This article describes the conditions that should exist for a successful col-laboration and different tensions that can arise from it if these conditions are not met. The article highlights and problematizes the question of who decides and how different actors must handle a number of situations that they themselves have not always been involved in and created. The areas of tension that are highlighted are hierarchic exercise of power, problems when an organization wants more than one thing, the role of individuals, the struggle for interpretive precedence or that a certain view of knowledge should govern. A tool in the article to deal with these issues is a package of questions that can be used to reflect on the situation, which can be done individually or together with the collaborators. Another tool for dealing with the situation is to develop a collaborative work with the help of theories from group development and leadership. Basic prerequisites for collaboration are a good dialogue, clear roles, understanding of the different parties ́ prerequi-sites and clear goals for every partner.
Att stödja patienter i rehabilitering efter stroke är en viktig funktion för hälsoochsjukvårdskuratorn. I denna artikel analyseras hälso- och sjukvårdskuratornsfunktion utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med stöd av patienternaserfarenheter av resiliens och livskvalitet. Intervjuer med 19 personermed stroke sekundäranalyserades tematiskt och resulterade i fem områdenav betydelse för hälso- och sjukvårdskuratorns funktion. De teman somframkom på mikronivå var: trygghet och förutsägbarhet; mening och hopp.På mesonivå: socialt och formellt stöd; samordna och informera. På makronivå:kunskapsspridning och kompetens. Den legitimerade hälso- och sjukvårdskuratornfunktioner återfinns således systemteoretiskt på alla nivåervilket innebär att de professionellt antar en helhetssyn med fokus på individeni relation till dennes situation och kontext.
A report from the latest European Social Science History Conference in Glasgow 2012 presented critical findings about ADHD diagnoses under the title: ”Changing conceptions on normal childhood behaviour: International perspectives on ADHD and learning disability". The report covers research on rapidly rising diagnosis rates of ADHD, including possible reasons, competing perspectives, and key issues related to the increasing diagnosis. The evidence suggests that the precautionary principle is increasingly rare among the occupations that are central for the diagnosis of the condition. Historical and social scientific aspects of the disorder may give a different picture than the dominant and widespread definition, which is understood solely in a medical context with a focus on pharmacology.
Jag presenterar ett empowerment perspektiv i arbete med invandrarfamiljer.
I Sverige vill vi att människor påtalar brister i det offentliga. Samtidigt finns det personer som driver sin sak längre än vad normerna bjuder, kallade "medborgare som inte sätter punkt" (MISP). Denna artikel redogör för en intervjustudie som utifrån psykiatriska och socialpsykologiska teoribildning försöker besvara frågan: hur och på vilka grunder beskriver ett antal politiker samt anställda vid myndigheter och i vården en person som en MISP? Intervjuerna visar att MISP är en heterogen grupp ifråga om kön, social, etnisk bakgrund och psykiatrisk status. Därutöver visar studien att forskningen på detta område är starkt begränsad, nationellt och internationellt. En slutsats som dras är att ”oavslutade ärenden” bör förstås som ett samspel mellan den som klagar å ena sidan, och politikerna och de vård- och myndighetsanställda å den andra. Det hävdas också att en spiralformad, negativ dynamik är signifikativ för hur samspelet mellan MISP och vårdpersonal, myndighetspersoner eller politiker ofta utvecklar sig.
I Agenda 2030-arbetet framhålls alltmer vikten av samarbeten mellan forskning, högre utbildning och samhällsaktörer från civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor. Vilka faktorer bidrar till framgångsrik samverkan mellan forskare i högre utbildning och samhällsaktörer från civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor och hur skapas ett gemensamt definierat engagemang för ett visst samhällsproblem? Samt hur går det till när tillit byggs, kommunikationen fungerar och en ömsesidighet etableras? Erfarenheterna som beskrivs hämtas från Högskolan Dalarnas centrumbildning Interkulturellt utvecklingscentrum Dalarna IKUD och fyra års arbete med 20-talet samverkansprojekt under perioden 2016 – 2020. Genom en djupdykning i tre konkreta samverkansprojekt kan följande slutsats dras. Framgångsrik forskning i samverkan förutsätter en projektkedja som bygger på ett ömsesidigt engagemang, en tydlighet i identifierandet av olika roller från olika men överlappande utgångspunkter, skillnader i institutionella mål, incitament och motiv i respektive organisation samt att en kontaktyta etableras mellan individer som på kort tid hittar beröringspunkter och en personlig tillit till varandra som givande samarbetspartners. Dessutom lyfts en mer övergripande samhällsvision fram som bärs av båda parter och som förkroppsligas av lika delar person och organisation. För ett lyckat samarbete identifieras här en djupare delad övertygelse om projektens vidare betydelse, d.v.s gemensamma åtaganden och ett gemensamt arbete utifrån övertygelsen att projekten fyller en kunskapsfunktion som bidrar det ’det allmänna bästa’ och byggandet av ett bättre samhälle, ofta uttryckligen formulerat i ett engagemang för social hållbarhet.
The aim of this paper is conceptually to describe and illustrate how vertical and horizontal integration appear in disability research. Beside those concepts a bio-psycho-social perspective is mentioned and two theoretical approaches within disability research are described: human functioning sciences and interdisciplinary research. Vertical integration is an understanding between different levels on a biological, psychological and social level. Horizontal integration is an understanding across varying disabilities. The study indicates that vertical and horizontal integration in disability research are useful for a broader and deeper understanding. Different theoretical perspective has been more common in disability research during last years.
Medvetenheten om vårdmiljöns betydelse för patientens hälsa ökar världen över. Det syns tydligt då vårdprogram, nationella riktlinjer och standarder inom vård och omsorg i ökad grad beaktar aspekter av den fysiska miljöns betydelse för god vård. Även ett stort antal forskningsartiklar har presenterats genom åren som illustrerar betydelsen av arkitektur och design. Exempel på nya rön är vikten av en tillgänglig vårdmiljö som är lätt att tolka och förstå, vikten av en vårdmiljö där det finns möjlighet till privathet, samt inte minst en estetiskt tilltalande miljö som visar respekt och värdighet för besökaren. För att nya forskningsrön ska komma patienter och vårdare till gagn krävs att dessa implementeras i praktiken. En viktig utgångspunkt är dialogen mellan företrädare för vård, arkitektur, design och kultur och att deras kunskapsbidrag samspelar utifrån en gemensam övertygelse om att detta främjar patientens hälsa och välbefinnande. I denna artikel diskuteras hur olika delar och innehåll i miljön påverkar varandra och måste ses i sitt sammanhang.