Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 150
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    af Winklerfelt Hammarberg, Sandra
    et al.
    Karolinska Institutet, Stockholm, Academic Primary Health Care Centre, Region Stockholm, Stockholm.
    Björkelund, Cecilia
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg.
    Nejati, Shabnam
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg.
    Magnil, Maria
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg.
    Hange, Dominique
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg; Region Västra Götaland, Närhälsan Research and Development Primary Health Care, Gothenburg.
    Svenningsson, Irene
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg; Region Västra Götaland, Närhälsan Research and Development Primary Health Care, Gothenburg.
    Petersson, Eva‑Lisa
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg; Region Västra Götaland, Närhälsan Research and Development Primary Health Care, Gothenburg.
    Udo, Camilla
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete. Division of Health Care Science, Marie Cederschiöld University, Stockholm; Center for Clinical Research Dalarna, Uppsala University, Falun.
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Westman, Jeanette
    Karolinska Institutet, Stockholm; Academic Primary Health Care Centre, Region Stockholm, Stockholm; Uppsala University, Uppsala.
    Clinical effectiveness of care managers in collaborative primary health care for patients with depression: 12‑ and 24‑month follow‑up of a pragmatic cluster randomized controlled trial2022Ingår i: BMC Primary Care, E-ISSN 2731-4553, Vol. 23, nr 1, artikel-id 198Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In previous studies, we investigated the effects of a care manager intervention for patients withdepression treated in primary health care. At 6 months, care management improved depressive symptoms, remission,return to work, and adherence to anti-depressive medication more than care as usual. The aim of this study wasto compare the long-term effectiveness of care management and usual care for primary care patients with depressionon depressive symptoms, remission, quality of life, self-efficacy, confidence in care, and quality of care 12 and24 months after the start of the intervention.Methods: Cluster randomized controlled trial that included 23 primary care centers (11 intervention, 12 control)in the regions of Västra Götaland and Dalarna, Sweden. Patients ≥18 years with newly diagnosed mild to moderatedepression (n = 376: 192 intervention, 184 control) were included. Patients at intervention centers co-developed astructured depression care plan with a care manager. Via 6 to 8 telephone contacts over 12 weeks, the care managerfollowed up symptoms and treatment, encouraged behavioral activation, provided education, and communicatedwith the patient’s general practitioner as needed. Patients at control centers received usual care. Adjusted mixedmodel repeated measure analysis was conducted on data gathered at 12 and 24 months on depressive symptomsand remission (MADRS-S); quality of life (EQ5D); and self-efficacy, confidence in care, and quality of care (study-specificquestionnaire).Results: The intervention group had less severe depressive symptoms than the control group at 12 (P = 0.02) butnot 24 months (P = 0.83). They reported higher quality of life at 12 (P = 0.01) but not 24 months (P = 0.88). Differencesin remission and self-efficacy were not significant, but patients in the intervention group were more confident that they could get information (53% vs 38%; P = 0.02) and professional emotional support (51% vs 40%; P = 0.05) from theprimary care center.Conclusions: Patients with depression who had a care manager maintained their 6-month improvements in symptomsat the 12- and 24-month follow-ups. Without a care manager, recovery could take up to 24 months. Patients withcare managers also had significantly more confidence in primary care and belief in future support than controls.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Department of Social Work, Linnaeus University.
    Jess, Kari
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Forkby, Torbjörn
    Department of Social Work, Linnaeus University.
    Reinventing the wheel?: Children’s wellbeing in the journey along the GIRFEC stream2023Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Wellbeing Wheel is a tool used for early detection, assessment, and planning around children. This study examines how this artefact has been translated from Scotland to Sweden and what that process involved in relation to transformation from the original ideas when travelling from one specific context to another. The analysis was based on three graphic wheels and their supporting documentation, interviews, and field notes. The results reveal great similarity in the overall ‘spirit’ of the work performed to introduce the Wellbeing Wheel to the Swedish context, but on several points significant differences can also be noted, with some content being removed or relocated, and new content being added. These changes were conscious and intentional in some instances, while others arose spontaneously and ad hoc during the development processes. © 2023 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Arte, Nimo
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Ljungh, Walaa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    “Det är bara att härda ut”: En kvalitativ studie om socialarbetares upplevelse av sekundär traumatisering2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka socialarbetarens förståelse av sekundär traumatisering, samt om de själva eventuellt upplevt eller påverkats av sekundär traumatisering. Studiens material baserar sig på semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med barn och unga, en målgrupp som anses vara särskilt sårbar för sekundär traumatisering, enligt tidigare forskning. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys och utifrån teorierna resiliens och coping. Resultaten visade en brist på kunskap kring sekundär traumatisering hos respondenterna. Samtidigt pekar deras beskrivningar på att de själva upplever symtom på sekundär traumatisering. Studiens slutsats är att kunskap kring sekundär traumatisering saknas bland socialarbetare inom socialtjänsten trots att sekundär traumatisering är en risk för denna yrkesgrupp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Ayoub, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Vårdvetenskap. Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Udo, Camilla
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Randell, Eva
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Promoting social engagement for young adults living in social isolation in Sweden: Social workers and health care professionals’ perceptions of success factors2023Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, nr 1, s. 63-75Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Ayoub, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Vårdvetenskap. Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Udo, Camilla
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Årestedt, Kristofer
    Department of Health and Caring Sciences, Faculty of Health and Life Science, Linnaeus University, 352 52 Växjö, Sweden.
    Kreicbergs, Ulrika
    Department of Health Care Sciences, Palliative Research Centre, Marie Cederschiöld University, 116 28 Stockholm, Sweden;Department of Women’s and Children’s Health, Childhood Cancer Research Unit, Karolinska Institute, 171 77 Solna, Sweden;Louis Dundas Center, Great Ormond Street Institute of Child Health, University College London, London WC1N 1EH, UK.
    Lövgren, Malin
    Department of Health Care Sciences, Palliative Research Centre, Marie Cederschiöld University, 116 28 Stockholm, Sweden;Advanced Pediatric Home Care, Astrid Lindgren Children’s Hospital, Karolinska University Hospital, 171 64 Solna, Sweden.
    The Family Talk Intervention in Pediatric Oncology: Potential Effects Reported by Parents2024Ingår i: Children, E-ISSN 2227-9067, Vol. 11, nr 1, s. 95-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6. Baxter, Rebecca
    et al.
    Jemberie, Wossenseged Birhane
    Li, Xia
    Naseer, Mahwish
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Pauelsen, Mascha
    Shebehe, Jacques
    Viklund, Emilia
    Xia, Xin
    Elena Zulka, Linn
    Badache, Andreea
    COVID-19: Opportunities for interdisciplinary research to improve care for older people in Sweden2021Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 49, nr 1, s. 29-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The emergence of COVID-19 has changed the world as we know it, arguably none more so than for older people. In Sweden, the majority of COVID-19-related fatalities have been among people aged ⩾70 years, many of whom were receiving health and social care services. The pandemic has illuminated aspects within the care continuum requiring evaluative research, such as decision-making processes, the structure and organisation of care, and interventions within the complex public-health system. This short communication highlights several key areas for future interdisciplinary and multi-sectorial collaboration to improve health and social care services in Sweden. It also underlines that a valid, reliable and experiential evidence base is the sine qua non for evaluative research and effective public-health systems.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7. Berglund-Snodgrass, Lina
    et al.
    Fjellfeldt, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Högström, Ebba
    Markström, Urban
    A Healthy City for All? Social Services’ Roles in Collaborative Urban Development2022Ingår i: Urban Planning, E-ISSN 2183-7635, Vol. 7, nr 4, s. 113-123Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is broad consensus among policymakers about the urgency of developing healthy, inclusive, and socially sustainable cities. In the Swedish context, social services are considered to have knowledge that needs to be integrated into the broader urban development processes in order to accomplish such ends. This article aims to better understand the ways in which social service officials collaborate in urban development processes for developing the social dimensions of healthy cities. We draw from neo‐institutional theories, which set out actors (e.g., social service officials) as acting according to a logic of appropriateness, which means that actors do what they see as appropriate for themselves in a specific type of situation. Based on semi‐structured interviews with social services officials in 10 Swedish municipalities on their experiences of collaboration in the development of housing and living environments for people with psychiatric disabilities, we identified that they act based on (a) a pragmatic rule of conduct through the role of the problem solver, (b) a bureaucratic rule of conduct through the role of the knowledge provider, and (c) activist rule of conduct through the role of the advocator. In these roles, they have little authority in the development processes, and are unable to set the agenda for the social dimensions of healthy cities but act as the moral consciousness by looking out for everyone’s right to equal living conditions in urban development.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Berglund-Snodgrass, Lina
    et al.
    Swedish University of Agricultural Sciences.
    Fjellfeldt, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Högström, Ebba
    Umeå universitet.
    Markström, Urban
    Umeå universitet.
    Som andra?: Inkluderande livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade2023Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9. Berglund-Snodgrass, Lina
    et al.
    Hogstrom, Ebba
    Fjellfeldt, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Markstrom, Urban
    Organizing cross-sectoral housing provision planning: settings, problems and knowledge2021Ingår i: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, nr 5, s. 862-882Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the governance of housing provision, the public sector is considered unable efficiently to manage such problems through the traditional bureaucratic organizations and associated governing tools. Instead, municipalities are expected to engage in collaborative processes across sectors and with external stakeholders, with the overarching objective to deliver more efficient planning outcomes. As the processes are carried out across sectors, it opens up the opportunity to privilege certain sectors' perspectives and marginalize others. By drawing from Mouffe's agonistic political theories, this article makes an empirical account of the political in organizing cross-sectoral collaborative planning in Swedish municipalities, with the empirical example of developing municipal programmes for housing provision. The article concludes that social service is severely marginalized in what is generally a depoliticized housing provision planning process. Underpinning the collaboration is the conceptualizing of housing provision as primarily a general deficit in constructing housing. Primarily organizing objectivist knowledge, housing provision is constructed as a technical and procedural matter rather than ideological and political. Through such organizing principles, the overarching housing provision problem remains undealt with, e.g. how do we provide housing to 'all' our citizens?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Bouvin, Hanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Fälting, Anna
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Föräldrar till barn med NPF-diagnos: En kvalitativ studie om utanförskap och stigmatisering2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns forskning som visar att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, även kallat NPF-diagnoser hos barn, är starkt förknippade med ett nedsatt välbefinnande hos föräldrarna. Syftet med den här studien var att undersöka hur föräldrar till barn med NPF-diagnos påverkas till följd av sitt barns diagnos och deras upplevelser av samhällets och omgivningens stöd och bemötande med fokus på stigmatisering. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på strukturerade intervjuer från fem föräldrar. Resultaten av studien visar att föräldrarnas välbefinnande i positiv bemärkelse är förknippat med en rad faktorer som vikten av samverkan mellan professioner, samhällets och omgivningens bemötande, kunskap och respekt för föräldrarnas expertis kring det egna barnet. Föräldrarna är även i behov av stöd och avlastning och möjlighet till återhämtning. Resultatet visade även på negativa aspekter där skolan och bristande kommunikation, okunskap och dömande förhållningssätt var det som främst bidrog till ett minskat förtroende och till att upprätthålla och förstärka stigmatiseringen av föräldrarna och barnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11. Calderon-Larranaga, Amaia
    et al.
    Kirvalidze, Mariam
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete. Karolinska Institutet.
    Sacco, Lawrence B.
    Morin, Lucas
    Effectiveness of interventions to address the negative health outcomes of informal caregiving to older adults: protocol for an umbrella review2021Ingår i: BMJ Open, E-ISSN 2044-6055, Vol. 11, nr 11, artikel-id e053117Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Introduction: Framing exclusion interrelationships2021Ingår i: Social exclusion in later life: Interdisciplinary and policy perspectives / [ed] Walsh, K., Scharf, T., Van Regenmortel, S. & Wanka, A., Springer Nature, 2021, s. 289-295Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete. Karolinska Institutet & Stockholm University.
    Loneliness during the COVID-19 pandemic.2021Ingår i: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 25, nr 7, s. 1161-1164Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Responses to the COVID-19 pandemic in terms of physical distancing risk collateral damage such as increased loneliness. Older adults have been identified as being at higher risk of poor outcomes if infected and in many countries have been subjected to greater restrictions on physical contacts with others. Most research so far points towards an increase in loneliness during the pandemic. However, there has been a lack of prospective studies based on representative samples of older adults, with the oldest old, older adults with low or no Internet usage, and those in poor health currently underrepresented. Despite the significance of cultural norms for individuals' standards for social relations and, thus, the experience of loneliness, there has been a lack of comparative research on loneliness in older adults during the pandemic. Reviews have found little evidence for what interventions and what elements of interventions are effective in reducing loneliness. There is potential for social relations to be maintained via technology-based solutions, although there is a risk of excluding older adults with limited resources who are both least likely to use technology and most vulnerable to loneliness. Furthermore, remote social contacts cannot fully compensate for the loss of physical contacts. Where stay-at-home orders are not imposed, supporting neighbourliness and the community use of accessible open spaces are other options. Finally, policy responses to the pandemic need to be more nuanced and non-ageist in order to avoid unnecessary increases in loneliness in older adults.

  • 14.
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete. Aging Research Center, Karolinska Institute & Stockholm University.
    Loneliness during the COVID-19 pandemic2023Ingår i: Loneliness and Social Isolation in Old Age: Correlates and Implications / [ed] André Hajek, Steffi G. Riedel-Heller, Hans-Helmut König, Taylor and Francis , 2023, s. 191-200Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Responses to the COVID-19 pandemic in terms of physical distancing risk collateral damage such as increased loneliness. Older adults have been identified as being at higher risk of poor outcomes if infected and in many countries have been subjected to greater restrictions on physical contacts with others. Most research so far points towards an increase in loneliness during the pandemic. However, there has been a lack of prospective studies based on representative samples of older adults, with the oldest old, older adults with low or no Internet usage, and those in poor health currently underrepresented. Despite the significance of cultural norms for individuals’ standards for social relations and, thus, the experience of loneliness, there has been a lack of comparative research on loneliness in older adults during the pandemic. Reviews have found little evidence for what interventions and what elements of interventions are effective in reducing loneliness. There is potential for social relations to be maintained via technology-based solutions, although there is a risk of excluding older adults with limited resources who are both least likely to use technology and most vulnerable to loneliness. Furthermore, remote social contacts cannot fully compensate for the loss of physical contacts. Where stay-at-home orders are not imposed, supporting neighbourliness and the community use of accessible open spaces are other options. Finally, policy responses to the pandemic need to be more nuanced and non-ageist in order to avoid unnecessary increases in loneliness in older adults. © 2024 selection and editorial matter, André Hajek, Steffi G. Riedel-Heller and Hans-Helmut König; individual chapters, the contributors.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete. Aging Research Center, Karolinska Institutet and Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Lonely and sad and/or sad and lonely?2022Ingår i: International psychogeriatrics, ISSN 1041-6102, E-ISSN 1741-203X, Vol. 34, nr 7, s. 613-616Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 16.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete. Karolinska Institutet.
    Kayser Leeoza, Naima
    Karolinska Institutet.
    Lennartsson, Carin
    Karolinska Institutet.
    Livet som äldre i Dalarna: Resultat från Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor i Dalarna, SWEOLD-Dalarna2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete. Karolinska Institutet; Stockholm University.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Frank, Amanda
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Naseer, Mahwish
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete. Karolinska Institutet; Stockholm University.
    A systematic review of longitudinal risk factors for loneliness in older adults2021Ingår i: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 26, nr 2, s. 225-249Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To effectively reduce loneliness in older adults, interventions should be based on firm evidence regarding risk factors for loneliness in that population. This systematic review aimed to identify, appraise and synthesise longitudinal studies of risk factors for loneliness in older adults.

    METHODS: Searches were performed in June 2018 in PsycINFO, Scopus, Sociology Collection and Web of Science. Inclusion criteria were: population of older adults (M = 60+ years at outcome); longitudinal design; study conducted in an OECD country; article published in English in a peer-review journal. Article relevance and quality assessments were made by at least two independent reviewers.

    RESULTS: The search found 967 unique articles, of which 34 met relevance and quality criteria. The Netherlands and the United States together contributed 19 articles; 17 analysed national samples while 7 studies provided the data for 19 articles. One of two validated scales was used to measure loneliness in 24 articles, although 10 used a single item. A total of 120 unique risk factors for loneliness were examined. Risk factors with relatively consistent associations with loneliness were: not being married/partnered and partner loss; a limited social network; a low level of social activity; poor self-perceived health; and depression/depressed mood and an increase in depression.

    CONCLUSION: Despite the range of factors examined in the reviewed articles, strong evidence for a longitudinal association with loneliness was found for relatively few, while there were surprising omissions from the factors investigated. Future research should explore longitudinal risk factors for emotional and social loneliness.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete. Aging Research Center, Karolinska Institutet and Stockholm University.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Lennartsson, Carin
    Rehnberg, Johan
    A social exclusion perspective on loneliness in older adults in the Nordic countries2022Ingår i: European Journal of Ageing, ISSN 1613-9372, E-ISSN 1613-9380, Vol. 19, nr 2, s. 175-188Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Several factors associated with loneliness are also considered indicators of social exclusion. While loneliness has been proposed as an outcome of social exclusion, there is limited empirical evidence of a link. This study examines the associations between social exclusion indicators and loneliness in older adults (60+ years) in four Nordic countries. Data from four waves of the European Social Survey were pooled, providing a total of 7755 respondents (Denmark n = 1647; Finland n = 2501, Norway n = 1540; Sweden n = 2067). Measures of loneliness, demographic characteristics, health, and eight indicators of social exclusion were selected from the survey for analysis. Country-specific and total sample hierarchical logistic regression models of loneliness were developed. Significant model improvement occurred for all models after social exclusion indicators were added to models containing only demographic and health variables. Country models explained between 15.1 (Finland) and 21.5% (Sweden) of the variance in loneliness. Lower frequency of social contacts and living alone compared to in a two-person household was associated with a higher probability of loneliness in all countries, while other indicators were associated with loneliness in specific countries: lower neighbourhood safety (Sweden and Denmark); income concern (Sweden and Finland); and no emotional support (Denmark, Finland, and Sweden). A robust relationship was apparent between indicators of social exclusion and loneliness with the direction of associations being highly consistent across countries, even if their strength and statistical significance varied. Social exclusion has considerable potential for understanding and addressing risk factors for loneliness.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Daniels, Anders
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Hampgård, Tommy
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Recidivfara för unga kriminella: En litteraturöversikt om sociala riskfaktorer2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att undersöka vilka sociala riskfaktorer för återfall i brott hos unga kriminella som presenteras i aktuell forskning. Metod: Studien genomfördes genom en allmän litteraturöversikt med systematiska inslag. Sökningen gjordes i Criminology Collection och Sociology Collection. För utformning av sökstrategi användes SPIDER och de huvudsakliga inklusionskriterierna var kvantitativa, 2010-, riskfaktorer och recidivism. Syntetiseringen gjordes narrativt och studien hade en deduktiv ansats på grund av teoretisk referensram samt induktiv då slutsatserna dras från de delar av resultatet som svar på studiens syfte. Resultat: Resultatet baseras på de 14 artiklar som inkluderats varav inga artiklar från Sverige återfanns i sökningen. De huvudsakliga riskfaktorerna som visade association med recidivism var familjeförhållanden, skola och arbetsliv, umgänge, fritidsintressen och rekreation samt attityder och värderingar. Inga nya riskfaktorer presenteras i denna studie utan redan kända sammanställs och redogörs för.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20. Dsouza, Sebestina Anita
    et al.
    Ramachandran, Meena
    Nishiura, Yuko
    Venkatesh, Bhumika Tumkur
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete. Aging Research Center, Karolinska Institutet and Stockholm University.
    Assessment of time-related deficits in older adults: a scoping review protocol.2021Ingår i: BMJ Open, E-ISSN 2044-6055, Vol. 11, nr 9, artikel-id e050521Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: People with cognitive impairments often have difficulties in managing their time for daily activities. In older adults with cognitive impairments such as dementia and stroke, these may present as disorientation, poor time awareness, time perception, daily time management and so on. Time-related deficits and associated behaviours impede independent living and add considerably to caregiver strain. Several interventions are being investigated to help people with cognitive impairments orient and navigate time and do their daily activities. The provision of interventions requires the use of sound assessment tools. However, it is not clear how time-related concepts are specifically evaluated in practice, what are the available assessments and how these assessments should be selected.

    METHOD AND ANALYSIS: This protocol follows the Joanna Briggs Institute Reviewer's Manual (2020) for scoping reviews and is registered with the Open Science Framework (https://osf.io/4ptgy/). We will include the following databases: PubMed, CINAHL, Scopus, Web of Science and PsycINFO. Two reviewers will independently screen eligible studies for inclusion against the selection criteria and then review the full-text of the selected studies. We will extract the bibliographic data, study design and setting, and details of assessments used in the studies to evaluate time-related concepts including format, mode and duration of administration, psychometric properties and so on. The identified assessments will be mapped with regard to time-related concepts being evaluated and described using narrative synthesis.

    ETHICS AND DISSEMINATION: As secondary data analysis, ethics approval is not required for this scoping review. We plan to disseminate the results through peer-reviewed journals and conferences targeting health professionals working with older adults.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21. Eklund, Rakel
    et al.
    Lövgren, Malin
    Alvariza, Anette
    Kreicbergs, Ulrika
    Udo, Camilla
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete. Ersta Sköndal Bräcke University College, Stockholm; Center for Clinical Research (CKF) Dalarna, Uppsala University.
    Talking about death when a parent with dependent children dies of cancer: A pilot study of the Family Talk Intervention in palliative care.2022Ingår i: Death Studies, ISSN 0748-1187, E-ISSN 1091-7683, Vol. 46, nr 10, s. 2384-2394Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study focused on families with dependent children who participated in the Family Talk Intervention (FTI) and lost a parent during the intervention or directly thereafter. The aim was to explore how they perceived information and communication about the imminent death during the illness trajectory and after the loss. Seven families from palliative homecare settings in Sweden participated. This study suggests that it is important to support family communication when a parent is dying, since communication in this situation is unlike everyday family communication, as they enter a complex and existentially unfamiliar area, hard to initiate on their own.

  • 22. Ekman, Björn
    et al.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Vicente, Joana
    Magnusson, Lennart
    Hanson, Elizabeth
    Cost analysis of informal care: estimates from a national cross-sectional survey in Sweden.2021Ingår i: BMC Health Services Research, E-ISSN 1472-6963, Vol. 21, nr 1, artikel-id 1236Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Over the past decades, informal care has increased in most OECD-countries. Informal care is costly to caregivers and to society in the form of lost income and direct costs of providing care. Existing evidence suggests that providing informal care affects caregivers' overall health. However, estimates of the social costs of informal care based on national data on individuals are currently scarce.

    OBJECTIVE: This study contributes to the existing evidence on the costs of informal care by estimating the direct and indirect costs to caregivers using a purposive national household survey from Sweden.

    METHODS: Adopting a bottom-up, prevalence approach, the direct and indirect costs are estimated using the survey data and the value of working time and leisure time from existing sources.

    RESULTS: The results suggest that around 15% of the adult population of Sweden provide informal care and that such care costs around SEK 152 billion per year (around 3% of GDP; USD 16,3 billion; EUR 14,5 billion), or SEK 128000 per caregiver. Around 55% of costs are in the form of income loss to caregivers. The largest cost items are reduced work hours and direct costs of providing informal care. Replacing informal caregivers with professional care providers would be costly at around SEK 193,6 billion per year.

    CONCLUSIONS: Findings indicate that, even in a country with a relatively generous welfare system, significant resources are allocated toward providing informal care. The costing analysis suggests that effective support initiatives to ease the burden of informal caregivers may be cost-effective.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Eliasson, Sonja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Kröjs, Madelaine
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Föräldraskap - en falsk tro på jämställdhet?: En diskursanalys om det gemensamma föräldraansvaret2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie granskar Socialstyrelsens kunskapsstöd som är vägledande i arbetet med våld i nära relationer med syftet att undersöka hur kunskapsstödet framställer föräldraskapets gemensamma föräldraansvar när det sker våld i nära relationer. Syfte är även att analysera vilka möjliga konsekvenser framställningar av ett gemensamt föräldraansvar kan få när våld förekommer. Med en utgångspunkt i diskursanalys, feministisk ansats samt Bacchis angreppssätt ”What’s the problemrepresented to be?” som metod identifierades och analyserades två olika diskurser. I diskursen om ett könsneutralt föräldraskap tenderar våldet att tonas ner till en konflikt mellan två parter. Diskursen om ansvarsförskjutning visade att det gemensamma föräldraskapets ansvarsskyldighet för barns skydd och omsorg förflyttas till enbart den föräldern som blir utsatt för våld. Studien visade att när det sker våld i nära relationer framställs det gemensamma föräldraskapet i policydokumentet utifrån en könsneutral socialpsykologisk förståelse som utelämnade ett strukturellt perspektiv på våld.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Eneslätt, Malin
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola.
    Ayoub, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Vårdvetenskap. Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Udo, Camilla
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Kreicbergs, Ulrika
    Marie Cederschiöld högskola.
    Lövgren, Malin
    Marie Cederschiöld högskola.
    Mål och innehåll i samtal med familjer  inom stödprogrammet Family Talk Intervention i barnonkologi2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 25.
    Engström, Maria
    et al.
    Uppsala University.
    Randell, Eva
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Lucas, Steven
    Uppsala University.
    Child health nurses' experiences of using the Safe Environment for Every Kid (SEEK) model or current standard practice in the Swedish child health services to address psychosocial risk factors in families with young children – A mixed-methods study2022Ingår i: International Journal of Child Abuse & Neglect, ISSN 0145-2134, E-ISSN 1873-7757, Vol. 132, artikel-id 105820Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Child maltreatment (CM) is often hidden, and the youngest children are often thosemost exposed. CM can be prevented through programs that address risk factors, but few primaryprevention strategies have been evaluated.Objective: To examine the experiences of nurses using the Safe Environment for Every Kid (SEEK)model compared to nurses using current standard practice in the Swedish child health services(CHS) to address psychosocial risk factors in the family environment.Participants and setting: Nurses at 27 child health centers in the CHS in the county of Dalarna,Sweden participated in the study. A survey was answered by 55 nurses and 18 nurses participatedin focus-group interviews.Methods: A convergent mixed methods research design with focus-group interviews and surveydata was used. Qualitative Content Analysis was used to analyze the interview data and MannWhitney U test was used to analyze the survey data.Results: The qualitative analysis identified four categories – “Framing the prerequisites for suc-cessful practice”; “Managing the mission of the CHS”; “Meeting the family as a professional”; and“Working with psychosocial risk factors can be emotional” – under the overarching theme“Universal application of a structured method adds value to experience-based knowledge whenaddressing psychosocial risk factors”. Survey data showed that SEEK nurses rated to a greaterdegree that they possessed adequate knowledge, competence and sense of security to addresspsychosocial risk factors in their work.Conclusions: This study indicates that using SEEK can strengthen the nurses in identifying andresponding to families in need of psychosocial support.

  • 26.
    Falk Johansson, Marcus
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Vårdvetenskap. Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    For better and for worse, till death do us part: Support needs of persons caring for a co-habitant spouse or partner with dementia2024Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Caring for a partner with dementia is typically stressful and challenging. Such carers can become overwhelmed by their responsibilities, neglecting their personal needs as well as their need for support as a carer. Receipt of support is low among spouse carers, while the support received may not be appropriate for their needs. More research is required to develop effective support for this important group of carers. 

    Overall aim: To explore the life- and caring situation of spouses caring for a partner with dementia and to increase the understanding of their needs and experiences of support.  

    Methods: This thesis consists of four papers (I-IV): I, Analysis of data on informal carers of persons with dementia (n=330) from a cross-sectional survey of a stratified random probability sample of adults in Sweden (N=30 009); II and III, a cross-sectional survey of a convenience sample of people aged 65 years or older caring for a partner with dementia (N=175). Hierarchal regression models explored positive and negative aspects of caring (II), and principal component analysis examined carers’ perceptions of support (III); IV, a thematic analysis of semi-structured telephone interviews with 24 spouse carers, exploring their caring experiences. 

    Results: Compared to other carers, spouses of persons with dementia received less support from family or local authorities, while experiencing more negative impact from caring (I). Negative impact from, and positive value of, caring among spouses, were associated with different aspects of their situation (II). Support was perceived as important, yet spouses may not perceive support to themselves as more important than support to their partner (III). Spouse carers experienced a loss of self and felt confined in their situation, finding it hard to distinguish between their needs and those of their partner (IV). 

    Conclusion: Compared to other carers, spouses are more exposed to the negative aspects of caring, while being less supported. Support to spouse carers should focus on strengthening the positive aspects of caring to mitigate the negative aspects. As a spouse’s needs are conditioned by their partner’s, support should focus on spouses’ personal needs and their partners’ care needs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 27.
    Falk Johansson, Marcus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Vårdvetenskap.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Summer Meranius, Martina
    Mälardalens Högskola.
    Williams, Christine L.
    Marmstål Hammar, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad. Mälardalen University.
    Negative Impact and Positive Value of Caregiving in Spouse Carers of Persons With Dementia in Sweden2021Ingår i: Family Caregiving and Persons with Dementia, 2021, Vol. 5, s. 154-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As welfare providers struggle to meet the care needs of persons with dementia (PwDs), most of their needs are being met by a family carers, most often a spouse. The situation for spouse carers is unique, e.g., with grief, loneliness and loss of intimacy combining with stress and poor health. Research is needed to develop adequate support for spouse carers based on evidence of what influences negative and positive outcomes of care. The present study investigated psychosocial correlates of spouse carers’ (i) negative impact and (ii) positive value of caring. Data from a cross-sectional survey of 165 spouse carers community-resident in Sweden was analysed in two hierarchical regression models to predict negative impact and positive value of caring. Results found that negative impact and positive value were explained by different variables, significant predictors for negative impact included carer stress, health, and emotional loneliness, and change in intimacy with the care-recipient, while positive value was predicted by mutuality, change in closeness to the care-recipient and quality of support. Negative impact and positive value shared variance of only 17.2%. Thus, negative impact and positive value represent different aspects of the carer situation. Consequently, support needs to target several aspects in carers’ life, aiming to; facilitate for spouses to manage PwD’s impairment, increase emotional support while also strengthening the relationship between carer and PwD to reduce negative impact while increasing positive value.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Falk Johansson, Marcus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Vårdvetenskap.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete. Aging Research Center, Karolinska Institutet & Stockholm University.
    Summer Meranius, Martina
    Mälardalens Högskola .
    Williams, Christine L.
    Marmstål Hammar, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad. Mälardalens universitet; Karolinska institutet.
    Negative Impact and Positive Value of Caregiving in Spouse Carers of Persons with Dementia in Sweden2022Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 19, nr 3, artikel-id 1788Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    (1) Background: Spouse carers of persons with dementia (PwD) are particularly vulnerable to negative outcomes of care, yet research rarely focuses on their caregiving situation. This study explores factors associated with the positive value and negative impact of caregiving in spouse carers of PwD in Sweden. (2) Methods: The study was a cross-sectional questionnaire-based survey, with a convenience sample of spouse carers of PwD (n = 163). The questionnaire addressed: care situation, carer stress, health and social well-being, relationship quality and quality of support, and contained measures of positive value and negative impact of caregiving. (3) Results: Hierarchical regression models explained 63.4% variance in positive value and 63.2% variance in negative impact of caregiving. Three variables were significant in the model of positive value: mutuality, change in emotional closeness following dementia and quality of support. Six variables were significant in the model of negative impact: years in relationship, years as carer, behavioural stress, self-rated health, emotional loneliness and change in physical intimacy following dementia. (4) Conclusions: Support to spouse carers of PwD should address the carer–care-recipient relationship quality, although different aspects of the relationship should be addressed if both the positive value of caregiving is to be enhanced and the negative impact reduced.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Falk Johansson, Marcus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Vårdvetenskap. The Swedish National Graduate School for Competitive Science on Ageing and Health.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Williams, Christine L.
    Florida Atlantic University Christine E Lynn College of Nursing.
    Martina, Summer Meranius
    Mälardalens Högskola.
    Marmstål Hammar, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Spouse’s supported and unsupported care of persons with dementia: Home care and the informal caregiver’s perspective2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction. Caring for a person with dementia (PWD) can negatively affect the quality of life of informal carers, and research suggests spouse carers, often being older, are particularly vulnerable and requiring of support. Yet the formal support offered is rarely tailored to meet the needs of spouse carers of PWDs. The aim of the present study was to compare spouse carers to other carers of PWDs on a range of factors, as a foundation for a better understanding of their support needs. 

    Material and methods. Cross-sectional survey. In late 2018 a random stratified sample was taken of the Swedish population aged 18 and older. Of 30,009 people contacted, 11,168 completed and returned a questionnaire or completed a web-based version, a response rate of 37.3%. The questionnaire contained questions on whether the respondent was an informal carer for another person, the extent of care provided, contact with and support received from formal services, and impacts of care.

    Results. Of the respondents, 378 (3.38%) were carers of PWDs, of whom 107 (28.3%) were spouse carers. Spouse carers compared to other carers of PWD provide care more intenselyand are more informed on their right to support from local authorities. While more often being offered formal support in their carer role, they are less supported in providing care and report a higher negative impact (for all p<.05). 

    Conclusions. Formal support is offered to spouse carers in their carer role, but might not be tailored to their specific needs of support.

  • 30.
    Falk Johansson, Marcus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Vårdvetenskap.
    McKee, Kevin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete. Karolinska Institutet; Stockholm University.
    Williams, Christine L.
    Summer Meranius, Martina
    Hanson, Elizabeth
    Magnusson, Lennart
    Ekman, Björn
    Marmstål Hammar, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad. Mälardalen University, Västerås; Karolinska Institutet, Huddinge.
    A comparison of spouse and non-spouse carers of people with dementia: a descriptive analysis of Swedish national survey data2021Ingår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 21, artikel-id 338Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Being an informal carer of a person with dementia (PwD) can have a negative effect on the carer’s health and quality of life, and spouse carers have been found to be especially vulnerable. Yet relatively little is known about the care provided and support received by spouse carers. This study compares spouse carers to other informal carers of PwDs regarding their care provision, the support received and the psychosocial impact of care.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Fjellfeldt, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Developing Long-Term Sustainable Collaborations between Welfare Providers That Support and Promote Child and Youth Mental Health in Sweden: A Qualitative Interview Study2022Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 19, nr 13, artikel-id 7730Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When addressing child and youth mental health, policy makers around the world call for collaboration between welfare providers. Research shows, however, that cross-sector collaboration is challenging. This article aims to scrutinize the issue of sustainability in the collaborative work undertaken between welfare providers to jointly support and promote child and youth mental health. In a qualitative interview study, 19 key officials involved in collaborative mental health work in three Swedish municipalities were interviewed, 13 individually and 6 in three small groups. Data were analyzed through content analysis and the application of practice-oriented collaboration theories. The results show that informants feel collaboration is beneficial for child and youth mental health. The results also show that five aspects of this collaborative work can affect its sustainability: (1) how the collaborative work was set up: if it was a special project or part of existing organizational structures; (2) what model of funding was used; (3) how many organizational levels were involved; (4) if goals were common, concurrent or contradictive; and (5) if important stakeholders were seen to be 'missing'. Collaboration members felt their collaborative work had caused them to drift away from important non-participant stakeholders. This article concludes that to develop long-term sustainable collaborations addressing child and youth mental health, key features of collaborative work need to be taken into consideration.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Fjellfeldt, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Developing mental health policy in Sweden: a policy analysis exploring how a complex societal challenge was consigned to individual citizens to solve2023Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 13, nr 1, s. 4-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Fjellfeldt, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Implementering av samverkan inom området barn och ungas psykiska hälsa: En forskningsrapport om regionala och lokala aktörers respons på nationell styrning2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: psykisk ohälsa beskrivs som en växande samhällsutmaning. År 2016 initierades något som kan tolkas som ett perspektivskifte i svensk policy inom området.

    Syfte: i denna rapport utforskas regionala och lokala aktörers respons på nationell styrning inom området psykisk hälsa. Ett särskilt fokus läggs på samverkansinsatser som rör främjande av barn och ungas psykiska hälsa.

    Metod: en fallstudie genomfördes. En policyanalys av 127 nationella och regionala policydokument kombinerades med en intervjustudie där tre exempel på samverkansinsatser strategiskt valdes ut och nitton nyckelpersoner intervjuades.

    Resultat: i länsgemensamma handlingsplaner för psykisk hälsa identifierades insatser med ett starkt fokus på individuella faktorer. Beträffande lokala samverkansinsatser för barn och ungas psykiska hälsa visade det sig att den insats som hade stark koppling till den nya policyn hade svag förankring i den egna organisationen. Den insats som var mest integrerad saknade helt koppling till den nya policyn.

    Slutsatser: (i) psykisk ohälsa beskrivs som ett problem som ska hanteras genom att påverka individuella faktorer. Detta trots att aktuell forskning visar att även familjerelaterade, samhällsrelaterade och strukturella bestämmelsefaktorer behöver adresseras för att uppnå psykisk hälsa. Fokuset på individuella faktorer kan innebära en risk att människor förstår psykisk ohälsa som ett individuellt problem och ansvar, och (ii) det tar tid att implementera samverkan mellan olika aktörer som arbetar med barn och ungas psykiska hälsa och ohälsa. Långsiktiga styrstrategier behövs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Fjellfeldt, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Long-term sustainable collaborations: Developing long-term sustainable collaborations between welfare providers to support and promote youths’ mental health.2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 35.
    Fjellfeldt, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Samverkansformer i arbete med barn och ungas psykiska hälsa2022Ingår i: Förhållningssätt och möten: Arbetsmetoder i social omsorg / [ed] Strandberg Thomas, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, 2Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Högström, Ebba
    Berglund-Snodgrass, Lina
    Markström, Urban
    Fringe or Not Fringe?: Strategies for Localizing Supported Accommodation in a Post‐Deinstitutional Era2021Ingår i: Social Inclusion, E-ISSN 2183-2803, Vol. 9, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Finding suitable locations for supported accommodations is crucial both for the wellbeing of individuals with psychiatric disabilities (PD) and to achieve the objectives of the mental health care reform in order to create opportunities for social inclusion. This article explores municipal strategies for localizing supported accommodations for people with PD. In a multiple case study, interviews with 20 municipal civil servants from social services and urban planning were conducted. Three strategies were identified and further analyzed with a public location theory approach: (1) re‐use, i.e., using existing facilities for a new purpose, (2) fill‐in, i.e., infilling new purpose‐built facilities in existing neighborhoods, and (3) insert, i.e., inserting new premises or facilities as part of a new development. The article shows that the “re‐use” strategy was employed primarily for pragmatic reasons, but also because re‐using former care facilities was found to cause less conflicts, as residents were supposedly used to neighbors with special needs. When the “fill‐in” and “insert” strategies were employed, new accommodations were more often located on the outskirts of neighborhoods. This was a way to balance potential conflicts between residents in ordinary housing and residents in supported accommodations, but also to meet alleged viewpoints of service users’ need for a quiet and secluded accommodation. Furthermore, ideas associated with social services’ view of social inclusion and urban planning’s notion of “tricky” tenants significantly influenced localization strategies. Finally, this article is also a call for more empirical research on the decision‐making processes, use of strategies (intended or not) and spatial outcomes, when localizing supported accommodation for people with PD and other groups in need of support and service.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Högström, Ebba
    Berglund-Snodgrass, Lina
    Markström, Urban
    Institutional fringes – spatial strategies to locate supported housing in a post-deinstitutional era2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 38.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Rokka, Dalida
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Division of Occupational Therapy, Umeå University, Umeå, Sweden;Municipal Family Counselling, Mora, Sweden.
    Practitioner perspectives on art therapy with couples in relational crisis: a qualitative exploration2022Ingår i: International Journal of Art Therapy, ISSN 1745-4832, Vol. 27, nr 4, s. 152-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Art therapy could benefit couples.

    Aims

    This article explores art therapy used by couples in relational crisis from a professional perspective.MethodsSeven art therapists working in family counselling participated in the qualitative study.ResultsThe results showed that, through non-verbal communication, art making facilitated clarification of situations, handling non-talkable concerns, and added playfulness to the relationship. Three crucial dimensions were identified in the family counselling context: (1) outer frames, i.e. room and material; (2) some special conditions, i.e. that they trusted each other and both wanted to repair their relationship, and the therapist’s ability to assess this; and (3) art work techniques that all couples could master.

    Conclusions

    Art therapy could benefit couples in relational crisis, given appropriate prerequisites were ensured. Implications for practice: suitable rooms and appropriate materials have to be arranged if the social services want to offer couples in relational crisis art therapy as a tool in their work to reduce marital distress and prevent separations.

    Plain-language summary

    This study explores art therapy used by couples in relational crisis, from the viewpoint of art therapists. Seven art therapists were interviewed. The results showed art therapy could benefit couples in relational crises. Couples could understand each other better and they could get in touch with positive sides of the relationship. Three factors were experienced as important when using art therapy with couples in relational crisis: (1) to have access to an appropriate art therapy room and sufficient art therapy materials, (2) that the persons in the couple wanted to repair their relationship and that they trusted each other, and (3) that art therapists use easy art therapy techniques that all couples could master. Limitations, research recommendations and clinical implications are discussed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Gehlen, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Gunnarsson, Nina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    ”Varje liv är ett liv värt att leva oavsett vilket IQ man har”: En kvalitativ intervjustudie om vuxnas beskrivningar av sin uppväxt tillsammans med ett syskon med intellektuell funktionsnedsättning2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att växa upp tillsammans med ett syskon med funktionsnedsättning kan innebära utmaningar. Trots detta beskrivs syskon till barn med funktionsnedsättning som en bortglömd grupp i det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna personer beskriver sin uppväxt tillsammans med ett syskon med intellektuell funktionsnedsättning (IF), med fokus på hantering av svåra situationer och känslor som kan uppstå i relation till sitt syskons funktionsnedsättning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna personer som vuxit upp med ett syskon med IF. Resultatet visade att en uppväxt tillsammans med ett syskon med IF är berikande och kärleksfull. Samtidigt innebär syskonskapet ett ansvarstagande, oroskänslor och brist på uppmärksamhet från föräldrarna. Hanteringsstrategier för att handskas med svåra situationer och känslor identifierades. En diskussion har förts rörande resultatet i relation till teorierna KASAM och Coping samt tidigare forskning. Studien visar att ytterligare forskning behövs kring individer som vuxit upp med ett syskon med IF.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Hellberg, Christel
    et al.
    Swedish Agcy Hlth Technol Assessment & Assessment, Stockholm, Sweden..
    Larsson, Sam
    Stockholm Univ, Dept Social Work, Stockholm, Sweden.;Univ Gavle, Dept Social Work & Criminol, Gavle, Sweden..
    Bertilsson, Goran
    Swedish Agcy Hlth Technol Assessment & Assessment, Stockholm, Sweden..
    Domeij, Helena
    Swedish Agcy Hlth Technol Assessment & Assessment, Stockholm, Sweden..
    Tholen, Susanna Larsson
    Swedish Agcy Hlth Technol Assessment & Assessment, Stockholm, Sweden..
    Karrman-Fredriksson, Maja
    Swedish Agcy Hlth Technol Assessment & Assessment, Stockholm, Sweden..
    Ahlstrom, Gerd
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Dahlberg, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete. Karolinska Inst.
    Karlsson, Patrik
    Stockholm Univ, Dept Social Work, Stockholm, Sweden..
    Nybom, Jenny
    Natl Board Hlth & Welf, Stockholm, Sweden..
    Starke, Mikaela
    Univ Gothenburg, Dept Social Work, Gothenburg, Sweden..
    Ohrvall, Ann-Marie
    Karolinska Inst, Dept Neurobiol Care Sci & Soc, Stockholm, Sweden..
    Fahlstrom, Gunilla
    Swedish Agcy Hlth Technol Assessment & Assessment, Stockholm, Sweden..
    Evidence and evidence gaps in assessments and interventions in areas related to social work research and practice - an overview of four evidence maps2022Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This overview of four evidence maps is based on systematic reviews of assessment and interventions in social work practice. The aim was to investigate the evidence and evidence gaps within four important areas for social work research and practice. Descriptive data on search strategies and domains were collected from four evidence maps, on Social Assistance, Substance Dependence, Care for older adults respectively for persons with disabilities. The scientific quality and scientific evidence were assessed. Key findings were summarised by analyzing and discussing common and specific elements in the evidence maps. The overview was undertaken in close collaboration between researchers with expertise in the field and a government agency. The overview identified both evidence and evidence gaps with respect to effects and experiences of interventions and assessment methods in four evidence maps. Evidence maps provide a comprehensive picture of the state of social services research and can thereby be of use to both researchers and practitioners, and in the production of evidence based social work.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Hämberg, Eva
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    The legitimacy and implications of inspection in social services organisations in Sweden2021Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 11, nr 1, s. 5-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The use of inspection for the governance of human service organisations has increased. However, this type of organisations are hard to control since the tasks they have to perform are often complex and the results are hard to predict. This can be expected to have negative implications for the legitimacy and impact of inspection. The aim of this study is to contribute to an increased knowledge and understanding as to what legitimacy inspection has in social service organisations. In this case study the legitimacy of and adaption to the inspectorate’s demands in two types of inspected social service organisations are investigated: organisations where individuals’ needs for and rights to personal social services are investigated, assessed and decided (IAD), and organisations where treatment interventions are provided (TI). Altogether, 24 politicians, managers and social workers are interviewed. The study shows that the propriety of the inspectors’ descriptions and judgements about the inspected service are questioned less in the IAD than the TI-organisations. Despite this, the results suggest that the social workers in the IAD-organisations are less involved in the development and implementation of the action plans intended to come to terms with the deficiencies identified than do their colleagues in the TI-organisations. The social workers and managers in the IAD-organisations also have less faith in the plans to solve the causes of the deficiencies identified and their mode of adaption is more ritualistic. Abbreviation PSS: Personal social services, IAD: Investigation, assesment and decision making, TI: Treatment interventions, SSA: Social Services Act, NBHW: the National Board of Health and Welfare. © 2020 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Högsnes, Monika
    et al.
    Karlstads universitet.
    Grim, Katarina
    Karlstads universitet.
    Udo, Camilla
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Ullsten, Alexandra
    Region Värmland.
    Landstedt, Evelina
    Karlstads universitet.
    Psychosocial support in healthcare settings from the perspective of persons with acquired brain injury (ABI) and their relatives2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 43.
    Högström, Ebba
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering.
    Fjellfeldt, Maria (Författare till förord, introducerande material, etc.)
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Berglund-Snodgrass, Lina (Forskare)
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Markström, Urban (Forskare, Fotograf)
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Framtidsverkstad: 21-22 oktober 20222022Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    BAKGRUND  Denna folder är framtagen inom det fyra-åriga tvärvetenskapliga forskningsprojektet LEX-projektet. Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera bostadsplanering och välfärdsservice genom nya kollaborativa praktiker. Projektet startade startade 2019 och finansieras med medel från de två statliga forskningsråden Formas och Forte. Vi som jobbar i LEX är forskare inom fysisk planering, byggd miljö och socialt arbete från fyra olika lärosäten i Sverige - Blekinge tekniska högskola, Högskolan Dalarna, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU samt Umeå universitet. Till projektet hör även en referensgrupp med företrädare från Boverket, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) samt forskare från Karolinska Institutet (KI) och Kungliga tekniska högskolan (KTH).

    En framtidsverkstad är en metod som syftar till att förändra genom att kartlägga och diskutera hur en situtation ser ut idag, vad problemet är med den, hur det skulle kunna vara på ett annat sätt, dvs vad krävs för att nå detta andra sätt samt hur ansvaret för att genomföra förändringen bör fördelas.

    Den här framtidsverkstadens bestod av en stadsvandring och en workshop med tjänstepersoner från olika förvaltningar från Umeå kommun  De bilder och citat som presenteras i denna folder hade vi med som inspel till den första dagens stadsvandring. Dessa är framarbetade genom metoden PhotoVoice tillsammans med tolv personer med egen erfarenhet av psykiskohälsa, psykiatri och socialtjänst i tre grupper från tre olika städer. Deltagarna förmedlade erfarenheter av sin livsmiljö genom att fotografera olika platser och berätta om dem. Under den andra dagen träffades framtidsverkstadens deltagare föratt genomföra en workshop kring problem och möjligheter kringboende och livsmiljö för personer med psykisk ohälsa. Även samverkansfrågoroch stödinsatser behandlas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44. Högström, Ebba
    et al.
    Berglund-Snodgrass, Lina
    Fjellfeldt, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    The Challenges of Social Infrastructure for Urban Planning2022Ingår i: Urban Planning, E-ISSN 2183-7635, Vol. 7, nr 4, s. 377-380Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This editorial addresses social infrastructure in relation to urban planning and localisation, drawing together the themes in this thematic issue on “Localizing Social Infrastructures: Welfare, Equity, and Community.” Having contextualised social infrastructure, we present each of the 12 contributions by theme: (a) the social consequences of the localisation of social infrastructure for individuals, (b) the preconditions for localising social infrastructure in the urban landscape, and (c) the social consequences for the long-term social sustainability of the wider community. We conclude with the openings for future research, such as the need to continue researching localisation (for example, the ways localisations of social infrastructure support, maintain, or hinder inclusion and community-building, and which benefits would come out of using localisation as a strategic planning tool); second, funding (the funding of non-commercial social infrastructure and who would take on the responsibility); and third, situated knowledge (the knowledge needed by planners, architects, social service officials, decision makers, and the like to address and safeguard the importance of social infrastructure in urban development and regeneration processes).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Högström, Ebba
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering.
    Markström, Urban
    Umeå University.
    Berglund-Snodgrass, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering.
    Fjellfeldt, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Andersén, Jimmie
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering.
    Lillehorn, Sara
    Umeå university.
    Boende och livsmiljö för personer med psykisk ohälsa: En forskningsrapport om stödinsatser, samarbete över förvaltningsgränser och bostadsförsörjning2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport har vi redovisat den första delen av två i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet LEX-projektet. Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera bostadsplanering och välfärdsservice genom nya kollaborativa praktiker.  

    Vår utgångspunkt var att ta reda på mer om vad som kännetecknar stödinsatser riktade till människor med psykisk funktionsnedsättning och hur dessa organiseras, samt undersöka tvärsektoriell samverkan i fråga om planering för bostadsförsörjning och inkluderande livsmiljöer. 

    Vårt material visar att målgruppen för boende- och stödinsatser har förändrats. Personer med funktionsnedsättningar till följd långvarig psykossjukdom utgör fortfarande en central grupp, ofta med behov av insatser med hög servicenivå. Målgruppen för insatserna är dock stadd i förändring och detta har i några kommuner medfört en utveckling mot en mer generell organisation för stödinsatserna utan specialistfunktioner. Boendeinsatser beslutade i enlighet med SoL dominerar men en blandning av förhållningssätt kan ses, från enskilda undantag där LSS tillämpas till en kommun där alla beslut om bostad med särskild service tas enligt LSS. När det gäller verksamhetstyperna för stödinsatser dominerar det traditionella gruppboendet och boendestödet. Vissa menar att gruppboendet som typ kommer på sikt att försvinna, och bland verksamhetsansvariga finns det en samsyn att fältet i stort är på väg mot en inriktning att arbeta i riktning mot ökad självständighet och autonomi för brukarna inom verksamheterna. 

    Hur socialtjänst och samhällsbyggnadsförvaltningar arbetar tillsammans med frågor som berör målgruppen skiljer sig åt mellan kommunerna. Arbetet organiseras ibland i nätverk, ibland handlar det om koordinering, i vissa fall samarbete eller samverkan vilket gör att den gemensamma spelplanen ser tämligen olika ut. I en del kommuner finns det fora för kontinuerligt gemensamt arbete, i andra anses det inte behövas alls. Hur möten mellan de båda förvaltningarna organiseras, på vems initiativ och ansvar hanteras på olika sätt. Det är en komplex bild som träder fram där frågor förs fram i olika instanser och på olika nivåer inom den egna förvaltningen såväl som mellan förvaltningarna.  

    När det gäller det kommunala bostadsförsörjningsansvaret är arbetet med att ta fram bostadsförsörjningsprogrammet en viktig del. Tjänstepersoner från olika förvaltningar engageras på olika sätt i detta arbete, från samordning och koordinering till långsiktiga strategiska samarbeten. Olika typer av roller utvecklas, som initiativtagare, informationsgivare, expert eller språkrör med olika handlingsutrymmen.Socialtjänstens erfarenhetsbaserade kunskap om rådande situation för olika grupper tas inte alltid i bruk. Att frågan är politisk känslig och hellre förs fram som en bred målsättning om ’bostad för alla’ utan tydligare konkretisering framträder i materialet.  

    De kommunala strategierna kring lokalisering av bostäder med särskild service handlar om omvandling av befintliga lokaler, bygga nya boenden i redan uppbyggda bostadsområden samt planering för nya boenden i stadsutvecklingsprocesser. Det övergripande mönstret för lokaliseringen av boenden är i bostadsområden men i utkanten, en kompromiss mellan socialförvaltningens idéer om social inkludering och samhällsbyggnadsförvaltningarnas tankar om integritet. Brukarnas möjligheter att skaffa sig positiva grannkontakter kan dock försvåras av sådana perifera lokaliseringar. 

    Vad en inkluderande, ‘god’, livsmiljö skulle kunna vara för personer med psykisk funktionsnedsättning visar sig vara en ny frågeställning för våra informanter. Flera informanter från socialtjänsten inte tidigare funderat över hur boenden och sysselsättning förhåller sig till varandra geografiskt och på vilket sätt det påverkar upplevelser av livsmiljön. Att frågan om inkluderande livsmiljöer för vår målgrupp skulle kunna ses som en del i den bredare samhällsplaneringen var inte självklart för samhällsplanerarna. Det framkom också att det är svårare för kommunen att ställa krav på de som bygger boenden med särskild service och andra liknande omsorgsboenden än när det gäller kommunhus, bibliotek eller simhallar, något som avspeglas i lokalisering och arkitektonisk kvalitet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Jbarah, Walaa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    En kvalitativ innehållsanalys av hur ensamkommande barn framställs i svenska nyhetsmedier2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur ensamkommande barn framställs i svenska nyhetsmedier genom att studera 28 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter under oktober-december 2015 och 2017. Den metod som används i denna studie är innehållsanalys. En jämförelse mellan åren och valda nyhetstidningar görs för att konstatera om det finns någon skillnad i framställningarna av ensamkommande barn. Resultaten visar att ensamkommande barn framställs i svenska nyhetsartiklar som sårbara, en belastning och en utmaning. Jämförelsen mellan perioderna visar att man 2015 fokuserade på det stora antalet ensamkommande barn och de svårigheter som uppstod kring mottagandet: 2017 lades mer tonvikt på diskussionen kring begränsningar i flyktingmottagandet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Jeng, Agi Ramou
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Mulugeta, Shewit
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Preventive and supportive measures towards the abandonment of Female Genital Mutilation/Cutting: A Minor Field Study in The Gambia2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to examine how advocacy workers from different governmental and non-governmental organisations work with female genital mutilation/cutting (FGM/C) and gender equality in The Gambia. We further examined their experienced difficulties and the provided support to women exposed to FGM/C. The study was based on field observations of events, meetings and educational events, as well as semi-structured and open-ended interviews with ten participants. Through a thematic analysis, findings show that counselling were the main form of support, and the most experienced difficulties was the male dominance, the cultural belief and the culture of silence. Education, traditional forums and advocacy where therefore used as informative tools regarding gender roles, power positions and the harmfulness of FGM/C. Thus, findings confirm the importance of the continuous work with the gender roles, the social exclusion of the unmutilated women and the gatekeeping roles hindering the abandonment of the harmful practice.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Jess, Kari
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Lyrberg, A.
    Isaksson, J.
    Nehlin, C.
    Me & my family: a programme for children and parents in families with parental substance use problems–an outcome study2023Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Me & my family is a knowledge- and motivation-based programme that includes eight weekly sessions provided by the social services for families in which there are parental substance use problems (SUPs). The aim of this study was to evaluate the programme outcomes in terms of child and parental well-being, family climate, and parental alcohol and drug use. The study involved self-reported ratings from 59 children, aged 5–20 years, and 67 parents, of whom approximately two-thirds completed the programme and provided the self-ratings before, on completing, and three months after the intervention. Findings included a significant increase in family closeness and a significant reduction in family chaos after the intervention, which persisted three months post-intervention. Children also reported a reduction in self-rated conduct problems, whereas parents reported a similar reduction in self-rated symptoms of anxiety and depression. Parents also reported less alcohol and drug consumption post-intervention relative to baseline ratings. The findings suggest that the Me & my family programme supports child and family well-being and could potentially protect children from later detrimental outcomes. The results need to be replicated to evaluate the effectiveness of this programme compared with other programmes within the social services. © 2023 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Jess, Kari
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Lyrberg, Ann
    Nehlin Gordh, Christina
    Interventionen Jag & min familj: Ett familjeorienterat öppenvårdsprogram2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Jag och min familj är ett kunskaps- och motivationsbaserat program som omfattar åtta träffar och som ges inom socialtjänstens öppenvård för familjer där någon vuxen har problem med missbruk av alkohol eller droger. Syftet med studien var dels att utvärdera programmets resultat i termer av barns och föräldrars välbefinnande, familjeklimat och föräldrarnas alkohol- och droganvändning, men också att fånga deltagarnas, barn och föräldrars, upplevelser av att delta i programmet.

    Utfallsstudien omfattade 59 barn i åldrarna 5–20 år och 67 föräldrar, av vilka cirka två tredjedelar fullföljde programmet. Utfallet redovisar självrapporterade data före intervention, efter avslutad intervention och tre månader efteravslutad intervention. Utfallen för både barnen och de vuxna visade en signifikant ökning av närhet i familjen och en signifikant minskning av familjekaos från före intervention till efter interventionen, vilket kvarstod tre månader efter interventionen. Barnen rapporterade också en minskning av beteendeproblem, medan föräldrar rapporterade en liknande minskning av symtom på ångest och depression. Föräldrar rapporterade också mindre alkohol- och drogkonsumtion efter interventionen i förhållande till utgångsvärdena. Dessa resultat bekräftas av intervjuresultaten där både barn och vuxna berättar om hur kommunikationen ökat i familjen, att familjen lärt känna varandra bättre, och att tabut kring att prata om missbruket avlastat barnen från känslor av skuld och skam. Därmed har också föräldrarnas ångest och oro minskat. Resultaten tyder på att programmet Jag och min familj stöder barnen och familjernas välbefinnande och potentiellt skulle kunna skydda barn från senare skadliga effekter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Jess, Kari
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Socialt arbete.
    Lyrberg, Ann
    FoU Gävleborg.
    Nehlin Gordh, Christina
    Uppsala universitet.
    Jag & min familj: En studie av programmets effekter2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Programmet Jag & min familj, som riktar sig till familjer där någon vårdnadshavare har problem med missbruk av alkohol eller droger, tycks ha effekter. Effekterna visar sig framförallt på ett bättre familjeklimat och bättre psykisk hälsa för barn och vuxna. Detta bekräftas även av intervjusvar. Det behövs dock fler deltagande familjer och längre uppföljningstider för att kunna presentera robusta resultat. En utmaning har varit att få ett inflöde av familjer till programmet, ett resultat av alltmer specialiserade organisationer som arbetar i ”stuprör”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
123 1 - 50 av 150
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf