Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Dahl, Karin
    et al.
    Stockholms universitet.
    Lindqvist, Gunilla
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogik. Uppsala universitet.
    En språkverkstad för alla? Arbetsfördelning och jurisdiktion i arbetet med studenter i studiesvårigheter.2022Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 12, nr 1, s. 13-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln syftar till ökad kunskap om en grupp språkverkstadspedagogers arbete med studenter, vilka riskerar studiesvårigheter till följd av en funktionsnedsättning. Frågeställningarna rör hur språkverkstadspedagogerna uttrycker jurisdiktion och arbetsfördelning i dels handledningssamtal, dels andra arbetsuppgifter med målgruppen. Dataunderlaget utgörs av 8 intervjuer. Resultatet visar att språkverkstadspedagogerna har starkast jurisdiktion i handledningssamtalen, där kunskap om studiesvårigheter samt delvis andra metoder och förhållningssätt anges som viktiga för att kunna möta just denna studentgrupp. I övriga arbetsuppgifter söker däremot inte språkverkstadspedagogerna jurisdiktion över den specifika målgruppen. De gör i stället anspråk på ett arbete med alla studenter, och det arbetet vill de dela med universitetslärarna. Här framstår jurisdiktionen som svag, då språkverkstadspedagogerna avgränsar sitt arbets- och kunskapsområde olika och beskriver svårigheter att förhandla sin roll i relation till universitetslärarna. Detta tolkas i artikeln kunna påverka deltagandet för studenter ur den breddade rekryteringen, däribland studenter i studiesvårigheter. Slutsatser är att språkverkstadspedagoger bör ges möjlighet att utveckla en gemensam professionsidentitet, där perspektiv på och kunskap om studenters olika sätt att lära bör ingå. Vidare behöver språkverkstaden få ett samverkande uppdrag i syfte att kunna bidra till utvecklingen av en inkluderande högskolemiljö, där nya studentgruppers perspektiv kan tillvaratas och alla studenter bereds lika möjligheter. Detta ligger i linje med två viktiga mål inom högre utbildning: excellens och rättvisa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Dodou, Katherina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Mångfald bortom identifikationer: studentpopulationens diversifiering och vetenskapens arbetssätt2015Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 5, nr 3, s. 175-187Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under de senaste två decennierna och som svar på politiska beslut om bland annat breddad studentrekrytering och en tydligare skrivning av högskolans etiska värdegrund har mångfald i högskolepedagogiska sammanhang identifierats som en fråga om identitet, makt och tillgänglighet. I en kritisk överläggning av studentmångfaldens behandling påtalar artikeln ett bristande beaktande av mångfaldsrekryteringens konsekvenser i förhållande till den högre utbildningens vetenskapliga grund. Överläggningen görs mot bakgrund av en studie utförd vid Högskolan Dalarna, vilken exemplifierar pedagogiska utmaningar kopplade till den ökade studentmobiliteten på avancerad nivå. I fokus står studenters tidigare träning i vetenskapsprocesser och vad deras varierade förkunskaper innebär vid mötet med den existenta magisterutbildningen. I artikeln positioneras relationen mellan mångfald och utbildningen i vetenskapliga arbetssätt som mittpunkten för högskolepedagogiska diskussioner om mångfaldsrekryteringens innebörder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Eckart, Maren
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Tyska.
    Fjordevik, Anneli
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Tyska.
    Könsmedveten kurslitteratur som ett led i jämställdhetsarbetet2015Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 5, nr 2, s. 127-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 4.
    Elbe, Jörgen
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Olsmats, Carl
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Industriell ekonomi. Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
    Reflektioner kring en högre utbildning som lägger grunden för bildade företagsekonomer2020Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 10, nr 2, s. 55-65Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ekonomutbildningar finns idag vid i stort sett samtliga svenska universitet och högskolor och företagsekonomi är det enskilt största ämnet sett till antal studenter i landet. Innehållet i utbildningarna är i stor utsträckning normativt och likriktningen när det gäller struktur och innehåll är påfallande. Företagsekonomens arbete består i att ta fram beslutsunderlag och fatta rationella beslut i frågor som rör nyttjandet av begränsade resurser i företag och organisationer. Tillämpningen av kalkylmetoder och rationella beslutsmodeller spelar en central roll. Studenterna ska genom högre utbildning förvisso lära sig att bli yrkesmänniskor, men de måste även ges möjlighet att utveckla sitt omdöme och kunna se konsekvenser av sitt handlande bortom systematiska metoder och modeller. För utveckling av det egna omdömet måste utbildning också ge möjlighet till bildning. Baserat på erfarenheter både som lärare på högskolan och från andra yrkesroller med ekonomianknytning, menar vi att vi inom ämnet företagsekonomi inte bara har ett utbildningsansvar, utan även ett ansvar för att ge studenterna en bra grund för deras bildningsprocess. Studenterna bör få en utbildning som även ger dem en grundläggande förståelse för andra ämnesområden som bidrar till att kunna sätta in frågor av ekonomisk karaktär i en vidare kontext. Med detta menar vi att utbildningen bör ge studenten förutsättningar för att kritiskt kunna reflektera över sin framtida roll i olika positioner i företag och organisationer i en snabbt föränderlig omvärld där utmaningarna är stora. Texten reflekterar kring varför bildning bör ges ett större utrymme och ger förslag på hur bildningsperspektivet kan integreras och implementeras i företagsekonomutbildningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Karlsson, Martin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Lundberg, Erik
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    I betraktarens ögon: betydelsen av kön och ålder för studenters läraromdömen2012Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, nr 1, s. 19-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under senare år har studenters läraromdömen allt mer hamnat i fokus inom skola såväl som högre utbildning. Parallellt med dessa utvecklingar har olika typer av internettjänster genom vilka studenter kan betygsätta sina lärare dykt upp i flera länder. I Sverige lanserades 2008 tjänsten ”Studenter tycker till” (STT) där studenter kan registrera sig och fylla i bedömningar av lärare enligt kriterierna utlärningsförmåga, kunskap, engagemang och lärandestöd. I denna studie undersöks betydelsen av lärarens kön och ålder för studenters läraromdömen genom en kvantitativ analys av omdömen av 98 högskole- och universitetslärare som givits på hemsidan STT. Syftet är att synliggöra hur sociala markörer, i detta fall om läraren är man eller kvinna, ung eller gammal, spelar en stor roll för hur en lärare utvärderas. Resultaten visar att kvinnor och unga lärare systematiskt ges lägre betyg av studenter, än män och äldre lärare. Studenter är således inte könsblinda eller oberoende av föreställningar om förhållandet mellan ålder och kompetens i sina bedömningar. Studien aktualiserar betydelsen av sociala markörer så som kön och ålder måste synliggöras och tas i beaktning när studenters utvärderingar av lärare och kurser behandlas inom högre utbildning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Setterud, Heléne
    et al.
    Universitetssjukhuset Linköping.
    Johansson, Madelaine
    Örebro universitet.
    Edgren, Gudrun
    Lunds universitet.
    Amnér, Gunilla
    Lunds universitet.
    Persson, Elisabet
    Uppsala universitet.
    Segersten, Ulrika
    Uppsala universitet.
    Uhlin, Lars
    Karolinska Institutet/Linköpings universitet.
    Lidskog, Marie
    Örebro universitet.
    Courses for tutors in problem-based learning. Current challenges at four Swedish universities2015Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 5, nr 1, s. 47-64Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The key role of the tutor in problem-based learning (PBL) is to help students become selfregulated learners. Tutors need training to acquire the necessary facilitating skills for this task. The aim of this article is to describe and discuss how PBL tutor training is currently arranged at four universities in Sweden: Linköping University, Lund Medical Faculty, Uppsala Medical School and Örebro School of Medicine. Moreover, we seek to analyse how the content and format of the tutor training courses correspond to the desired skills and competencies for PBL tutors described in the literature. We draw especially on work coming out of three pioneering universities for PBL: McMaster University, Canada; Maastricht University, The Netherlands; and Linköping University, Sweden. One aim has been to construct a framework for analysis that uses categories specifying the knowledge base, capabilities and skills to support students’ learning processes which characterise the full-fledged PBL tutor. For this framework, we have used the following categories: Knowledge of PBL and pedagogical theories, Personal traits, Student-centeredness, Ability to handle group processes, and Subject knowledge. We collected descriptions of the course design and content from the four universities, and assessed to what extent these categories were represented within the courses. Our results show that all categories inform the course content at all four universities, though the design varies between courses. In summary, we show that the four PBL tutor training courses are all designed to enable participants to experience PBL first-hand both as members of a tutorial group and as tutors. They all also include a theoretical base and offer opportunities for discussion and reflection with peers; however, there are some differences in design between the courses. According to participants, all four courses provide good preparation for the tutor role. Yet, we see a need for the programmes to organise continuous educational support for tutors after they have started their work with groups of students.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Wide, Sverre
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Vad är och vad kan högskolepedagogisk forskning vara?: [What is pedagogical research in higher education?]2023Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 13, nr 1, s. 29-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vid Örebro universitet anordnades våren 2021 för andra gången konferensen Forskning om högre utbildning. Ett tema för konferensen var utveckling av högskolepedagogisk forskning. Högre utbildning publicerar nu tre texter på detta tema som en fördjupad diskussion. De kan läsas var för sig eller tillsammans. Denna är den första och utgörs av Sverre Wides inledningsanförande från konferensen. Efter inbjudan från redaktionen har sedan Max Scheja och Klara Bolander Laksov, som professorer inom detta forskningsområde, diskuterat och vidareutvecklat Wides svar på frågan vad högskolepedagogisk forskning är och kan vara. Deras kommentar följer som ett andra bidrag. Slutligen inbjöd redaktionen även Åsa Lindberg-Sand att reflektera över relationen mellan högskolepedagogisk forskning och forskning om högre utbildning, vilket hon gör i en text som följer som ett tredje bidrag i detta nummer.

    Wides huvudpoäng är att se framväxten av högskolepedagogisk forskning som en relativt ny företeelse med sina rötter i en vidareutveckling och fördjupning av den verksamhet som bedrivs av pedagogiska utvecklingsenheter snarare än i traditionella akademiska ämnen. Han pekar i och med detta på en rad svårigheter som verksamheten står inför och understryker att denna institutionella komplexitet medför att en strikt definition av högskolepedagogisk forskning kan vara svår att uppnå. I stället för en definition föreslår att han följande beskrivning:

    Om ni nu tillåter mig skulle jag vilja pröva följande bestämning av vårt ämne: högskolepedagogisk forskning är sådan forskning om högskolan som har till yttersta syfte att förstå, bevara och utveckla den pedagogiska verksamhet som bedrivs inom högskolans hägn.

    Med denna vida bestämning av vad högskolepedagogisk forskning är och böra vara vill Wide ge utrymme för en mängd olika forskningsfrågor som dock alla förenas i ett underliggande och i relation tid den pedagogiska verksamheten vid högskolan närmast vårdande uppdrag.

1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf