Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Brandberg, A.
    et al.
    Reyier Österling, Sofia
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    Kulachenko, A.
    Hirn, U.
    Characterization and impact of fiber size variability on the mechanical properties of fiber networks with an application to paper materials2022In: International Journal of Solids and Structures, ISSN 0020-7683, E-ISSN 1879-2146, Vol. 239-240, article id 111438Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Cellulose fibers come in a wide range of shapes and sizes. The heterogeneity of the fiber length, width, wall thickness, curl and external fibrillation is detrimental to the mechanical performance of products such as paper and paperboard. Although micro-mechanical models of these materials sometimes incorporate features of this heterogeneity, so far there is no standardized method of fully incorporating this. We examine a large number of industrial mechanical fiber pulps to determine what information such a standardized method would have to have. We find that the method must allow for both non-Gaussian distributions and dependence between the variables. We present a method of characterizing mechanical pulp under these conditions that views the individual fiber as outcome of a sampling process from a multivariate distribution function. The method is generally applicable to any dataset, even a non-Gaussian one with dependencies. Using a micro-mechanical model of a paper sheet the proposed method is compared with previously presented methods to study whether incorporating both a varying fiber size and dependencies is necessary to match the response of a sheet modeled with measured characterization data. The results demonstrate that micro-mechanical models of paper and paperboard should not neglect the influence of the dependence between the characteristic shape features of the fibers if the model is meant to match physical experiments. © 2022 The Authors

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Brandberg, August
    et al.
    KTH, Farkostteknik och Solidmekanik.
    Reyier Österling, Sofia
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    Kulachenko, Artem
    KTH, Farkostteknik och Solidmekanik.
    Hirn, Ulrich
    Graz University of Technology.
    Characterization and impact of fiber size variability on the mechanical properties of fiber networks with an application to paper materials2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

        Cellulose fibers exhibit a wide range of shapes and sizes. This variation influences the mechanical performance of paper and paperboard by affecting the stress distribution inside the network and the degree of fiber-to-fiber bonding which is possible at a given density. However, the methods used to characterize the distribution of fiber sizes in the pulp neglect that the characteristic features of a fiber are generally not independent.

        Here, we resolve this shortcoming by fitting the fiber population to a multivariate distribution without enforcing normality or independence between the properties. The high-dimensional multivariate function is recast as a set of univariate distribution functions and a series of bivariate distributions connected by a canonical vine. 

        Using a micro-mechanical model of a paper sheet the influence of this improved characterization is investigated. Reasonable margins and a description of the dependency is shown to be superior to assuming independence even for perfectly preserved marginal distributions. This result demonstrates that micro-mechanical models of paper and paperboard cannot by assumption neglect the influence of the interdependence between the characteristic features of fibers. 

  • 3.
    Dafgård, Lena
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    Pedagogiskt ledarskap online och på distans2022In: Lärarens ledarskap: Professionell pedagogisk praktik / [ed] Ann S. Pihlgren & Mikael Jensen, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2022, p. 95-108Chapter in book (Refereed)
  • 4.
    Dafgård, Lena
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    Studentaktivt lärande i högskolepedagogik2022In: Använd rummet: Högskolepedagogiska metoder för aktiva lärosalar / [ed] Veronica Alfredsson, Noomi Asker, Christel Backman, Sara Uhnoo, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, p. 259-265Chapter in book (Refereed)
  • 5.
    Dafgård, Lena
    et al.
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    Carlén, Urban
    Högskolan Väst.
    Att forska eller inte forska ...: Det är frågan för Högskolepedagogiska enheter vid svenska lärosäten2021Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Sveriges universitet och högskolor har i huvudsak tre uppdrag: 1) utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2) forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete, och 3) samverka med det omgivandesamhället och informera om sin verksamhet, samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta (Högskolelagen, 1992:1434, 1 kap. 2 § ). I § 3 står att: “Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning” (Högskolelagen, 1992:1434, 1 kap.) Huruvida forskning ska bedrivas på högskolepedagogiska enheter har diskuterats under lång tid (HSV, 2006:54 R). Viktigt är att medarbetare vid högskolepedagogiska enheter kontinuerligt diskuterar utveckling av och målet för verksamheten. Det har blivit allt vanligare med krav på doktorsexamen föranställning på högskolepedagogiska enheter, vilket bidragit till att andelen disputerade medarbetare har ökat (Karlsson, Fjellström, Lindberg-Sand, Scheja m.fl., 2017). Dessa vill gärna forska, vilket gör att många enheter har svårt att rekrytera kunniga och erfarna pedagogiska utvecklare med doktorsexamen. Ett argument emot forskning är enligt flera rektorer att enheterna finansieras i högre eller lägre av lärosätena själva.

    Verksamheten vid de högskolepedagogiska enheterna är vanligtvis inriktad mot att bedriva kurser och andra kompetenshöjande insatser för att öka lärares pedagogiska skicklighet, vilket ska ge nöjdare studenter och högre genomströmning. En annan, minst lika viktig del av verksamheten är att kontinuerligt utveckla undervisningen och för det krävs att medarbetarna vid de högskolepedagogiska enheterna får möjligheter till forskning, i linjemed § 3 ovan (Högskolelagen, 1992:1434, 1 kap.). Eftersom det finns kursdeltagare som ser enheternas kurser som ett “nödvändigt ont” och att verksamheten felaktigt uppfattas som enbart stöd- eller kursverksamhet skulle en forskningsbaserad verksamhet kunna bidra till en attitydförändring beträffande vad högskolepedagogik kan bidra med. En del kollegor, som genomför högskolepedagogisk utbildning, ifrågasätter också kursernas relevans oc hlegitimitet, eftersom undervisningsmetoderna inte har beforskats av dem som undervisar på kurserna. Det uppstår därför ett glapp mellan forskning och utbildning, tvärtemot ambitionen enligt § 3 ovan (Högskolelagen, 1992:1434, 1 kap.). UKÄ:s kartläggning om pedagogisktutvecklingsarbete visar att det finns ett behov av nationella insatser för att stödja högskolepedagogisk utveckling och forskning på det högskolepedagogiska området (UKÄ,2019). Även Standards and guidelines for quality assurance in the European Higher Education Area (ESG) visar att sambandet mellan utbildning och forskning behöver stärkas för att uppnå ett kontinuerligt kvalitetsarbete (ESG, 2015). Även Karlsson m.fl. (2017)understryker att om pedagogiska utbildning och utveckling ska ske på vetenskaplig grund, måste medarbetarna på de högskolepedagogiska enheterna också få möjlighet att forska. Författarna föreslår statliga medel och ett gemensamt ökat ansvar både från staten och lärosätena för att möjliggöra forskning inom högskolepedagogiska verksamheter (Karlsson m.fl., 2017). Trots detta ingår inte forskning i tjänsten vid de flesta av de högskolepedagogiska enheterna, vilket har både organisatoriska och ekonomiska orsaker (Stigmar & Edgren, 2014). Lärosätenas uppdragsbeskrivning för enheternas arbete visar också på en variation som går alltifrån att erbjuda pedagogiskt stöd till att arbeta med pedagogisk utveckling och forskningsbaserad verksamhet. Flera enheter anammar agendan om det akademiska lärarskapet som inkluderar främst pedagogisk meritering och utvecklingsarbete utfört av den enskilde lärare i samspel med sitt lärarkollegium (Bolander Laksov & Scheja, 2020). Med tanke på att enheterna i högre eller lägre grad finansieras av lärosätet prioriteras kursverksamhet och kompetenshöjande insatser som gör undervisandemedarbetare bättre på jobbet.

    Syftet med detta seminarium är att diskutera relationen mellan undervisning och forskning vid högskolepedagogiska enheter för att utforma en forskningsbaserad verksamhet och hur villkoren behöver förändras för att möjliggöra pedagogisk utveckling. Den övergripandefrågan som samlar deltagare till seminariet lyder:

    Hur kan de högskolepedagogiska enheternas uppdrag och villkor förändras för att möjliggöra forskningsbaserad verksamhet och pedagogisk utveckling?

    Lena Dafgård (Högskolan Dalarna) och Urban Carlén (Högskolan Väst) kommer i seminariets inledning problematisera hur det är genomförbart att iscensätta forskningsbaserad verksamhet vid de högskolepedagogiska enheterna. Utgångspunkt för diskussionen, tillsammans med de särskilt inbjudna företrädare för högskolepedagogik och i dialog med auditoriet, är frågorna om vad, hur, varför, för vem, med vilka, var och när forskning och pedagogisk utveckling kan ske.

    Referenser:

    Bolander Laksov, K. & Scheja, M. (2020). Akademiskt lärarskap. SULF:s skriftserie XLII. Stockholm: Sveriges universitetslärare och forskare.

    ESG (2015). Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area. Brussels, Belgium. Tillgänglig:https://enqa.eu/wp-content/uploads/2015/11/ESG_2015.pdf

    HSV (2006). Lärosätenas arbete med pedagogisk utveckling, 2006:54 R. Stockholm:Högskoleverket. Tillgänglig:https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e28b1

    /1487841897399/0654R.pdf

    Högskolelagen (1992:1434). Tillgänglig:http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag19921434_sfs-1992-1434

    Karlsson, S., Fjellström, M., Lindberg-Sand, Å., Scheja, M., Pålsson, L., Alvfors, J. & Gerén,L. (2017). Högskolepedagogisk utbildning och pedagogisk meritering som grund för detakademiska lärarskapet. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Tillgänglig:https://suhf.se/publikationer/rapporter/

    Stigmar, M., & Edgren, G. (2014). Uppdrag för och organisation av enheter för pedagogiskutveckling vid svenska universitet. Högre utbildning, 4(1), 49-65.

  • 6.
    Dafgård, Lena
    et al.
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    Creelman, Alastair
    Linnéuniversitetet.
    Pandemic as Catalyst for National Digital Transformation of Higher Education - a Swedish Case Study2021In: European Distance and E-Learning Network (EDEN) Proceedings 2021: Lessons from a Pandemic for the Future of Education, Madrid, 2021, p. 392-400Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The covid-19 emergency presented daunting challenges for all in higher education, in particular teachers and students who were forced to quickly pivot from the familiar setting of the campus to purely online education in a matter of days. Despite the enormity of this challenge the transition was negotiated successfully in terms of online teaching through issues such as social interaction, student isolation and digital divides remained largely unaddressed. In Sweden, the pandemic response has been a wake-up call to address the lack of national coordination of online and blended education as well as the need for more coordinated approaches to professional pedagogical development. This paper outlines the response of several national networks and stakeholder organisations, notably the Network for IT in Higher Education (ITHU), through the forming of a mutual support group on Facebook to coordinating workshops and sharing resources. A survey of ITHU members revealed a number of key focus areas for national coordination as well as the development of a culture of sharing between teaching staff and educational technicians that did not exist before the pandemic.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Dafgård, Lena
    et al.
    Dalarna University, Verksamhetsstödet. ITHU.
    Hemmingsson, Birgitta
    ITHU/Mittuniversitetet.
    National Network Collaboration for Improved Digital Accessibility in HEIs' E-learning Environments2021In: TINEL Conference: on Universal Design for Blended eLearning in Higher Education online December 8-9 2021, 2021, p. 9-10Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The Swedish Network for IT in Higher Education (ITHU), established in 2009, is a professional development network that aims to promote and enhance the pedagogical application of IT in teaching and learning. The network is a forum for the exchange of experience and knowledge in the field in terms of practice, research and development. Most of the members work as pedagogical developers, educational technologists, teachers, librarians and staff involved in course design. The network organises monthly online network meetings and webinars about current topics and almost all Swedish higher education institutions are represented in the network. Several subnetworks for special interests as e.g. digital examinations and digital pedagogical tools have been established.

    Another example is the ITHU Subnetwork for Accessibility, formed in 2019, when the members inITHU defined accessibility as an area of great interest during several of the network meetings. One of the reasons for this interest was the EU Web Accessibility Initiative. Sweden, along with other countries, legislated the initiative, and the law created a lot of questions from the HEIs on how to interpret the law, especially regarding LMS platforms.

    The discussions of the interpretation of the law within the ITHU Subnetwork for Accessibility resulted in a submission of a request to The Association of Swedish Higher Education Institutions(SUHF) for guidance in the matter. A special group was appointed by SUHF including two representatives from the ITHU Subnetwork for Accessibility. After several months of work, the group presented national recommendations for interpretation of the law in relation to LMS platforms.

    A culture of sharing is strongly present to optimize the use of resources in a national context. During the monthly online network meetings, the members of the subnetwork, discuss, share experiences, and collaborate to create increased digital accessibility at the Swedish HEIs. Topics of discussion are e.g. subtitling, visual interpretation, how to create accessible documents, e.g. in Word, PowerPoint, and in PDF format. Guests with special competencies are invited to the network meetings to contribute with their different perspectives. For example, guests from Microsoft Swedendemonstrated the newly developed tools for subtitling, translation and accessibility adjustments inM365. Another example is Sunet,1 talking about the new educational service Speech2Text that provides tools for subtitling in three levels; automated subtitling, corrected automated subtitling and manual subtitling. The service will be available for Swedish HEIs from Q4 2021.

    The members also share experiences regarding how their HEIs have developed strategies and services for conducting the accessibility work and how to disseminate information to staff and students. Furthermore, several HEIs have developed resources for supporting teachers in their accessibility work. These resources are often published as OER and have been shared within the network and contributed to the coordination of HEIs’ work with facilitating accessibility. In addition, the network is planning to invite other networks and organisations to work together to create a joint resource for teachers, accessible for all Swedish HEIs. 

    1Swedish University Computer Network, part of the Swedish Research Council. 

  • 8.
    Dafgård, Lena
    et al.
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    Lilja Skånberg, Patrik
    Högskolan i Halmstad.
    Kursutvärdering: - Vad, Hur och Varför?2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Kursutvärdering - Vad, Hur och Varför?

    Kursutvärderingar kan göras på många olika sätt, till exempel på papper som fylls i på lektionen eller via en särskild digital enkät eller i lärplattformen. Resultatet kan också användas för olika syften: att följa upp studenternas erfarenheter och synpunkter på kursen, att förändra och förbättra kursens kvalitet, att jämföra resultatet från olika tidsperioder och att bedöma lärares pedagogiska skicklighet i samband med ansökan om pedagogisk meritering eller befordran etcetera. Svarsfrekvensen brukar vara ett problem, särskilt med digitala kursvärderingar. Även studenternas engagemang och motivation att besvara frågorna har stor inverkan på resultatet och möjligheterna att använda det för att vidareutveckla kursen och dess kvalitet.

    Enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 4 a § har studenterna har rätt att utöva inflytande över utbildningen och högskolorna ska också verka för att studenterna tar aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.

    I Högskoleförordningen (1993:100), 1 kap. 14 § beskrivs hur högskolan ska arbeta med kursvärderingar: ”Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna.”  

    Forskning visar att kursutvärderingarna ofta genomförs som enkla enkäter med frågor om studentnöjdhet för att uppfylla kraven på studenters inflytande över kursen. Mer sällan ställs frågor om kursen har bidragit till studenters lärande. Efter kontakter med ett antal lärosäten kan vi se en trend mot mer centralt administrerade kursutvärderingar och digital automatisering i processen. Detta motiveras med att lärarna inte ska behöva lägga så mycket tid på kursutvärderingar och att man vill försäkra sig om att utvärderingarna genomförs.

    Syftet är att tillsammans med deltagarna diskutera: Hur påverkar utformningen av utvärderingen hur användbart resultatet blir?

    Diskussionsfrågor: Vad är det vi utvärderar? Är det studenternas individuella förväntningar på kursen, det vill säga hur nöjda eller missnöjda de är med kursen eller läraren? Eller utvärderar vi mot något som är fastställt i förväg, till exempel vilka möjligheter kursen har erbjudit studenterna att nå lärandemålen i kursplanen?  Hur utvärderar vi? Är det centralt fastställda generella frågor som ställs eller är frågorna anpassade på något sätt till den specifika kursen? Vem bestämmer frågorna och kan läraren påverka vilka frågor som ställs? Varför utvärderar vi? Är det för att vi måste eller för att vill vi använda resultatet för kursutveckling och kvalitetsförbättring?

    Referenser: Erikson, M., Erikson, M. G., Punzi, E., School of Public, A., Göteborgs, u., Förvaltningshögskolan, . . . Faculty of Social, S. (2016). Student responses to a reflexive course evaluation. Reflective practice, 17(6), 663–675. doi:10.1080/14623943.2016.1206877

    Högskoleförordningen (1993:100).

    Högskolelagen (1992:1434).

  • 9. Ferritsius, Olof
    et al.
    Ferritsius, Rita
    Rundlöf, Mats
    Reyier Österling, Sofia
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    Engberg, Birgitta A.
    Heterogeneity of Thermomechanical and Chemi-thermo-mechanical Pulps Described with Distributions of an Independent Common Bonding Factor on Particle Level2022In: BioResources, ISSN 1930-2126, E-ISSN 1930-2126, Vol. 17, no 1, p. 763-784Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Particles in mechanical pulp show a wide variety but are commonly described using averages and/or collective properties. The authors suggest using distributions of a common bonding factor, BIND (Bonding INDicator), for each particle. The BIND-distribution is based on factor analysis of particle diameter, wall thickness, and external fibrillation of several mechanical pulps measured in an optical analyser. A characteristic BIND-distribution is set in the primary refiner, depending on both wood and process conditions, and remains almost intact along the process. Double-disc refiners gave flatter distributions and lower amounts of fibres with extreme values than single-disc refiners. More refining increased the differences between fibres with low and high BIND. Hence, it is more difficult to develop fibres with lower BIND. Examples are given of how BIND-distributions may be used to assess energy efficiency, fractionation efficiency, and influence of raw material. Mill scale operations were studied for printing-grade thermomechanical pulp (TMP), and board-grade chemi-thermomechanical pulp (CTMP), both from spruce.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Johansson, Madelaine
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Education.
    Edenhamn, Ann
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    Lärares erfarenheter av undervisning i hybridsalar2021Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Våren 2020 drabbades Sverige, och övriga världen, av Covid 19 pandemin. Folkhälsomyndigheten rekommenderade olika grader av fysisk distansering och begränsning av folksamlingar. I ambitionen att leva upp till rekommendationerna och att erbjuda anpassningsbara undervisningssituationer för kombinerad campusförlagd och nätbaserad undervisning har högskolan Dalarna utvecklat och implementerat nya fysiskt digitala undervisningsrum, så kallade hybridsalar. 

    I en hybridsal kan lärare och studenter delta via ljud, bild och chat, oberoende av plats för deltagare. Hybridsalen bygger på en interaktiv karaktär med direktkommunikation. Läraren förväntas vara på plats, några deltagare förväntas vara på plats och andra nätbaserat. 

    Hybridsalar och hybridundervisning har i litteraturen definierats på lite olika sätt. En hybridsal kan ses som en lärmiljö designad för platsoberoende synkron undervisning. I hybridundervisning kombineras studenters närvaro i det traditionella klassrummet med studenter som deltar synkront nätbaserat. I hybridsalar har det traditionella klassrummet kompletterats med videomötesprogrammet Zoom, men är inte utformat som någon ALC-sal eller annan form av teknikstödd innovativ lärmiljö.

    Ett övergripande syfte är att skapa en god grund för utveckling och utformning av ändamålsenliga lokaler för undervisning vid Högskolan Dalarna, samt att bidra till kunskapsfältet lärmiljöer. Syftet är att analysera hur lärare erfar och beskriver hinder och möjliggörare vid användning av hybridsalar för högre undervisning

    Det är en kvalitativ, holistisk fallstudie, med kvantitativa inslag. Fallet, användning av hybridsalar, beskrivs och analyseras, och där erfarenheter under studiens gång återkopplas för fortsatt utveckling av hybridsalar. 

    Datainsamlingen kommer att genomföras med semistrukturerade intervjuer och lärares strukturerade reflektion genom logg i anslutning till genomförd undervisning i hybridsal. Därtill kommer data om användning genererad från videomötes verktyget Zoom att samlas in.  Datainsamlingen påbörjades december 2020 och kommer att fortgå under våren 2021. 

    Studien förväntas leda till förbättring av hybridsalarnas utformning och förbättrat pedagogiskt stöd för undervisning i hybridsalar. Vidare en ökad förståelse och kunskap om fysiska digitala lärmiljöer och implementeringsprocesser av dito utifrån ett lärarperspektiv, samt spridning av kunskap och erfarenheter.

    Till konferensen i maj 2021 kommer vi att presentera initiala resultat och analyser utifrån lärares erfarenheter och upplevelser avseende teknik, pedagogik, ämnesdidaktik, rumsliga aspekter och studentmedverkan.

  • 11.
    Johansson, Sverker
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    How many protolanguages were there?2021Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    When we talk about protolanguage, it is typically in the singular. The name of this conference series is Exhibit A here, but also e.g. the authoritative Oxford Handbook of Language Evolution talks about “the protolanguage” (Tallerman, 2012, my emphasis). This leads us to imagine a single protolanguage being spoken (or signed or mimed or whatever) at some point in prehistory. At most we imagine multiple successive stages of more and more advanced protolanguages (e.g. Jackendoff & Wittenberg, 2014, Author, submitted a). 

    But rarely has the likely diversity of protolanguages been considered. A literature search for “protolanguages” in the plural mainly returns results referring to the proto-forms ancestral to modern language families (proto-Indoeuropean, etc.); see Robbeets et al. (2020) for an example. There are rare exceptions referring to plural protolanguages in the sense used at this conference (e,g, Donald, 1999, Dowman, 2008) but they still do not have diversity in focus.

    Is there any reason to believe that linguistic diversity in the world was any less in prehistory than it is today? The answer to that question depends on whether the forces driving linguistic diversification were operative already at the protolinguistic stage. If two groups speaking the same language get separated, their dialects will gradually drift apart over time until mutual intelligibility is lost, the linguistic equivalent of genetic drift in biology; this must have been operative for as long as we had conventionalized language at all. Differential language contact can also cause language change, with different subgroups accumulating different loanwords etc. In this way, diversity begets more diversity, and this would have been operative as soon as some diversity was present. Finally, if language is used as a marker of group identity, a group may intentionally steer their way of speaking away from the neighbors’. This requires a level of meta-linguistic awareness that need not have been present from the beginning. 

    But even without the latter force, linguistic drift and language contact would have been quite sufficient to drive diversity among protolanguages. And even in the absence of synchronic diversity, linguistic drift would create diachronic diversity: over a millennium or so, a modern language changes beyond intelligibility, and across 10,000 years it changes beyond recognition even at the family level. Even if we assume for the sake of the argument that protolanguage was a single lineage, every 1,000 years what is spoken deserves to be called a new language.

    A single lineage is, however, extremely unlikely. From the dawn of language, people have spread out over multiple continents, far out of touch with each other. Protolanguages must have diverged. But populations were sparse, estimates for world population at relevant times are typically below one million, sometimes well below (e.g. Huff et al. 2010), living in small tribes. From such numbers, a rough order-of-magnitude estimate of the total number of protolanguages ever spoken can be calculated (Author, submitted b). With any reasonable assumptions, the number is huge, much larger than current linguistic diversity.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Johansson, Sverker
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    Hur var namnet?: Namntraditioner från alla tider och platser2023 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vad heter du? Den frågan har du fått många gånger.

    Men varför heter du? Den frågan har du kanske inte tänkt på så ofta. Hur kommer det sig att du över huvud taget har ett namn, och varför ser det ut som det gör? Det vill Sverker Johansson berätta om i denna underhållande och tanke­väckande bok. Med blick för såväl de stora utvecklings­linjerna som för de kuriösa exemplen rör han sig mellan alla tider och platser för att fånga in namntraditionernas mångfald.

    Beroende på var vi hamnar i tid och rum kan ett för­namn bestämmas utifrån veckodag, förfäder, vilka onda andar som ska luras eller vad modern ser när barnet föds. Förutom förnamn kan vi ha efternamn – men också föräld­ranamn, gårdsnamn, bynamn, barnnamn, kastnamn, mel­lannamn, generationsnamn eller tillnamn baserade på allt från lyten via yrken till tv-program. Visste du till exempel att Caligula betyder barnstövlar, att John är det vanligaste förnamnet på Wikipedia, att delfiner har namnmelodier och att Mao Zedongs mellannamn Ze kommer från en dikt som hans släkt i fjorton generationer hämtade namn ur?

    Mycket pekar på att vi bär namn inte så mycket för att kunna tilltalas som för att kunna omtalas…

  • 13.
    Johansson, Sverker
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    På vandring i språkens fotspår2022Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 14.
    Johansson, Sverker
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    Simulating the spread and development of protolanguages2023In: Protolang 8: Book of Abstracts, 2023, p. 41-42Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Languages change over time, due to various processes that likely have been operative since the dawn of language. But our understanding of the relative importance of different processes in the distant past remains limited. Methods for reconstructing language change are hampered by shortage of training data.

    Simulating language change in software can help, testing processes and producing simulated language data as input for reconstruction tests. In simulation, the processes are known and controllable, and the true diversification path is known. Tuning process strength in simulation until the results resemble real language diversity may inform theories of language dynamics. 

    But simulated data will only be helpful if the simulation reproduces relevant aspects of reality closely enough. Several items in List (2019) Open problems in computational linguistics concern simulation issues. Extant simulations are mainly of two types: 

    • Detailed short-term simulations of within-language dynamics, often agent-based (e.g. Nolfi & Mirolli, 2010).
    • Macro-scale long-term simulations, but with linguistic and/or geographical details abstracted away (e.g. Wichmann, 2017; Kapur & Rogers, 2020).

    Neither type covers the middle ground where within-language and between-language dynamics meet. This work aims to fill that gap, with a simulation that has sufficient linguistic, geographic and anthropological detail to produce realistic data, and sufficient scope to cover macro-scale dynamics over millennia.

    The basic simulation unit is a speech community with typically 100-1000 speakers, speaking a common language. Their language has an explicit vocabulary with word-forms and meanings. Real languages from CLICS3 (Rzymski et al., 2019) are used as seed languages, which then evolve through regular sound change, word gain and loss, semantic shift, language contact, and areal effects. All processes are adjustable and can be disabled.

    The geography of the real world is used, with topography from De Ferranti (2015), rivers from Kelso (2016) and climate/ecology from NASA (2016). Each speech community lives in a 50x50 km grid square, which may be shared with other communities up to a carrying capacity. Population may increase or decrease depending on food availability, and surplus population may migrate to greener pastures, forming a new community whose language then evolves independently. Travel depends on real terrain and available technology (innovations occur occasionally, starting from paleolithic level).

    Simulation results are available as Swadesh matrices, or in formats suitable for automated reconstruction such as CLDF or NEXUS. True trees and true cognate sets are saved separately.

    Software and sample output available at https://github.com/[ANONYMIZED]/LangChangeSimulator/tree/master 

     

    De Ferranti, J. (2015) Viewfinder Panoramas Digital Elevation Model. http://www.viewfinderpanoramas.org/dem3.html 

    Kapur, R & Rogers, P (2020) Modeling language evolution and feature dynamics in a realistic geographic environment. In Proceedings of the 28th International Conference on Computational Linguistics, Barcelona.

    Kelso, N V (2016) Natural Earth Data. https://www.naturalearthdata.com/downloads/ 

    List, Johann-Mattis (2019): Open problems in computational historical linguistics. Invited talk presented at the 24th International Conference of Historical Linguistics (2019-07-01/05, Canberra, Australian National University).

    NASA (2016) NASA Earth Observations. https://neo.gsfc.nasa.gov/ 

    Nolfi, S & Mirolli, M (2010) Evolution of Communication and Language in Embodied Agents. Springer.

    Rzymski, Christoph and Tresoldi, Tiago et al. 2019. The Database of Cross-Linguistic Colexifications, reproducible analysis of cross- linguistic polysemies. DOI: 10.1038/s41597-019-0341-x

    Wichmann, S. (2017) Modeling language family expansions. Diachronica 34:1, 79-101.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Johansson, Sverker
    et al.
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    Lindberg, Ylva
    Jönköping University.
    Cybercultures2021In: Oxford Handbook on Human Symbolic Evolution / [ed] Natalie Gontier, Andy Lock, Chris Sinha, Oxford: Oxford University Press, 2021Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter aims to describe how cultures have emerged in interactions among users of the multitude of online platforms that have become available over the past few decades. It discusses innovations regarding uses of representations to communicate identity, time, and space in social practices with technology, and how cybercultures are played out in theory and in practice. Cybercultures resemble cultures in the non-virtual world—but display significant differences regarding social rules, identity, and spatiotemporal issues. Case studies of three types of cybercultures in social media: information and knowledge building on Wikipedia, culture, and virtual world building on Second Life, and dating practices on online dating services, such as Tinder, will shed light on how cyberspace allows for developing both symbolic representations and social practices through computer-mediated communication (CMC), and how users are situated in the continuum virtual-real.

  • 16. Karpava, S.
    et al.
    Ringblom, Natalia
    Dalarna University, Verksamhetsstödet. Stockholm University.
    Zabrodskaja, A.
    Translanguaging space and translanguaging practices in multilingual Russian‐speaking families2021In: Russian Journal of Linguistics, ISSN 2687-0088, Vol. 25, no 4, p. 931-957Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Translanguaging is seen both as a threat and as an opportunity for minority language development and transmission. While the theme of translanguaging has been explored especially in a context of migration, the novelty of this study lies in its investigation of the multiple contexts in which translanguaging is examined. In order to understand the nature of translanguaging, we adopt a novel interdisciplinary approach and view it in all its complexity, including liminal spaces of linguistic landscape. Family language policy affects the home linguistic environment. Our purpose is to investigate language choices by multilingual Russian-speakers in Cyprus, Sweden and Estonia, immigrant and minority settings, and try to understand how they are reflected in the multilingual interaction of the families. Using ethnographic participant observations and oral spontaneous multilingual production, our study attempts to describe how communication is managed through translanguaging practices among multilingual Russian-speaking families’ members in the cultural and linguistic environments of the three countries. By looking closely at the complexities of translanguaging space, it is our ambition to gain new insights about how it is organised and how translanguaging becomes a valuable linguistic resource in multilingual families. Our results indicate that translanguaging practices can be used in family conversational contexts and contribute to the creation of a rich and positive family repertoire. A new norm of Russian has been developed in all the three settings. A language shift can happen more quickly than expected, and, thus, it is important for parents to provide many opportunities for practising Russian as the L1. © Sviatlana Karpava, Natalia Ringblom and Anastassia Zabrodskaja, 2021.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Kostela, Johan
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    Vem bestämmer när vi samverkar?2020In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 97, no 4, p. 651-658Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article describes the conditions that should exist for a successful col-laboration and different tensions that can arise from it if these conditions are not met. The article highlights and problematizes the question of who decides and how different actors must handle a number of situations that they themselves have not always been involved in and created. The areas of tension that are highlighted are hierarchic exercise of power, problems when an organization wants more than one thing, the role of individuals, the struggle for interpretive precedence or that a certain view of knowledge should govern. A tool in the article to deal with these issues is a package of questions that can be used to reflect on the situation, which can be done individually or together with the collaborators. Another tool for dealing with the situation is to develop a collaborative work with the help of theories from group development and leadership. Basic prerequisites for collaboration are a good dialogue, clear roles, understanding of the different parties ́ prerequi-sites and clear goals for every partner.  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University.
    Johansson, Sverker
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    Postdigital educational futures2023In: Encyclopedia of Postdigital Science and Education / [ed] Jandric, P., Cham: Springer Publishing Company, 2023Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    This entry departs from promissory imaginaries about educational technology to show how postdigital research adopts a critical stance on futures. Futures are observed as both a research object and a methodological frame to understand an increasingly complex and technology-dense reality. Temporalities are identified as follows: futures in the present, near futures, far futures, and alternative futures. These situated time-spaces cater for different methodological approaches. Anticipatory methods are elaborated in relation to a near future, while far futures can be grasped through speculatively methods. Alternative futures are usually formulated in the literary vein of science fiction. The tendency in recent futures studies is to make explicit dimensions of ethics, care, and values in the crafting of educational futures.

  • 19.
    Mörk, Lina
    Dalarna University, Verksamhetsstödet. Bergströms Kunskapsföretag AB.
    Hoppfull oro: En litteraturstudie om KBT vid klimatångest2023Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ett ökande antal individer rapporterar idag oro och ångest på grund av hur de upplever miljö- ochklimatmässiga problem. Detta utan att vara direkt drabbad av dessa. Samtidigt är kunskapen ombehandlingsinsatser för klimatrelaterad ångest generellt låg hos terapeuter.

    Syftet med denna uppsatsär att undersöka hur klimatångest kan beskrivas ur ett psykologiskt perspektiv samt identifiera hurKBT-terapi kan vara hjälpsamt för att hantera detta tillstånd.

    Den metod som användes var enlitteraturstudie där fem vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PsycInfo, PubMed,ScienceDirect och GoogleScholar. För analysen användes en tematisk analys.

    Resultatet visar attklimatångest karaktäriseras av negativa känslor som vanligtvis är kopplade till framtida scenarion som väcker olika hanteringsstrategier (coping) och varierar från individ till individ. Hjälpsamma KBT-interventioner vid klimatångest behöver ses i ett vidare sammanhang bortom individen eftersom olika interventioner ger olika utfall beroende på om syftet är att gagna individ, samhälle och/ellerklimat/miljö.

    Slutsatsen är att klimatångest inte bör ses som en klinisk patologisk åkomma som skabehandlas bort. Den bör istället ses som en adekvat reaktion på ett reellt hot. De förstahandsval avKBT-interventioner som väljs i terapisammanhang bör i första hand vara hjälpsamma för "alla", detvill säga både individen, samhället och miljö/klimat.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 20. Rosentau, A.
    et al.
    Klemann, V.
    Bennike, O.
    Steffen, H.
    Wehr, J.
    Latinović, M.
    Bagge, M.
    Ojala, A.
    Berglund, Mikael
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    Subetto, D.
    A Holocene relative sea-level database for the Baltic Sea2021In: Quaternary Science Reviews, ISSN 0277-3791, E-ISSN 1873-457X, Vol. 266, article id 107071Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Söderqvist, Marit
    et al.
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    Sandbacka, Monica
    Dalarna University, School of Culture and Society, Business Administration and Management.
    Sundberg, Klas
    Dalarna University, School of Culture and Society, Business Administration and Management.
    Knowledge Transfer Partnership (KTP)2023Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Lärosäten förväntas påverka och påverkas av omgivande samhälle, men det finns utmaningar att finna hållbara vägar för kommunikation i båda riktningar. Ett verktyg för samverkan är Knowledge Transfer Partnership (KTP) som gör det möjligt att såväl sprida lärosätets kunskap, som att lära av de kunskaper och erfarenheter som genereras i övriga samhället.

    Knowledge Transfer Partnership (KTP) kommer från Storbritannien där man jobbat med modellen nationellt i över 40 år.  Högskolan Dalarna började som första lärosäte i Sverige arbeta med KTP, redan år 2012. Sedan dess har lärosätet jobbat med ett 100-tal KTP-projekt ute i näringslivet och under de senaste åren även fått möjlighet att lära upp personer vid andra lärosäten genom det nationella projektet ”KTP Energi Sverige”.

    Under detta pass får du lära dig mer om samverkansverktyget KTP och konkreta exempel på hur akademi och näringsliv kan mötas på ett för alla framgångsrikt sätt.

  • 22.
    Mattsson, Hållbus Totte (Artist, Instrumentalist, Composer, Musician, Adapter, Arranger)
    Dalarna University, School of Culture and Society, Sound and Music Production.
    Rockner, Pär (Contributor, Filmmaker, Videographer)
    Dalarna University, Verksamhetsstödet.
    The Monster in Paradise: An audiovisual live performance2022Artistic output (Unrefereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf