Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Abdollahi, S.
    et al.
    Acero, F.
    Ackermann, M.
    Baldini, L.
    Ballet, J.
    Barbiellini, G.
    Bastieri, D.
    Bellazzini, R.
    Larsson, Stefan
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science. Department of Physics, KTH Royal Institute of Technology, AlbaNova, Stockholm; The Oskar Klein Centre for Cosmoparticle Physics, AlbaNova, Stockholm.
    Zaharijas, G.
    Search for New Cosmic-Ray Acceleration Sites within the 4FGL Catalog Galactic Plane Sources2022In: Astrophysical Journal, ISSN 0004-637X, E-ISSN 1538-4357, Vol. 933, no 2, article id 204Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Cosmic rays are mostly composed of protons accelerated to relativistic speeds. When those protons encounter interstellar material, they produce neutral pions, which in turn decay into gamma-rays. This offers a compelling way to identify the acceleration sites of protons. A characteristic hadronic spectrum, with a low-energy break around 200 MeV, was detected in the gamma-ray spectra of four supernova remnants (SNRs), IC 443, W44, W49B, and W51C, with the Fermi Large Area Telescope. This detection provided direct evidence that cosmic-ray protons are (re-)accelerated in SNRs. Here, we present a comprehensive search for low-energy spectral breaks among 311 4FGL catalog sources located within 5° from the Galactic plane. Using 8 yr of data from the Fermi Large Area Telescope between 50 MeV and 1 GeV, we find and present the spectral characteristics of 56 sources with a spectral break confirmed by a thorough study of systematic uncertainty. Our population of sources includes 13 SNRs for which the proton-proton interaction is enhanced by the dense target material; the high-mass gamma-ray binary LS I+61 303; the colliding wind binary η Carinae; and the Cygnus star-forming region. This analysis better constrains the origin of the gamma-ray emission and enlarges our view to potential new cosmic-ray acceleration sites. © 2022. The Author(s). Published by the American Astronomical Society.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2. Abdollahi, S.
    et al.
    Acero, F.
    Baldini, L.
    Ballet, J.
    Bastieri, D.
    Bellazzini, R.
    Berenji, B.
    Berretta, A.
    Larsson, Stefan
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Zaharijas, G.
    Incremental Fermi Large Area Telescope Fourth Source Catalog2022In: Astrophysical Journal Supplement Series, ISSN 0067-0049, E-ISSN 1538-4365, Vol. 260, no 2, article id 53Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    We present an incremental version (4FGL-DR3, for Data Release 3) of the fourth Fermi Large Area Telescope (LAT) catalog of 3-ray sources. Based on the first 12 years of science data in the energy range from 50 MeV to 1 TeV, it contains 6658 sources. The analysis improves on that used for the 4FGL catalog over eight years of data: more sources are fit with curved spectra, we introduce a more robust spectral parameterization for pulsars, and we extend the spectral points to 1 TeV. The spectral parameters, spectral energy distributions, and associations are updated for all sources. Light curves are rebuilt for all sources with 1 yr intervals (not 2 month intervals). Among the 5064 original 4FGL sources, 16 were deleted, 112 are formally below the detection threshold over 12 yr (but are kept in the list), while 74 are newly associated, 10 have an improved association, and seven associations were withdrawn. Pulsars are split explicitly between young and millisecond pulsars. Pulsars and binaries newly detected in LAT sources, as well as more than 100 newly classified blazars, are reported. We add three extended sources and 1607 new point sources, mostly just above the detection threshold, among which eight are considered identified, and 699 have a plausible counterpart at other wavelengths. We discuss the degree-scale residuals to the global sky model and clusters of soft unassociated point sources close to the Galactic plane, which are possibly related to limitations of the interstellar emission model and missing extended sources. © 2022. The Author(s). Published by the American Astronomical Society.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3. Ajello, M
    et al.
    Atwood, W B
    Axelsson, M
    Bagagli, R
    Bagni, M
    Baldini, L
    Bastieri, D
    Bellardi, F
    Larsson, Stefan
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Zaharijas, G.
    Fermi Large Area Telescope Performance after 10 Years of Operation2021In: Astrophysical Journal Supplement Series, ISSN 0067-0049, E-ISSN 1538-4365, Vol. 256, no 1, article id 12Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The Large Area Telescope (LAT), the primary instrument for the Fermi Gamma-ray Space Telescope (Fermi) mission, is an imaging, wide field-of-view, high-energy gamma-ray telescope, covering the energy range from 30 MeV to more than 300 GeV. We describe the performance of the instrument at the 10 yr milestone. LAT performance remains well within the specifications defined during the planning phase, validating the design choices and supporting the compelling case to extend the duration of the Fermi mission. The details provided here will be useful when designing the next generation of high-energy gamma-ray observatories.

  • 4. Ajello, M.
    et al.
    Atwood, W. B.
    Axelsson, M.
    Baldini, L.
    Barbiellini, G.
    Baring, M. G.
    Bastieri, D.
    Bellazzini, R.
    Larsson, Stefan
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science. KTH Royal Inst Technol / Oskar Klein Ctr Cosmoparticle Phys.
    Zaharijas, G.
    High-energy emission from a magnetar giant flare in the Sculptor galaxy2021In: Nature Astronomy, E-ISSN 2397-3366, Vol. 5, no 4, p. 385-391Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Magnetars are the most highly magnetized neutron stars in the cosmos (with magnetic field 10(13)-10(15) G). Giant flares from magnetars are rare, short-duration (about 0.1 s) bursts of hard X-rays and soft gamma rays(1,2). Owing to the limited sensitivity and energy coverage of previous telescopes, no magnetar giant flare has been detected at gigaelectronvolt (GeV) energies. Here, we report the discovery of GeV emission from a magnetar giant flare on 15 April 2020 (refs. (3,4) and A. J. Castro-Tirado et al., manuscript in preparation). The Large Area Telescope (LAT) on board the Fermi Gamma-ray Space Telescope detected GeV gamma rays from 19 s until 284 s after the initial detection of a signal in the megaelectronvolt (MeV) band. Our analysis shows that these gamma rays are spatially associated with the nearby (3.5 megaparsecs) Sculptor galaxy and are unlikely to originate from a cosmological gamma-ray burst. Thus, we infer that the gamma rays originated with the magnetar giant flare in Sculptor. We suggest that the GeV signal is generated by an ultra-relativistic outflow that first radiates the prompt MeV-band photons, and then deposits its energy far from the stellar magnetosphere. After a propagation delay, the outflow interacts with environmental gas and produces shock waves that accelerate electrons to very high energies; these electrons then emit GeV gamma rays as optically thin synchrotron radiation. This observation implies that a relativistic outflow is associated with the magnetar giant flare, and suggests the possibility that magnetars can power some short gamma-ray bursts.

  • 5. Ajello, M.
    et al.
    Atwood, W. B.
    Baldini, L.
    Ballet, J.
    Barbiellini, G.
    Bastieri, D.
    Bellazzini, R.
    Berretta, A.
    Larsson, Stefan
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Zaharijas, G.
    A gamma-ray pulsar timing array constrains the nanohertz gravitational wave background2022In: Science, ISSN 0036-8075, E-ISSN 1095-9203, Vol. 376, no 6592, p. 521-523Article in journal (Refereed)
  • 6.
    Ajello, M.
    et al.
    Clemson Univ, Dept Phys & Astron, Kinard Lab Phys, Clemson, SC 29634 USA..
    Baldini, L.
    Univ Pisa, I-56127 Pisa, Italy.;Ist Nazl Fis Nucl, Sez Pisa, I-56127 Pisa, Italy..
    Ballet, J.
    Univ Paris, Univ Paris Saclay, CNRS, AIM,CEA, F-91191 Gif Sur Yvette, France..
    Barbiellini, G.
    Ist Nazl Fis Nucl, Sez Trieste, I-34127 Trieste, Italy.;Univ Trieste, Dipartimento Fis, I-34127 Trieste, Italy..
    Bastieri, D.
    Ist Nazl Fis Nucl, Sez Padova, I-35131 Padua, Italy.;Univ Padua, Dipartimento Fis & Astron G Galilei, I-35131 Padua, Italy..
    Bellazzini, R.
    Ist Nazl Fis Nucl, Sez Pisa, I-56127 Pisa, Italy..
    Berretta, A.
    Univ Perugia, Dipartimento Fis, I-06123 Perugia, Italy..
    Bissaldi, E.
    Univ & Politecn Bari, Dipartimento Fis M Merlin, Via Amendola 173, I-70126 Bari, Italy.;Ist Nazl Fis Nucl, Sez Bari, I-70126 Bari, Italy..
    Larsson, Stefan
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science. KTH Royal Inst Technol; AlbaNova, Oskar Klein Ctr Cosmoparticle Phys.
    Zrake, J.
    Clemson Univ, Dept Phys & Astron, Kinard Lab Phys, Clemson, SC 29634 USA..
    Gamma Rays from Fast Black-hole Winds2021In: Astrophysical Journal, ISSN 0004-637X, E-ISSN 1538-4357, Vol. 921, no 2, article id 144Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Massive black holes at the centers of galaxies can launch powerful wide-angle winds that, if sustained over time, can unbind the gas from the stellar bulges of galaxies. These winds may be responsible for the observed scaling relation between the masses of the central black holes and the velocity dispersion of stars in galactic bulges. Propagating through the galaxy, the wind should interact with the interstellar medium creating a strong shock, similar to those observed in supernovae explosions, which is able to accelerate charged particles to high energies. In this work we use data from the Fermi Large Area Telescope to search for the gamma-ray emission from galaxies with an ultrafast outflow (UFO): a fast (v similar to 0.1 c), highly ionized outflow, detected in absorption at hard X-rays in several nearby active galactic nuclei (AGN). Adopting a sensitive stacking analysis we are able to detect the average gamma-ray emission from these galaxies and exclude that it is due to processes other than UFOs. Moreover, our analysis shows that the gamma-ray luminosity scales with the AGN bolometric luminosity and that these outflows transfer similar to 0.04% of their mechanical power to gamma-rays. Interpreting the observed gamma-ray emission as produced by cosmic rays (CRs) accelerated at the shock front, we find that the gamma-ray emission may attest to the onset of the wind-host interaction and that these outflows can energize charged particles up to the transition region between galactic and extragalactic CRs.

  • 7. Ajello, M.
    et al.
    Baldini, L.
    Bastieri, D.
    Bellazzini, R.
    Berretta, A.
    Bissaldi, E.
    Blandford, R. D.
    Bonino, R.
    Larsson, Stefan
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science. KTH Royal Institute of Technology, AlbaNova, Stockholm; The Oskar Klein Centre for Cosmoparticle Physics, AlbaNova, Stockholm.
    Zaharijas, G.
    First fermi-LAT solar flare catalog2021In: Astrophysical Journal Supplement Series, ISSN 0067-0049, E-ISSN 1538-4365, Vol. 252, no 2, article id abd32eArticle in journal (Refereed)
  • 8.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    ”Nu läser vi grodans dagbok”: Läs- och skrivutvecklande praktiker i naturvetenskapsundervisning i förskoleklass2022In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 27, no 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet var att bidra med kunskap om läs- och skrivutvecklande undervisning i sociala praktiker genom textutforskning och meningsskapande i naturvetenskap i en förskoleklass. Studiens utgångspunkt var att undervisning i förskoleklass behöver inriktas mot gemensamt samtalande, lyssnande, skrivande och läsande i meningsfulla och funktionella situationer för att ge eleverna möjlighet att utforska språkets form, innehåll och funktion i social interaktion. Fem lektioner då aktiviteter i naturvetenskap genomfördes i förskoleklass observerades utifrån ett lärar- och undervisningsperspektiv. Analysen utfördes med utgångspunkt i Luke och Freebodys resursmodell, som behandlar fyra sociala praktiker: kodknäckarens, textskaparens, textanvändarens och den kritiska läsarens roll. Resultatet visar att utforskandet i samband med undervisning i naturvetenskap möjliggjorde för elever att röra sig mellan de fyra praktikerna i resursmodellen i social interaktion och i meningsfulla sammanhang. Eleverna gavs förutsättningar att göra språkliga upptäckter och stärka sina ämneskunskaper både enskilt och tillsammans med andra, vilket är gynnsamt för den framväxande läsförståelsen. Läraren fokuserade inte språkutveckling utan naturvetenskapen var i centrum. Artikeln diskuterar potential att stärka den läs- och skrivutvecklande didaktiken i samband med texthändelser i naturvetenskap genom explicit undervisning om språkliga aspekter i funktionella sammanhang samt genom att lyfta fram hur form, innehåll och funktion samspelar i olika texttyper.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Språkstimulerande undervisning i naturvetenskap och teknik2021 (ed. 1)Book (Other academic)
  • 10.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Sandberg, Gunilla
    Mälardalens universitet, Akademin utbildning, kultur och kommunikation.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen.
    Läs- och skrivutvecklande undervisning i ämnesområdena språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik och samhälle samt lek i förskoleklass?2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte

    Svensk forskning som studerat förskoleklassens praktik, har funnit att läs- och skrivundervisningen i förskoleklassen huvudsakligen sker i formaliserade sammanhang och utan koppling till elevers erfarenheter. Vi fann däremot i en observationsstudie att det i förskoleklassens teknikundervisning uppstod möjligheter att skapa undervisning som stödjer elevers läs- och skrivutveckling genom språkanvändning i social interaktion och utforskande i en meningsfull kontext (Alatalo & Johansson, 2019). Det föreliggande projektets övergripande syfte är därför att med hjälp av en teoretisk modell för läs- och skrivutveckling (Freebody & Luke, 1999) och med stöd i ytterligare ett analysverktyg (Liberg, 2008), identifiera och analysera läs- och skrivutvecklande undervisning inom följande ämnesområden i förskoleklassens centrala innehåll: språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik och samhälle samt lek. Syftet är tudelat: projektet avser att bidra med kunskap om hur läs- och skrivutvecklande undervisning tar sig uttryck i förskoleklassens didaktiska verksamhet, men också att identifiera potential att utveckla läs- och skrivundervisningen. 

    Teoretiska utgångspunkter

    Förskola och förskoleklass har möjligheter att hjälpa barn att utveckla fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom parallellt med en undervisning som utvecklar läsförståelse (van den Broek, 2005). Tidig läs- och skrivutveckling behöver stimuleras systematiskt (Partanen & Siegel 2014) och i social interaktion i funktionella sammanhang (Gillen & Hall 2013). För att eleverna ska förstå språkets meningsbärande funktion och syftet med att läsa och skriva är det nödvändigt att de ges rika möjligheter att göra språkliga upptäckter, både enskilt och tillsammans med andra och i såväl det talade som det skrivna språket (Guo et al., 2012). De behöver därför få medverka i en repertoar av sociala praktiker där olika möjligheter för språk-, läs- och skrivaktiviteter ges (Freebody & Luke, 1999). Muntliga texthändelser där språkets form, syfte och innehåll är i samspel med varandra främjar elevers läs- och skrivutveckling.  Lärarens explicita undervisning om språkliga aspekter i funktionella sammanhang är viktig (Liberg, 2008), vilket är en grund för våra analyser.

    Studiens design  Fyra forskare videoobserverar undervisning under två dagar var i sex olika förskoleklasser under höstterminen 2021 och i sex under vårterminen 2022 (sammanlagt 96 dagars observation i 48 olika förskoleklasser). Didaktiskt inriktade intervjuer genomförs med de observerade förskoleklassernas lärare. Materialet analyseras stegvis med strukturerade verktyg: 1) analys utifrån didaktisk teori, 2) analys utifrån Freebody och Lukes resursmodell med de fyra sociala praktikerna kodning, textskapande, textanvändning och kritisk utforskning av text och 3) analys utifrån tre olika former av läs- och skrivundervisning: formaliserad, funktionaliserad och balanserad (Liberg, 2008). Även kvantitativt inriktade analyser genomförs.

    Preliminära resultat Preliminära resultat indikerar att lärare generellt fokuserar fonologisk medvetenhet, bokstäver och fonem-grafem-kopplingar i ämnesområdet språk och kommunikation, och att det återkommer i en del andra ämnesområden och på raster. I observationerna hittills ser vi att det pågår muntligt utforskande och språklig kommunikation i samtliga observerade  ämnesområden. Vidare analyser pågår och kommer att presenteras.

    Relevans för forskningsområdet

    Utifrån det planerade projektets syfte och design är det möjligt att utveckla en bred kunskapsbas om tidig läs- och skrivundervisning, vilket är angeläget eftersom den tidiga läs- och skrivutvecklingen korrelerar positivt med senare skolgång (Cunningham & Stanovich, 1997).

     

    Alatalo, T. & Johansson, A.-M. (2019. ”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?” Läs- och skrivutveckling i teknikundervisning i förskoleklass. Nordic Journal of Literacy Research 5(3), 49–62.

    Bradley, L., & Bryant, P. (1983). Categorizing sounds and learning to read – a causal connection. Nature, 301, 419-421. 

    Cunningham, A. E., & Stanovich, K. E. (1997). Early reading acquisition and its relation to reading experience and ability 10 years later. Developmental Psychology, 33, 934–945.

    Freebody, P., & Luke, A. (1999). Further notes on the Four Resources Model. Reading Online. http:www.readingonline.org/research/lukefreebody.html

    Gillen, J. & Hall, N. (2003). The emergence of early childhood literacy. In: Hall N, Larson J and Marsh J. (eds) Handbook of Early Childhood Literacy. London: Sage Publications: pp. 1–12.

    Guo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J.N. and McGinty, A. (2012) The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children’s emergent literacy growth. Journal of Research in Reading 35(3) 308–327. 

    Hofslundsengen, H., Hagtvet Eriksen, B., & Gustafsson, J.(2016). Immediate and delayed effects of invented writing intervention in preschool. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 29(7), 1473-1495. 

    Jönsson, K. (2019). Läsande och skrivande I skolans första år. I C. Liberg & J. Schmidt (Red.), Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber

    Liberg, C. (2008). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. Hämtad 4 december 2018 från www.ep.liu.se/ecp/032/004/ecp0832004.pdf.

    Partanen, M., & Siegel, L.S. (2013). Long-term outcome of the early identification and intervention of reading disabilities. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 27(4), 665–684. DOI 10.1007/s11145-013-9472-1

    Pearson, P. D., Hiebert, E. H., & Kamil, M. L. (2007). Vocabulary assessment: What we know and what we need to learn. Reading Research Quarterly, 42(2), 282–296. 

    van den Broek, Paul, Rapp, David N., & Kendeau, Panayota (2005). Integrating memorybased and  constructionist processes in accounts of reading comprehension. Discourse Processes, 39, s. 299–316.

     

  • 11.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Wijnbladh, Cecilia
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet.
    Språk-, läs- och skrivutvecklande undervisning i matematik, teknik och svenska i förskoleklass – möjligheter och utmaningar. Symposium.2024Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Forskningsämne: Läs- och skrivdidaktik

    Forskare: Tarja Alatalo, Högskolan Dalarna, Annie-Maj Johansson, Högskolan Dalarna, Cecilia Wijnbladh, Högskolan Dalarna, Sari Vuorenpää, Stockholms universitet

    I detta forskningsprojekt studeras läs- och skrivutvecklande undervisning i olika ämnesområden i svensk förskoleklass (6-åriga elever). I tidigare genomförda observationsstudier av undervisning i ämnesområdena teknik och naturvetenskap i förskoleklass framkom att där skapades undervisning som stödjer elevers läs- och skrivutveckling genom språkanvändning i sociala och utforskande praktiker (Alatalo & Johansson, 2019, 2022). Eftersom tidig läs- och skrivstimulans i social interaktion i funktionella sammanhang främjar elevers läs- och skrivutveckling (Gillen & Hall 2013), går vi vidare på en bredare front för att undersöka hur undervisningen ser ut inom fler ämnesområden i förskoleklassen. Eleverna behöver ges rika möjligheter att göra språkliga upptäckter, både själva och tillsammans med andra och i såväl det talade som det skrivna språket, för att de ska förstå språkets meningsbärande funktion och syftet med att läsa och skriva (Guo et al., 2012). 

    Läs- och skrivutveckling betraktas med utgångspunkt i “The simple view of reading”, där ordavkodning och förståelse är avgörande faktorer för läsutvecklingen (Gough & Tunmer, 1986). Det innebär att kodfokuserade praktiker med fokus på fonologisk medvetenhet och ordavkodning och meningsfokuserade praktiker med fokus på t.ex. ordförrådsutveckling i meningsfulla sammanhang, främjar elevers läs- och skrivutveckling (jfr. Bradley & Bryant, 1983; Pearson et al., 2007; Ruotsalainen et al., 2021). 

    Projektet, där lektioner videoobserverats i 42 olika skolor och intervjuer genomförts med 52 lärare i de aktuella klasserna, har som syfte att bidra med kunskap om hur läs- och skrivutvecklande undervisning tar sig uttryck i förskoleklassens didaktiska verksamhet, men också att identifiera potential att utveckla läs- och skrivundervisningen. Utifrån projektets syfte och design är det möjligt att utveckla en bred kunskapsbas om tidig läs- och skrivundervisning, vilket är angeläget eftersom en språkstimulerande skolförberedande didaktisk verksamhet också kan medverka till att minska antalet elever som misslyckas med sin läs- och skrivutveckling i skolans tidiga år (Lundberg et al., 2012).

     I detta symposium presenteras preliminära resultat från fyra delstudier i projektet. 

     Den första presentationen diskuterar hur dialogisk matematikundervisning med utgångspunkt i ämnesbegrepp möjliggör för elever att medverka i meningsfokuserade och kodfokuserade läs- och skrivpraktiker. Studien indikerar att matematiklektionerna stödjer elevernas läs- och skrivutveckling, vilket innebär att matematikundervisningen kan uppfattas som språk-, läs- och skrivundervisning.

     Den andra presentationen synliggör hur elevers medverkan i teknikundervisning skapar förutsättningar för dem att utveckla sin förmåga att kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang. Det indikerar att teknikundervisningen har potential att medverka till rika språkupplevelse för elever i förskoleklass.

    Den tredje presentationen behandlar lärares uppfattning av möjligheter att följa och främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling i förskoleklass. Studien bidrar också med att utveckla teori om hur språk-, läs- och skrivundervisningen i tidiga skolår kan differentieras för en mer likvärdig utbildning. 

     Den fjärde presentationen synliggör komplexiteten i lärares uppdrag att stötta och leda varje elevs språk-, läs-, och skrivutveckling utifrån elevens förutsättningar, förmågor och behov. Alla elevers behov av rika möjligheter att göra språkliga upptäckter för att stärka språk-, läs- och skrivutvecklingen problematiseras.

     Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet, 2020-03954

    Referenser

    Alatalo, T. & Johansson, A.-M. (2022). ”Nu läser vi grodans dagbok”: Läs- och skrivutvecklande praktiker i naturvetenskapsundervisning i förskoleklass. Pedagogisk Forskning i Sverige, 27(2), 96–118. https://doi.org/10.15626/pfs27.02.05

    Alatalo, T. & Johansson, A.-M. (2019). ”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?” Läs- och skrivutveckling i teknikundervisning i förskoleklass. Nordic Journal of Literacy Research 5(3), 49–62. https://doi.org/10.23865/njlr.v5.2018

    Bradley, L., & Bryant, P. (1983). Categorizing sounds and learning to read – a causal con-nection. Nature, 301, 419-421. 

    Gillen, J. & Hall, N. (2003). The emergence of early childhood literacy. I N. Hall, J. Larson & J Marsh. (Eds.). Handbook of Early Childhood Literacy (pp. 1–12). Sage Publications.

    Gough, P. B., & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, Reading, and Reading Disability [Academic Journal Electronic Resource]. Remedial and Special Education (RASE), 7(1), 6–10. 

    Guo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J.N. and McGinty, A. (2012). The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children’s emergent literacy growth. Journal of Research in Reading 35(3) 308–327. 

    Lundberg, I., Larsman, P., & Strid, A. (2012). Development of phonological awareness dur-ing the preschool year: The influence of gender and socio-economic status. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 25(2), 305–320.

    Pearson, P. D., Hiebert, E. H. & Kamil, M. L. (2007). Vocabulary assessment: What we know and what we need to learn. Reading Research Quarterly, 42, (2), 282–296.

     

    Matematikundervisning är även språk-, läs- och skrivundervisning 

    Tarja Alatalo

    Denna delstudie syftar till att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande didaktik i matematikundervisningen i förskoleklass. Undervisning med fokus på ämnesspråkliga perspektiv (content area literacy), det vill säga undervisning som främjar elevers förmåga att lyssna, tala, läsa, skriva och se för att få information inom ett specifikt ämnesområde (Vacca & Vacca, 2002), stödjer elevers läs- och skrivutveckling (Moss, 2005). Förmågan att använda och förstå talat språk har visats vara en av de tidigaste prediktorerna för en god läsutveckling (National Early Literacy Panel, 2008). Därför är en undervisning som stimulerar unga elever till språklig interaktion och där läraren engagerar eleverna i en innehållsrik och målinriktad undervisning gynnsam för förmågor och färdigheter som är förknippade med elevernas senare läsframgång (Lonigan, 2015). Sådan undervisning förstås i denna studie som dialogisk (Alexander, 2018; Kim & Wilkinson, 2019). 

    Videoobservationer av matematikundervisning genomfördes i 14 olika klassrum i förskoleklass. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Alexanders (2018) definition av dialogisk undervisning. Begreppen meningsfokuserade och kodfokuserade praktiker (Ruotsalainen et al., 2021) användes till att förstå och synliggöra vilka läs- och skrivutvecklande möjligheter matematikundervisningen erbjuder eleverna. 

    Analyserna pekar på att lärarna går igenom de matematiska begreppen i dialogisk undervisning samtidigt som de växlar, till viss del, mellan meningsfokuserade och kodfokuserade praktiker. Eleverna ges rika möjligheter att lära sig matematiska termer och begrepp i social interaktion och i meningsfulla sammanhang genom dialogisk undervisning under matematiklektionerna. Eleverna blir också involverade i att läsa och skriva välbekanta ord och symboler samt möter skrift och ges möjlighet att se och samtala om skriven text, vilket främjar deras avkodningsförmåga och förståelse för skrift. 

    Referenser  

    Alexander, R. (2018). Developing dialogic teaching: genesis, process, trial. Research Paper in Education, 33(5), 561–598.

    Alexander, R. J. (2017). Towards dialogic teaching: Rethinking classroom talk (5th ed.). UK: Dialogos. 

    Kim, M-Y., Wilkinson, I., A.G. (2019). What is dialogic teaching? Constructing, deconstructing, and reconstructing a pedagogy of classroom talk. Learning, Culture and Social Interaction, 21, 70–86. https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2019.02.003. 

    Lonigan, C. J. (2015). Literacy development. In R. M. Lerner, L. S. Liben, & U. Mueller (Eds.), Handbook of child psychology and developmental science, cognitive processes, (Vol. 2, pp. 763–805). John Wiley & Sons.  

    Moss, B. (2005). Making a case and a place for effective content area literacy instruction in the elementary grades. Reading Teacher, 59(1), 46–55.

    National Early Literacy Panel. (2008). Developing early literacy: Report of the National Early Literacy Panel. National Institute for Literacy. https://lincs.ed.gov/publications/pdf/NELPReport09.pdf

    Ruotsalainen, J., Pakarinen, E., Poikkeus, A-M., & Lerkkanen, M-K. (2022). Literacy instruction in first grade: Classroom-level associations between reading skills and literacy instruction activities. Journal of Research in Reading 45(1), 83–99.

    Vacca, R. T., & Vacca, J. L. (2002). Content area reading (7th ed.). Allyn & Bacon.

     

    Teknikundervisningen möjliggör för elever att utveckla sin förmåga att kommunicera i tal och skrift för olika syften

    Annie-Maj Johansson 

    Tidigare studier visar att integrering mellan skolämnen och praktiker som stödjer elevers språk-, läs- och skrivutveckling har positiv betydelse för elevers lärande (Neuman et al., 2019). Den svenska läroplanen (Skolverket, 2019) uttrycker att elever i förskoleklass ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att ”kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften”. Det innebär att den pedagogiska verksamheten ska skapa tillfällen och möjligheter för eleverna att utveckla sin förmåga att kommunicera i tal och skrift. 

    Syftet med den här delstudien är att få kunskap om hur elevers medverkan i förskoleklassens teknikundervisning skapar förutsättningar för eleverna att utveckla sin förmåga att kommunicera i tal och skrift för olika syften. 

    Data har samlats in genom videoinspelade klassrumsobservationer vid åtta olika förskoleklassers teknikundervisning. Totalt videoinspelades tio lektionstillfällen varav två lektioner genomfördes i form av klassamtal, två lektioner bestod av grupparbeten och sex lektionstillfällen handlade om att, i helklass, konstruera ett föremål. Videoinspelningarna har transkriberats och analyserats. För att synliggöra på vilka sätt teknikundervisning ger elever förutsättningar att utveckla kommunikativa förmågor har fem principer i dialogisk undervisning varit centrala i analysarbetet (Alexander, 2018). 

    Det framkommer att olika undervisningsformer möjliggör olika typer av kommunikation och vem som har talutrymme. Vid de kollektiva samtalen, i klassamtal och grupparbeten, ges eleverna större talutrymme och har därmed möjlighet att lyssna, dela idéer och funderingar med varandra. Vid dessa tillfällen är eleverna också delaktiga i samtal där de erbjuds att analysera, argumentera och lösa problem. Vid de sex lektionstillfällen där varje elev ska konstruera ett förutbestämt föremål framkommer en spänning mellan undervisningens mål, att konstruera ett tekniskt föremål, och elevernas möjlighet att interagera och komma med egna idéer och förslag till konstruktionens utformning och genomförande. 

    Referenser

    Alexander, R. (2018). Developing dialogic teaching: genesis, process, trial. Research Paper in Education, 33(5), 561–598.

    Neuman Susan B., Kaefer, Tanya, & Pinkham, Ashley (2014). Building background knowledge. Reading Teacher, 68(2), 145-148. https://doi.org/10.1002/trtr.1314

    Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2019. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.

     

    Förutsättningar att följa och främja elevers skriftspråksutveckling i svenska (språk och kommunikation) och i lek

    Cecilia Wijnbladh 

     Studier och rapporter har visat att lärare vill undervisa så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas mot läroplanens fastställda krav i svenska och svenska som andraspråk, men att de av olika anledningar inte lyckas fullt ut (Aminoff, 2017, 2021; Skolinspektionen, 2015). Den här studien avser att bidra med kunskap om hur lärare följer och främjar skriftspråksutvecklingen i tidiga skolår. Dessutom kan studien bidra till att utveckla teorier om hur skriftspråksundervisningen i tidiga skolår kan differentieras för en mer likvärdig utbildning. 

    Inom Vygotskijs (1978) teori, relaterar den proximala utvecklingszonen tillsammans med begreppet stöttning (Wood et al., 1976) till att följa och främja elevens skriftspråksutveckling. Att följa elevens skriftspråksutveckling innebär här att identifiera dess proximala utvecklingszon. Att främja innebär att tillhandahålla lämplig stöttning och utmana eleven på ett sätt som är anpassat till dess nuvarande skriftspråkliga utveckling. I leken ges elever via social interaktion med lärare och andra elever möjlighet att utforska sin skriftspråkliga förmåga inom den proximala utvecklingszonen (Vygotskij, 1978).

     Resultatet av tematisk analys (Braun & Clarke, 2006) av tolv lärarintervjuer visar att lärare följer elevers skriftspråksutveckling genom både formell och informell bedömning. I lärarnas utsagor framgår det att de tar ansvar för att ge stöd till elever som inte har kommit så långt i sin skriftspråksutveckling genom nivågruppering, ökad lärarresurs, mer uppföljning och individuell övning. De elever som har kommit längre i sin skriftspråksutveckling förväntas att ofta själva ta initiativ till utmaningar, och ibland villkorar andra syften möjligheten för dessa elever att utmanas på sin nivå. Analyser pekar på att när undervisningen följer och främjar samtliga elevers skriftspråksutveckling kan den sägas vara differentierad. Kännetecknande för sådan undervisning är att stöd ges på olika sätt och att uppgifterna kan genomföras på olika nivåer, att elevinitiativ tillvaratas och att eleverna ges utrymme att välja samt textskapande aktiviteter.

     Referenser 

     Aminoff, C. (2017). Samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter i förskoleklass. [Licenciatuppsats, Linköpings universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-136237 

    Aminoff, C. (2021). Skriftspråkliga handlingar i förskoleklass och årskurs 1 (Publication Number 235) [Doktorsavhandling, Linköpings universitet].

    Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

    Gough, P. B., & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, Reading, and Reading Disability [Academic Journal Electronic Resource]. Remedial and Special Education (RASE), 7(1), 6–10. 

    Skolinspektionen. (2015). Undervisning i förskoleklass   http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/undervisning-i-forskoleklass/ 

    Wood, D., Bruner, J. S., & Ross, G. (1976). The role of tutoring in problem solving. Child Psychol Psychiatry, 17(2), 89-100. https://doi.org/10.1111/j.1469-7610.1976.tb00381.x

    Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Harvard University Press.

      

    Ett myller av språkliga möjligheter och behov – lärares beskrivningar av elever och elevgrupper

    Sari Vuorenpää

    Delstudiens syfte är att utveckla kunskap om hur den språk-, läs- och skrivutvecklande undervisningen i förskoleklass utmanas av elevernas varierade förutsättningar och behov uttrycka av lärare. Presentationen baseras på 52 lärarintervjuer som utmynnat i följande teman: sociala och relationella aspekter, språk och kunskap samt elevers olikheter.  Studien utgår från didaktisk teori om vem som undervisas (Jank & Meyer, 1997). Centralt är att mötet mellan elev och undervisningsinnehåll blir så fruktsamt som möjligt och vad lärare placerar i förgrund respektive bakgrund i den didaktiska reliefen (Liberg, 2017). Tidigare studier visar hur i förhand bestämda kategoriseringar kan reducera såväl grupper som individer till just den olikhet de representerar (Britse & Bunar, 2022). 

    En återkommande beskrivning av elevgrupperna är att de är spretiga, men samtidigt är eleverna glada, kamratliga, lugna och nyfikna. Uttryck som synliggörs i empirin exemplifieras med ett exempel: Jag får med hela mittenklicken men inte dom som behöver extra utmaningen eller som inte hänger med. Flerspråkiga elever beskrivs varierat: från eleven som bara kan tre ord svenska till berättelser om elever som ligger jättelångt fram – hen både läser och skriver. I någon grupp finns det elever som enbart talar engelska där läraren konstaterar att eleven inte har sagt något på svenska under hela förskoleklassåret. I lärarnas beskrivningar återkommer förutom nämnda aspekter även olika uttryck för olikheter såsom:  selektiv mutism, språkstörning, koncentrationssvårigheter, fysisk utåtriktning, behov av särskilt stöd, pågående utredningar, fått diagnoser, utvecklingsstörning, fysiska och kognitiva utmaningar samt förklaringar om barn som endast kan leka bredvid och inte med andra barn. 

    Alla elevers möjligheter att göra språkliga upptäckter problematiseras, vilket är särskilt viktigt eftersom elever i förskoleklass är i en ålder då språket har en särskilt stor potential att utvecklas (t.ex. Hofslundsengen et al., 2016). 

     Referenser

    Britse, E. & Bunar, N. (2022). Mångfald, olikhet och likvärdighet. Om hur skolpersonal uppfattar och förhåller sig till mångfald bland elever. Utbildning och demokrati 31(3), 57–78.

    Hofslundsengen, H., Hagtvet Eriksen, B., & Gustafsson, J. (2016). Immediate and delayed effects of invented writing intervention in preschool. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 29(7), 1473–1495.

    Jank, W. & Meyer, H. (1997). Didaktikens centrala frågor. I M. Uljens (Red.) Didaktik (s. 47–74). Studentlitteratur.

    Liberg, C. (2017). Att vara lärare – den didaktiska reliefen. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.) Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare (s. 351–372). Natur & Kultur.

  • 12.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Matematikundervisning – en läs- och skrivutvecklande didaktik i förskoleklass2023Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande didaktik i matematikundervisningen i förskoleklass. Undervisning med fokus på ämnesspråkliga perspektiv (content area literacy), det vill säga undervisning som främjar elevers förmåga att lyssna, tala, läsa, skriva och se för att få information inom ett specifikt ämnesområde (Vacca & Vacca, 2002), stödjer elevers läs- och skrivutveckling (Moss, 2005). Förmågan att använda och förstå talat språk har visats vara en av de tidigaste prediktorerna för en god läsutveckling (National Early Literacy Panel, 2008). Därför är en undervisning som stimulerar unga elever till språklig interaktion och där läraren engagerar eleverna i en innehållsrik och målinriktad undervisning gynnsam för förmågor och färdigheter som är förknippade med elevernas senare läsframgång (Lonigan, 2015). Sådan undervisning förstås i denna studie som dialogisk (Alexander, 2017; Kim & Wilkinson, 2019). Vi ser språket som ett verktyg för att tänka och prata, vilket i denna studie innebär att lärare och elever samtalar om matematiska begrepp och knyter an till exempelvis videofilm, sagor, bilder, tärningar och sedlar. Videoobservationer av matematikundervisning genomfördes i 17 olika klassrum i förskoleklass. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Freebody och Lukes (1999) resursmodell där dess fyra praktiker som fokuserar på kodning, textskapande, textanvändning och kritiskt utforskande användes till att förstå och synliggöra vilka läs- och skrivutvecklande möjligheter matematikundervisningen erbjöd eleverna. Preliminära resultat tyder på att praktikerna som stödjer meningsskapande utifrån text samt textanvändande var mest framträdande i den dialogiska undervisningen. Elever och lärare meningsskapande om matematiska begrepp som exempelvis mönster, antal, hälften och dubbelt, i funktionella sammanhang och med utgångspunkt i elevernas erfarenheter. Praktiska metoder och åskådliggörande artefakter för att stötta elevernas förståelse var centrala i undervisningen. Matematikundervisning som en läs- och skrivutvecklande didaktik diskuteras. 

    Studien är finansierad av Vetenskapsrådet, 2020-03954

     

    Alexander, R. J. (2017). Towards dialogic teaching: Rethinking classroom talk (5th ed.). York, UK: Dialogos. 

    Freebody, P. & Luke, A. (1990). Literacies programs:  Debates and demands in cultural context.  Prospect 5(3), 85–94.

    Kim, M-Y., Wilkinson, I., A.G. (2019). What is dialogic teaching? Constructing, deconstructing, and reconstructing a pedagogy of classroom talk. Learning, Culture and Social Interaction, 21, 70–86. https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2019.02.003. 

    Lonigan, C. J. (2015). Literacy development. In R. M. Lerner, L. S. Liben, & U. Mueller (Eds.), Handbook of child psychology and developmental science, cognitive processes, (Vol. 2, pp. 763–805). Hoboken, NJ: John Wiley & Sons.  

    Moss, B. (2005). Making a case and a place for effective content area literacy instruction in the elementary grades. Reading Teacher, 59(1), 46–55.

    National Early Literacy Panel. (2008). Developing early literacy: Report of the National

    Early Literacy Panel. Washington, DC: National Institute for Literacy. https://lincs.ed.gov/publications/pdf/NELPReport09.pdf

    Vacca, R. T., & Vacca, J. L. (2002). Content area reading (7th ed.). Boston: Allyn & Bacon.

  • 13.
    Antell, Susanne
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Dimenäs, Jörgen
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Knies, Lena
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Maad, Johanne
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Walter, Sofia
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Arbetsintegrerad lärarutbildning: En modell för att utbilda lärare som minskar klyftan mellan akademi och skolverksamhet2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I lärarutbildningar beskrivs ofta såväl nationellt som internationellt den klyfta som finns mellan de verksamhetsförlagda och de högskoleförlagda delarna av utbildningarna. Det görs i flera lärarutbildningar ansträngningar att minska denna klyfta genom en närmare integration av dessa delar och inte minst fokuseras handledningens betydelse. Den arbetsintegrerade lärarutbildning som undersöks i föreliggande studie är ett resultat av ett sådant samarbete mellan en högskola och skolhuvudmän i en region med 15 kommuner. Studien syftar till att belysa arbetsintegrerade utbildningarnas attraktivitet och hur de arbetsintegrerade utbildningarna stödjer lärarstudenters möjlighet att utvecklas i läraryrket under sin utbildning. Ett huvudsakligt avstamp tas i Lave & Wengers teori ”situated learning” som bl.a. berör yrkesutbildningar. Det empiriska dataunderlaget utgörs av enkäter som analyserats utifrån såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter. Sammanfattningsvis är slutsatserna att arbetsintegrerad lärarutbildning är attraktiv och ger lärarstudenterna möjlighet att utvecklas i läraryrket, men det finns flera områden som behöver utvecklas. De arbetsintegrerade utbildningarna är kvalificerade utbildningar, som för lärarstudenterna inte bara handlar om vad en lärare bör göra utan i huvudsak handlar om en möjlighet att befinna sig i något. Detta kan ses som ett unikt fokus vad gäller lärarutbildningar vilket kräver ett kontinuerligt utvecklingsarbete av personal i såväl högskola som i skolverksamhet i samverkan med lärarstudenter. Slutsatsen är att den arbetsintegrerade utbildningen utgöra en möjlighet att minska den klyfta som finnas mellan akademi och skolverksamhet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Antell, Susanne
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Dimenäs, Jörgen
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Maad, Johanne
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Skoglund, Lena
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Eco-anxiety in the global classroom: Educational strategies about biodiversity in a sustainable perspective2021Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Dalarna University

    Susanne Antell - Jörgen Dimenäs - Annie-Maj Johansson - Johanne Maad - Lena Skoglund

    Eco-anxiety in the global classroom - educational strategies about biodiversity in a sustainable perspective

    From all over the world it has been reported that children are increasingly suffering anxiety and grief about climate change, what has been termed “eco-anxiety”. The anxiety is partly built up by concerns for species survival. One million animal species are threatened by extinction, and fundamental system changes are needed to save the quality of life worldwide, according to the IPBES (2019) report.Swedish preschools and elementary schools have long traditions of education for sustainable development, primarily by visiting nature and recycling materials. However, young people´s concerns about climate change force schools to reorient education towards a more global world where sustainable and ethical values include all forms of life.The aim of this study is to investigate what can affect the way students, teachers and whole schools do or do not engage with the challenging issues in a global learning agenda with a special focus on biodiversity loss.Theoretical frameworkThe study takes its theoretical point of departure regarding learning and teaching from Deweys (1934/1980) aesthetic theory that makes it possible to study pupil´s engagement and their meaning making as a holistic process. Important for the study is also Roberts (2007) argument that studies in science education not purely should be related to pupils’ natural scientific general knowledges and their opportunity to work with inquiry but also to values related to their attitudes and engagement.Action researchThe study will be conducted in three steps related to action research. Firstly, a questionnaire will be sent to preschool teachers and teachers to investigate to what extent and in what areas are they teaching about biodiversity. Secondly, preschool teachers and teachers, will participate in focus groups to discuss how we can reach beyond their present teaching. Thirdly, will we together with preschool teachers and teachers finally develop holistic educational models where discussions about sustainable and ethical values are given a significant role in science education.Expected findingsAn expected result is to achieve models for education, together with teachers, where sustainable and ethical discussions embracing different life forms in both local and global contexts will contribute to meaning making and a holistic approach in the classroom.Relevance to Nordic educational researchThe study is relevant for the Nordic educational research since it will identify how Nordic schools may use eco-anxiety as a catalyst for developing interest, knowledge and engagementabout complex issues related to climate change, such as sustainable and ethical dimensions of anthropogenic biodiversity loss.In this symposium participants are invited to share reflections on how schools may transform eco-anxiety to action competence.

    Dewey, J. (1934/1980). Art as experience. New York: Touchstone.IPBES (2019). Summary for policymakers of the global assessment report on biodiversity and ecosystem services of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.

    IPBES secretariat, Bonn, Germany.Roberts, D. A. (2007). Scientific Literacy/science literacy. In S. K. Abell & N. G. Lederman (Eds)

    Handbook of research on science education. 729-780. Mahwah, New Jersy, USA: Lawrence Erlbaum Associates.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15. Bäckman, Kerstin
    et al.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Arnqvist, Anders
    Förskollärares professionskunskaper i förskolans ämnesundervisning2021Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Campbell, Coral
    et al.
    Deakin University Australien.
    Bäckman, Kerstin
    Högskolan i Gävle.
    Eeckhout, Thijs
    Odisee Belgien.
    Speldewinde, Chrisopher
    Deakin University Australien .
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Arnqvist, Anders
    Uppsala Universitet.
    Sweden, Australia, and Belgium: STEM comparisons in Early Childhood2022In: Play and STEM Education in the Early Years:: International Policies and Practices / [ed] In Kennedy, T & Tunnicliffe, S. D., Springer Nature, 2022Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This edited book provides an overview of unstructured and structured play scenarios crucial to developing young children's awareness, interest, and ability to learn Science, Technology, Engineering and Mathematics (STEM) in informal and formal education environments.

    The key elements for developing future STEM capital, enabling children to use their intuitive critical thinking and problem-solving abilities, and promoting active citizenship and a scientifically literate workforce, begins in the early years as children learn through play, employing trial and error, and often investigating on their own. Forty-seven STEM experts come together from 16 countries (Argentina, Australia, Belgium, Canada, England, Finland, Germany, Israel, Jamaica, Japan, Malta, Mauritius, Mexico, Russia, Sweden, and the USA) and describe educational policies and experiences related to young learners 3-4 years of age, as well as students attending formal-nursery school, early primary school, and the early years classes post 5 years of age. The book is intended for parents seeking to provide STEM activities for their children at home and in playgroups, citizen scientists seeking guidance to provide children with quality educational activities, daycare practitioners providing educational structures for young children from birth to formal education, primary school teachers and preservice teachers seeking to teach preschool, kindergarten or children typically aged 5-8 years old in grades 1-3, as well as researchers and policy makers working in science didactics with small children.BIC:

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17. Fermi-Lat Collaboration, T.
    et al.
    Baldini, L.
    Ballet, J.
    Bastieri, D.
    Becerra Gonzalez, J.
    Bellazzini, R.
    Berretta, A.
    Bissaldi, E.
    Larsson, Stefan
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science. KTH Royal Institute of Technology, Stockholm; The Oskar Klein Centre for Cosmoparticle Physics, Stockholm.
    Cavazzuti, E.
    Catalog of Long-term Transient Sources in the First 10 yr of Fermi-LAT Data2021In: Astrophysical Journal Supplement Series, ISSN 0067-0049, E-ISSN 1538-4365, Vol. 256, no 1, article id 13Article in journal (Refereed)
  • 18.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Examining how technology is presented and understood in technology education: a pilot study in a preschool class2021In: International journal of technology and design education, ISSN 0957-7572, E-ISSN 1573-1804, Vol. 31, p. 885-900Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Ämnesintegrerad undervisning inom ramen för hållbar utveckling2021In: Paideia, ISSN 1904-9633, no 21, p. 16-25Article in journal (Refereed)
1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf