I föreliggande studie undersöks lärares uppfattningar om respons på vuxna nybörjarstuderandes skrivna texter i svenska som andraspråk. Studien behandlar uppfattningar om två centrala sidor av respons: 1) vad lärare fokuserar på i sina kommentarer, exempelvis innehåll och grammatik, och 2) hur respons ges, exempelvis genom beröm eller förslag. Studien kombinerar semistrukturerade individuella intervjuer med enkäter med tre erfarna lärare som undervisar på en heldistanskurs i svenska för invandrare (sfi). Studien tillämpar både Likertskala och rangordning. Analysen visar att alla responskategorier värderas som viktiga att uppmärksamma av samtliga lärare på Likertskalan. Det framkommer emellertid tydliga skillnader mellan lärarnas prioriteringar vid rangordning, vilket indikerar att de valt olika sätt att hantera kommunikationsproblem, tidsbrist, kursplanskrav och låg språkbehärskningsnivå hos de studerande i distansundervisning av nybörjarstuderande. Analysen visar också att lärarna prioriterar kommentarer i form av förslag men att det också finns divergerande uppfattningar. Lärarna ger uttryck för att de under responsarbetet vill ta hänsyn till många olika aspekter, ibland samtidigt, men att det inte alltid är lätt att veta vad som ska prioriteras. Dessutom uppmärksammar lärarna i intervjuerna ett spänningsfält mellan vilja och praktik.
In applied linguistics and critical theory, identity has become an important theoretical and analytical concept. Work with multilingual identity texts has been developed in Canada by teachers and researchers in cooperation to creating opportunities for students’ identity development academically, intellectually and personally. The focus in the article is on student engagement and negotiation of identities. Results are presented from an ethnographically inspired action research where students in grade four where inspired to use their multiple language resources. Through participant observation and interviews material was created during the project. Students’ talk of how they navigate in multilingual environments outside school and of how they try to extend their linguistic repertoire by learning from each other challenge traditional views of mother tongue and home country. The work with identity texts made students’ varied and complex linguistic resources visible while opportunities to negotiate identities were offered, creating space for changing roles and for discussions about emotions related to language. The project showed that changes in classroom practices by including different languages put high demands on teachers, on development of the cooperation with mother tongue teachers, study guidance assistants in the mother tongue and parents, and on organizational support. The multilingual writing increased students’ engagement while also increasing linguistic awareness among students and teachers.
I denna artikel argumenterar jag för att etnografisk lingvistik erbjuder ett perspektiv att studera undervisning i sitt sociala och kulturella sammanhang. Med exempel från min skolforskning i Karagwe, Tanzania, visar jag hur ett fenomen i klassrumsinteraktionen har negativ effekt på elevernas inlärande genom att dölja deras verkliga kunskap, eller brist på kunskap, för både lärarna och dem själva. Samtidigt kan jag visa, tack vare det holistiska perspektivet, att detta interaktionsmönster utgör en positiv utvecklingspotential eftersom det också kan ha funktioner som är relevanta för skolan, som att hjälpa eleverna att fokusera på det läraren säger och att aktivera dem. Utifrån detta argumenterar jag för att västerländska forskare bör inta en ödmjuk inställning och ha en beredskap att se traditionella undervisningsmetoder som tillgångar och inte som problem. Det som ur västerländskt perspektiv kan förefalla ha negativ effekt på undervisningen, kan visa sig ha relevans i sitt sammanhang. Jag visar också på frågor inom andraspråksundervisningen i Norden som skulle kunna besvaras med hjälp av etnografi.