Dalarna University's logo and link to the university's website

This article aims to contribute to an understanding of how social and institutional factors affect the language learning environments of university students studying less-commonly taught languages (Turner, 1958), at beginner level by distance online. The empirical material is drawn from longitudinal case studies of students who enrolled in beginner-level distance courses in LCTLs at a regional Swedish university in the early 2010s. The study supports previous research illustrating the importance of sociocultural factors in learning activities. Furthermore, the study adds to research showing that for LCTLs an online learning context provides affordances that simply may not exist in campus settings and makes the study of LCTLs accessible to people for whom it would otherwise not be, an important contribution to linguistic diversity. The novel finding of this study is the direct and clearly articulated effect of different policies and frameworks on individuals’ choices of how, when and where to study, which suggests a need to examine further the ways that government and supranational entities shape the decisions made by adult learners.

The purpose of this report is to contribute to an understanding of the technological, institutional, and social conditions that affect language learning and the different ways that adults can undertake the activity of language learning over two to four years within these conditions.Data for this report was collected between 2012 and 2016 from twelve learners enrolled in beginner-level courses in foreign languages taught by distance at a regional Swedish university. From asynchronous and synchronous computer-mediated interviews over this period, a narrative of each subject’s learning process was constructed to illustrate language learning contexts and trajectories. These contexts and trajectories are  conceptualized through the personal learning environment (PLE) placed in an activity-theory (AT) framework. This report reveals some of the contradictory pressures that teachers, curricula, institutions, social welfare systems and ICT can exert on a PLE. Adult foreign language learners’ PLEs and trajectories within university distance education in Sweden in the 2010s can take many different configurations depending on an individual learner’s own goals and personal objectives, location, and even health.

Artikeln syftar till ökad kunskap om en grupp språkverkstadspedagogers arbete med studenter, vilka riskerar studiesvårigheter till följd av en funktionsnedsättning. Frågeställningarna rör hur språkverkstadspedagogerna uttrycker jurisdiktion och arbetsfördelning i dels handledningssamtal, dels andra arbetsuppgifter med målgruppen. Dataunderlaget utgörs av 8 intervjuer. Resultatet visar att språkverkstadspedagogerna har starkast jurisdiktion i handledningssamtalen, där kunskap om studiesvårigheter samt delvis andra metoder och förhållningssätt anges som viktiga för att kunna möta just denna studentgrupp. I övriga arbetsuppgifter söker däremot inte språkverkstadspedagogerna jurisdiktion över den specifika målgruppen. De gör i stället anspråk på ett arbete med alla studenter, och det arbetet vill de dela med universitetslärarna. Här framstår jurisdiktionen som svag, då språkverkstadspedagogerna avgränsar sitt arbets- och kunskapsområde olika och beskriver svårigheter att förhandla sin roll i relation till universitetslärarna. Detta tolkas i artikeln kunna påverka deltagandet för studenter ur den breddade rekryteringen, däribland studenter i studiesvårigheter. Slutsatser är att språkverkstadspedagoger bör ges möjlighet att utveckla en gemensam professionsidentitet, där perspektiv på och kunskap om studenters olika sätt att lära bör ingå. Vidare behöver språkverkstaden få ett samverkande uppdrag i syfte att kunna bidra till utvecklingen av en inkluderande högskolemiljö, där nya studentgruppers perspektiv kan tillvaratas och alla studenter bereds lika möjligheter. Detta ligger i linje med två viktiga mål inom högre utbildning: excellens och rättvisa.

In this chapter, you meet Hannah, a primary teacher who works at a working-class Swedish primary school with pupils aged 12-13. During the years, she has developed a strong professional identity, which is characterized by an endeavor to create close relationships. Her overall ambition is to create a community held together by a shared morality where her pupils take their schoolwork seriously. To Hannah, her pupils’ positive attitude and willingness to learn are of much more importance than their achievement levels. Hannah’s narrative gives us an important insight into the teaching profession developed in a certain context. Her professional identity, presented from a perspective labeled as the moral dimension of teaching, focuses on the relationship between pedagogical and ethical intentions emerged in educational settings. The result, captured through observations and interviews, shows a close connection between professional identity and educational context. © 2021 selection and editorial matter, A. Cendel Karaman and Silvia Edling; individual chapters, the contributors.

This chapter is based on a study aimed at deepening our knowledge about SNEs’ work and the development of learning environments in relation to special educational needs (SEN) and special needs education for immigrant students. The study’s result is based on a survey answered by Swedish special needs educators (SNEs). The importance of this research can, for example, be seen through statistics showing difficulties for immigrant students to qualify for upper secondary school in Sweden. The results from the study indicate that SNEs are somewhat detached from the direct work with these students. Instead, SNEs devote time to administration and supervision. Direct support is provided by tutors in the students’ mother tongue, class and subject teachers. When SNEs describe developments of learning environments for immigrant students at their schools, small groups and individual teaching for language learning appear to exist in parallel with general solutions (i.e., “one size fits all” approach). The chapter questions the extent to which the Nordic model, characterized by an ambition to create democratic learning environments, provides equal opportunities for all learners and creates inclusive schools.

Våren 2020 drabbades Sverige, och övriga världen, av Covid 19 pandemin. Folkhälsomyndigheten rekommenderade olika grader av fysisk distansering och begränsning av folksamlingar. I ambitionen att leva upp till rekommendationerna och att erbjuda anpassningsbara undervisningssituationer för kombinerad campusförlagd och nätbaserad undervisning har högskolan Dalarna utvecklat och implementerat nya fysiskt digitala undervisningsrum, så kallade hybridsalar. 

I en hybridsal kan lärare och studenter delta via ljud, bild och chat, oberoende av plats för deltagare. Hybridsalen bygger på en interaktiv karaktär med direktkommunikation. Läraren förväntas vara på plats, några deltagare förväntas vara på plats och andra nätbaserat. 

Hybridsalar och hybridundervisning har i litteraturen definierats på lite olika sätt. En hybridsal kan ses som en lärmiljö designad för platsoberoende synkron undervisning. I hybridundervisning kombineras studenters närvaro i det traditionella klassrummet med studenter som deltar synkront nätbaserat. I hybridsalar har det traditionella klassrummet kompletterats med videomötesprogrammet Zoom, men är inte utformat som någon ALC-sal eller annan form av teknikstödd innovativ lärmiljö.

Ett övergripande syfte är att skapa en god grund för utveckling och utformning av ändamålsenliga lokaler för undervisning vid Högskolan Dalarna, samt att bidra till kunskapsfältet lärmiljöer. Syftet är att analysera hur lärare erfar och beskriver hinder och möjliggörare vid användning av hybridsalar för högre undervisning

Det är en kvalitativ, holistisk fallstudie, med kvantitativa inslag. Fallet, användning av hybridsalar, beskrivs och analyseras, och där erfarenheter under studiens gång återkopplas för fortsatt utveckling av hybridsalar. 

Datainsamlingen kommer att genomföras med semistrukturerade intervjuer och lärares strukturerade reflektion genom logg i anslutning till genomförd undervisning i hybridsal. Därtill kommer data om användning genererad från videomötes verktyget Zoom att samlas in.  Datainsamlingen påbörjades december 2020 och kommer att fortgå under våren 2021. 

Studien förväntas leda till förbättring av hybridsalarnas utformning och förbättrat pedagogiskt stöd för undervisning i hybridsalar. Vidare en ökad förståelse och kunskap om fysiska digitala lärmiljöer och implementeringsprocesser av dito utifrån ett lärarperspektiv, samt spridning av kunskap och erfarenheter.

Till konferensen i maj 2021 kommer vi att presentera initiala resultat och analyser utifrån lärares erfarenheter och upplevelser avseende teknik, pedagogik, ämnesdidaktik, rumsliga aspekter och studentmedverkan.

Syftet med studien är att synliggöra hur arbetet med att inkludera alla barn i förskolans verksamhet kan se ut och hur det arbetet eventuellt har förändrats under förskolepedagogers yrkesverksamma tid. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer med sex förskole pedagoger. Materialet har sedan analyserats utifrån sociokulturell teori. Från teorin har begrepp som scaffolding, proximal utvecklingszon, artefakter och mediering använts. Resultatet visar att pedagogerna anpassar förskolans miljö och verksamhet för att alla barn oavsett funktionsvariation ska kunna växa och utvecklas. Trots pedagogernas ambition att underlätta lärande och utveckling för barn i behov av stöd finns enligt dem svårigheter i arbetet. Det handlar om tidsbrist, många möten och minskat stöd av specialresurser. Resultatet visar även att pedagogernas egen inställning till ”barn i behov av stöd” har ändrats under årens lopp. De menar att de idag är mer observanta på hur de bemöter barn i behov av stöd och vad de själva kan göra för att underlätta förskole-vardagen för dem.

Specialpedagogiken kan hjälpa skolan i de nya utmaningar som det innebär att ta emot många nyanlända elever med trauman i bagaget. Men då behövs såväl en utvecklad specialpedagog-utbildning, som nya fokusområden i forskning och en utökad syn på specialpedagogers uppdrag i skolan, skriver Gunilla Lindqvist (red.)

Tvålärarsystemets grundkoncept utgår från att lärare som arbetar i par kan bedriva bättre undervisning än vad de var och en för sig förmår. I Sverige finns det i dagsläget ett 15-tal skolor som bedriver verksamheten på detta sätt och det är ännu så länge ett outforskat fenomen. Den här utvärderingen har genomförts som kvalitativ fallstudie av Vasaskolan i Hedemora kommun som är en av dessa skolor. Syftet är att undersöka hur rektorn och lärarna beskriver tvålärarsystemet funktionalitet avseende: 

-          Ekonomi och organisation 

-          Lärares undervisning

-          Lärares arbetssituation

-          Elevers trygghet, studiero och kunskapsutveckling

-          Skolans sociala miljö

-          Styrning- och ledning

Utifrån detta diskuteras tvålärarsystemets upplevda funktionalitet men även att i förlängningen peka på tänkbara utvecklingsmöjligheter. Hur väl en skola som använder ett tvålärarsystem fungerar måste värderas från flera utgångspunkter och betraktas som ett sammanhållet system, vilket också är grundprincipen för hur den här utvärderingen har genomförts. 

Ett tvålärarsystem som organisatoriskt och pedagogiskt koncept skapar ett ökat behov av lärarresurser och därmed ökade kostnader. För att balansera ekonomin är det nödvändigt med omprioriteringar i verksamheten. Ett exempel är att lärarna behöver utöka sin undervisningstid, liksom att inte sätta in vikarier och att minska stödresurser. Lärarna behöver således göra en del ”uppoffringar”, men de anser ändå att fördelarna uppväger dessa. En annan aspekt är att de åtgärder som genomförts inte fullt ut förmår att balansera kostnaderna relaterat till att verksamheten skulle bedrivas på ett traditionellt sätt, det fattas dryg två miljoner kr/läsår. Tvålärarsystemets fördelar mot andra sätt att organiseras måste således även uppfattas vara så stort att dessa motiverar de ökade kostnaderna, vilket är en fråga om politisk prioritering. 

Rektorn och lärarna uppger med en hög grad av samstämmighet att de ser stora fördelar med tvålärarsystemet. De anger till exempel att gemensam planering ökar kreativiteten, att det öppnar upp för att ta in nya perspektiv i undervisningen, att det ger en funktionell arbetsfördelning och skapar trygghet. En viktig effekt är att det ökar lärarnas möjligheter att göra mer likformiga och rättssäkra bedömningar av elevernas kunskaper. De upplever det som att stressen minskar och skapar även en ökad arbetsglädje. När det finns två lärare i klassrummet uppfattas det öka elevernas trygghet och studiero. Det underlättar att kunna skapa relationer till eleverna och därmed kunna fånga upp när elever behöver stöd. Den kanske viktigaste frågan är hur tvålärarsystemet påverkar elevernas kunskapsutveckling, samtidigt som den också tillhör de mer svårbesvarade. Den avgörande orsaken till detta är att det svårligen går att avgöra hur orsakssambanden ser ut när det finns många och svårfångade faktorer inblandade. Vad som dock låter sig sägas är att många av lärarna ger anekdotiska exempel på att deras elever lyckas bättre i klassrummet, vilket de tillskriver tvålärarsystemet.

Utvärderingen visar således att rektors och lärarnas uppfattning är att det finns stora fördelar med ett tvålärarsystem, men även att det finns en del problem som förefallet vara en direkt effekt av att bedriva verksamheten på detta sätt. Rektor och lärarna ger en bild av att det är en skola med en stark och positiv skolkultur. En överväldigande majoritet av lärarna uppger att de trivs mycket bra med detta sätt att arbeta och många säger att det råder en positiv stämning på skolan, inte bara i undervisningslokalerna utan även i korridorerna. Att verksamheten fungerar optimalt är ändå inte troligt och att det därmed finns möjligheter till ytterligare förbättringar. Det förefaller rimligt att anta att de förbättringsåtgärder som skulle kunna vara aktuella i stället rör ”mjuka variabler” som är möjliga att påverka genom ett kontinuerligt kollegialt lärande, organisatoriskt och pedagogiskt utvecklingsarbete. Tvålärarsystemets grundkoncept med två lärare i en undervisningsgrupp framstår som dess starkaste fördel, men som behöver ställas mot ökade kostnader. Min sammanvägda bedömning är, när fördelar ställs mot nackdelar, att de pedagogiska vinsterna för både eleverna och lärarna förefaller vara tillräckligt stora för att dessa kan uppväga de ökade kostnaderna, vilket förstås är en fråga som faller på de politiskt ansvariga att avgöra.

Samverkan för Bästa Skola (SBS) avser att erbjuda ett riktat stöd till svenska skolor som har svårt att förbättra verksamheten och att uppfylla läroplanens mål. Studiens syfte att beskriva och diskutera hur nulägesanalyser och åtgärdsplaner växer fram i iscensättningen av SBS på den lokala nivån. Masterplaner som SBS utgör ett exempel på den spänning som existerar mellan att implementera storskaliga insatser som är baserade på beslutrationalitet medan att iscensätta dessa på lokal nivå baseras på handlingsrationalitet. Resultatet bygger på en kvalitativ explorativ fallstudie av en låg- och mellanstadieskola och tre högstadieskolor i en kommun. Det empiriska materialet utgörs av dokument som samlades in under 2018 och 2019. Studien visar att iscensättningen av SBS initierar kollektiva sensemakingprocesser, men skapar även osäkerhet trots processtöd från externa parter. Det ger nya insikter hur aktörerna tolkar och skapar mening (sensemaking), liksom hur masterplanen transformeras till operativa planer. De olika faserna i iscensättningsprocessen av SBS riskerar att löskopplas när en masterplan transformeras från beslutslogik till lokala handlingsplaner baserade på handlingslogik. Utifrån resultatet diskuteras om och hur studien kan erbjuda nya insikter för att iscensätta nationella masterplaner.   

I det här bokkapitlet beskriver och diskuterar vi våra erfarenheter, som vi försökt generalisera baserade på konkreta händelser som vi mött när vi har arbetat med skolutveckling inom en nationell insats benämnd Samverkan för Bästa Skola (SBS). Vi tar sedan dessa som utgångspunkt för att knyta an till några teoretiska infallsvinklar som kan öka förståelsen av varför det kan uppstå svårigheter i ett utvecklingsarbete. Vi provar därefter tanken om att metaforer i allmänhet och i synnerhet om metaforerna ”organisatorisk kapacitet” och ”teaterscen” kan förse oss med nya glasögon för att bättre kunna förstå och ge ledtrådar för att bedriva utvecklingsarbete, liksom vilken roll en utvecklingsorganisation spelar från dessa utgångspunkter. Kapitlet avslutas med några sammanfattande tankar, slutsatser och utifrån dessa en lista med ”bra saker att tänka på” för att bedriva utvecklingsarbete på ett framgångsrikt sätt. Denna lista kan samtidigt ses som ett sätt att synliggöra några av de komponenter som bygger upp skolors kapacitet och individers förmåga att konkret och praktiskt genomföra ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete. Det avslutande resonemanget reser frågor om det finns andra sätt att definiera problemet, alternativa sätt att bedriva skolutvecklingsarbete, med andra strategier och mer av systemrelaterade lösningar. 

Syftet med kapitlet är att reflektera över och tillföra kunskap om svårbemästrade problem, hur de tar sig uttryck, tänkbara orsaker till att de uppstår samt olika sätt att förhålla sig till och bemöta dessa. Vi ger inledningsvis några exempel på hur svårbemästrade problem tar sig uttryck i skolans vardag och olika sätt att försöka närma sig dessa. Vi gör därefter en mer teoretiskt grundad genomgång av vad som utmärker svårbemästrade problem och varför de uppstår. Detta följs sedan av ett avsnitt där vi ställer ett rationalistiskt perspektiv mot ett symboliskt och hur detta kan användas för att synliggöra att det, dels finns ett behov av att skapa en utvecklingsorganisation med en tydlig struktur, dels för att använda dialog som verktyg för att ta hand om de sensemakingprocesser som försöken att angripa svårbemästrade problem ger upphov till. Avslutningsvis går vi igenom praktiska implikationer och landar i några praktiska tips i form av en checklista inför arbetet med att ta sig an svårbemästrade problem i vardagen.

This study aims to examine children’s actions in relation to the preschool teacher’s scaffolding action in a context where an interactive whiteboard (IWB) is used. Over five months, 22 children aged between 4 and 6 years old, along with their five preschool teachers, were video observed. The study of these teaching moments has provided a rich seam of evidence that details the ways children act in relation to their teacher’s scaffolding. The results show that children manifest 12 distinct actions including: Giving short responses, Approaching the IWB to engage in the teaching activities; Explaining, Experimenting; Smiling and laughing; Pointing and showing; Working together; Challenging each other; Solving a problem; Using language in meaningful contexts; Expressing emotions; and Comparing the similarities and differences. By mapping children’s actions in the scaffolding process, which are often undermined or ignored in the existing research, the findings of this study have expanded and deepened our understanding of the scaffolding process and the notion of scaffolding itself. The findings, further, exemplify how just providing support can contribute to early childhood education, since early interventions, such as the ways preschool teachers scaffold children’s actions, are particularly crucial for children’s learning and development. © 2023, The Author(s).

This article contributes knowledge regarding professionals’ expectations and conceptions of what initiatives in pedagogical practice, multiprofessional cooperation for supporting children “at risk”, can generate or has generated. The data derive from semi-structured interviews with professionals involved in a project in a Swedish municipality that aimed by means of improved multi-professional collaboration to prevent children from getting into difficulties. In this article, Billig’s concept of ideological dilemmas was used as theoretical framework, and the data analysis was inspired by qualitative content analysis. The presented ideological dilemmas – rhetoric versus practice and the individual versus the collective – relate to contrasting overarching logics associated with education and social services: promoting all children’s health and development versus treating individuals’ potential deficiencies. This article suggests that discussions about the intentions of multiprofessional collaboration need to be held when opposing positions can be articulated. Such discussions, based on professionals’ experiences and knowledge, may lead to the development of multiprofessional collaboration.

The purpose of the study was to develop knowledge about how preschool teachers give different meanings to teaching in preschool. In Swedish preschools, teaching has been traditionally downplayed, favoring the more holistic approach called Educare (Eidevald & Engdahl, 2018). Studies indicate that preschool teachers view the concept of teaching as controversial in a preschool context (Hammer, 2012; Sæbbe & Pramling Samuelsson, 2017; Vallberg Roth, 2018). Theoretically, teaching relates to different logics of responsibility of preschool teachers in terms of professional responsibility and accountability (Englund & Solbrekke, 2015). The conceptual framework also relates to Abbott’s (1988) reasoning on the jurisdictional control of preschool teachers. Additionally, the concept of ideological dilemmas (Billig, et al., 1996) is used. This study was carried out during 2017–2020 and was conducted as a research circle, within the tradition of participatory action research (Holmstrand & Härnsten, 2003). Ten meetings were held with fifteen preschool teachers. The analysis followed the procedure for a qualitative content analysis (Graneheim & Lundman, 2004). A consent form and information sheet was provided to all participants. They had the opportunity to withdraw from the study at any time. The participants were anonymised. The results highlight several ideological dilemmas e.g. tensions between the management of preschool teachers towards predefined and national goals and what occurs in the moment, in the interactions between teachers and children in the local context. There are implications both for preschool practice and preschool teacher education since the voices of preschool teachers are in focus in this study.

This article highlights the methodology of the research circle (RC), a variation of participatory action research (PAR). The aim was to examine and discuss possibilities and constraints for knowledge development based on democratic ideals within the RC practice. An empirical example of a Swedish RC project, including fifteen teachers and two academic researchers, was analysed through the theory of practice architectures. Interconnections between the aspects of participants’ actions, conditions or practice architectures and surrounding practices emerged. How these were interlinked appears coherent but contradictory, and these interconnections seem to be both enabling and constraining for knowledge development based on democratic ideals. Space was created for experienced-based knowledge and scientific knowledge to interact. Equal relationships between the teachers and academic researchers and power asymmetries seem to have been created and re-created through different and sometimes conflicting traditions and idea(l) s of research and resources for participation. A question regarding the potential of the RC is whether it can be portrayed as a possible utopia? This article can contribute methodologically to the PAR field by visualising and discussing the prerequisites, power relations, possibilities and constraints of an RC project

Aim. Early intervention and detecting early signs are often cited as a goal by professionals working with children, butdetecting and describing early signs is not well explored. Thus, the study’s aim was to explore professionals’ experiences and challenges in the early identifcation of psychosocial concerns in children aged 0–16. Materials and Methods. Data were collected from semistructured interviews with 26 professionals (e.g., nurses, psychologists, social workers, teachers, principals, and managers) working with children. The participants engaged in a pilot cooperation model between preschools, schools, social services, and healthcare to reach out early to children in need of support. The interviews were analyzed using thematic network analysis. Results. Four organizing themes were created as follows: “The idea of promoting and preventing is the key to success,” “Identifying the children who need support and intervention,” “Identifying observable early signs,” and “Occupied with children needing immediate support.” The organizing themes were interpreted into one global theme as follows: “All want an early intervention but putting it into practice is challenging.” Conclusion. The study shows that it is difcult to identify children in need of psychosocial support at an early stage because the early signs are difficult to detect. Thus, our results suggest that both preventive interventions targeting all children and specifc interventions for those in need of support are needed to promote health and wellbeing.

This chapter looks at the development of a course for mother tongue teachers in Sweden and discusses the methodology of teaching a course that allows participants acquire a deeper knowledge about the challenges of mother tongue instruction and engages them in collaborative learning. The course focused on developing knowledge, skills, and attitudes to prepare the participants for working professionally as mother-tongue teachers of Russian and to be involved in the development of the subject. The main purpose was to bring together relevant knowledge from research, provide necessary cultural competence, and create an atmosphere for open reflection. The ambition was that the course participants would understand that the way they teach and the choices they make should be aligned with previous research. The results suggest that the participants had very different perspectives on their role as a teacher as a result of their cultural background. This role became much clearer with the help of reflection with colleagues.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar av arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa i hemmet. För att undersöka detta har sju förskollärare intervjuats om deras uppfattningar kring arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa i hemmet.

För att analysera det insamlade materialet och söka svar på våra frågeställningar har anknytningsteorin med tillhörande begrepp använts; anknytningsmönster, trygg bas, inre arbetsmodeller och kompletterande anknytningsperson. Resultatet visar bland annat att förskollärarna uppmärksammar barn genom deras beteenden och samspelet med sina vårdnadshavare samt genom fysiska skador och brister i de grundläggande behoven. Förskollärarna tar sig an barnen då de oroar sig för att barnen far illa eller riskerar att fara illa i hemmet.

En slutsats som dras är att arbetet med barn som far illa kan påverkas av de resurser som finns på förskolan. För att kunna tillgodose barns behov av närvarande trygga pedagoger behövs mer personalresurser. Ytterligare en slutsats är att det finns en viss osäkerhet hos förskollärarna angående om och när en orosanmälan ska göras.

Road condition evaluation is a critical part of gravel road maintenance. One of the assessed parameters is the amount of loose gravel, as this determines the driving quality and safety. Loose gravel can cause tires to slip and the driver to lose control. An expert assesses the road conditions subjectively by looking at images and notes. This method is labor-intensive and subject to error in judgment; therefore, its reliability is questionable. Road management agencies look for automated and objective measurement systems. In this study, acoustic data on gravel hitting the bottom of a car was used. The connection between the acoustics and the condition of loose gravel on gravel roads was assessed. Traditional supervised learning algorithms and convolution neural network (CNN) were applied, and their performances are compared for the classification of loose gravel acoustics. The advantage of using a pre-trained CNN is that it selects relevant features for training. In addition, pre-trained networks offer the advantage of not requiring days of training or colossal training data. In supervised learning, the accuracy of the ensemble bagged tree algorithm for gravel and non-gravel sound classification was found to be 97.5%, whereas, in the case of deep learning, pre-trained network GoogLeNet accuracy was 97.91% for classifying spectrogram images of the gravel sounds.

I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018 s. 5) beskrivs det att pedagoger ska bidra barnet med förståelse för att kunna hantera sina känslor. I dagens samhälle möter pedagoger barn i förskolan från olika kulturer med olika erfarenhetsryggsäckar varav det barnet kan uppfattas utmanande av pedagoger. Syftet med vår studie är att bidra till att synliggöra hur pedagogers kunskap om anknytning används i förskolan för att stötta utmanade barns emotionella förmåga på småbarnsavdelning. Den metod som används för all datainsamling är kvalitativa intervjuer som är semistrukturerade. Informanterna består av sex förskollärare och barnskötare verksamma i förskola och arbetandes på småbarnsavdelning, varav tre är förskollärare och tre barnskötare. Från det insamlade materialet analyseras samt diskuteras de angivna resultaten från samtliga intervjuer, detta genom teoretiska begrepp ur sociokulturell teori och Bowlbys anknytningsteori. Resultatet har gett uttryck för en likartad syn hos informanter gällande hur pedagoger förhåller sig till att stötta utmanande barns emotionella förmåga genom anknytning. Det framkommer från resultatet att trygg anknytning skapas genom att en trygg bas arbetas fram och utmanande barn kan därigenom stöttas i sin emotionella förmåga. Tolkningen i studien görs att pedagogerna arbetar fram en trygghet för utmanande barn genom lyhördhet och genom lågaffektivt bemötande.

Den här boken handlar om att rusta blivande och verksamma lärare i vetenskapligt tänkande. Det innebär bland annat att förstå vad en teori är men också hur teori kan tjäna verksamma lärare och gynna den pedagogiska praktiken. Boken fokuserar på det multikulturella klassrummet och syftar till att förbereda för möten med en skola med många elever med utländsk bakgrund. Detta görs genom verksamhetsnära beskrivningar av betydelse för det som sker och kan ske i undervisningspraktiken, samt genom att sätta in dessa beskrivningar i ett teoretiskt ramverk. Därmed kan bokens kunskapsbidrag också bli en del i den progression som behövs för att studenterna ska klara det självständiga examensarbetet i utbildningens slutfas.

Boken är tänkt att skildra vad som kan möta lärarstudenter i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) och som färdiga lärare. Boken kan med fördel även användas i andra kurser än VFUkurserna och den kan också ge viktiga insikter till verksamma lärare och alla som har att besluta om skola.