Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 960
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Abdollahi, S.
    et al.
    Acero, F.
    Ackermann, M.
    Baldini, L.
    Ballet, J.
    Barbiellini, G.
    Bastieri, D.
    Bellazzini, R.
    Larsson, Stefan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap. Department of Physics, KTH Royal Institute of Technology, AlbaNova, Stockholm; The Oskar Klein Centre for Cosmoparticle Physics, AlbaNova, Stockholm.
    Zaharijas, G.
    Search for New Cosmic-Ray Acceleration Sites within the 4FGL Catalog Galactic Plane Sources2022Inngår i: Astrophysical Journal, ISSN 0004-637X, E-ISSN 1538-4357, Vol. 933, nr 2, artikkel-id 204Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Cosmic rays are mostly composed of protons accelerated to relativistic speeds. When those protons encounter interstellar material, they produce neutral pions, which in turn decay into gamma-rays. This offers a compelling way to identify the acceleration sites of protons. A characteristic hadronic spectrum, with a low-energy break around 200 MeV, was detected in the gamma-ray spectra of four supernova remnants (SNRs), IC 443, W44, W49B, and W51C, with the Fermi Large Area Telescope. This detection provided direct evidence that cosmic-ray protons are (re-)accelerated in SNRs. Here, we present a comprehensive search for low-energy spectral breaks among 311 4FGL catalog sources located within 5° from the Galactic plane. Using 8 yr of data from the Fermi Large Area Telescope between 50 MeV and 1 GeV, we find and present the spectral characteristics of 56 sources with a spectral break confirmed by a thorough study of systematic uncertainty. Our population of sources includes 13 SNRs for which the proton-proton interaction is enhanced by the dense target material; the high-mass gamma-ray binary LS I+61 303; the colliding wind binary η Carinae; and the Cygnus star-forming region. This analysis better constrains the origin of the gamma-ray emission and enlarges our view to potential new cosmic-ray acceleration sites. © 2022. The Author(s). Published by the American Astronomical Society.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2. Abdollahi, S.
    et al.
    Acero, F.
    Baldini, L.
    Ballet, J.
    Bastieri, D.
    Bellazzini, R.
    Berenji, B.
    Berretta, A.
    Larsson, Stefan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Zaharijas, G.
    Incremental Fermi Large Area Telescope Fourth Source Catalog2022Inngår i: Astrophysical Journal Supplement Series, ISSN 0067-0049, E-ISSN 1538-4365, Vol. 260, nr 2, artikkel-id 53Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We present an incremental version (4FGL-DR3, for Data Release 3) of the fourth Fermi Large Area Telescope (LAT) catalog of 3-ray sources. Based on the first 12 years of science data in the energy range from 50 MeV to 1 TeV, it contains 6658 sources. The analysis improves on that used for the 4FGL catalog over eight years of data: more sources are fit with curved spectra, we introduce a more robust spectral parameterization for pulsars, and we extend the spectral points to 1 TeV. The spectral parameters, spectral energy distributions, and associations are updated for all sources. Light curves are rebuilt for all sources with 1 yr intervals (not 2 month intervals). Among the 5064 original 4FGL sources, 16 were deleted, 112 are formally below the detection threshold over 12 yr (but are kept in the list), while 74 are newly associated, 10 have an improved association, and seven associations were withdrawn. Pulsars are split explicitly between young and millisecond pulsars. Pulsars and binaries newly detected in LAT sources, as well as more than 100 newly classified blazars, are reported. We add three extended sources and 1607 new point sources, mostly just above the detection threshold, among which eight are considered identified, and 699 have a plausible counterpart at other wavelengths. We discuss the degree-scale residuals to the global sky model and clusters of soft unassociated point sources close to the Galactic plane, which are possibly related to limitations of the interstellar emission model and missing extended sources. © 2022. The Author(s). Published by the American Astronomical Society.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abdulahad, Rania
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Skrivmoment på engelska för nyanlända elever: En studie ur lärarens perspektiv i gymnasieskolan2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens mångkulturella samhälle har många engelskalärare nyanlända elever i sina vanliga klasser. Det är mycket viktigt att synliggöra de utmaningar som kan uppstå i klassrummet och visa olika sätt på vilka läraren kan möta dem. Syftet med denna studie är dels att belysa några av de svårigheter som lärarna med nyanlända elever i sina klasser kan möta under sin ordinarie undervisning när det gäller skrivmoment på engelska, och dels att ta reda på vilka strategier och processer lärare kan använda för att individualisera undervisningsprocessen och övervinna svårigheterna. En empirisk studie innefattande semistrukturerade intervjuer med fem engelskalärare i två olika gymnasieskolor har genomförts. Antalet nyanlända elever har varierat från klass till klass liksom deras kunskapsnivå i engelska. Datamaterialet har delats in i olika kategorier och analyserats enligt en transspråkande pedagogi sk modell som kallas för tresträngsmodellen. Resultatet visade att de flesta av de utmaningar som lärarna står inför ligger i den stora skillnaden i kunskapsnivåerna i engelska språket bland nyanlända elever. Resultatet visade också att de flesta lärare försöker använda elevernas modersmål som en resurs i undervisningen i engelska genom att dela in eleverna i smågrupper med samma modersmål för att gynna språkinlärningen. Avslutningsvis visas transpråkandet vara positivt för elevers språkinlärning.

  • 4.
    Abdullah, Avin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Socioekonomiska status och dess påverkan på elevers prestation i matematik: Vilken roll spelar socioekonomisk status för elevers motivation, ängslan och prestation i matematik?2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med forskningsbaserad kunskap om huruvida elevernas socioekonomiska status (SES) spelar roll för elevernas prestationer i matematik i grundskolan. Dessutom har studien för avsikt att undersöka hur elevers SES påverkar deras motivation och inställning till matematik. Vidare kommer studien undersöka hur SES i relation med motivation och matematikängslan (ångest) påverkar elevernas prestationer i matematik. I studien används en kvalitativ metod och det empiriska materialet består av intervju med fem matematiklärare som undervisar på olika skolor i områden med olika SES. Studiens resultat är att elever vars föräldrar har hög SES har bättre förståelse av matematik som leder till att dessa elever presterar bättre i matematik. Studien visar även att elever i familjer med låg SES visar en låg självkänsla, vilket påverkar deras prestationer i matematik negativt. Det visas också i studien att elever med låg självkänsla är mer mottagliga för att få matematikängslan, vilket leder till lägre prestationer. Studien tyder på att lärarnas kompetens att skapa goda lärandemöjligheter och föräldrarnas stöd samt engagemang minskar elevernas matematikångest och bidrar till ökad motivation i matematik.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Abdulmuslimova, Nurbika
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Nätbaserad undervisning på SFI ur elevperspektiv: En kvalitativ studie om sex elevers upplevelser av för- och nackdelar med nätbaserad undervisning på SFI2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur SFI C- och D-elever (studieväg 3) upplever nätbaserad undervisning under Coronapandemin samt vilka erfarenheter eleverna har om arbetet med digitala verktyg och vilka möjligheter och begränsningar nätbaserad undervisning har vad gäller muntlig färdighet. Dessutom vill jag undersöka vilka möjligheter och utmaningar med nätbaserad undervisning jämfört med närundervisning i SFI beskrivs av eleverna. 

    Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Här diskuteras de medierande verktyg (digitala hjälpmedel) i form av datorer, ipads och mobiltelefoner samt lärarplattformar såsom Microsoft Teams och Liber Lunis som eleverna använder när de studerar på distans. Med hjälp av perspektivet används även scaffolding (stöttning) på online lektionerna, när en starkare elev hjälper en svagare. 

    För att kunna få svar på mina forskningsfrågor använder jag mig av en kvalitativ metod, som ger en fördjupad översikt över elevernas upplevelse av nätbaserad undervisning. Studien genomförs genom fysiska träffar med intervjuer på plats. I denna undersökning deltar sex SFI-elever från kurs C och D (studieväg 3). 

    Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade eleverna använder Microsoft Teams och Liber Lunis som digitala hjälpmedel vid nätbaserad undervisning. Samtliga informanter använder sina privata mobiltelefoner och tre av informanterna använder datorer. I resultatet framkommer att fem av sex informanter upplever att det finns flexibilitet och möjlighet att bland annat kunna kombinera sina studier med arbete vid distansstudier, medan en informant bara vill ha närundervisning, eftersom denna studieform fungerar bäst enligt henne. Resultatet visar att informanterna upplever att de får utveckla sin muntliga färdighet i små grupper via ”Break-out rooms”. Resultatet visar också att informanterna anser att de får handledningstid när de behöver det.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Abid Adnan, Tahani
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    L’enseignement de la grammaire en classe de FLE: Quelles démarches pédagogiques sont aujourd'hui adoptées en Suède pour l'enseignement de la grammaire ?2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [fr]

    L’enseignement de la grammaire et son efficacité ont été au centre de plusieurs recherches, oùon constate que l’apprentissage d’une nouvelle langue est souvent facilité par la maîtrise de ses éléments grammaticaux.

    Le but de ce mémoire est d’une part de mieux comprendre comment les enseignants du français en Suède enseignent la grammaire dans les cours de français langue étrangère à l’école.

    D’autre part, nous avons également étudié l'attitude des enseignants et des élèves face àl’enseignement de la grammaire et observé les approches pédagogiques adoptées dans les manuels scolaires de FLE pour l’enseignement de la grammaire.

    Une méthode qualitative a été utilisée pour la présente étude. Des entretiens avec quatre enseignantes du français, neuf séances d’observation au cours de FLE pour voir de près les méthodes utilisées pour enseigner la grammaire et des questionnaires distribués aux élèves du FLE en 9 -ème année. En plus, deux manuels scolaires pour la classe 7 ont été sélectionnés afin d’examiner les approches grammaticales exprimées dans les exercices de la grammaire. À la suite des réponses reçues lors des entretiens, nous pouvons constater que les attitudes des enseignants face à l’importance la grammaire sont très positives, mais ils pensent que la grammaire doit être énoncée plus clairement dans le programme d’étude et le CERC.

    Nos données montrent aussi que les enseignants du FLE préfèrent inclure la grammaire à travers un enseignement explicite plutôt qu’implicite, et que les enseignants ont recours à un enseignement explicite, inductif ou déductif de la grammaire pour fournir une meilleure compréhension aux apprenants.

    Les 15 réponses au questionnaire, nous a permis de comprendre que la majorité des élèves ont une attitude positive envers le rôle de la grammaire française et qu’ils ont besoin deconnaitre la grammaire pour maitriser le français. Les résultats du questionnaire ont montré également que les élèves préfèrent un enseignement basé sur la déduction pour apprendre la grammaire de la langue cible.

    Quant aux deux manuels scolaires, ils ne suivent pas les mêmes démarches didactiques. En effet, dans le manuel scolaire La Nouvelle Chouette B, l’apprenant est amené à découvrir les notions grammaticales à travers un texte support ou corpus et des séries d’exercices et ceci est guidé par l’enseignant. Cependant, le manuel scolaire Arc en Ciel 7 suit une démarche explicite et déductive car, une règle de grammaire est toujours énoncée et expliquée aux élèves en français et en suédois avec quelques exemples à l’appui, au début de chaque chapitre. À la suite, les élèves font une série d’exercices où ils apprennent à appliquer la règle de grammaire enseignée.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Abidalkader, Wehad
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    “Det är många som hör vad jag säger men inte kan koppla det till verkligheten”: Kvalitativ studie om hur fysiklärare resonerar om begreppsförståelse2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många elever har svårigheter att förstå fysik och det har ofta att göra med avsaknad av grundlig begreppsförståelse. Då fysiken rymmer många ämnesspecifika ord som har andra betydelser i vardagsspråket krävs det att läraren arbetar med elevernas förståelse och användning av fysikaliska begrepp. Studien bygger på intervjuer med fyra fysiklärare och syftar till att beskriva och undersöka lärarnas resonemang vid val av metod för begreppsinlärning samt deras syn på syftet med att utveckla förmågan att använda begrepp och begreppsförståelse utifrån forskning och teori om sociokulturellt perspektiv för språkutveckling. Hur resonerar lärare om sina metoder i begreppsundervisning i fysikämnet på grundskolan? Hur motiverar lärare syftet med begreppsanvändning och begreppsförståelse i fysikämnet? Val av metod vid begreppsinlärning beror på att eleverna inte anses tillgodogöra sig undervisningen enbart via läroböcker utan behöver använda egna ord och aktiviteter för att hålla koncentration och intresse vid liv. Slutsatsen är att det finns olika resonemang för olika val av metoder. Den gemensamma åsikten är att det mest effektiva för att nå flest elever är att variera metoder och använda sig av elevernas eget intresse och vokabulär. Vikten av att lära sig begrepp tidigt för att förstå fysiken betonas, men lärare använder sig av sina erfarenheter i undervisningen istället för att metodiskt undersöka elevernas förförståelse. Studiens resultat är inte generaliserbart men ger information om hur fysiklärare resonerar om metodval och begreppsundervisning.

  • 8.
    Abrahamsson, Denice
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Wiberg, Amanda
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Varför finns det inga ninja-flickor?: En systematisk litteraturstudie om svensklärarens normmedvetenhet i undervisningen2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en systematisk litteraturstudie som behandlar svensklärarens didaktiska möjligheter och utmaningar gällande hur en lärare kan arbeta normmedvetet i undervisningen kopplat till läsningen och genom de samtal som kan uppstå därefter. Syftet med studien är att utifrån tidigare forskning urskilja hur en svensklärare kan arbeta normmedvetet. För att uppnå syftet har tre forskningsfrågor formats:

    • Hur kan svenskläraren arbeta normmedvetet?

    • Hur kan svenskläraren arbeta normkritiskt med lärresurser?

    • Hur kan svenskläraren arbeta normmedvetet i de samtal som uppstår efter läsningen?

    För att svara på frågeställningarna eftersöks och sammanställs relevanta publikationer från början av 2000-talet till år 2023. Studierna visar att skolan präglas av en hierarkisk ordning där det heterosexuella, det vill säga relationer mellan män och kvinnor, utgör normen. Detta är också synligt i lärresurserna som väljs av lärarna. Detta resulterar i att eleverna hamnar i ett underläge i förhållande till svenskläraren gällande valet av lektionsinnehåll, vilket således innebär normöverföringar. För att synliggöra olika normöverföringar kan lärare använda sig av undervisningsstrategier såsom kritiskt förhållningssätt, inkluderingsstrategi och ökad textrörlighet. Vidare kan läraren arbeta med en flerstämmig kommunikation i en trygg klassrumsmiljö, vilket i sin tur kan påverka elevernas självinsikt och deras syn på omvärlden samt minska risken för kränkande yttranden.

    En slutsats som vi drar av resultatet är att svensklärare kan ha en medvetenhet kring sina egna normföreställningar och på så vis öka chansen för att kunna inta ett normmedvetet perspektiv i sin undervisning. Vidare behöver lärare vara medvetna om att det förekommer olika maktstrukturer inom skolan och undervisa eleverna i strategier för att kunna synliggöra strukturerna för att på så sätt kunna arbeta utifrån ett normmedvetet förhållningssätt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Aderhold, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Vad spelar det för roll?: En studie om spel som redskap i ämnet Moderna språk2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbetes undersökning är att fördjupa kunskapen om hur, när och varförspel används i (modern) språkundervisning samt hur spel påverkar elevernas lärande. Istudien analyserades och diskuterades befintliga hypoteser kring spel som inlärningsredskapi jämförelse med insamlat data av en digital enkätundersökning av 24 språklärare och derasattityder till spelets användning under deras lektioner. Resultatet visar bland annat att spelpositivt kan påverka den kommunikativa förmågan och öka elevernas intresse att lära sigspråket och aktivt delta i undervisningen. Facit av undersökningen är att speletsanvändningsområden är mångfaldiga och att för en lyckad inlärningseffekt kräver spelplanering, målsättning och transparens.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10. Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Håkansson, Jan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Data Analysis for School Improvement within Coupled Local School Systems: Which Data and with What Purposes?2023Inngår i: Leadership and Policy in Schools, ISSN 1570-0763, E-ISSN 1744-5043, Vol. 22, nr 3, s. 714-727Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Håkansson, Jan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola2021Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 26, nr 1, s. 15-41Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Ahrreman, Celina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Theander, Nathalie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan – med inriktning på de yngsta barnen.2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares resonemang om hur de arbetar medoch tolkar begreppen demokrati, delaktighet och inflytande i relation till förskolans yngsta barn,ett till tre år. För att svara på studiens syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åttaförskollärare, som vi sedan har analyserat utifrån Deweys begrepp och kunskapssyn inompragmatismen och tidigare forskning. Den tidigare forskningen visade att de yngsta barnensännu inte utvecklade verbala språk var avgörande för barns inflytande i förskolan då de äldrebarnen ges mer förutsättningar till inflytande än de yngre. Forskningen visade att pedagoger harmakten att avgöra om barn får bestämma eller inte baserat på deras ålder. Däremot visade ävenforskning att barn ska ges möjlighet att få påverka verksamheten. Studiens resultat visar attförskollärarna ser fler möjligheter än utmaningar med förskolans yngsta barn trots att barnenännu inte har det utvecklade verbala språket. Resultatet visar även att barns språkliga förmågaeller ålder inte spelar någon roll i arbetet med demokrati, delaktighet och inflytande. Vi finnerdet glädjande att vår studie kan bidra med kunskap till pedagoger inom förskolan i arbetet medde yngsta barnen som ännu inte har ett utvecklat verbalt språk.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13. Ajello, M
    et al.
    Atwood, W B
    Axelsson, M
    Bagagli, R
    Bagni, M
    Baldini, L
    Bastieri, D
    Bellardi, F
    Larsson, Stefan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Zaharijas, G.
    Fermi Large Area Telescope Performance after 10 Years of Operation2021Inngår i: Astrophysical Journal Supplement Series, ISSN 0067-0049, E-ISSN 1538-4365, Vol. 256, nr 1, artikkel-id 12Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Large Area Telescope (LAT), the primary instrument for the Fermi Gamma-ray Space Telescope (Fermi) mission, is an imaging, wide field-of-view, high-energy gamma-ray telescope, covering the energy range from 30 MeV to more than 300 GeV. We describe the performance of the instrument at the 10 yr milestone. LAT performance remains well within the specifications defined during the planning phase, validating the design choices and supporting the compelling case to extend the duration of the Fermi mission. The details provided here will be useful when designing the next generation of high-energy gamma-ray observatories.

  • 14. Ajello, M.
    et al.
    Atwood, W. B.
    Axelsson, M.
    Baldini, L.
    Barbiellini, G.
    Baring, M. G.
    Bastieri, D.
    Bellazzini, R.
    Larsson, Stefan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap. KTH Royal Inst Technol / Oskar Klein Ctr Cosmoparticle Phys.
    Zaharijas, G.
    High-energy emission from a magnetar giant flare in the Sculptor galaxy2021Inngår i: Nature Astronomy, E-ISSN 2397-3366, Vol. 5, nr 4, s. 385-391Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Magnetars are the most highly magnetized neutron stars in the cosmos (with magnetic field 10(13)-10(15) G). Giant flares from magnetars are rare, short-duration (about 0.1 s) bursts of hard X-rays and soft gamma rays(1,2). Owing to the limited sensitivity and energy coverage of previous telescopes, no magnetar giant flare has been detected at gigaelectronvolt (GeV) energies. Here, we report the discovery of GeV emission from a magnetar giant flare on 15 April 2020 (refs. (3,4) and A. J. Castro-Tirado et al., manuscript in preparation). The Large Area Telescope (LAT) on board the Fermi Gamma-ray Space Telescope detected GeV gamma rays from 19 s until 284 s after the initial detection of a signal in the megaelectronvolt (MeV) band. Our analysis shows that these gamma rays are spatially associated with the nearby (3.5 megaparsecs) Sculptor galaxy and are unlikely to originate from a cosmological gamma-ray burst. Thus, we infer that the gamma rays originated with the magnetar giant flare in Sculptor. We suggest that the GeV signal is generated by an ultra-relativistic outflow that first radiates the prompt MeV-band photons, and then deposits its energy far from the stellar magnetosphere. After a propagation delay, the outflow interacts with environmental gas and produces shock waves that accelerate electrons to very high energies; these electrons then emit GeV gamma rays as optically thin synchrotron radiation. This observation implies that a relativistic outflow is associated with the magnetar giant flare, and suggests the possibility that magnetars can power some short gamma-ray bursts.

  • 15. Ajello, M.
    et al.
    Atwood, W. B.
    Baldini, L.
    Ballet, J.
    Barbiellini, G.
    Bastieri, D.
    Bellazzini, R.
    Berretta, A.
    Larsson, Stefan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Zaharijas, G.
    A gamma-ray pulsar timing array constrains the nanohertz gravitational wave background2022Inngår i: Science, ISSN 0036-8075, E-ISSN 1095-9203, Vol. 376, nr 6592, s. 521-523Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Ajello, M.
    et al.
    Clemson Univ, Dept Phys & Astron, Kinard Lab Phys, Clemson, SC 29634 USA..
    Baldini, L.
    Univ Pisa, I-56127 Pisa, Italy.;Ist Nazl Fis Nucl, Sez Pisa, I-56127 Pisa, Italy..
    Ballet, J.
    Univ Paris, Univ Paris Saclay, CNRS, AIM,CEA, F-91191 Gif Sur Yvette, France..
    Barbiellini, G.
    Ist Nazl Fis Nucl, Sez Trieste, I-34127 Trieste, Italy.;Univ Trieste, Dipartimento Fis, I-34127 Trieste, Italy..
    Bastieri, D.
    Ist Nazl Fis Nucl, Sez Padova, I-35131 Padua, Italy.;Univ Padua, Dipartimento Fis & Astron G Galilei, I-35131 Padua, Italy..
    Bellazzini, R.
    Ist Nazl Fis Nucl, Sez Pisa, I-56127 Pisa, Italy..
    Berretta, A.
    Univ Perugia, Dipartimento Fis, I-06123 Perugia, Italy..
    Bissaldi, E.
    Univ & Politecn Bari, Dipartimento Fis M Merlin, Via Amendola 173, I-70126 Bari, Italy.;Ist Nazl Fis Nucl, Sez Bari, I-70126 Bari, Italy..
    Larsson, Stefan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap. KTH Royal Inst Technol; AlbaNova, Oskar Klein Ctr Cosmoparticle Phys.
    Zrake, J.
    Clemson Univ, Dept Phys & Astron, Kinard Lab Phys, Clemson, SC 29634 USA..
    Gamma Rays from Fast Black-hole Winds2021Inngår i: Astrophysical Journal, ISSN 0004-637X, E-ISSN 1538-4357, Vol. 921, nr 2, artikkel-id 144Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Massive black holes at the centers of galaxies can launch powerful wide-angle winds that, if sustained over time, can unbind the gas from the stellar bulges of galaxies. These winds may be responsible for the observed scaling relation between the masses of the central black holes and the velocity dispersion of stars in galactic bulges. Propagating through the galaxy, the wind should interact with the interstellar medium creating a strong shock, similar to those observed in supernovae explosions, which is able to accelerate charged particles to high energies. In this work we use data from the Fermi Large Area Telescope to search for the gamma-ray emission from galaxies with an ultrafast outflow (UFO): a fast (v similar to 0.1 c), highly ionized outflow, detected in absorption at hard X-rays in several nearby active galactic nuclei (AGN). Adopting a sensitive stacking analysis we are able to detect the average gamma-ray emission from these galaxies and exclude that it is due to processes other than UFOs. Moreover, our analysis shows that the gamma-ray luminosity scales with the AGN bolometric luminosity and that these outflows transfer similar to 0.04% of their mechanical power to gamma-rays. Interpreting the observed gamma-ray emission as produced by cosmic rays (CRs) accelerated at the shock front, we find that the gamma-ray emission may attest to the onset of the wind-host interaction and that these outflows can energize charged particles up to the transition region between galactic and extragalactic CRs.

  • 17. Ajello, M.
    et al.
    Baldini, L.
    Bastieri, D.
    Bellazzini, R.
    Berretta, A.
    Bissaldi, E.
    Blandford, R. D.
    Bonino, R.
    Larsson, Stefan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap. KTH Royal Institute of Technology, AlbaNova, Stockholm; The Oskar Klein Centre for Cosmoparticle Physics, AlbaNova, Stockholm.
    Zaharijas, G.
    First fermi-LAT solar flare catalog2021Inngår i: Astrophysical Journal Supplement Series, ISSN 0067-0049, E-ISSN 1538-4365, Vol. 252, nr 2, artikkel-id abd32eArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Aktas, Narin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Att arbeta undersökande inom montessoripedagogik: En kvalitativ intervjustudie om hur montessorilärare arbetar med systematiska undersökningar i årskurs 4-62023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien belyser systematiska undersökningar inom montessoripedagogiken. Syftet är att få kunskap om vad montessorilärare anser vara betydelsefullt vid undervisning genom systematiska undersökningar inom NO för årskurs 4-6. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex montessorilärare runtom i Sverige. Syftet med intervjuerna var att besvara studiens frågeställning: Vad beskriver montessorilärare som betydelsefullt vid undervisning genom systematiska undersökningar? Det insamlade materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Därefter kategoriserades materialet utifrån likheter och skillnader för att identifiera mönster. Studien utgår från ett pragmatiskt perspektiv som menar att praktiskt och teoretiskt arbete går hand i hand. Resultatet visar att montessorilärare ständigt försöker anpassa undervisningen efter elevens behov och förutsättningar. Hur det arbetas varierar dock beroende på elevantal, tid, erfarenhet och miljö. Trots lärarnas medvetenhet om vikten av att arbeta praktiskt i NO-undervisningen var det dock några som poängterade att bristen på tid var orsak till att de inte arbetade praktiskt i den utsträckning som de önskade.

  • 19.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Alla skolämnen ansvarar för elevers läsförmåga2023Inngår i: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, s. 17-26Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Dalaforskaren: Så hjälper du ditt barn eller barnbarn in i de läsandes klubb2024Inngår i: Falukuriren, ISSN 1103-9256, artikkel-id 2024-03-30Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Grundläggande förmågor och färdigheter i skrivutvecklingen – didaktiska implikationer2023Inngår i: Skrivundervisningens grunder / [ed] Karin Forsling och Catharina Tjernberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 2, s. 37-58Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Högläsning – didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling2021 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Introduktion2023Inngår i: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, s. 13-16Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Kartläggning och bedömning – för att stötta alla elevers läs- och skrivutveckling2022Inngår i: Läs- och skrivundervisning utifrån elevers varierade behov / [ed] Diana von Börtzell-Szuch & Sari Vuorenpää, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2022, 1, s. 17-35Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Ledare: Vad innebär skicklig läs och skrivundervisning?2023Inngår i: Dyslexi, ISSN 1401-2480, nr 3, s. 4-5Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Alltsedan min doktorsavhandling för tolv år sedan har jag burit med mig begreppet skicklig läs- och skrivundervisning. Åren har gått och jag har breddat och fördjupat mina kunskaper genom egen och andras forskning, men begreppet har inte lämnat mig och inte jag begreppet. Nu, när undersökningar visar att läsförmågan hos elever svajar redan i årskurs 4, är jag alltmer övertygad om vikten av att förskollärares och lärares ämnesdidaktiska kompetenser har en stark förankring i den kognitivt inriktade forskningen om läs- och skrivutveckling.

    Det är en förutsättning för barns och elevers optimala utveckling av läs- och skrivkompetens att läraren har kunskap om vilka förmågor och färdigheter läs- och skrivutvecklingen innefattar, vad barnet är på gång att utveckla eller behöver utmanas i. Det handlar om att förskolläraren och läraren kan identifiera var barnet befinner sig i den tidiga läs- och skrivutvecklingen och att läraren har verktyg för att undervisa framåtsiktande. Det kan vara så att en kartläggning av elevernas språk- läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren visar att någon elev exempelvis behöver stöttas i den fonologiska medvetenheten eller med att automatisera ordavkodningen. Då behöver läraren kunskap för sina didaktiska avvägningar och om forskningsgrundade metoder, men också beprövad erfarenhet, som kan användas för att hjälpa eleven framåt. Om läraren inte har verktygen, finns det risk att ansvaret läggs på elev och föräldrar och det är inte rättvist. Det räcker inte heller alltid med att eleven gör mer av samma sak, utan lärarkunskapen handlar om att veta vad eleven behöver träna på och hur det kan göras på bästa sätt. Sådan kunskap är grundläggande för att förskollärare och lärare ska kunna bedriva skicklig läs- och skrivundervisning.

    Det sker läs- och skrivundervisning i alla sammanhang i förskola och skola och lärarens roll är att stimulera och utmana barn och elever att utveckla sin språkliga förmåga, att känna till vad ord betyder och veta hur de används i olika ämnesområden, och att stimulera läs- och skrivutvecklingen. Här behövs såväl en fysisk som en social miljö för språk-, läs- och skrivutveckling. Den fysiska miljön med exempelvis lokalernas utformning, tillgång till läs- och skrivmaterial och utbud av språk-, läs- och skrivutvecklande resurser i form av bland annat bibliotek, böcker och digitala verktyg är viktigt. Men även skrivplatser och skrivmaterial är betydelsefulla för barns läs- och skrivutveckling. En rik social miljö för språk-, läs- och skrivutveckling skapas genom att läraren är stöttande och skapar dialoger och samtal, modellerar och ger respons som stärker barnens språkutveckling. Här ingår explicita samtal om vad exempelvis ord, mening och frågetecken i skrift innebär och hur de används.

    I en skicklig läs- och skrivundervisning är huvudsakligen två områden centrala för att stötta alla barns och elevers lärande: meningsfokus och kodfokus. De två områdena är möjliga att ha med i undervisning redan i förskolans lekbaserade didaktik.

    Meningsfokuserade praktiker innebär att läraren i samband med aktiviteter och undervisning inom olika ämnesområden i förskola och skola medvetet skapar en språkligt varierad undervisning, där ord och begrepp ges utrymme i kognitivt utvecklande samtal för att stimulera och utmana barnens tänkande. Språklig förmåga och ordförråd har direkt påverkan på den framtida läsförståelsen. Högläsning av skönlitteratur och faktatext med samtal före, under och efter läsningen ger många möjligheter till meningsfokus i alla barngrupper redan i förskolan. I skolan är alla ämnen läs- och skrivutvecklande eftersom där förekommer ämnesspecifika ord och begrepp som kan undervisas med utgångspunkt i elevernas erfarenheter och utifrån en medveten didaktik. Läsning och skrivande för att lära sig läsa och skriva, och läsning och skrivande för att lära sig ett innehåll är viktiga inslag i ämnesundervisningen.

    Kodfokuserade praktiker innebär att läraren skapar möjligheter för barn i förskola och förskoleklass att förstå den alfabetiska principen med bokstäver och bokstavsljud i centrum. Redan i förskolans olika aktiviteter tar den skickliga läraren in bokstäver och bokstavsljud i varierade sammanhang och utifrån barnens erfarenheter och intressen. I en språkligt rik undervisning finns återkommande möjligheter att uppmärksamma barnen på språkets ljudsida. Den fonologiska medvetenheten och förmågan att urskilja ordens enskilda fonem är en väsentlig grund för läs- och skrivutveckling och behöver även undervisas systematiskt och strukturerat för att skapa förutsättningar för alla barns läsinlärning. Forskningen anger även medvetenheten om skrift som en grundläggande utgångspunkt för den formella läs- och skrivundervisningen. Skriftmedvetenhet speglar barns framväxande förmåga att tänka på och interagera med skrivet språk, och visar därmed att barnet börjar förstå skriftens form och funktion. I förskola och förskoleklass finns många möjligheter att förena inslag av meningsfokuserade och kodfokuserade praktiker exempelvis i samband med högläsning.

    Läs- och skrivutvecklingen börjar i förskoleåldern och är en mödosam process som barn och elever ska gå igenom under årens lopp. I den processen behöver alla barn och elever förskollärarens och lärarens skickliga läs- och skrivundervisning. Läs- och skrivundervisningen avslutas inte i lågstadiet utan pågår under hela skoltiden

  • 26.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Lärarens kunskaper är viktiga i den tidiga läs- och skrivundervisningen2024Inngår i: Vi lärare, ISSN 2004-5999, artikkel-id 2024-01-19Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Läsflyt – en kritisk komponent i läsförståelseförmågan2023Inngår i: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, s. 79-92Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Läsförståelseundervisning i årskurs 6 med utgångspunkt i skönlitteratur respektive lärobok i svenska2023Inngår i: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 9, nr 2, s. 57-76Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om läsförståelseundervisning i svenskämnet i mellanstadiet. Material från en observationsstudie i två klasser i årskurs 6 analyseras för att förstå och beskriva hur lärare undervisar i läsförståelse utifrån skönlitterära böcker som eleverna valt själva, så kallade tystläsningsböcker, respektive ett läromedel i svenskämnet. Genom innehållsanalys synliggörs vad som kan vara undervisning för att förstå ett specifikt textinnehåll respektive förståelsestrategier. Trots olika utgångspunkter vad gäller texter och läsaktiviteter ställer båda lärarna frågor och genererar diskussioner på hög nivå. De utmanar även eleverna att tänka om textens innehåll, form och budskap, men undervisar i låg grad om strategier för att förstå och komma ihåg textinnehåll. Ingen av lärarna påpekar explicit för eleverna att det sätt som de tar sig an läsaktiviteterna hjälper dem att förstå textinnehåll och att liknande strategier kan användas vid all läsning. En slutsats är att lärare behöver bli medvetna om att det inte räcker med att låta elever träna på att synliggöra textinnehåll eller att knyta textinnehåll till sig själva, utan det behövs också direkt undervisning om det. Potential att undervisa explicit om när och hur olika strategier kan användas för att stötta elever att bli självständiga läsare diskuteras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Läsförståelseundervisning med utgångspunkt i skönlitteratur respektive lärobok i svenska2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om läsförståelseundervisning i svenskämnet i mellanstadiet. Material från observation av undervisning i två klasser i årskurs 6 analyserades för att med en komparativ ansats förstå och beskriva hur lärare undervisar i läsförståelse utifrån skönlitterära böcker som eleverna valt själva, så kallade tystläsningsböcker, respektive läromedel i svenskämnet. Genom innehållsanalys synliggörs vad som kan vara undervisning för att utveckla förståelse av ett specifikt textinnehåll respektive strategier för att förstå textinnehåll. Undervisningen i båda klassrummen är i hög grad dialogisk och lärarna fokuserar på att stärka elevernas ord- och begreppskunskap. Trots olika utgångspunkter vad gäller texter och läsaktiviteter, ställer båda lärarna frågor och genererar diskussioner på hög nivå och utmanar eleverna att tänka om textens innehåll, form och budskap samt undervisar om strategier för att förstå textinnehåll. En slutsats är att lärarens didaktiska avvägningar avgör om och på vilket sätt undervisningen riktas mot förståelse av ett specifikt textinnehåll och/eller förmåga att använda förståelsestrategier, oavsett om undervisningen utgår från autentisk litteratur eller läromedel. Ingen av lärarna påpekar explicit för eleverna att det sätt som de tar sig an läsaktiviteterna hjälper dem att förstå textinnehåll och att liknande strategier kan användas vid all läsning. Potential att undervisa explicit om när och hur olika strategier kan användas för att förstå texters innehåll diskuteras.

    Nyckelord: autentisk text, lässtrategier, läsundervisning, mellanstadiet, tyst läsning

  • 30.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Läsundervisning i skolstartsåldern2023Inngår i: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, s. 59-75Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Läsundervisningens grunder2023Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Tidig läs- och skrivundervisning utifrån elevens förutsättningar och behov2022Inngår i: Läs- och skrivundervisning utifrån elevers varierade behov / [ed] Diana von Börtzell-Szuch & Sari Vuorenpää, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2022, 1, s. 39-51Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Fälth, Linda
    Linnéuniversitetet.
    Skärp lärarstudenters utbildning i tidig läsundervisning2023Inngår i: Vi Lärare, E-ISSN 2004-5999, artikkel-id 2023-08-14Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    VI LÄRARE DEBATT

    Gapet mellan elever som kan och inte kan läsa ökar. Lärarutbildningens kurser i tidig läsundervisning måste rikta hela sin uppmärksamhet på att lägga grunden för hur blivande lärare kan genomföra skicklig läsundervisning och därigenom medverka till att elever i högre grad lär sig läsa, skriver debattörerna.

  • 34.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Fälth, Linda
    Linnéuniversitetet.
    Skärp lärarstudenters utbildning i tidig läsundervisning2023Inngår i: Läs- och skrivsvårigheter & Dyslexi, ISSN 2004-3538, nr 3Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Hansson, Åse
    Göteborgs universitet.
    Johansson, Stefan
    Göteborgs universitet.
    Teachers’ academic achievement: evidence from Swedish longitudinal register data2021Inngår i: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The difficulty recruiting competent teachers is widespread, and the status of the teaching profession is on the decline. Sweden is just one country with these problems. Using longitudinal register data for every teacher in Sweden born between 1972 and 1998, the present study investigates changes in teachers’ own school grades to shed light on patterns of recruitment to the teaching profession. The main methods were regression analysis and descriptive statistics. Results showed a significant decline in teachers’ grade average between 1996 and 2016, with certified teachers having a higher grade average than uncertified teachers throughout this period. Grades of primary school teachers were lower compared with those of secondary school teachers. Higher grade average for secondary school teachers of natural science subjects compared with teachers of other subjects was also observed. The decline in teachers’ grades is a factor characterizing changed recruitment patterns and one likely to affect teacher quality. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    ”Nu läser vi grodans dagbok”: Läs- och skrivutvecklande praktiker i naturvetenskapsundervisning i förskoleklass2022Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 27, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet var att bidra med kunskap om läs- och skrivutvecklande undervisning i sociala praktiker genom textutforskning och meningsskapande i naturvetenskap i en förskoleklass. Studiens utgångspunkt var att undervisning i förskoleklass behöver inriktas mot gemensamt samtalande, lyssnande, skrivande och läsande i meningsfulla och funktionella situationer för att ge eleverna möjlighet att utforska språkets form, innehåll och funktion i social interaktion. Fem lektioner då aktiviteter i naturvetenskap genomfördes i förskoleklass observerades utifrån ett lärar- och undervisningsperspektiv. Analysen utfördes med utgångspunkt i Luke och Freebodys resursmodell, som behandlar fyra sociala praktiker: kodknäckarens, textskaparens, textanvändarens och den kritiska läsarens roll. Resultatet visar att utforskandet i samband med undervisning i naturvetenskap möjliggjorde för elever att röra sig mellan de fyra praktikerna i resursmodellen i social interaktion och i meningsfulla sammanhang. Eleverna gavs förutsättningar att göra språkliga upptäckter och stärka sina ämneskunskaper både enskilt och tillsammans med andra, vilket är gynnsamt för den framväxande läsförståelsen. Läraren fokuserade inte språkutveckling utan naturvetenskapen var i centrum. Artikeln diskuterar potential att stärka den läs- och skrivutvecklande didaktiken i samband med texthändelser i naturvetenskap genom explicit undervisning om språkliga aspekter i funktionella sammanhang samt genom att lyfta fram hur form, innehåll och funktion samspelar i olika texttyper.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Språkstimulerande undervisning i naturvetenskap och teknik2021 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Sandberg, Gunilla
    Mälardalens universitet, Akademin utbildning, kultur och kommunikation.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen.
    Läs- och skrivutvecklande undervisning i ämnesområdena språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik och samhälle samt lek i förskoleklass?2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte

    Svensk forskning som studerat förskoleklassens praktik, har funnit att läs- och skrivundervisningen i förskoleklassen huvudsakligen sker i formaliserade sammanhang och utan koppling till elevers erfarenheter. Vi fann däremot i en observationsstudie att det i förskoleklassens teknikundervisning uppstod möjligheter att skapa undervisning som stödjer elevers läs- och skrivutveckling genom språkanvändning i social interaktion och utforskande i en meningsfull kontext (Alatalo & Johansson, 2019). Det föreliggande projektets övergripande syfte är därför att med hjälp av en teoretisk modell för läs- och skrivutveckling (Freebody & Luke, 1999) och med stöd i ytterligare ett analysverktyg (Liberg, 2008), identifiera och analysera läs- och skrivutvecklande undervisning inom följande ämnesområden i förskoleklassens centrala innehåll: språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik och samhälle samt lek. Syftet är tudelat: projektet avser att bidra med kunskap om hur läs- och skrivutvecklande undervisning tar sig uttryck i förskoleklassens didaktiska verksamhet, men också att identifiera potential att utveckla läs- och skrivundervisningen. 

    Teoretiska utgångspunkter

    Förskola och förskoleklass har möjligheter att hjälpa barn att utveckla fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom parallellt med en undervisning som utvecklar läsförståelse (van den Broek, 2005). Tidig läs- och skrivutveckling behöver stimuleras systematiskt (Partanen & Siegel 2014) och i social interaktion i funktionella sammanhang (Gillen & Hall 2013). För att eleverna ska förstå språkets meningsbärande funktion och syftet med att läsa och skriva är det nödvändigt att de ges rika möjligheter att göra språkliga upptäckter, både enskilt och tillsammans med andra och i såväl det talade som det skrivna språket (Guo et al., 2012). De behöver därför få medverka i en repertoar av sociala praktiker där olika möjligheter för språk-, läs- och skrivaktiviteter ges (Freebody & Luke, 1999). Muntliga texthändelser där språkets form, syfte och innehåll är i samspel med varandra främjar elevers läs- och skrivutveckling.  Lärarens explicita undervisning om språkliga aspekter i funktionella sammanhang är viktig (Liberg, 2008), vilket är en grund för våra analyser.

    Studiens design  Fyra forskare videoobserverar undervisning under två dagar var i sex olika förskoleklasser under höstterminen 2021 och i sex under vårterminen 2022 (sammanlagt 96 dagars observation i 48 olika förskoleklasser). Didaktiskt inriktade intervjuer genomförs med de observerade förskoleklassernas lärare. Materialet analyseras stegvis med strukturerade verktyg: 1) analys utifrån didaktisk teori, 2) analys utifrån Freebody och Lukes resursmodell med de fyra sociala praktikerna kodning, textskapande, textanvändning och kritisk utforskning av text och 3) analys utifrån tre olika former av läs- och skrivundervisning: formaliserad, funktionaliserad och balanserad (Liberg, 2008). Även kvantitativt inriktade analyser genomförs.

    Preliminära resultat Preliminära resultat indikerar att lärare generellt fokuserar fonologisk medvetenhet, bokstäver och fonem-grafem-kopplingar i ämnesområdet språk och kommunikation, och att det återkommer i en del andra ämnesområden och på raster. I observationerna hittills ser vi att det pågår muntligt utforskande och språklig kommunikation i samtliga observerade  ämnesområden. Vidare analyser pågår och kommer att presenteras.

    Relevans för forskningsområdet

    Utifrån det planerade projektets syfte och design är det möjligt att utveckla en bred kunskapsbas om tidig läs- och skrivundervisning, vilket är angeläget eftersom den tidiga läs- och skrivutvecklingen korrelerar positivt med senare skolgång (Cunningham & Stanovich, 1997).

     

    Alatalo, T. & Johansson, A.-M. (2019. ”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?” Läs- och skrivutveckling i teknikundervisning i förskoleklass. Nordic Journal of Literacy Research 5(3), 49–62.

    Bradley, L., & Bryant, P. (1983). Categorizing sounds and learning to read – a causal connection. Nature, 301, 419-421. 

    Cunningham, A. E., & Stanovich, K. E. (1997). Early reading acquisition and its relation to reading experience and ability 10 years later. Developmental Psychology, 33, 934–945.

    Freebody, P., & Luke, A. (1999). Further notes on the Four Resources Model. Reading Online. http:www.readingonline.org/research/lukefreebody.html

    Gillen, J. & Hall, N. (2003). The emergence of early childhood literacy. In: Hall N, Larson J and Marsh J. (eds) Handbook of Early Childhood Literacy. London: Sage Publications: pp. 1–12.

    Guo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J.N. and McGinty, A. (2012) The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children’s emergent literacy growth. Journal of Research in Reading 35(3) 308–327. 

    Hofslundsengen, H., Hagtvet Eriksen, B., & Gustafsson, J.(2016). Immediate and delayed effects of invented writing intervention in preschool. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 29(7), 1473-1495. 

    Jönsson, K. (2019). Läsande och skrivande I skolans första år. I C. Liberg & J. Schmidt (Red.), Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber

    Liberg, C. (2008). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. Hämtad 4 december 2018 från www.ep.liu.se/ecp/032/004/ecp0832004.pdf.

    Partanen, M., & Siegel, L.S. (2013). Long-term outcome of the early identification and intervention of reading disabilities. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 27(4), 665–684. DOI 10.1007/s11145-013-9472-1

    Pearson, P. D., Hiebert, E. H., & Kamil, M. L. (2007). Vocabulary assessment: What we know and what we need to learn. Reading Research Quarterly, 42(2), 282–296. 

    van den Broek, Paul, Rapp, David N., & Kendeau, Panayota (2005). Integrating memorybased and  constructionist processes in accounts of reading comprehension. Discourse Processes, 39, s. 299–316.

     

  • 39.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Norling, Martina
    Örebro universitet.
    Magnusson, Maria
    Linnéuniversitetet.
    Tjäru, Sofie
    Åbo Akademi.
    Næss Hjetland, Hanne
    Oslo universitet.
    Hofslundsengen, Hilde
    Høgskolen på Vestlandet.
    Read-Aloud and Writing Practices in Nordic Preschools2023Inngår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 68, nr 3, s. 588-603Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study investigated preschool teachers’ read-aloud and writing practices using a questionnaire about how activities were planned and organized, and what their purpose was. The sample consisted of 222 participants from Finland, Norway, and Sweden. Data was analyzed using a mixed methods approach. The results indicate that early literacy practices were not planned systematically. Most of the preschool teachers (77%) reported having storybook read-alouds at least three times per week. A large minority (45.5%) reported never or seldom using writing activities, and rarely in play. The main aims of read-alouds were to promote learning and development, create a sense of community, and regulate group activities. The main aims of writing practices were to learn about letters, understand the function of print, and arouse interest in writing. We discuss the implications of these findings in relation to a need for a didactic approach, where play is the core of early literacy practices.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet.
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Matematikundervisning – en läs- och skrivutvecklande didaktik i förskoleklass2023Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande didaktik i matematikundervisningen i förskoleklass. Undervisning med fokus på ämnesspråkliga perspektiv (content area literacy), det vill säga undervisning som främjar elevers förmåga att lyssna, tala, läsa, skriva och se för att få information inom ett specifikt ämnesområde (Vacca & Vacca, 2002), stödjer elevers läs- och skrivutveckling (Moss, 2005). Förmågan att använda och förstå talat språk har visats vara en av de tidigaste prediktorerna för en god läsutveckling (National Early Literacy Panel, 2008). Därför är en undervisning som stimulerar unga elever till språklig interaktion och där läraren engagerar eleverna i en innehållsrik och målinriktad undervisning gynnsam för förmågor och färdigheter som är förknippade med elevernas senare läsframgång (Lonigan, 2015). Sådan undervisning förstås i denna studie som dialogisk (Alexander, 2017; Kim & Wilkinson, 2019). Vi ser språket som ett verktyg för att tänka och prata, vilket i denna studie innebär att lärare och elever samtalar om matematiska begrepp och knyter an till exempelvis videofilm, sagor, bilder, tärningar och sedlar. Videoobservationer av matematikundervisning genomfördes i 17 olika klassrum i förskoleklass. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Freebody och Lukes (1999) resursmodell där dess fyra praktiker som fokuserar på kodning, textskapande, textanvändning och kritiskt utforskande användes till att förstå och synliggöra vilka läs- och skrivutvecklande möjligheter matematikundervisningen erbjöd eleverna. Preliminära resultat tyder på att praktikerna som stödjer meningsskapande utifrån text samt textanvändande var mest framträdande i den dialogiska undervisningen. Elever och lärare meningsskapande om matematiska begrepp som exempelvis mönster, antal, hälften och dubbelt, i funktionella sammanhang och med utgångspunkt i elevernas erfarenheter. Praktiska metoder och åskådliggörande artefakter för att stötta elevernas förståelse var centrala i undervisningen. Matematikundervisning som en läs- och skrivutvecklande didaktik diskuteras. 

    Studien är finansierad av Vetenskapsrådet, 2020-03954

     

    Alexander, R. J. (2017). Towards dialogic teaching: Rethinking classroom talk (5th ed.). York, UK: Dialogos. 

    Freebody, P. & Luke, A. (1990). Literacies programs:  Debates and demands in cultural context.  Prospect 5(3), 85–94.

    Kim, M-Y., Wilkinson, I., A.G. (2019). What is dialogic teaching? Constructing, deconstructing, and reconstructing a pedagogy of classroom talk. Learning, Culture and Social Interaction, 21, 70–86. https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2019.02.003. 

    Lonigan, C. J. (2015). Literacy development. In R. M. Lerner, L. S. Liben, & U. Mueller (Eds.), Handbook of child psychology and developmental science, cognitive processes, (Vol. 2, pp. 763–805). Hoboken, NJ: John Wiley & Sons.  

    Moss, B. (2005). Making a case and a place for effective content area literacy instruction in the elementary grades. Reading Teacher, 59(1), 46–55.

    National Early Literacy Panel. (2008). Developing early literacy: Report of the National

    Early Literacy Panel. Washington, DC: National Institute for Literacy. https://lincs.ed.gov/publications/pdf/NELPReport09.pdf

    Vacca, R. T., & Vacca, J. L. (2002). Content area reading (7th ed.). Boston: Allyn & Bacon.

  • 41.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Preschool teachers’ perceptions about read-alouds as a means to support children’s early literacy and language development2021Inngår i: Journal of Early Childhood Literacy, ISSN 1468-7984, E-ISSN 1741-2919, nr 3, s. 413-435Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study examined active Swedish preschool teachers’ thoughts and perceptions in terms of read-alouds as a tool to support children’s language and literacy development. The research question was “How and for what purpose do preschool teachers say that they organize read-alouds in preschool?” Three focus group interviews were conducted with five preschool teachers from different preschools in each group. The findings reflect traditions that influence preschool education, and the general picture is that teachers’ personal and practical knowledge informs their daily teaching. The informants try to organize read-alouds but do not always succeed as a result of logistical and practical challenges. Teachers describe external factors, such as large groups and the requirement to teach math and science, as obstacles in the planning and implementing of read-alouds. Teachers that have received in-service training and professional development say that they have daily read-alouds, followed by text talk.  The need for professional development is discussed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Albacke, Simon
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Computer games and language learning: How computer games influence second language learning2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study has investigated the relationship between language learning and computer games and in what way games can be said to influence language learning. This has been done by looking at earlier research in this subject, and analyzed with the help of Actor-Network Theory together with a sociocultural perspective. Although the results vary, it suggests that computer games in general can be said to have a positive influence on language learning. And while there is a lack of source material since the subject is not that well researched, this study draws the conclusion that computer games help with language learning.

  • 43.
    Aldali, Rawan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet: En intervjustudie om hur förskollärare arbetar för att barn i behov av särskilt stöd ska få utvecklas i en inkluderande lärmiljö2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie fokuserar förskollärarens upplevelser och erfarenheter när det gäller inkluderingen av barn som är i behov av särskilt stöd. För att få fram ett resultat har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Genom intervjuerna har jag besvarat mina frågeställningar:” Vilken kunskap har förskollärare om barn i behov av särskilt stöd och varifrån kommer denna kunskap?” samt ”Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att kunna inkludera barn som är i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet?”

    Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Två centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet används i analysen av insamlad information: proximala utvecklingszonen och scaffolding. Resultatet visar att det finns ett behov av mer utbildning och fortbildning för förskollärare för att stärka deras kunskap om att stödja barn i behov av särskilt stöd. Vidare visar resultaten att genom att använda olika strategier och anpassningar kan pedagogerna skapa en inkluderande miljö som främjar barnens delaktighet och lärande. Dessa insatser leder till att barnen med särskilda behov aktivt kan delta i förskolansverksamhet. Resultatet visar att förskollärarna möter flera utmaningar och svårigheter i sitt arbete med att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Bristande kunskap och kompetens inom området och osäkerhet kring identifiering av barnens behov samt lämpliga stödinsatser, framstår som några av de största utmaningarna. Kommunens ekonomi och resursbrist förefaller vara en betydande utmaning för förskollärare när det gäller inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Detta är särskilt utmanande när det finns stora barngrupper och många olika behov att hantera. Individuellt stöd till barn med särskilda behov blir då svårt att erbjuda på grund av tidsbrist och begränsade resurser. Resultatet visar också att samarbete mellan pedagoger, föräldrar och andra professionella är en viktig faktor för att lyckas med inkluderingsarbetet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Aldeeb, Louai
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Engelska undervisning med grammatik?: En studie om engelsk grammatikundervisning strategier i svenska grundskolor2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    I conducted a study on teaching grammar in English classes for grades 4-6 in primary schools in Sweden. I noticed that there was a lack of research in this area, so I wanted to increase our knowledge about teaching strategies and learning theories used by English teachers. I focused on the relationship between English grammar and the use of Swedish language, and I used sociocultural theory as the basis of the study because I believe that collaborative learning is important.

    To gather data, I conducted semi-structured interviews with primary school teachers who are currently teaching or have taught grades 4-6 in different municipalities in Sweden. I used a qualitative methodological perspective, and the empirical study was based on the interviews.

    My study showed that the English teachers in my sample used a variety of teaching strategies to teach grammar in English. They relied on textbooks, digital tools, repetition tasks, and other methods. Many of the teachers based their teaching on best practices, and it was clear from their statements that sociocultural theory was important to their approach.

    Interestingly, my study didn't find that Swedish language played a significant role in English lessons except for grammar questions in English. Lastly, I found that teachers mainly assessed students' grammar knowledge through oral and written tasks rather than formal grammar tests. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Alfredsson, Oscar
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Att förstå bråk: En kvalitativ studie om bråkundervisning och elevers förståelse av bråk2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bråk är något som många elever upplever är svårt. Samtidigt har bråk en central roll i taluppfattningen och är nödvändigt för att förstå andra områden i matematiken. Syftet med den här studien är att få en förståelse för hur lärare som arbetar i årskurs 4–6 beskriver elevers svårigheter och missuppfattningar kring bråkbegreppet. Det är även att förstå hur de beskriver sin undervisning gällande innehåll och didaktiska strategier för att öka elevers förståelse för bråkbegreppet. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar årskurs 6. Som underlag till intervjuerna har även ett elevtest tagits fram som bygger på de fem subgrupperna av bråk: del- helhet, förhållande, operator, resultat av division och mätning. Det insamlade materialet sammanställdes sedan i kategorier som dels handlade om elevers förståelse, dels om lärarnas undervisning. Därefter analyserades det som lärarna beskrev och kopplades samman med tidigare forskning på området. Det framkom i samtalen med lärarna att de känner väl till sina eleversstyrkor och svagheter. Det framkom även att undervisningen som eleverna möter, har ett fokus på procedurer. En slutsats är att det vore gynnsamt att frångå läromedel för att elever ska få en mer begreppslig förståelse för bråkbegreppet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Algiyad, Ammar
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    En jämförelse mellan att använda tryckt ordbok och digital ordbok för att utveckla nyanländas engelska ordförråd.2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Alm, Felicia
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    En studie om pedagogers upplevelser av bildstöd som kommunikationsmedel för nyanlända barn (1-5år) i förskolan2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskaper om pedagogers olika upplevelser och erfarenheter av att använda bildstöd som kommunikationsverktyg för nyanlända barn. Studien syftar även till att få fördjupade kunskaper i pedagogers erfarenheter och upplevelser av att nyttja förskolans fysiska miljöer till användning av bildstöd. För att få djupare insikt i pedagogers arbete med bildstöd genomfördes fem kvalitativa intervjuer med både förskollärare och barnskötare. Vidare genomfördes observationer från två förskolors miljöer, där bildstöd dokumenterades med fotografier. Intervjumaterialet bearbetades till centrala kategorier med hjälp av färgkodning och analyserades därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv. De centrala resultaten från intervjuerna visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn på bildstöd som verktyg, men tidsbrist och ojämn resursfördelning ansågs skapa olika möjligheter för att använda bildstöd. Bildstöd sågs oftast som ett språkstimulerande verktyg av pedagogerna, men också som något som kunde verka hämmande på nyanlända barns språkutveckling. Pedagogernas erfarenheter visade att bildstöd och egenproduktion av bilder kunde ibland användas för att bidra till en grundtrygghet och självständighet för barnen i verksamheten. Tillgången på bildstöd varierande mellan avdelningarna och speglade informanternas berättelser. Studien kan bidra till en ökad medvetenhet för pedagoger att använda sig både bildstöd och egenproducerade bilder som verktyg för nyanlända barn i förskola

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Almotlak, Almotlak
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Elevmotivation i ämnet samhällskunskap: Lärares bild av elevmotivation samt hur lärarearbetar för att öka motivationen2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete används kvalitativa intervjuer för att undersöka hur några lärare i olikakommuner uppfattar elevmotivation rent allmänt och specifikt i ämnetsamhällskunskap, samt att undersöka hur lärare beskriver arbetet och arbetssätt somanvänds för att öka motivationen hos eleverna i ämnet samhällskunskap. I dennastudie har det empiriska materialet samlats in genom sex semistruktureradeintervjuer (med sex olika lärare) i ämnet samhällskunskap. Studien använder sig avdessa teorier: Self-Determination Theory (SDT), Variationsteori samt Dreyfus &Dreyfus teori om hur tillägnandet av förmågor går till. Detta för att visa hur lärarekan skapa inre motivation hos eleverna på flera sätt. Den här studien redogör för hurmotivationen fungerar allmänt och i samhällskunskap specifikt, ur ettlärarperspektiv. Därefter redovisar studien hur lärare beskriver sina arbetsmetoder,vilka är återkoppling, relation med lärare, varierande arbetssätt samt att ge tydligaarbetsrutiner. Detta bedömer de intervjuade lärarna vara avgörande metoder för attmotivera eleverna i ämnet samhällskunskap, i en lärandemiljö.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Alves Rocha Karlsson, Fabrício
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Skönlitteratur i svenska som andraspråksklassrum: En fenomenografisk studie om användning av skönlitteratur i gymnasiet2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattningar gällande användning av skönlitteratur i svenska som andraspråk. Undersökningens realiseras genom att skapa empiriska data om lärarnas uppfattningar. Detta görs genom att besvara på frågeställningar som gäller vad lärarna berättar om användning av skönlitterära texter i undervisningen och hur de beskriver deras egna arbete med skönlitteratur i svenska som andraspråk. Studien använder sig av fenomenografi med en kvalitativ metod. Metoden i studien tillämpas med användningen av en semistrukturerad intervju. Resultat som framkommer är att lärarna uppfattar urval av skönlitteratur som en komplex och väsentlig del gällande användning av skönlitteratur och undervisningen bör utgå från en erfarenhetsbaserad undervisning med fokus på elevernas bakgrund, förkunskap och erfarenhet. Dessutom visar denna studie att lärarna uppfattar att syftet med undervisningen innebär skapande av läslust bland eleverna samt engagerade och analytiska läsare. Slutsatser är att lärarna uppfattar undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv med en erfarenhetsbaserad undervisning där elevernas varierade sociala, ekonomiska och kulturella bakgrunder övervägs i hög grad. Dessutom uppfattar de att arbetssättet består av en interaktionell och integrerad språklig undervisning med muntliga och skriftliga uppgifter som innebär en högkognitiv undervisning. Lärarna berättar också att de vanligaste skönlitterära texter som väljs i undervisningen är noveller och ungdomsnoveller. Det som studien åskådliggör framför allt är att skillnader i uppfattningar synliggörs på en detaljerade nivå där olika typer av texter och arbetssätt uppfattas som användbara och övervägs beroende på elevernas förutsättningar och lärarnas erfarenheter. Studien visar även att det inte finns någon bestämd och unik formel för att verkställa en andraspråksundervisning med användning av skönlitteratur. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Alzoubi, Reem
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Lärares roll för elevers motivation till lärande i matematikämnet2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande magisteruppsats är att synliggöra vilka erfarenheter lärare som undervisar matematik i årskurs 3–6 i grundskolan har av sin egen betydelse som motivationsskapare för elevers lärande, samt vilka olika strategier lärarna beskriver för att stimulera elevers motivation i matematikundervisning. Givet studiens syfte och frågeställningar om uppfattningar bland grundskollärare, följer denna studie den kvalitativa forskningstraditionen. Sex grundskollärare från tre olika skolor i södra Sverige har intervjuats om deras syn på sitt arbete med att stimulera elevers motivation att lära sig i matematikundervisning. Semistrukturerade intervjuer valdes som undersökningsmetod eftersom denna metod gör det möjligt för deltagarna att berätta om sina erfarenheter och uppfattningar samtidigt som det är möjligt att styra och anpassa intervjun. Teoretiskt används fenomenografi och Self-determination theory för analys av studiens empiriska material. Denna teori redogör för hur motivation skapas och hur lärarens arbete har en påverkan på elevers motivation. De resultat jag fann visar att lärare erfar att de utgör en avgörande motivationsfaktor som spelar en viktig roll för att gynna elevers lärande i matematikundervisning. Denna studie visar också att relation elev-elev har en betydande roll för elevers lärande och motivation i matematikämnet. Även samarbete och gemenskap är något som lärarna upplever ökar elevers lärande och motivation i matematikundervisning. Slutligen dras slutsatsen att lärare behöver mer kunskap om motivation för att bättre kunna kalibrera de strategier de använder, speciellt med tanke på relevansstrukturer mellan eleverna och lärandeobjektet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 960
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf