När EU:s allmänna dataskyddsförordning ersätter den svenska personuppgiftslagen i maj 2018 kommer det innebära påtagliga förändringar. Redan rättsformen EU-förordning utgör en relevant förändring, samtidigt som flera konceptuella nyheter införs. Hur dataskyddsförordningen faktiskt kommer att tillämpas i samtliga medlemsstater kan dock vid denna tidpunkt inte sägas definitivt, då den ger utrymme för många olika tolkningsmöjligheter. Den här artikeln analyserar några utvalda bestämmelser i dataskyddsförordningen och försöker att i det sammanhanget diskutera eventuella frågor.
Tillhandahållande av länkar som ett fenomen på Internet har sysselsatt immaterialrättsjurister i många år. Fokus vid den juridiska bedömningen av detta fenomen har hittills legat på upphovsrätten. Den här artikeln intar i stället ett marknadsrättsligt perspektiv och försöker på det sättet att komplettera bilden. Artikeln ger svar på frågorna om användningen av länkar i sig kan vara otillbörlig och huruvida marknadsföringslagen reglerar ett ansvar för material som en näringsidkare hänvisar till via länkar.
Individuellt förhandlade avtal har på många områden ersatts av på förhand formulerade avtal. Sådana standardavtal rationaliserar hanteringen av ett stort antal avtal, förskjuter affärsriskerna till användarens förmån och kan på det sättet leda till kostnadsbesparingar. Däremot kan användningen av villkor i standardavtal som är oskäliga i lagens mening innebära en otillbörlig konkurrensfördel. Därför undersöker den här artikeln huruvida oskäliga avtalsvillkor är att anse som en otillbörlig affärsmetod och om enskilda näringsidkare med hjälp av marknadsföringslagen är berättigade att väcka talan mot en konkurrents oskäliga avtalsvillkor.
Digitaliseringen gör det möjligt för näringsidkare att utveckla nya affärsmodeller, upptäcka nya marknader och att rationalisera sina verksamheter. En viktig aspekt i denna utveckling utgör att samla in, behandla och på olika sätt utnyttja personuppgifter av såväl befintliga som presumtiva kunder. Av den anledningen existerar ett naturligt samband mellan personuppgifter och näringsverksamhet och från ett juridiskt perspektiv en överlappning mellan rättsområdena dataskydd och marknadsrätt. Den här artikeln analyserar denna överlappning närmare. I artikeln görs en undersökning av såväl dataskyddsförordningens tillämpning på olika marknadsföringsåtgärder som marknadsrättens tillämpning på kommersiella personuppgiftsbehandlingar.