger upp sin musik, både musikaliskt och produktionsmässigt.

Avicii’s produktioner är speciellt intressanta eftersom de tenderar att innehålla både

elektroniska och akustiska element. I undersökningen används musikanalys som metod

där fyra av hans produktioner har analyserats med hjälp av bl.a. ljudhändelsebeskrivningar

och detaljerade analyser av olika musikaliska och produktionstekniska

egenskaper. Detta har gett ett resultat som visar på att det finns flera likheter mellan de

olika produktionerna i bl.a. struktur, instrumentering samt ljudbild. Det som skiljer sig

mest är produktionernas melodier samt harmonisk struktur. Sångtexter har inte

analyserats i detta arbete.

In this paper results from three different studies of music education and music production are presented. The results are discussed in the perspective of a learning and literacy theory by James Paul Gee (2007). Today’s pupils and students, the so-called Millennials, are the first generation to grow up with computers, portable music and video devices, mobile phones and video games. Millennials are online, music is important for them, they download music a lot, legally or not, and many also produce music independently. Since the early 1990’s Music Production courses are taught in Swedish upper secondary schools. Since 1983 Music Production have been taught in Swedish higher education and today in total 19 Swedish higher education establishments have study programs or courses in Music Production. In three different studies we have observed and interviewed professionals, music students and teachers in upper secondary school and higher education. In the first study eleven professionals were interviewed, all music production teachers or active music producers. The results indicate that there are at least three areas where students of today show new musical abilities compared with earlier generations: rhythm and timing; knowledge about musical instruments and orchestration and repertoire knowledge. In the second study eight music undergraduate students were observed in one-to-one tuition. The results show that the students use three main approaches: adaptation, reflected navigation and indifference. These approaches vary and overlap. The different strategies used by the students were analysed in relation to apprenticeship in higher music education. The third study is a case study of two ambitious and talented young musicians and their work to establish themselves in the music world. The results show that they both use media and information technologies to promote themselves, and that higher education not is enough for them to succeed in their careers. In "What video games have to teach us about learning and literacy" James Paul Gee point out 32 different aspects concerning how important cognitive activities are developed when people, young or old, play videogames. These activities includes: how a sense of identity is developed, how meaning is developed, how a video game player evaluate and follow certain commands, the importance of role models, and in a broad sense, how the world perceived. In this paper we discuss how some of the aspects Gee point out also are relevant in other areas such as music education and when students work with music production software.

I denna uppsats undersöks nyhetsmusik från olika vinklar. Befintlig nyhetsmusik analyseras musikaliskt, efter detta skapas ett eget nyhetsstycke inspirerat av de analyserna. Detta stycke används för lyssningstester som sedan följs av intervjuer för att besvara forskningsfrågorna. Dessa två frågor är: 1.Vilka musikaliska element kännetecknar nyhetsmusik? 2.Vad förmedlar nyhetsmusik? Uppsatsen omfattar även historien om denna genre. Informanternas upplevelser av det skapade nyhetsstycket varierar sig något även fast vissa svar återkommer. Denna metod för skapande av nyhetsmusik visa sig till stor del fungera då en stor majoritet av informanterna kände igen soundet. Det visade sig även finnas tydliga musikaliska kännetecken för nyhetssoundet.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap till hur valmöjligheter inverkar på musikproducenters skapandeprocess, samt hur detta kan förstås till rådande samhällsstrukturer. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer, där fyra musikproducenter intervjuats. Resultaten visade på att valmöjligheter hade en varierande inverkan på deras skapandeprocess där antalet val fördröjer skapandeprocessen, vilket i sin tur kan resultera i att individen hinner tröttna på en låtproduktion innan den fullbordats. Vidare identifierades även en korrelation mellan när informanterna tenderade att befinna sig i ett kreativt uppslukande tillstånd och hur relationen till valmöjligheter då såg ut. Undersökningen bidrar till kunskap kring inom ämnet och kan förhoppningsvis hjälpa musikproducenter att navigera i en tid av växande valfrihet.

I denna undersökning har en audiovisuell analys genomförts på en filmsekvens ur

filmen Munich (2005), för att undersöka hur ljudet påverkar filmens berättande. Syftet

med studien var att skapa en djupare förståelse för ljuddesign i film men även för att se

hur det kan användas som ett berättarverktyg. I studien granskades först ljud och bild

individuellt och sedan båda tillsammans som efteråt analyserades utifrån teoribildning

från Michel Chion, Klas Dykhoff och David Sonnenschein. Studiens resultat påvisar att

ljudet används för att leda åskådarens uppmärksamhet, ge information och informativa

egenskaper till karaktärerna och objekt i filmen och för att reflektera protagonisternas

sinnestillstånd.

This bachelor thesis discusses the way nostalgia correlates with video game music and how the emotion of nostalgia is achieved in the different soundtracks discussed. A large part of the bachelor thesis discusses leitmotifs and their role in video game music when attempting to create a sense of familiarity and an emotionally memorable soundtrack. The study approaches nostalgia from different perspectives to be able to identify what it is exactly in video game music that evokes the emotion.

I denna uppsats undersöker jag studiomonitorer och hur de upplevs i studiomiljöer. Två olika monitorer testades för att ta reda på vilken av dessa som föredrogs. Monitorerna som testades var Genelec 8351b och ATC PRO-SCM 25 MKII. Dessa tester gjordes genom subjektiva mätningar, såsom lyssningstester och intervjuer, samt objektiva mätningar av högtalarnas frekvensrespons. Resultaten visar att majoriteten av testpersonerna föredrog ATC-monitorerna, då dess mellanregister upplevdes som bättre, och dess stereobredd upplevdes som större. Dessa resultat visar hur tillvägagångssättet att välja mellan två olika monitorer går till. Med detta resultat kan också fortsatt forskning på en mer avancerad nivå genomföras samt en allmän förståelse för vad musikstudenter föredrar i sin ljudstudio.

Ett livegig. Det är flyktigt. Går snabbt över. Att ha närvaron att leverera i skarpt läge kräver något. En visshet. En trygghet att vila i där tillit råder. En tillit till sig själv, till medmusiker, teknik och ljudtekniker. Vi har repat, vi har gjort detta hundratals gånger tidigare. När ridån går upp och publikens jubel överröstar trummisens inräkning, då måste allt funka. Det är där, och då, det gäller. Livescenen har flera utmanande faktorer som inverkar på upplevelsen hos både publik och musiker. Som vokalist, musiker och musikproducent har jag drygt tjugo års erfarenhet av samarbeten med andra skapande aktörer. Jag har rört mig genom flera genrer, på mindre och större scener, och genom åren fascinerats av hur komplexa och varierande livescenens förutsättningar kan vara. Att som konstnärligt utövande vara beroende av en ljudteknikers vision och omvänt är inte alltid oproblematiskt. Ibland kan en sådan situation utmynna i ett diskursivt spel mellan musiker och ljudtekniker, där båda parter tenderar att lägga ansvaret utanför sig själv. När människor med olika spetskompetenser möts för ett gemensamt arbete i konstens tjänst, krävs professionalism från alla inblandade. Det är då det lirar som bäst. Det är dessa gig som blir minnen för livet.

One important aspect of stage performance for non-classical singers is stage monitoring. Amplified instruments along with drums often compete in frequency and sound level which affects the audibility on stage, both in detail and as a whole. This study qualitatively examines the non-classical singer’s creation of vocal expression linked to stage monitoring by collecting experiences from both singers and sound engineers. A survey answered by 40 singers, equal men and women, and interviews with 2 sound engineers aims to display the conditions of the matter where the ability to skilled and responsive communication is essential. This is the main theme of the study.

The topics discussed are non-classical singers’ creative expression linked to audio technology and vocal pedagogy, conditions of audibility in stage performance such as acoustics, genre and technical equipment used for stage monitoring. Due to audibility on stage, changes occur in the voice’s amplitude, dynamic range, timbre and pitch. Poor monitor sound make singers uncomfortable when the focus gets placed on problem-solving rather than creating an artistic expression for the audience. Adjustments in stage monitoring during a live show requires communication between the singer and sound engineer, either hidden or in plain sight, depending on the overall condition of the performance. This study suggests that stage monitoring therefore affects the quality of stage performance.

Loudspeaker monitoring tends to create high sound levels on stage and due to the directional characteristics of these speakers, the singer is limited to the “sweet spot”. In-ear monitoring on the other hand is less harmful to the ears, provides a more detailed monitor-mix independent of a sweet spot. However, this creates a sense of absence as well as musical and social disconnection. A design study has therefore been constructed using a stage monitor with an unconventional directional characteristic both vertically and horizontally.

In the fall of 2021 Film i Dalarna reached out to Dalarna University with a request of a collaboration between themselves, Dalarna University and Älvdalens Kommun. Älvdalens is a part of Dalarna where a very particular dialect is spoken. Many of the people that speaks the dialect argue that is should be considered a language of its own. These days, Älvdalska is mainly spoken by older generations living in the area and not as much by young adults or children so therefore various projects have been launched to preserve the dialect of Älvdalska for future generations. Part of one such project would be to translate and dub the animated movie “Pelle Svanslös (2020)” from Swedish to Älvdalska. The project was a collaboration with several agents, such as SF Studios, Älvdalens Kommun, Älvdalens kommunala musikskola, Wilum og Bellum, Film i Dalarna and Dalarna University.

The bachelor programme Sound- and Musicproduction at Dalarna University includes a ten weeklong project course by the end of year two. In this course the students are placed in various project groups, based on their diverse fields of interest, where they work on a project for a client. Sometimes the client is an external partner, sometimes it’s a teacher. In the course the students study various methods of project management. They then apply that knowledge onto their practical projects, such as project planning, a budget, and a written report.

For this project to be accepted by Dalarna University many things needed to be sorted out; 31 voice actors, a voice director, approval from SF Studios and to figure out a manageable time frame suitable for the project course. The project manager Ing-Marie Bergman at Älvdalens Kommun had the main responsibility to translate the manuscript and song lyrics from Swedish to Älvdalska, finding voice actors who could also sing, creating a schedule and managing the logistics of daily transports of voice actors from Älvdalen to Falun (124 km) during a period of two weeks. Another requirement was to find an experienced voice director.

Once SF Studio had given the approval and we had an agreement on technical solutions for delivering stems (music, sound FX and ambience), Dalarna University agreed on the project. This agreement included recording voices for dubbing, lead vocals, background vocals, mixing and delivering a final 5.1 mix in stems. The pre-production process took a few months and by the spring of 2022, three students on the programme of Sound- and Music production agreed to work on the project, supervised by lecturers Erika Iljero-Winnberg and Henrik Karlsson, both with experience of working in the field of music production, sound design, ADR, dubbing, Pro Tools and surround mixing for film and television. 2 (3)

As preparation the students got to do workshops in dubbing. They also took part in setting up the recording studio. For the initial couple of weeks, the flow of information to the students went via the supervisors. Once the details had fallen into place the students themselves handled the contact with the project manager and voice director. This was an important part of the students learning, to manage the flow of information by making decisions and setting up a working schedule of routines and information. The students were also informed of the psychological aspects behind working with nonor semi-professionals in a studio. The need for taking breaks, offer something to drink or eat and be responsive to the emotional state of the actor dubbing, maybe even ask other people to leave the control room if needed.

Once the voice actors arrived the students had prepared a Pro Tools project which included the original audio of the film minus the original Swedish voices. They also had good knowledge of the signal flows, manuscript and the voice recordings began. The recording sessions went quite long and at first all three students insisted on being always present, regardless of if they were the active recording engineer or not. The supervisors tried to convince them of the importance of taking brakes. After a while the students realized this and started dividing their time better.

The students did great work during the recording process. They were attentive on the various types of actors with different types of needs, especially when it came to singing. Some of the actors needed to be alone in the studio, with only one pair of ears listening.

Post-production took place in the in-house cinema at Dalarna University. The cinema has a custom designed 5.1 surround sound system and a Barco DCI projector. The sound system is built to enable a simple workflow for mixing, where a project that’s been worked on in the universities other studios can be opened and finalized in the cinema. Care was taken to set appropriate loudness levels of both the dialogue and the music and effects, both with the help of R-128 compatible loudness meters and by referencing the original Swedish sound mix.

With only a few days to deadline, a sound mixer from Sveriges Television gave the students a visit and gave some constructive feedback on the sound mix (5.1). This seemed to give the students extra motivation to finalize the mix.

The project got some credible attention in media, such as Kulturnytt i P1, P4 Dalarna, SVT nyheter och Landet Runt and in the local newspapers Dalarnas Tidningar and Siljan News (see Appendix). A new, similar project and cooperation will hopefully take place in 2025/2026.

Detta är en kvalitativ undersökning om hörselskador hos musikproducenter. Syftet är att beskriva hur individer som är beroende av sin hörsel, och är medvetna om sin nedsättning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem är de största hindren, men att upplevelsen är väldigt individuell. Stress och buller var också två viktiga faktorer. Strategier för att hantera hörselskadan under arbete presenteras även. De vanligaste hjälpmedlen är olika visuella verktyg, vilket pekar på att synintryck spelar en allt större roll inom musikproduktion.

den här uppsatsen undersöker jag hur svenska rapmusiker ser på sina möjligheter att

uttrycka sig fritt efter uppståndelsen kring den så kallade Mr-Cool affären. Resultatet

bygger på intervjuer med sex svenska rappare och tyder på att dessa inte låtit sig

påverkas i någon större utsträckning, men studien visar samtidigt på att svenska rappare

har en stark artistisk integritet och ett motstånd mot mainstreamkulturen i samhället.

Moralpanik och yttrande- och skapandefrihet som studien delvis berör visar sig även

engagera dem på ett personligt plan.

Johansson, Fredrik (2012). Filmljudets funktioner i dramafilm – En audio-visuell analys av filmen The King´s Speech. Examensuppsats inom Ljudproduktion, Högskolan Dalarna, Akademin för språk och medier, Falun.

I denna uppsats undersöktes filmljudet i dramafilmen The King´s Speech. Detta för att ta reda på vilka funktioner filmljudet fyller i de valda sekvenserna ur nämnda film, samt hur ljudet är placerat i filmens flerkanalsmix.

Filmen granskades med hjälp av en audio-visuell analys. Denna metod går ut på att ljudet och bilden undersöks separat, för att sedan åter kombineras och analyseras som helhet. Den audio-visuella analysmetod som använts kommer från ljudteoretikern Michel Chion, och kallas Masking.

Resultatet av den audio-visuella analysen pekade mot att ljudets huvudsakliga funktioner var att skapa en realistisk skildring av karaktärer och omgivningar, skapa en känsla av närvaro, samt att skapa och bibehålla olika perspektiv i den narrativa världen. Den stora majoriteten av ljud visade sig vara placerade i centerkanalen, medan främst ickediegetisk musik och ambiensljud var placerade i front- och surroundkanalerna. Detta kanalanvändande tycktes gynna de funna funktionerna, främst genom att bidra till känslan av närvaro och realism, genom att omsluta filmpubliken med ambienta ljud.

Vilken musik som tillhör en genre kan i många fall uppfattas som en självklarhet, men

vad är det som verkligen kännetecknar en specifik genre? Syftet med denna

undersökning är att ta reda på vad som kännetecknar fusiongenren jazzrock, för att

sedan jämföra denna med de snarlika genrerna bebop och progressiv rock. I tidigare

forskning tas Lilliestam, Milkowski och Björnfots forskning upp, de har olika

infallsvinklar. Lilliestam går in på vad musik har för påverkan på oss människor,

Milkowski utgår ifrån själva genren fusion och dess utövare medan Björnfot har gjort en

undersökning som analyserar snarlika subgenrer. Som teori har Fabbris

genredefinitionsmall använts för att med hjälp av hans regler få fram de mest väsentliga

resultaten. Gridley tar upp kännetecknande element i jazz respektive rock, hans tidigare

arbete har använts för att jämföra och styrka resultaten. Musikanalys är den metod som

använts för att djupgående analysera varje enskilt verk och deras diverse aspekter, för

att sedan skapa en helhetsbild. I resultat presenteras vad som kommit fram under

analysen, vilka kännetecken man hör och upplever under respektive regel och genre.

Slutligen anser jag att resultatet av denna undersökning visar att man finner många

likheter mellan de tre genrerna. Likheterna i det hörbara uppfattades som mer påtagliga

mellan bebop och jazzrock, men det fanns en större likhet mellan progressiv rock och

jazzrock när det kommer till beteende samt de sociala och ideologiska reglerna. Det jag

anser mig ha kommit fram till vad gäller kännetecknande drag hos jazzrocken är en

musikalisk skicklighet, komplexitet och en stor del improvisation, något som

härstammar från jazzen, men med en attityd och framtoning som mer påminner om

rocken. Att visa på vad som kännetecknar en genre kan vara en svår uppgift, för vem är

det som egentligen avgör vilken genre en låt eller en artist tillhör om inte själva artisten.

I denna kvalitativa designforskningen intervjuas deltagare med olika erfarenhetsnivå inom musik för att se hur de minns en låt de bara hört en gång tidigare. Forskningen utgår ifrån teorin ”The Multi-Store Model of Memory” men nyanseras av resultat från tidigare forskning. Det skapades en låt utifrån en förundersökningsenkät som undersökte vilka attribut personer tror att de fastnar för i en låt. Deltagare fick sedan lyssna på låten en gång och svara på ett antal frågorvom vad låten innehöll genom att bland annat nynna och svara på audiella flervalsalternativ. Deras svar analyserades sedan utifrån erfarenhetsnivåerna ”oerfarna”, ”Gamla proddare/-instrumentalister”, ”Proddare/Instrumentalister” och ”Utbildade”. Undersökningen visade att de grupperna som hade någon form av erfarenhet sedan innan inte skilde sig så mycket i hur de mindes en låt. Däremot skilde sig de oerfarna från de övriga grupperna avsevärt. Sju av åtta oerfarna gissade rätt sång, vilket var fler än alla de övriga grupperna tillsammans. De övriga grupperna hade dessutom några deltagare som svarade helt fel på varje fråga men de oerfarna svarade bara helt fel när det handlade om melodi och bas.