Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234 1 - 50 of 176
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ager, B.
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Bergqvist, M.
    Ahlström-Söderling, R.
    Fallstudier av lokal utveckling och nätverk i träförädling: Taxonomi för vardagsbruk och lite teori1999Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Ager, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Arbetsorganisation i träbränsleeldande fjärrvärmeverk1998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The objective of this study has been to describe and analyse existing forms of organisation in heating plants using wood fuels, regarding work tasks, organisational structure, skill demands, crew recruitment, working hours and wage conditions. Sixteen plants ranging from 10 to 120 MW have been studied by means of interviews, work place observations and written material. The job of the operator of heating plants is fairly qualified, independent and varied. The most negative factor is shift work. Some of the bigger plants (enterprises) have a relatively hierarchic, segmented and perhaps also an oversized organisation. However, modern concepts of organisation, such as customer orientation, ”flat organisation”, integration of production and maintenance etc, are gaining ground. Blue collar and white collar tasks are increasingly being integrated. Some of the medium sized enterprises have reached very far and may serve as models for bigger enterprises.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
  • 3.
    Ager, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Arbetsorganisation i träbränslefabriker1998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The objective of this study has been to describe and analyse existing forms of organisation in wood fuel plants regarding work tasks, organisational structure, work content, skill demands, crew recruitment, working hours and wage conditions. The study has been introductory, con¬sisting of 2-3 hour visits to 12 plants. The production of refined wood fuels is carried out in rather small plants. The number of employees ranges from 6 to 15 persons in the factories producing between 20 and 100 thousand tons per year. Generally one shift crew consists of only two persons. The operator job requires multiskill capacity, dexterity and autonomous problem-solving. The job can be considered as qualified, responsible, autonomous, meaningful and variable. It was generally considered that it takes about a year to become a good operator. And even after that, one is still learning. Negative factors are shift work, partly poor physical working environment (dust and noise) and, occasionally, mental pressure and overtime. Modern organisation concepts are, to a large extent, applied in the wood fuel plants. The organisation is flat, lean and customer-oriented.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
  • 4.
    Ager, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Framtidens träindustri - utmaningar inom arbetslivet: Underlag till föredrag vid nordisk Arbetsmiljökonferens för träindustrin. Lahtis, Finland 24-26 aug 19981998Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Ager, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    LEADER II Dalarna Skog - Trä - Energi: Aktiviteter 19971998Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Ager, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Möjligheter att utveckla skogsbruket och den lokala träindustrin i Dalaregionen.: Programskrivning för LEADER II DALARNA - ett EU-program för regional utveckling.1997Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 7.
    Ager, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Orsa Skogs- och Trägrupp: Verksamhet april 1996 - oktober 19971997Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Ager, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Skogsbruk och lokal träförädling - i Norrlands och Svealands inland: Underlag till föredrag på SLU:s jubileumskonferens 1-2 dec 1998 i Umeå1998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 9.
    Ager, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Timmerhustillverkning i Finland: Studieresor i februari och maj 20012001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 10.
    Ager, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Timmerhusvikingar i västerled: Studieresa i Minnesota och Wisconsin 4-12 april 20012001Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Ager, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Traditionella timmerhus i modern produktion: Förslag till Kvalificerad Yrkesutbildning1998Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Ager, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Tredje uppgiften: Fyra projekt inom profilområdet "Småskaligt skogsbruk-lokal träförädling-landsbygdsutveckling": Dokumentation samt analys av den kreativa processen1997Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Ager, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Utveckling av småskaliga system för träförädling: FoU-projekt för Mål 6-området1997Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Ager, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Utveckling av småskaliga system för träförädling: Slutrapport för Mål6-projekt 1997-20002000Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Ager, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Utvecklingen av träförädling i Orsa 1994-2000 En forskande aktör ser tillbaka, framåt och det unika: Artikel till HHS-konferens vid Högskolan i Halmstad 9-11 maj 2001 "Högskolor och Samhälle i Samverkan"2001Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Ager, Bengt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Bengtsson, Patrik
    Development of Small Scale Forestry and Local Wood Manufacturing in Sweden - with special reference to a pilot study in the municipality of Orsa: Paper presented at IUFRO Symposium in Kyoto, Japan, Sept. 8-13, 1997 "Sustainable Management of Small Scale Forestry"1997Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Ager, Bengt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Bengtsson, Patrik
    Samverkan och nätverk i lokal utveckling inom skogs- och träsektorn: Underlag till Forskarforum kring lokal och regional utveckling Östersund 18-19 nov 19971997Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Ager, Bengt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Berglund, Berndt
    Utveckling av timmerhusbranschen: Projektplan för ansökan i Mål 1 och Mål 22001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 19.
    Ager, Bengt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Bergqvist, Mathias
    Lokal utveckling och företagssamverkan i träbranschen: Dokumentation och preliminär analys av ett 30-tal fall1998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Networks and cooperatives have become very common in the woodworking industry during the1990’s. As part of a research project on small enterprise development in the woodworking industry within the Target 6 area (in Sweden) of the European Community, this study follows the development of a dozen cooperative projects during the period 1997-2000. In order to broaden the knowledge base of the study, in 1998 we carried out a survey of cooperative ventures in the woodworking industry in the rest of the country, and collected information about their history, present situation and future strategy. Together with our own material we achieved a body of material consisting of some 30 cases which were subjected to exploratory analysis. We identified the following categories of projects and cooperative ventures; ”Local development projects”, ”Development networks”, ”Producer networks” and ”Development supporting networks”. Most of the producer networks were horizontally integrated but some of them were vertically integrated, along the processing chain from the forest to the customer. Nearly all the local development projects and the networks had been initiated within the last four years. It is, therefore, too early to make any conclusions about their success. Our main finding, so far, is that local development and the establishment of networks requires ”driving forces” in the form of committed individuals, time, money and project organisation. Most of the projects and networks were supported by public funds.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
  • 20.
    Ager, Bengt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Bergqvist, Mathias
    Bengtsson, Patrik
    Studier av lokal utveckling och samverkan i träbranschen: Forskarforum 98. Lokal och regional utveckling. Östersund 17-18 nov 19981998Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Ager, Bengt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Bergqvist, Mathias
    Bengtsson, Patrik
    Ahlström-Söderling, Ragnar
    Fröding, Anders
    Johansson, Lars
    Samverkan i träförädling: Dokumentation och preliminär analys av ett 30-tal samverkansfall1998Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Ager, Bengt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Systemstudier Ungskogsbränsle - Projektplan till Nutek1998Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 23. Bigras, F.J.
    et al.
    Ryyppö, A.
    Lindström, Anders
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Stattin, Eva
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Cold acclimation and deacclimation of shoots and roots of conifer seedlings2001Inngår i: Conifer cold hardiness / [ed] Bigras, F.J.; Colombo, S.J., Dordrecht/Boston/London: Kluwer Academic Publishers , 2001, s. 57-89Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Blomberg, Jonas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Compression mechanisms and strenght properties of semi-isostatically densified wood2004Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Since most strength properties increase with increased wood density, densifying wood through compression will increase strength and wear resistance. After densification, wood with originally low density can substitute denser wood and originally dense wood can be used for purposes where wood is considered too soft, e.g. in flooring and stairs in public environments. In this thesis compression was done semi-isostatically in a Quintus press at pressures up to 140 MPa on wood with moisture contents ranging between 5 and 15% and at 20-25°C. The wood was placed on a rigid steel plate and the pressure is mediated through a flexible rubber diaphragm filled with oil. This causes denser parts of the wood to deform less than wood with lower density. The shape of the densified wood will then be irregular. The objective of this work was to evaluate wood properties prior, during and after compression. Properties of particular interest were shape, density and strength. Small quarter-sawn and flat-sawn clear specimens of Scots pine were compressed at different pressures up to 140 MPa. The specimens were compressed with different orientations of the annual rings relative to the press table. Plastic, elastic and delayed elastic strains were measured. The influence of original wood properties on plastic strains at different parts of the crosscut area was evaluated using multivariate statistic analysis. The results showed that wood was compressed without major checks in a Quintus press. The sawing pattern and orientation of the specimens in the press had great influence on the shape. Most regular shape with least buckled annual rings were obtained when plain-sawn wood was oriented with the inside face (pith side) to the press table. At 140 MPa the density almost reaches 1500 kg/m3, i.e. compact density, but at release of the pressure the density decreases to about 1000 kg/m3 due to elastic springback. The delayed elastic strain was very small during five years of indoor storage and should not be a problem in long-term indoor use of densified wood. X-ray computerised tomography scanning (CT) before and after compression was used to analyse the density increment over the crosscut area and the influence of resinous wood and knots. An algorithm was developed for transforming CT-images of the crosscuts to the same sizes to enable pixel wise comparison of density prior and after compression. Heartwood in resinous boards prevented compression as well as knots. These types of wood should thus be avoided when high and homogenous density is requested. Strength to density relationships was compared between non-densified and densified wood of eight species. Strength increased with increased density. Most compression at densification is in radial direction and nearly no in axial. In axial compression the ratio between strength and density was similar for non-densified and densified wood, whereas densified wood became rubbery in radial direction with very low modulus of elasticity and no limit of proportionality.

  • 25.
    Blomberg, Jonas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Persson, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    An algorithm for comparing density in CT-images taken before and after compression of Pinus sylvestris2005Inngår i: European Journal of Wood and Wood Products, ISSN 0018-3768, E-ISSN 1436-736X, Vol. 63, nr 1, s. 23-29Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Ten plain-sawn boards of Scots pine (Pinus sylvestris L.) were compressed semi-isostatically according to the CaLignum process in a Quintus press at 25 C and 140 MPa. X-ray computerised tomography images of the same cross-sections were captured before and after compression and compared using a transformation algorithm. In the algorithm the shape of compressed cross-sections were converted to the same shape as non-compressed using the density variation between pixels. Density after compression and the increase in density were analysed using PLS regression. The regressor variables described position in the cross-section and wood properties of each pixel. Heartwood and other resinous wood were less compressed than sapwood, particularly in boards with high resin content. Density also increased little close to the press table, especially in whorls with large knots. Higher original density gives lower degree of compression but still higher density after compression.

  • 26.
    Blomberg, Jonas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Persson, Bengt
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Plastic deformation in small clear pieces of Scots Pine (Pinus sylvestris L.) during densification with the Calignum® process2004Inngår i: Journal of Wood Science, ISSN 1435-0211, E-ISSN 1611-4663, Vol. 50, nr 4, s. 307-314Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 27. Danielsson, Bengt-Olof
    et al.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Förstudie avseende ny metod för uttag av skogsbränsle "Långa toppar"2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 28.
    Gullberg, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Ekonomisk analys av drivningskostnad för olika maskinsystem vid alternativa skogsbruksmetoder2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Gullberg, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Kraftutveckling för manuella trädfällningsredskap: Force development for manual tree felling tools2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The objective with this study has been to build general models of the mechanics in tree felling with chain-saw and to compare felling torque for different tools. The theoretical models are completed and validated with a comparative study. The study includes a great number of felling tools of which some are used with different methods. Felling torque was measured using a naturally like measuring arrangement where a tree is cut at about 3.7 m height and then anchored with a dynamometer to a tree opposite to the felling direction. Notch and felling cut was made as ordinary with exception that the hinge was made extra thin to reduce bending resistance. The tree was consequently not felled during the trials and several combinations of felling tools and individuals could be used on the same tree. The results show big differences between tools, methods and persons. The differences were, however, not general, but could vary depending on conditions (first of all tree diameters). Tools and methods that push or pull on the stem are little affected by the size of the tree, while tools that press on the stump are very much dependent of a large stump-diameter. Hand force asserted on a simple pole is consequently a powerful tool on small trees. For trees of medium size there are several alternative methods with different sizes and brands of felling levers and wedges. Larger and more ungainly tools and methods like tree pusher, winch, etc. develop very high felling torque on all tree sizes. On large trees also the felling wedge and especially the use of several wedges together develop very high felling torque.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Gullberg, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Smaller forestry machines (to contribute to more eco-friendly and flexible forestry management systems) - a feasibility study2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 31.
    Gullberg, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Studier av integrerat tillvaratagande av hyggrester och markberedning2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Gullberg, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Studier av ny markberedningsteknik baserad på virkesgrip: Studies of new equipment for soil scarification mounted on a grapple loader1999Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    In this report a new small-scale equipment for soil scarification is being evaluated. It is an attachment consisting of two steel pipes with harrow pins that are bolt onto a conven¬tional log grapple. Scarification is done by opening the grapple, placing it to the ground, closing it, lifting and dropping the vegetation and humus layer beside the patch. A simple attachment for mechanical sowing was also tested. Time consumption per patch was 11.4 seconds. Time consumption was about 2.5 seconds higher per patch when sowing was included. Nearly 90% of production time was used to manouver the grapple loader. Productivity was 320 patches per hour when only scarifica¬tion was done and 262 patches per hour when also sowing was included. The average patch size was about 70 dm2. The thin harrow pins loosed the mineral soil but didn’t digg. The equipment was relatively insensitive to stones and stumps because of the dri¬vers possibilities to place the patches as well as the elasticity of the pins. The patches consisted mostly of mineral soil mixed with some remaining humus. Very little mineral soil was removed from the patch.The scarification cost was estimated to be lower than for conventional large scale equipment when the regeneration area is less than one hectar thanks to lower moving and starting costs.

  • 33.
    Gullberg, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Tidsåtgångsmodeller för drivning vid alternativa skogsbrukssätt2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Gullberg, Tomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Johansson, Jerry
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Studie av system EnHar vid uttag av skogsenergi i unga bestånd - Hamrestudien1998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 35. Gyldberg, Bengt
    et al.
    Lindström, Anders
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Kan små skogsplantor ge billigare och bättre föryngringar?1999Inngår i: PLANTaktuellt, ISSN 1403-3321, nr 4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Hellqvist, Claes
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Etableringssförsök i fält med sticklingar och fröplantor av gran: Uppdrag Bergvik Skog AB2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Hellqvist, Claes
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Fältförsök med Bugstop 2001. Resultat från praktiska planteringar och försök med olika vaxtyper och vaxningstemperaturer: Uppdrag Stora Enso Skog AB2001Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Hellqvist, Claes
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Fältförsök med Bugstop 2002. Resultat från försök med olika vaxtyper. Uppdrag Stora Enso Skog AB2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Hellqvist, Claes
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Fältförsök med Bugstop 2002. Resultat från praktiska planteringar. Uppdrag Stora Enso Skog AB2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Hellqvist, Claes
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Fältförsök med Bugstop 2002. Resultat från återinventering av ett år gamla planteringar. Uppdrag Stora Enso Skog AB2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Hellqvist, Claes
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Fältförsök med Bugstop 2003 - Resultat från ett och två år gamla praktiska planteringar: Uppdrag Stora Enso Skog AB2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Hellqvist, Claes
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Fältförsök med Bugstop 2003 - Resultat från försök med med olika vaxtyper: Uppdrag Stora Enso Skog AB2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Hellqvist, Claes
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Fältförsök med Bugstop 2003 - Resultat från försök med med olika vaxtyper: Uppdrag Stora Enso Skog AB2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Hellqvist, Claes
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Fältförsök med Bugstop 2004. Resultat från ett och två år gamla praktiska planteringar: Uppdrag Bergvik Skog AB2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Hellqvist, Claes
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Fältförsök med Bugstop 2004. Resultat från försök med olika vaxtyper: Uppdrag Stora Enso Skog AB2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Hellqvist, Claes
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Fältförsök med Bugstop 2005. Resultat från försök med tre olika vaxtyper: Uppdrag Bergvik Skog AB2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Hellqvist, Claes
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Inblandning av olika mängd lågmolekylärt vax: Uppdrag Norsk Hydro a.s.2000Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Hellqvist, Claes
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Inventering av skador av snytbagge i praktiska planteringar på fem olika distrikt 2005: Uppdrag Bergvik Skog AB2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Hellqvist, Claes
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Inventering av skador av snytbagge i praktiska planteringar på fem olika distrikt: Uppdrag Bergvik Skog AB2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Hellqvist, Claes
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Kontinuerlig uppföljning av vaxbehandlade plantor2000Rapport (Annet vitenskapelig)
1234 1 - 50 of 176
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf