Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublications
Change search
Refine search result
123456 1 - 50 of 300
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Håkansson, Jan
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Data Analysis for School Improvement within Coupled Local School Systems: Which Data and with What Purposes?2023In: Leadership and Policy in Schools, ISSN 1570-0763, E-ISSN 1744-5043, Vol. 22, no 3, p. 714-727Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Håkansson, Jan
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola2021In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 26, no 1, p. 15-41Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Alla skolämnen ansvarar för elevers läsförmåga2023In: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, p. 17-26Chapter in book (Other academic)
  • 4.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Grundläggande förmågor och färdigheter i skrivutvecklingen – didaktiska implikationer2023In: Skrivundervisningens grunder / [ed] Karin Forsling och Catharina Tjernberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 2, p. 37-58Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Högläsning – didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling2021 (ed. 1)Book (Other academic)
  • 6.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Introduktion2023In: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, p. 13-16Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Kartläggning och bedömning – för att stötta alla elevers läs- och skrivutveckling2022In: Läs- och skrivundervisning utifrån elevers varierade behov / [ed] Diana von Börtzell-Szuch & Sari Vuorenpää, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2022, 1, p. 17-35Chapter in book (Other academic)
  • 8.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Ledare: Vad innebär skicklig läs och skrivundervisning?2023In: Dyslexi, ISSN 1401-2480, no 3, p. 4-5Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Alltsedan min doktorsavhandling för tolv år sedan har jag burit med mig begreppet skicklig läs- och skrivundervisning. Åren har gått och jag har breddat och fördjupat mina kunskaper genom egen och andras forskning, men begreppet har inte lämnat mig och inte jag begreppet. Nu, när undersökningar visar att läsförmågan hos elever svajar redan i årskurs 4, är jag alltmer övertygad om vikten av att förskollärares och lärares ämnesdidaktiska kompetenser har en stark förankring i den kognitivt inriktade forskningen om läs- och skrivutveckling.

    Det är en förutsättning för barns och elevers optimala utveckling av läs- och skrivkompetens att läraren har kunskap om vilka förmågor och färdigheter läs- och skrivutvecklingen innefattar, vad barnet är på gång att utveckla eller behöver utmanas i. Det handlar om att förskolläraren och läraren kan identifiera var barnet befinner sig i den tidiga läs- och skrivutvecklingen och att läraren har verktyg för att undervisa framåtsiktande. Det kan vara så att en kartläggning av elevernas språk- läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren visar att någon elev exempelvis behöver stöttas i den fonologiska medvetenheten eller med att automatisera ordavkodningen. Då behöver läraren kunskap för sina didaktiska avvägningar och om forskningsgrundade metoder, men också beprövad erfarenhet, som kan användas för att hjälpa eleven framåt. Om läraren inte har verktygen, finns det risk att ansvaret läggs på elev och föräldrar och det är inte rättvist. Det räcker inte heller alltid med att eleven gör mer av samma sak, utan lärarkunskapen handlar om att veta vad eleven behöver träna på och hur det kan göras på bästa sätt. Sådan kunskap är grundläggande för att förskollärare och lärare ska kunna bedriva skicklig läs- och skrivundervisning.

    Det sker läs- och skrivundervisning i alla sammanhang i förskola och skola och lärarens roll är att stimulera och utmana barn och elever att utveckla sin språkliga förmåga, att känna till vad ord betyder och veta hur de används i olika ämnesområden, och att stimulera läs- och skrivutvecklingen. Här behövs såväl en fysisk som en social miljö för språk-, läs- och skrivutveckling. Den fysiska miljön med exempelvis lokalernas utformning, tillgång till läs- och skrivmaterial och utbud av språk-, läs- och skrivutvecklande resurser i form av bland annat bibliotek, böcker och digitala verktyg är viktigt. Men även skrivplatser och skrivmaterial är betydelsefulla för barns läs- och skrivutveckling. En rik social miljö för språk-, läs- och skrivutveckling skapas genom att läraren är stöttande och skapar dialoger och samtal, modellerar och ger respons som stärker barnens språkutveckling. Här ingår explicita samtal om vad exempelvis ord, mening och frågetecken i skrift innebär och hur de används.

    I en skicklig läs- och skrivundervisning är huvudsakligen två områden centrala för att stötta alla barns och elevers lärande: meningsfokus och kodfokus. De två områdena är möjliga att ha med i undervisning redan i förskolans lekbaserade didaktik.

    Meningsfokuserade praktiker innebär att läraren i samband med aktiviteter och undervisning inom olika ämnesområden i förskola och skola medvetet skapar en språkligt varierad undervisning, där ord och begrepp ges utrymme i kognitivt utvecklande samtal för att stimulera och utmana barnens tänkande. Språklig förmåga och ordförråd har direkt påverkan på den framtida läsförståelsen. Högläsning av skönlitteratur och faktatext med samtal före, under och efter läsningen ger många möjligheter till meningsfokus i alla barngrupper redan i förskolan. I skolan är alla ämnen läs- och skrivutvecklande eftersom där förekommer ämnesspecifika ord och begrepp som kan undervisas med utgångspunkt i elevernas erfarenheter och utifrån en medveten didaktik. Läsning och skrivande för att lära sig läsa och skriva, och läsning och skrivande för att lära sig ett innehåll är viktiga inslag i ämnesundervisningen.

    Kodfokuserade praktiker innebär att läraren skapar möjligheter för barn i förskola och förskoleklass att förstå den alfabetiska principen med bokstäver och bokstavsljud i centrum. Redan i förskolans olika aktiviteter tar den skickliga läraren in bokstäver och bokstavsljud i varierade sammanhang och utifrån barnens erfarenheter och intressen. I en språkligt rik undervisning finns återkommande möjligheter att uppmärksamma barnen på språkets ljudsida. Den fonologiska medvetenheten och förmågan att urskilja ordens enskilda fonem är en väsentlig grund för läs- och skrivutveckling och behöver även undervisas systematiskt och strukturerat för att skapa förutsättningar för alla barns läsinlärning. Forskningen anger även medvetenheten om skrift som en grundläggande utgångspunkt för den formella läs- och skrivundervisningen. Skriftmedvetenhet speglar barns framväxande förmåga att tänka på och interagera med skrivet språk, och visar därmed att barnet börjar förstå skriftens form och funktion. I förskola och förskoleklass finns många möjligheter att förena inslag av meningsfokuserade och kodfokuserade praktiker exempelvis i samband med högläsning.

    Läs- och skrivutvecklingen börjar i förskoleåldern och är en mödosam process som barn och elever ska gå igenom under årens lopp. I den processen behöver alla barn och elever förskollärarens och lärarens skickliga läs- och skrivundervisning. Läs- och skrivundervisningen avslutas inte i lågstadiet utan pågår under hela skoltiden

  • 9.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Lärarens kunskaper är viktiga i den tidiga läs- och skrivundervisningen2024In: Vi lärare, ISSN 2004-5999, article id 2024-01-19Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 10.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Läsflyt – en kritisk komponent i läsförståelseförmågan2023In: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, p. 79-92Chapter in book (Other academic)
  • 11.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Läsförståelseundervisning i årskurs 6 med utgångspunkt i skönlitteratur respektive lärobok i svenska2023In: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 9, no 2, p. 57-76Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article aims to contribute to knowledge about the teaching of reading comprehension in the subject Swedish in middle school. Material from an observational study in two grade six classes is analysed to learn about and describe how teachers teach reading comprehension using fiction books chosen by students (so-called silent reading books) and a Swedish textbook, respectively. A content analysis makes visible teaching that supports students in understanding the content of a text, as well as teaching that provides students with reading strategies. Despite differences in their use of texts and reading activities, the teachers in both classrooms ask questions and initiate high-level discussions. They also challenge students to think about the content, form, and message of texts. However, strategies for understanding and remembering text content are taught to a low degree. None of the teachers explicitly point out to students that the way they approach reading activities can help them understand text content and that similar strategies can be used for all eading. One conclusion is that teachers need to become aware that it is not enough to let students practice making text content visible or to connect text content to themselves; explicit teaching about comprehension strategies is also needed. The article also discusses when and how different strategies can be used to support students to become independent readers.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Läsförståelseundervisning med utgångspunkt i skönlitteratur respektive lärobok i svenska2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om läsförståelseundervisning i svenskämnet i mellanstadiet. Material från observation av undervisning i två klasser i årskurs 6 analyserades för att med en komparativ ansats förstå och beskriva hur lärare undervisar i läsförståelse utifrån skönlitterära böcker som eleverna valt själva, så kallade tystläsningsböcker, respektive läromedel i svenskämnet. Genom innehållsanalys synliggörs vad som kan vara undervisning för att utveckla förståelse av ett specifikt textinnehåll respektive strategier för att förstå textinnehåll. Undervisningen i båda klassrummen är i hög grad dialogisk och lärarna fokuserar på att stärka elevernas ord- och begreppskunskap. Trots olika utgångspunkter vad gäller texter och läsaktiviteter, ställer båda lärarna frågor och genererar diskussioner på hög nivå och utmanar eleverna att tänka om textens innehåll, form och budskap samt undervisar om strategier för att förstå textinnehåll. En slutsats är att lärarens didaktiska avvägningar avgör om och på vilket sätt undervisningen riktas mot förståelse av ett specifikt textinnehåll och/eller förmåga att använda förståelsestrategier, oavsett om undervisningen utgår från autentisk litteratur eller läromedel. Ingen av lärarna påpekar explicit för eleverna att det sätt som de tar sig an läsaktiviteterna hjälper dem att förstå textinnehåll och att liknande strategier kan användas vid all läsning. Potential att undervisa explicit om när och hur olika strategier kan användas för att förstå texters innehåll diskuteras.

    Nyckelord: autentisk text, lässtrategier, läsundervisning, mellanstadiet, tyst läsning

  • 13.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Läsundervisning i skolstartsåldern2023In: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, p. 59-75Chapter in book (Other academic)
  • 14.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Läsundervisningens grunder2023Collection (editor) (Other academic)
  • 15.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Tidig läs- och skrivundervisning utifrån elevens förutsättningar och behov2022In: Läs- och skrivundervisning utifrån elevers varierade behov / [ed] Diana von Börtzell-Szuch & Sari Vuorenpää, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2022, 1, p. 39-51Chapter in book (Other academic)
  • 16.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Fälth, Linda
    Linnéuniversitetet.
    Skärp lärarstudenters utbildning i tidig läsundervisning2023In: Vi Lärare, E-ISSN 2004-5999, article id 2023-08-14Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    VI LÄRARE DEBATT

    Gapet mellan elever som kan och inte kan läsa ökar. Lärarutbildningens kurser i tidig läsundervisning måste rikta hela sin uppmärksamhet på att lägga grunden för hur blivande lärare kan genomföra skicklig läsundervisning och därigenom medverka till att elever i högre grad lär sig läsa, skriver debattörerna.

  • 17.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Fälth, Linda
    Linnéuniversitetet.
    Skärp lärarstudenters utbildning i tidig läsundervisning2023In: Läs- och skrivsvårigheter & Dyslexi, ISSN 2004-3538, no 3Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 18.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Hansson, Åse
    Göteborgs universitet.
    Johansson, Stefan
    Göteborgs universitet.
    Teachers’ academic achievement: evidence from Swedish longitudinal register data2021In: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The difficulty recruiting competent teachers is widespread, and the status of the teaching profession is on the decline. Sweden is just one country with these problems. Using longitudinal register data for every teacher in Sweden born between 1972 and 1998, the present study investigates changes in teachers’ own school grades to shed light on patterns of recruitment to the teaching profession. The main methods were regression analysis and descriptive statistics. Results showed a significant decline in teachers’ grade average between 1996 and 2016, with certified teachers having a higher grade average than uncertified teachers throughout this period. Grades of primary school teachers were lower compared with those of secondary school teachers. Higher grade average for secondary school teachers of natural science subjects compared with teachers of other subjects was also observed. The decline in teachers’ grades is a factor characterizing changed recruitment patterns and one likely to affect teacher quality. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    ”Nu läser vi grodans dagbok”: Läs- och skrivutvecklande praktiker i naturvetenskapsundervisning i förskoleklass2022In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 27, no 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet var att bidra med kunskap om läs- och skrivutvecklande undervisning i sociala praktiker genom textutforskning och meningsskapande i naturvetenskap i en förskoleklass. Studiens utgångspunkt var att undervisning i förskoleklass behöver inriktas mot gemensamt samtalande, lyssnande, skrivande och läsande i meningsfulla och funktionella situationer för att ge eleverna möjlighet att utforska språkets form, innehåll och funktion i social interaktion. Fem lektioner då aktiviteter i naturvetenskap genomfördes i förskoleklass observerades utifrån ett lärar- och undervisningsperspektiv. Analysen utfördes med utgångspunkt i Luke och Freebodys resursmodell, som behandlar fyra sociala praktiker: kodknäckarens, textskaparens, textanvändarens och den kritiska läsarens roll. Resultatet visar att utforskandet i samband med undervisning i naturvetenskap möjliggjorde för elever att röra sig mellan de fyra praktikerna i resursmodellen i social interaktion och i meningsfulla sammanhang. Eleverna gavs förutsättningar att göra språkliga upptäckter och stärka sina ämneskunskaper både enskilt och tillsammans med andra, vilket är gynnsamt för den framväxande läsförståelsen. Läraren fokuserade inte språkutveckling utan naturvetenskapen var i centrum. Artikeln diskuterar potential att stärka den läs- och skrivutvecklande didaktiken i samband med texthändelser i naturvetenskap genom explicit undervisning om språkliga aspekter i funktionella sammanhang samt genom att lyfta fram hur form, innehåll och funktion samspelar i olika texttyper.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Språkstimulerande undervisning i naturvetenskap och teknik2021 (ed. 1)Book (Other academic)
  • 21.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Sandberg, Gunilla
    Mälardalens universitet, Akademin utbildning, kultur och kommunikation.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen.
    Läs- och skrivutvecklande undervisning i ämnesområdena språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik och samhälle samt lek i förskoleklass?2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte

    Svensk forskning som studerat förskoleklassens praktik, har funnit att läs- och skrivundervisningen i förskoleklassen huvudsakligen sker i formaliserade sammanhang och utan koppling till elevers erfarenheter. Vi fann däremot i en observationsstudie att det i förskoleklassens teknikundervisning uppstod möjligheter att skapa undervisning som stödjer elevers läs- och skrivutveckling genom språkanvändning i social interaktion och utforskande i en meningsfull kontext (Alatalo & Johansson, 2019). Det föreliggande projektets övergripande syfte är därför att med hjälp av en teoretisk modell för läs- och skrivutveckling (Freebody & Luke, 1999) och med stöd i ytterligare ett analysverktyg (Liberg, 2008), identifiera och analysera läs- och skrivutvecklande undervisning inom följande ämnesområden i förskoleklassens centrala innehåll: språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik och samhälle samt lek. Syftet är tudelat: projektet avser att bidra med kunskap om hur läs- och skrivutvecklande undervisning tar sig uttryck i förskoleklassens didaktiska verksamhet, men också att identifiera potential att utveckla läs- och skrivundervisningen. 

    Teoretiska utgångspunkter

    Förskola och förskoleklass har möjligheter att hjälpa barn att utveckla fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom parallellt med en undervisning som utvecklar läsförståelse (van den Broek, 2005). Tidig läs- och skrivutveckling behöver stimuleras systematiskt (Partanen & Siegel 2014) och i social interaktion i funktionella sammanhang (Gillen & Hall 2013). För att eleverna ska förstå språkets meningsbärande funktion och syftet med att läsa och skriva är det nödvändigt att de ges rika möjligheter att göra språkliga upptäckter, både enskilt och tillsammans med andra och i såväl det talade som det skrivna språket (Guo et al., 2012). De behöver därför få medverka i en repertoar av sociala praktiker där olika möjligheter för språk-, läs- och skrivaktiviteter ges (Freebody & Luke, 1999). Muntliga texthändelser där språkets form, syfte och innehåll är i samspel med varandra främjar elevers läs- och skrivutveckling.  Lärarens explicita undervisning om språkliga aspekter i funktionella sammanhang är viktig (Liberg, 2008), vilket är en grund för våra analyser.

    Studiens design  Fyra forskare videoobserverar undervisning under två dagar var i sex olika förskoleklasser under höstterminen 2021 och i sex under vårterminen 2022 (sammanlagt 96 dagars observation i 48 olika förskoleklasser). Didaktiskt inriktade intervjuer genomförs med de observerade förskoleklassernas lärare. Materialet analyseras stegvis med strukturerade verktyg: 1) analys utifrån didaktisk teori, 2) analys utifrån Freebody och Lukes resursmodell med de fyra sociala praktikerna kodning, textskapande, textanvändning och kritisk utforskning av text och 3) analys utifrån tre olika former av läs- och skrivundervisning: formaliserad, funktionaliserad och balanserad (Liberg, 2008). Även kvantitativt inriktade analyser genomförs.

    Preliminära resultat Preliminära resultat indikerar att lärare generellt fokuserar fonologisk medvetenhet, bokstäver och fonem-grafem-kopplingar i ämnesområdet språk och kommunikation, och att det återkommer i en del andra ämnesområden och på raster. I observationerna hittills ser vi att det pågår muntligt utforskande och språklig kommunikation i samtliga observerade  ämnesområden. Vidare analyser pågår och kommer att presenteras.

    Relevans för forskningsområdet

    Utifrån det planerade projektets syfte och design är det möjligt att utveckla en bred kunskapsbas om tidig läs- och skrivundervisning, vilket är angeläget eftersom den tidiga läs- och skrivutvecklingen korrelerar positivt med senare skolgång (Cunningham & Stanovich, 1997).

     

    Alatalo, T. & Johansson, A.-M. (2019. ”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?” Läs- och skrivutveckling i teknikundervisning i förskoleklass. Nordic Journal of Literacy Research 5(3), 49–62.

    Bradley, L., & Bryant, P. (1983). Categorizing sounds and learning to read – a causal connection. Nature, 301, 419-421. 

    Cunningham, A. E., & Stanovich, K. E. (1997). Early reading acquisition and its relation to reading experience and ability 10 years later. Developmental Psychology, 33, 934–945.

    Freebody, P., & Luke, A. (1999). Further notes on the Four Resources Model. Reading Online. http:www.readingonline.org/research/lukefreebody.html

    Gillen, J. & Hall, N. (2003). The emergence of early childhood literacy. In: Hall N, Larson J and Marsh J. (eds) Handbook of Early Childhood Literacy. London: Sage Publications: pp. 1–12.

    Guo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J.N. and McGinty, A. (2012) The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children’s emergent literacy growth. Journal of Research in Reading 35(3) 308–327. 

    Hofslundsengen, H., Hagtvet Eriksen, B., & Gustafsson, J.(2016). Immediate and delayed effects of invented writing intervention in preschool. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 29(7), 1473-1495. 

    Jönsson, K. (2019). Läsande och skrivande I skolans första år. I C. Liberg & J. Schmidt (Red.), Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber

    Liberg, C. (2008). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. Hämtad 4 december 2018 från www.ep.liu.se/ecp/032/004/ecp0832004.pdf.

    Partanen, M., & Siegel, L.S. (2013). Long-term outcome of the early identification and intervention of reading disabilities. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 27(4), 665–684. DOI 10.1007/s11145-013-9472-1

    Pearson, P. D., Hiebert, E. H., & Kamil, M. L. (2007). Vocabulary assessment: What we know and what we need to learn. Reading Research Quarterly, 42(2), 282–296. 

    van den Broek, Paul, Rapp, David N., & Kendeau, Panayota (2005). Integrating memorybased and  constructionist processes in accounts of reading comprehension. Discourse Processes, 39, s. 299–316.

     

  • 22.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Norling, Martina
    Örebro universitet.
    Magnusson, Maria
    Linnéuniversitetet.
    Tjäru, Sofie
    Åbo Akademi.
    Næss Hjetland, Hanne
    Oslo universitet.
    Hofslundsengen, Hilde
    Høgskolen på Vestlandet.
    Read-Aloud and Writing Practices in Nordic Preschools2023In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 68, no 3, p. 588-603Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study investigated preschool teachers’ read-aloud and writing practices using a questionnaire about how activities were planned and organized, and what their purpose was. The sample consisted of 222 participants from Finland, Norway, and Sweden. Data was analyzed using a mixed methods approach. The results indicate that early literacy practices were not planned systematically. Most of the preschool teachers (77%) reported having storybook read-alouds at least three times per week. A large minority (45.5%) reported never or seldom using writing activities, and rarely in play. The main aims of read-alouds were to promote learning and development, create a sense of community, and regulate group activities. The main aims of writing practices were to learn about letters, understand the function of print, and arouse interest in writing. We discuss the implications of these findings in relation to a need for a didactic approach, where play is the core of early literacy practices.  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Matematikundervisning – en läs- och skrivutvecklande didaktik i förskoleklass2023Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande didaktik i matematikundervisningen i förskoleklass. Undervisning med fokus på ämnesspråkliga perspektiv (content area literacy), det vill säga undervisning som främjar elevers förmåga att lyssna, tala, läsa, skriva och se för att få information inom ett specifikt ämnesområde (Vacca & Vacca, 2002), stödjer elevers läs- och skrivutveckling (Moss, 2005). Förmågan att använda och förstå talat språk har visats vara en av de tidigaste prediktorerna för en god läsutveckling (National Early Literacy Panel, 2008). Därför är en undervisning som stimulerar unga elever till språklig interaktion och där läraren engagerar eleverna i en innehållsrik och målinriktad undervisning gynnsam för förmågor och färdigheter som är förknippade med elevernas senare läsframgång (Lonigan, 2015). Sådan undervisning förstås i denna studie som dialogisk (Alexander, 2017; Kim & Wilkinson, 2019). Vi ser språket som ett verktyg för att tänka och prata, vilket i denna studie innebär att lärare och elever samtalar om matematiska begrepp och knyter an till exempelvis videofilm, sagor, bilder, tärningar och sedlar. Videoobservationer av matematikundervisning genomfördes i 17 olika klassrum i förskoleklass. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Freebody och Lukes (1999) resursmodell där dess fyra praktiker som fokuserar på kodning, textskapande, textanvändning och kritiskt utforskande användes till att förstå och synliggöra vilka läs- och skrivutvecklande möjligheter matematikundervisningen erbjöd eleverna. Preliminära resultat tyder på att praktikerna som stödjer meningsskapande utifrån text samt textanvändande var mest framträdande i den dialogiska undervisningen. Elever och lärare meningsskapande om matematiska begrepp som exempelvis mönster, antal, hälften och dubbelt, i funktionella sammanhang och med utgångspunkt i elevernas erfarenheter. Praktiska metoder och åskådliggörande artefakter för att stötta elevernas förståelse var centrala i undervisningen. Matematikundervisning som en läs- och skrivutvecklande didaktik diskuteras. 

    Studien är finansierad av Vetenskapsrådet, 2020-03954

     

    Alexander, R. J. (2017). Towards dialogic teaching: Rethinking classroom talk (5th ed.). York, UK: Dialogos. 

    Freebody, P. & Luke, A. (1990). Literacies programs:  Debates and demands in cultural context.  Prospect 5(3), 85–94.

    Kim, M-Y., Wilkinson, I., A.G. (2019). What is dialogic teaching? Constructing, deconstructing, and reconstructing a pedagogy of classroom talk. Learning, Culture and Social Interaction, 21, 70–86. https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2019.02.003. 

    Lonigan, C. J. (2015). Literacy development. In R. M. Lerner, L. S. Liben, & U. Mueller (Eds.), Handbook of child psychology and developmental science, cognitive processes, (Vol. 2, pp. 763–805). Hoboken, NJ: John Wiley & Sons.  

    Moss, B. (2005). Making a case and a place for effective content area literacy instruction in the elementary grades. Reading Teacher, 59(1), 46–55.

    National Early Literacy Panel. (2008). Developing early literacy: Report of the National

    Early Literacy Panel. Washington, DC: National Institute for Literacy. https://lincs.ed.gov/publications/pdf/NELPReport09.pdf

    Vacca, R. T., & Vacca, J. L. (2002). Content area reading (7th ed.). Boston: Allyn & Bacon.

  • 24.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Preschool teachers’ perceptions about read-alouds as a means to support children’s early literacy and language development2021In: Journal of Early Childhood Literacy, ISSN 1468-7984, E-ISSN 1741-2919, no 3, p. 413-435Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study examined active Swedish preschool teachers’ thoughts and perceptions in terms of read-alouds as a tool to support children’s language and literacy development. The research question was “How and for what purpose do preschool teachers say that they organize read-alouds in preschool?” Three focus group interviews were conducted with five preschool teachers from different preschools in each group. The findings reflect traditions that influence preschool education, and the general picture is that teachers’ personal and practical knowledge informs their daily teaching. The informants try to organize read-alouds but do not always succeed as a result of logistical and practical challenges. Teachers describe external factors, such as large groups and the requirement to teach math and science, as obstacles in the planning and implementing of read-alouds. Teachers that have received in-service training and professional development say that they have daily read-alouds, followed by text talk.  The need for professional development is discussed.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Annerberg, Anna
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Praktiskt kunnande: yrkeslärare och lärare i estetiska ämnen i kollegialt utvecklingsarbete2022In: NORDYRK 2022, 2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Framing

    Lärare som undervisar i ämnen med praktiskt innehåll delar utmaningar i arbetet med bedömning av praktiskt kunnande.I samverkan har Högskolan Dalarna och en kommun i regionen genomfört ett utvecklingsarbete med uppföljandeforskning. Utvecklingsarbetet var ett läsårslångt projekt där de deltagande lärarna skulle lära sig mer om bedömning avelevers praktiska kunnande och utveckla tidigare tysta dimensioner av den egna undervisningen. Forskningsprojektet, som kopplades till utvecklingsprojektet, hade som syfte att synliggöra och problematisera vilkaaspekter av praktiskt kunnande som lärarna gör centrala i kollegial utveckling av den egna bedömningspraktiken.Upplägget av själva utvecklingsprojektet bygger på teorier om hur praktiskt kunnande genom reflektion och pendlingmellan enskilda och gemensamma aktiviteter bidrar till att kunskap om något (förklaringar utifrån och på abstrakt nivå)och kunskap i något (erfarenhetsmässig förståelse inifrån) skapar kunskap för något som leder till utveckling av enkritisk yrkesroll och en förändring av praktiken (jfr Adolphsson …). För att identifiera vilka delar av undervisningen somlärarna i projektet valde att tala om användes en modell för undervisningsinnehåll från Dimenäs (2018) som analysredskap. Modellen hanterar följande delar av undervisning: kontext, innehåll, organisation, kommunikation, utmaning, generalisering och utvärdering. Inför tolkningen av resultatet är tanken att använda teorin om praktikarkitekturer (Kemmis & Grootenboer, 2008) i den mån teorierna om kunnande och reflektion inte räcker till.

    Methodology/Method

    Upplägget av själva utvecklingsprojektet bygger på teorier om hur praktiskt kunnande genom reflektion och pendlingmellan enskilda och gemensamma aktiviteter bidrar till att kunskap om något (förklaringar utifrån och på abstrakt nivå)och kunskap i något (erfarenhetsmässig förståelse inifrån) skapar kunskap för något som leder till utveckling av enkritisk yrkesroll och en förändring av praktiken (jfr Alvunger & Adolfsson, 2016). För att identifiera vilka delar avundervisningen som lärarna i projektet valde att tala om användes en modell för undervisningsinnehåll från Dimenäs (2018) som analysredskap. Modellen hanterar följande delar av undervisning: kontext, innehåll, organisation,kommunikation, utmaning, generalisering och utvärdering. Inför tolkningen av resultatet är tanken att använda teorin ompraktikarkitekturer (Kemmis & Grootenboer, 2008) i den mån de beskrivna teorierna om kunnande och reflektion interäcker till.

    Outcomes

    Lärarna slås av hur stora likheter det finns mellan estetlärarnas arbete och yrkeslärarnas. De fokuserar i sina samtalmycket på fackspråkets betydelse i klassrummet och på hur eleven stöttas i sitt lärande på bästa sätt. Särskiltauskultationen och inspelningen av samtal i par (poddar) var ögonöppnare för den egna praktiken. Lärarna betonarvikten av att utmana eleverna och att stötta dem i generaliseringen, dvs. i överförandet av ett tränat moment iklassrummet till att bli användbart i många andra sammanhang. Lärarna ska enligt projektplanen även fokusera påbedömning av elevers praktiska kunnande, men samtalen kommer i första hand att handla om lärarens eget agerandevad gäller språkanvändning, relationsbygge med eleverna och hanteringen av tyst kunskap.

    References

    Alvunger, D. & Adolfsson, C.-H. (2016). “Introducing a Critical Dialogical Model for Vocational Teacher Education”. Nordic Journal ofVocational Education and Training, 6(1): p. 53-75

    Dimenäs, J. (2018). "Teaching in action: A model to understand the complexity of teachers´decisions in teaching mathematics". International Journal of Advanced Research in Education and Literature, 4(1): 10-24

    Kemmis, S. & Grootenboer, P. (2008). Situating praxis in practice: Practice architectures and the cultural, social and material conditionsfor practice. I: Enabling praxis: Challenges for education. (Eds.) S. Kemmis & T. .J. Smith, 37-64. Sense

  • 26.
    Antell, Susanne
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Dimenäs, Jörgen
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Knies, Lena
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Maad, Johanne
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Walter, Sofia
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Arbetsintegrerad lärarutbildning: En modell för att utbilda lärare som minskar klyftan mellan akademi och skolverksamhet2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I lärarutbildningar beskrivs ofta såväl nationellt som internationellt den klyfta som finns mellan de verksamhetsförlagda och de högskoleförlagda delarna av utbildningarna. Det görs i flera lärarutbildningar ansträngningar att minska denna klyfta genom en närmare integration av dessa delar och inte minst fokuseras handledningens betydelse. Den arbetsintegrerade lärarutbildning som undersöks i föreliggande studie är ett resultat av ett sådant samarbete mellan en högskola och skolhuvudmän i en region med 15 kommuner. Studien syftar till att belysa arbetsintegrerade utbildningarnas attraktivitet och hur de arbetsintegrerade utbildningarna stödjer lärarstudenters möjlighet att utvecklas i läraryrket under sin utbildning. Ett huvudsakligt avstamp tas i Lave & Wengers teori ”situated learning” som bl.a. berör yrkesutbildningar. Det empiriska dataunderlaget utgörs av enkäter som analyserats utifrån såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter. Sammanfattningsvis är slutsatserna att arbetsintegrerad lärarutbildning är attraktiv och ger lärarstudenterna möjlighet att utvecklas i läraryrket, men det finns flera områden som behöver utvecklas. De arbetsintegrerade utbildningarna är kvalificerade utbildningar, som för lärarstudenterna inte bara handlar om vad en lärare bör göra utan i huvudsak handlar om en möjlighet att befinna sig i något. Detta kan ses som ett unikt fokus vad gäller lärarutbildningar vilket kräver ett kontinuerligt utvecklingsarbete av personal i såväl högskola som i skolverksamhet i samverkan med lärarstudenter. Slutsatsen är att den arbetsintegrerade utbildningen utgöra en möjlighet att minska den klyfta som finnas mellan akademi och skolverksamhet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Antell, Susanne
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Dimenäs, Jörgen
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Johansson, Annie-Maj
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Maad, Johanne
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Skoglund, Lena
    Dalarna University, School of Teacher Education, Natural Science.
    Eco-anxiety in the global classroom: Educational strategies about biodiversity in a sustainable perspective2021Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Dalarna University

    Susanne Antell - Jörgen Dimenäs - Annie-Maj Johansson - Johanne Maad - Lena Skoglund

    Eco-anxiety in the global classroom - educational strategies about biodiversity in a sustainable perspective

    From all over the world it has been reported that children are increasingly suffering anxiety and grief about climate change, what has been termed “eco-anxiety”. The anxiety is partly built up by concerns for species survival. One million animal species are threatened by extinction, and fundamental system changes are needed to save the quality of life worldwide, according to the IPBES (2019) report.Swedish preschools and elementary schools have long traditions of education for sustainable development, primarily by visiting nature and recycling materials. However, young people´s concerns about climate change force schools to reorient education towards a more global world where sustainable and ethical values include all forms of life.The aim of this study is to investigate what can affect the way students, teachers and whole schools do or do not engage with the challenging issues in a global learning agenda with a special focus on biodiversity loss.Theoretical frameworkThe study takes its theoretical point of departure regarding learning and teaching from Deweys (1934/1980) aesthetic theory that makes it possible to study pupil´s engagement and their meaning making as a holistic process. Important for the study is also Roberts (2007) argument that studies in science education not purely should be related to pupils’ natural scientific general knowledges and their opportunity to work with inquiry but also to values related to their attitudes and engagement.Action researchThe study will be conducted in three steps related to action research. Firstly, a questionnaire will be sent to preschool teachers and teachers to investigate to what extent and in what areas are they teaching about biodiversity. Secondly, preschool teachers and teachers, will participate in focus groups to discuss how we can reach beyond their present teaching. Thirdly, will we together with preschool teachers and teachers finally develop holistic educational models where discussions about sustainable and ethical values are given a significant role in science education.Expected findingsAn expected result is to achieve models for education, together with teachers, where sustainable and ethical discussions embracing different life forms in both local and global contexts will contribute to meaning making and a holistic approach in the classroom.Relevance to Nordic educational researchThe study is relevant for the Nordic educational research since it will identify how Nordic schools may use eco-anxiety as a catalyst for developing interest, knowledge and engagementabout complex issues related to climate change, such as sustainable and ethical dimensions of anthropogenic biodiversity loss.In this symposium participants are invited to share reflections on how schools may transform eco-anxiety to action competence.

    Dewey, J. (1934/1980). Art as experience. New York: Touchstone.IPBES (2019). Summary for policymakers of the global assessment report on biodiversity and ecosystem services of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.

    IPBES secretariat, Bonn, Germany.Roberts, D. A. (2007). Scientific Literacy/science literacy. In S. K. Abell & N. G. Lederman (Eds)

    Handbook of research on science education. 729-780. Mahwah, New Jersy, USA: Lawrence Erlbaum Associates.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Arnfjell, Therese
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Holmegård, Åsa
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Rollen som omsorgsperson i förskolan: En kvalitativ intervjustudie om hur förskollärare uppfattar rollen som omsorgsperson till barn i förskolan2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar rollen som omsorgsperson till barn i förskolan. Den metod som vi använt oss av är en kvalitativ metod bestående av intervjuer med sju förskollärare. Vi har använt oss av omsorgsetiken som teoretisk utgångspunkt och med stöd i de teoretiska begreppen har vi analyserat studiens resultat. Resultatet har visat att rollen som omsorgsperson innefattas av en rad olika förmågor. Det har framkommit genom förskollärarnas utsagor att arbetet med trygghet är grundläggande för skapandet av relationer, samt att relationerna mellan människor är betydelsefull för omsorgen. Slutsatsen av denna studie är att rollen som omsorgsperson är komplex. Vad som krävs av omsorgspersonen varierar beroende på kontext och relation till den omsorgspersonen möter, men det är viktigt att pedagoger alltid verkar för att vara en god omsorgsperson till barnen på förskolan oavsett vilken omsorgshandling som efterfrågas eller behövs.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Aryal, Prativa
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Translanguaging i ett flerspråkigt engelskaklassrum: En studie om lärares ställning till translanguaging2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Translanguaging has grown in popularity in recent years as a useful tool for teaching English in a multilingual classroom. Translanguaging means allowing multilingual learners to use all of their languages as a learning resource. The purpose of this research is to add to understanding of English teachers' attitudes toward the use of translanguaging in multilingual classrooms in grades 4-6. The study takes a qualitative approach, and semi-structured interviews were conducted to aid in the development of methodology for this study. The six teachers who took part in the study taught English in grades 4-6. The findings are presented as following: (1) Teachers have positive attitudes toward translanguaging. (2) Teachers see translanguaging as an opportunity because it improves school performance and identity. (3) Teachers understand what translanguaging entails (4) There is little experience with translanguaging, and the concept is rarely discussed in schools. (5) There is considerable uncertainty about implementation, as well as a scarcity of teaching materials. (6) There is lack of encouragement from schools in translanguaging. (7) Due to global conflicts, students may have a negative perception of their multilingualism. (8) A failure to collaborate with other teachers.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Axelson, Tomas
    et al.
    Dalarna University, School of Culture and Society, Religious Studies.
    Deldén, Maria
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Axelson, Tomas (Editor)
    Dalarna University, School of Culture and Society.
    “Disagreeing well together”: Konfliktorienterad tolerans i praktik och teori2021Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Backman, Erik
    et al.
    Dalarna University, School of Health and Welfare, Sport and Health Science.
    Nyberg, Gunn
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Tolgfors, Björn
    Örebro Universitet.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet.
    Peer assessment in physical education2022Conference paper (Refereed)
  • 32.
    Backman, Erik
    et al.
    Dalarna University, School of Health and Welfare, Sport and Health Science.
    Quennersted, Mikael
    The Swedish School of Sport and Health Sciences, Stockholm.
    Tolgfors, Björn
    Örebro University.
    Nyberg, Gunn
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Activating students as resources in physical education teacher education – a complex process making social and physical capital visible.2023Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    It is well established that students in higher education need to develop evaluative skills in order to become effective learners (Guest & Riegler 2022). Assessment for Learning (AfL) is a model for assessment that strengthens learning in schools as well as in higher education (Black et al 2002). This is also the case in physical education teacher education (PETE) (Eather et al 2017, Macken et al 2020) and in school physical education (Leirhaug 2016). One of the key learning strategies in AfL is to activate peers as resources for learning, often operationalised as peer assessment. In PETE, peer assessment (or peer-assisted learning in a broader meaning) has proven to strengthen learning for both the observer and the observed (Lamb et al 2012). 

    One dimension of peer assessment, that has only scarcely been covered in the PETE context (Macken et al 2020) but that is more highlighted in research of peer assessment in general teacher education (see e.g. Kilic 2016, Tait-McCutcheon & Bernadette Knewstubb 2018), is the tensions inherent in giving feedback to peers on their work, peers who might also often be friends. According to Kilic (2016, 137) preservice teachers “do not feel comfortable when critiquing another student” and Tait-McCutcheon and Knewstubb (2018, 773) argues that “peer assessment could reflect friendships more than learning outcomes”. 

    Research demonstrates a complexity with regards to the potential for peer assessment in PETE. On the one hand, preservice teachers have expressed that giving feedback to peers creates a positive, safe, equal and relaxed learning environment (Lamb et al., 2012) and peer assessment has been reported to improve competence, confidence and self-efficacy among preservice teachers (Eather et al., 2017). On the other hand, a study by Macken et al. (2020) reported that preservice teachers believe their students would be mean to each other if implementing peer assessment during their school placement practice in PETE.

    In this paper, we aim to further explore the complexity involved in peer assessment in PETE to get a deepened and more differentiated picture of this phenomenon. Our overall aim is to contribute to more knowledge about how to involve  preservice teachers in PETE and students in school physical education as resources for learning without risking to cause harm. Drawing on the call from Scanlon et al. (2022) for more studies on how assessment is taught in PETE, our specific aim in this paper is to investigate preservice teachers’ views on what as well as how peer assessment is taught in PETE, to be used in school physical education. We will use Pierre Bourdieu’s (1990) concept of capital, as well as the work of Hay and Penney (2013) on how accountability mechanisms functions in assessment, in order to analyse what is assigned value in peer assessment. The two questions that will guide our analysis in this paper reads: What mechanisms are assigned value in peer assessment according to preservice teachers in PETE? And: How do the mechanisms that are assigned value in peer assessment in PETE function according to preservice teachers? More knowledge about the what and the how in teaching of assessment practices in PETE can improve these practices within school physical education.

    Methodology

    The study presented in this paper is conducted as part of a greater project with the aim of exploring how PETE matters for school physical education. In the overall project we have recruited preservice teachers, with physical education as one of their subjects, during their last year in teacher education. During this last year, one campus-placed course in assessment and one school placement course, constituted the contexts from which we collected empirical material to this study (Authors 2021).  

    The participants in this study were 21 preservice teachers from two different PETE institutions in Sweden (10 from uni A and 11 from uni B). The empirical material analysed in this study compriced of: 

    1.      Three audio-recorded seminars (90-120 min each) from the campus-based assessment courses (one seminar from uni A and two from uni B) conducted before the preservice teachers’ school placement studies. 

    2.      Seven individual semi-structured interviews (40-70 min each) (Kvale 1996) conducted during visits at the preservice teachers’ school placement studies (all from uni A). 

    3.      Five individual Stimulated Recall (SR)-interviews conducted during visits at the preservice teachers’ school placement studies (one from A, four from B). 

    4.      Two audio-recorded and semi-structured group interviews (40-60 min each) (Kvale 1996) from the campus-based assessment courses (both from A) conducted after the school placement studies. 

    After having had the empirical material transcribed by an external part, a thematic content analysis was initiated by a process of familiarisation in which all four researchers were engaged (Braun et al 2017). Inspired by an abductive approach (Alvesson & Sköldberg 2017), we allowed ourselves to be open to alternative theories that could help explain the empirical material. The choice of research object was initiated by the impression from the interviews that giving feedback to peers is surrounded by a complexity, both in PETE and in school physical education. The identification of social relationships and certain types of bodies and movements as assigned with value when giving feedback to peers guided our attention towards Bourdieu-inspired interpretations of the social capital (Beames & Atencio 2008) and the physical capital (Redelius & Hay 2010).   

    Educational challenges following when ‘the what’ is reflected in ‘the how’

    The findings indicate that when the what-aspect of ‘social relationships’ is to be implemented into an how-aspect, the preservice teachers calls for continuous interaction ‘over time’ in order to build a safe and an allowing climate for learning. While this interaction can be implemented in PETE and in school physical education, allowing for school children to build social capital (Beames & Atencio 2008), a result from this study that calls for further discussion is how PETE can make continuous interaction between preservice teachers and school students possible during school placement studies. 

    When the what-aspect of ‘articulating what to learn’ is mirrored in relation to the how-aspect of giving ‘correct feedback’ in peer assessment, this displays that physical capital in school physical education is strongly connected to standards of excellence and norms of right and wrong movement technique (Redelius & Hay 2010). These golden norms seem to be upheld by the displayed lack a common language for learning (Larsson & Redelius 2008). A question following from this study is what resources preservice teachers are offered within PETE to embody a language for learning in school physical education? 

    This study also made visible that ‘the emphasis of certain forms of knowledge ’ is highly valued when preservice teachers are to give feedback to their peers, to their students (during school placement) or when they engage students to give feedback to each other.  The preservice teachers claim to handle this ‘what-aspect’ of peer assessment by focus their attention on ‘managing the sensitivity’ arising when themselves or their students are to comment on each others’ bodies in movements. 

    In conclusion, the combination of social and physical capital decides what is possible to say to whom when preservice teachers and students are to give feedback to peers in PETE and in school physical education.

    References

    Alvesson M and Sköldberg K (2017) Tolkning och Reflektion. Vetenskapsfilosofi och Kvalitativ Metod [Interpretation and Reflection. Philosophy of Science and Qualitative Method]. Lund: Studentlitteratur. [In Swedish.]

    Beames, Simon and Atencio, Matthew (2008)'Building social capital through outdoor education', Journal of Adventure Education & Outdoor Learning,8:2,99 — 112

    Black, P., C. Harrison, C. Lee, B. Marshall, and D. Wiliam. 2002. Working Inside the Black Box. Assessment for Learning in the Classroom. London: GL Assessment

    Bourdieu, P. (1990). The logic of practice. (Richard Nice, Trans.). Cambridge, MA: Polity Press.

    Eather, N., Riley, N., Miller, D., Jones, B. (2017) Evaluating the Effectiveness of Using Peer-Dialogue Assessment for Improving Pre-Service Teachers' Perceived Confidence and Competence to Teach Physical Education. Australian Journal of Teacher Education, 

    Guest J & Riegler R (2022) Knowing HE standards: how good are students at evaluating academic work?, Higher Education Research & Development, 41:3, 714-728

    Hay, P. J., and D. Penney. 2013. Assessment in Physical Education. A Sociocultural Perspective. London: Routledge.

    Kilic, D. (2016) An Examination of Using Self-, Peer-, and Teacher-Assessment in Higher Education: A Case Study in Teacher Education, Higher Education Studies, 6(1), 136-144. 

    Kvale, Steinar (1996). Interviews. An Introduction to Qualitative Research Interviewing. California: Sage Publications.

    Lamb P Lane K & Aldous D (2012) Enhancing the spaces of reflection: A buddy peer-review process within physical education initial teacher education, European Physical Education Review 19(1) 21–38

    Larsson H & Redelius K (2008) Swedish physical education research questioned—current situation and future directions, Physical Education and Sport Pedagogy, 13:4, 381-398, DOI: 10.1080/17408980802353354

    Leirhaug 2016 Exploring the relationship between student grades and assessment for learning in Norwegian physical education, European Physical Education Review, 22(3) 298–314

    Macken S, MacPhail, A & Calderon, A (2020) Exploring primary pre-service teachers’ use of ‘assessment for learning’ while teaching primary physical education during school placement, Physical Education and Sport Pedagogy, 25:5, 539-554

    Redelius, K. & Hay, P. (2010) Defining, acquiring and transacting cultural capital through assessment in physical education, European Physical Education Review, 5(3):275–294:

    Scanlon D, MacPhail, A Walsh C & Tannehill D (2022): Embedding assessment in learning experiences: enacting the principles of instructional alignment in physical education teacher education, Curriculum Studies in Health and Physical Education, epub ahead of print

    Tait-McCutcheon S & Knewstubb, B. (2018) Evaluating the alignment of self, peer and lecture assessment in an Aotearoa New Zealand pre-service teacher education course, Assessment & Evaluation in Higher Education, 43:5, 772-785

     

  • 33.
    Backman, Erik
    et al.
    Dalarna University, School of Health and Welfare, Sport and Health Science. Oslo Metropolitan University, Oslo, Norway.
    Quennerstedt, Mikael
    The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH), Stockholm; Department of Public Health and Sport Sciences, Inland Norway; University of Applied Sciences, Elverum, Norway.
    Tolgfors, Björn
    School of Health Sciences, Örebro University, Örebro.
    Nyberg, Gunn
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work. University of Agder, Kristiansand, Norway.
    Peer assessment in physical education teacher education – a complex process making social and physical capital visible2023In: Curriculum Studies in Health and Physical Education, ISSN 2574-2981, p. 1-15Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Peer assessment has been proven to improve learning for both theobserver and the observed. One dimension of peer assessment thathas been given little attention in the context of physical educationteacher education (PETE) is the tension that exists when peers givefeedback on each other’s work. In this paper, we report on Swedishpreservice teachers’ (PST) views on peer assessment used in PETEschool placements. Our findings reveal four mechanisms of peerassessment assigned value in PETE: (i) building social relations, (ii)making ‘what to learn’ visible, (iii) giving correct feedback, and(iv) handling sensitive and gendered comments. Inspired byBourdieu, we discuss learning potentials and complex challengeswith peer assessment, where the combination of social capitaland physical capital decides what is possible to say and to whomwhen peer assessment is used in the PETE school placement andin school physical education (PE).

    Download full text (pdf)
    Backman et al 2023
  • 34.
    Backman, Erik
    et al.
    Dalarna University, School of Health and Welfare, Sport and Health Science.
    Tolgfors, Björn
    Örebro Universitet.
    Nyberg, Gunn
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro Universitet.
    Activating students as resources in physical education – a complex process making symbolic, social and physical capital visible2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    It is well established that Assessment for Learning (AfL) is a model for assessment that strengthens young peoples’ learning in schools as well as in higher education. This is also the case in school physical education and in physical education teacher education (PETE). One of the key learning strategies in AfL is to activate peers as resources for learning, often operationalized as peer assessment. In physical education, peer assessment has proven to strengthen learning for both the observer and the observed.

    One dimension of peer assessment, that has only scarcely been covered in the physical education context, but that is more highlighted in research of peer assessment in general teacher education, is the tensions inherent in giving feedback to peers, and perhaps friends, on their work. It has been argued that teacher students do not feel comfortable when critiquing other teacher students, and that peer assessment could reflect friendships more than learning outcomes.

    In the physical education context, studies have shown that peer assessment is one area that physical education teachers are sceptical about. Further, it has been argued that pupils can be mean to each other if implementing peer assessment during physical education teaching. In this paper we aim to dig deeper into this problematic aspect of peer assessment in physical education.

    More specifically, drawing on the French sociologist Pierre Bourdieu’s concept of capital and using qualitative methodology, the question that will guide our analysis reads:

    What capabilities and behaviours among students are by PETE students and physical education teachers acknowledged as legitimate and valuable when peer assessment is implemented in physical education teaching?  

    Preliminary results show that in order for peer assessment to be successful in physical education teaching questions regarding who gives feedback on what needs to be considered.  

  • 35.
    Backman, Erik
    et al.
    Dalarna University, School of Health and Welfare, Sport and Health Science.
    Tolgfors, Björn
    University of Örebro.
    Nyberg, Gunn
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Quennerstedt, Mikael
    University of Örebro.
    Does physical education matter? A methodological approach to understand transitions of content areas from PETE to PE2021Conference paper (Refereed)
  • 36.
    Backman, Erik
    et al.
    Dalarna University, School of Health and Welfare, Sport and Health Science.
    Tolgfors, Björn
    School of Health Sciences, Örebro University, Örebro.
    Nyberg, Gunn
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Quennerstedt, Mikael
    School of Health Sciences, Örebro University, Örebro.
    How does physical education teacher education matter?: A methodological approach to understanding transitions from PETE to school physical education2021In: Physical Education and Sport Pedagogy, ISSN 1740-8989, E-ISSN 1742-5786, Vol. 235, article id 121332Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper, we will address the question of how physical education teacher education (PETE) matters and suggest one way to explore the potential impact of PETE. A distinguishing feature of the studies of PETE's impact on physical education is that they either include perspectives from preservice teachers involved in PETE courses or perspectives from physical education teachers in schools looking back at their education. Longitudinal attempts to follow preservice teachers’ journey from education to workplace, in order to grasp how they perceive the relation between teacher education and teaching practice in schools, and the transition between these contexts, are few and far between. This gap of knowledge is a missing piece of the puzzle to further develop PETE, and to inform life-long professional development for teachers. The purpose of this paper is twofold. First, we develop and present a methodological approach for investigating the transition of content areas from courses in PETE into teaching practice in school physical education. Second, we will illustrate the potential utility of this methodological approach in longitudinal studies by showing how one particular content area, Assessment for Learning (AfL), was investigated through the use of methods and theories described in the first part of this paper. The suggested longitudinal approach involves Stimulated Recall (SR) interviews with pre- and postservice teachers, observations and communication with groups of students and teachers through social media. The construction, recontextualisation and realisation of pedagogic discourses regarding content areas are suggested to be analysed through a combination of Bernstein's concept of the pedagogic device and Ball's concept of fabrication. The longitudinal design and the suggested methodology can provide answers to how content areas are transformed in and between PETE and school physical education. A combination of the theoretical perspectives of Bernstein and Ball enables us to say something not only about how pedagogic discourses regarding content areas are constructed, recontextualised and realised in PETE and school physical education, but also about what content areas become in terms of fabrications in the transition between these contexts. To conclude, we argue that the methodological research design can be used to explore different content areas in PETE and that this methodology can contribute to knowledge about how PETE matters for school physical education.

    Download full text (pdf)
    Backman et al 2021
  • 37. Barker, D.
    et al.
    Nyberg, Gunn
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Larsson, H.
    Coaching for skill development in sport: a kinesio-cultural approach2021In: Sport Coaching Review, ISSN 2164-0629Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Barker, Dean
    et al.
    Örebro Universitet.
    Larsson, Håkan
    The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH), Stockholm, Sweden..
    Nyberg, Gunn
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work. University of Agder, Norway.
    How Movement Habits Become Relevant in Novel Learning Situations2023In: Journal of teaching in physical education, ISSN 0273-5024, E-ISSN 1543-2769Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: To (a) present a theoretical framework that describes how learners’ movement habits become relevant in thedevelopment of movement capability and (b) present data that illustrate how this process occurs in practice. Method: Aninvestigation with preservice physical education teachers was conducted in two phases. The first phase involved examiningparticipants’ movement habits, and the second phase involved examining the participants’ development of novel capabilities inthe context of unicycling. Results: Empirical materials from two participants are presented as case studies. The cases demonstratehow different sets of movement habits interact with novel tasks, making the demand for creative action more or less likely. Thecases also demonstrate how subjective and physical elements are interwoven. Finally, the cases provide insights into potentiallyproductive habits for movement learning. Discussion/Conclusion: The paper is concluded with pedagogical implications,including a consideration of how crises might be managed in educational contexts

  • 39.
    Barker, Dean
    et al.
    Örebro Universitet.
    Nyberg, Gunn
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Bergentoft, Helene
    University of Gothenburg.
    Metaphors of Movement Learning2021In: Learning Movements: New Perspectives of Movement Education / [ed] Håkan Larsson, Routledge, 2021Chapter in book (Refereed)
  • 40.
    Barker, Dean
    et al.
    Örebro Universitet.
    Nyberg, Gunn
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Larsson, Håkan
    The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH), Stockholm, Sweden..
    How movement habits can affect learning in novel learning situations2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Movement pedagogy researchers claim that people’s existing ways of moving influence their possibilities for developing new movement capabilities. Relatively little research, however, has focused on how movement habits influence individuals’ learning in new situations. The aim of this investigation was thus to provide and understanding of how individuals’ movement habits can affect their learning in novel learning situations. To achieve this aim, we developed an investigation with 11 preservice physical education teachers in two phases. The first phase involved examining the participants’ movement habits and involved the production of data through: (1) a qualitative movement analysis session that contained ten movement tasks and that was video recorded, (2) semi-structured interviews based on the participants’ movement backgrounds and responses during the movement analysis session, and (3) an open survey containing questions related to the participants’ experiences of movement learning. The second phase involved examining how the participants developed new capabilities in a novel movement learning situation. The novel situation involved the participants exploring the practice of unicycling for 1.5 hours per day for five consecutive days. In the second phase, data were produced using three methods: (1) observations conducted using video cameras and video conferencing software, (2) ethnographic-type interviews focusing on the participants’ ongoing experiences of unicycling, and (3) participant diaries that participants logged electronically on the university’s online learning platform. In this paper, findings from two participants are presented as case studies using Shilling’s (2008) work on habits, crises and creativity as an analytic framework. Habits are understood as are acquired predispositions to respond to environmental conditions in certain ways. Crises are situations where a person’s habits no longer provide an effective way of interacting with the world. Creativity is understood as the actions undertaken to resolve crisis and regain effective ways of interacting with one’s environment. The two cases demonstrate how different sets of movement habits can interact with novel tasks, making the occurrence of crises and the demand for creative action, more or less likely. The cases also demonstrate how subjective and physical elements are interwoven in the experience of crisis. Finally, the cases provide insights into potentially productive habits for movement learning. The paper is concluded with pedagogical implications, including a consideration of how crises might be managed in educational contexts.

  • 41.
    Barker, Dean
    et al.
    Univ Orebro, Sch Hlth Sci, Fak Gatan 1, SE-70182 Orebro, Sweden..
    Nyberg, Gunn
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Larsson, Håkan
    Swedish Sch Sport & Hlth Sci GIH, Stockholm, Sweden..
    Introduction to the PESP special issue: 'Developing movement capability in physical education'2021In: Physical Education and Sport Pedagogy, ISSN 1740-8989, E-ISSN 1742-5786, Vol. 26, no 3, p. 225-229Article in journal (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Barker, Dean
    et al.
    Örebro Universitet.
    Nyberg, Gunn
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Larsson, Håkan
    The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH), Stockholm, Sweden..
    Movement habits and learning in novel learning situations2022Conference paper (Refereed)
  • 43.
    Berg, Mikael
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Combining time and space: An organizing concept for narratives in history teaching2021In: Acta Didactica Norden, ISSN 2535-8219, Vol. 15, no 1, p. 1-23Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    To construct a historical narrative in teaching content, teachers need subject-specifictools. This article explores how, in a history course taught in Sweden, different combi-nations of time and what can be called ‘space’ can operate as one such subject-specifictool. To collect data on how this might be done, semi-structured interviews were con-ducted with teachers who described the content of a history course they taught. Theirstatements in interviews, alongside examples of their teaching materials, were used toidentify six different ways of combining time and space in history teaching. Thesecombinations were then grouped into three categories: one, when time runs from thepast to the present and where there is a strong emphasis on periodization and geo-graphical location; two, when time runs from the past to the present but there is lessemphasis on periodization and geographical location and a greater emphasis on issuesor themes across long periods of time; and three, when the time perspective is directedeither forward or back in time and focuses on different aspects of the notion of ‘space’.The overall conclusion is that time and space categories can help to structure teachingcontent, mainly because they organize in specific ways the historical narrative on whichthat teaching content is based. The choice of time and space in teaching content can,therefore, shape the way history is taught as a subject. The results of this study contributeto a discussion of the subject-specific tools that are available for teachers when theyconstruct narratives in their teaching of history.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Berg, Mikael
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Epistemisk pendling mellan del och helhet i historieundervisning: Återskapa, orientera, problematisera och erfara som didaktiska funktioner i lärares förståelse av  skolämnet historia2023In: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 17, no 3, article id 16Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Epistemic moves between the parts and the whole in history education: Recreating, orienting, problematizing, and experiencing as didactic functions in teachers' understandings of the history subject 

    Abstract

    This article examines how epistemic moves between the parts and the whole can contribute to various didactic functions in history education. The purpose of the present article is aimed at investigating teachers' comprehension of history education and how their different selections of subject matter may contribute to various didactic functions. Two empirically oriented research questions are posed: (1) What different relationships between the parts and the whole can be identified in teachers' understanding of instructional content in the subject of history? (2) Based on the results, how can the different trade-offs between the parts and the whole, identified in teachers' understanding of history education, be observed in relation to different didactic functions? The method employed for this study involved semi-structured interviews with history teachers in grades 7-9. The result highlights how teachers move between the parts and the whole in their understanding of the selection of subject matter. This oscillation is also evident in the shift between drawing from a more delimited knowledge content and addressing students' own questions when formulating the knowledge content for history courses in school. Based on this, four didactic functions have been identified: Reproducing, Orienting, Problematizing, and Experiencing. Consequently, the findings contribute to a discussion on the situated trade-offs that can be made regarding the subject matter, content, and purpose of history education.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Berg, Mikael
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Jerusalem, en bildningsresa2023In: Jerusalem – en väv av berättelser: Tio resenärers möten med en konfliktfylld plats / [ed] Gull Törnegren, Maria Deldén och Mikael Berg, Falun: Högskolan Dalarna, 2023, p. 183-193-Chapter in book (Other academic)
  • 46.
    Berg, Mikael
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Jerusalem som kalejdoskop: Elevers angelägna frågor och de sammanvävda berättelsernas potential i undervisning vid historiska platser2023In: Jerusalem – en väv av berättelser: Tio resenärers möten med en konfliktfylld plats / [ed] Gull Törnegren, Maria Deldén och Mikael Berg, Falun: Högskolan Dalarna, 2023, p. 110-130-Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Essäsamlingens andra del inleds med Mikael Bergs text ”Jerusalem som kalejdoskop”: Elevers angelägna frågor och de sammanvävda berättelsernas potential i undervisning vid historiska platser leder oss in på frågor om berättelser i undervisningen. Här ställer Mikael Berg frågor om undervisningens möjligheter vid studieresor till historiska platser. Mikael Berg menar att mötet med historiska platser, som han liknar vid ett kalejdoskops mångfald av mönster och färger, kan tillföra ytterligare lager till lärandet som inte hade varit möjligt i klassrumsundervisning. Framförallt att mötet med den historiska platsens sammanvävda berättelser länkar samman affektiva responser, fysiska reaktioner och kognitiv bearbetning i elevens kunskapsprocess. Med det som utgångspunkt argumenterar Mikael Berg för möjligheten att starta undervisningen i elevernas angelägna frågor i relation till den historiska platsens mångfald. Lärarens uppdrag kan då sägas bli att möta elevernas frågor med ett situationsanpassat (historiskt) kunskapsinnehåll i syfte att bidra till nyansering av förståelsen av platsens samanvända berättelser (manifesta historiebruk). På så sätt finns en potential i en sådan undervisningsansats att bidra till elevernas möjligheter att göra informerade ställningstaganden.

  • 47.
    Berg, Mikael
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Källkritik i skolan: Historielärares förståelser av källkritik som disciplinär, laborativ och kontextuell kunskap i ett progressionsperspektiv2021In: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 15, no 1, p. 1-25, article id 18Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    For more than a decade, there has been a growing interest in the particular requirements for disciplinary teaching within international and Swedish research in history didactics. Less interest has been directed at the broader issue of progression and the method-ological skill of source criticism. Against this background, the purpose of this article is to examine the relationship between progression and the selection of content in the context of teaching source criticism. The results are based on focus group interviews with Swedish history teachers where three overall comprehensions of their work with source criticism were identified. First, teachers displayed a disciplinary comprehension of source criticism that stressed academic concepts such as proximity and tendency. From a progression perspective, this comprehension emphasizes a starting point in common and accessible concepts. Second, teachers adopted an experimental comprehension of source criticism that stressed students’ own hypothesizing and perspective-taking. Progression in this comprehension begins with students’ own questions and experiences. Third, teachers expressed a contextual comprehension of source criticism. Here, considerable emphasis was placed on students’ engagement with historical content knowledge. In this comprehension, progression starts from students’ inter-pretations of the historical material presented to them. In this way, the different com-prehensions that teachers display about their work with source criticism reflect the different ways they relate to the subject of history and, thus, their selection of teachable content. It is therefore possible to argue for the importance of paying attention to the relationship between progression and content knowledge in order to better understand the ideological decisions behind the selection of content in school history courses.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Berg, Mikael
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Elevers angelägna frågor: Gymnasieelevers berättelser om angelägna frågor utifrån humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga disciplinära ansatser2023In: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 17, no 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Allt fler studier pekar på ungdomars pessimistiska sätt att se på samhället och framtiden. Denna studie undersöker 55 gymnasieelevers texter om samhällsfrågor de själva ser som viktiga och deras syn på framtiden i förhållande till den valda frågan. I studien undersöks vilka teman som är särskilt framträdande, om eleverna har en optimistiskt eller pessimistisk framtidssyn och vilka typer av disciplinärt färgade ansatser som eleverna använder sig av. Texten skulle enligt instruktion innehålla en nulägesbeskrivning, en förklaring till varför det ser ut som det gör, och en reflektion om framtiden. Texterna har skrivits anonymt och utan koppling till något särskilt skolämne. Fyra innehållsliga teman sticker ut som dominerande: (1) Mänskliga rättigheter (2) Miljöfrågor (3) Sociala relationer (4) Medicinska lösningar och kunskapsutveckling. 21 texter har en optimistisk syn på framtiden, 17 texter har en pessimistisk framtidssyn och resterande 17 uppvisar både ock, alternativt är svårbedömda. Texterna om mänskliga rättigheter skrevs företrädelsevis med samhällsvetenskaplig ansats, medan miljöfrågorna i hög grad hanterades utifrån humanistiska förtecken. Det finns ett visst mönster i analysen som visar att texternas disciplinära ansatser påverkar huruvida eleverna uttrycker sig optimistiskt eller pessimistiskt inför framtiden.  När eleverna får möjligheten att i skolan bearbeta en för dem angelägen fråga utan att uppgiften definieras av en skolämneskontext, tenderar de att använda ett brett urval av disciplinära ansatser. Det föranleder en diskussion om huruvida den angelägna frågan bör lyftas ut ur sitt skolämnessammanhang för att möjliggöra för eleven att bearbeta frågan på nya sätt. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Berg, Mikael
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Martin, Stolare
    School Trips to Historical Sites: Pupils' Cognitive, Affective and Physical Experiences from Visits to Auschwitz2024In: History Education Research Journal (HERJ), E-ISSN 2631-9713Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    History can be experienced in many ways, including visits to historical sites. Indeed, it is becoming increasingly common for Swedish schools to organise trips for their pupils to historical sites, in this case, to concentration camps. This article analyses how cognitive, affective, and physical experiences frame pupils' interpretations of historical sites and discusses how visits to historical sites might contribute to history education. The research questions we examine are as follows: What forms of experience did the pupils express, and how did these forms relate to each other? What implications might these expressed experiences pose for how teachers organise their teaching, including trips to Holocaust memorial sites? This article analyses seminars that comprised part of the examinable work in a course that involved a study trip to the Auschwitz concentration camp. Empirical data were analysed using a model in which cognitive, affective and physical experiences were identified and described. The results demonstrate how cognitive, affective and physical responses interact with pupils’ experiences. Pupils described how the school trip contributed to their understanding of what is and is not possible to know, and to their will to influence society. Thus, the results indicate that physical encounters with historical sites can create new opportunities for pupils’ learning of history and the meaning-making that comes from it.

  • 50.
    Berg, Mikael
    et al.
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Persson, Anders
    Dalarna University, School of Culture and Society, History.
    The Didactic Function of Narratives: Teacher discussions on the use of challenging, engaging, unifying, and complementing narratives in the history classroom2023In: Historical Encounters: A journal of historical consciousness, historical cultures and history education, E-ISSN 2203-7543, Vol. 10, no 1, p. 44-59Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    At a time when society is characterised by a polarised social climate, it is teachers who need to contribute to a nuanced orientation of the world. This article looks at the ways historical narratives can be used as a collective didactic resource in the historical-cultural context of contemporary society. Its purpose is to analyse the didactic function that underlies historical narratives in relation to students’ understanding of society. Our study builds on three focus group interviews with six upper-secondary-school teachers of history and social studies. The method used is the stimulated-recall interview whereby teachers talk about various teaching situations. Four uses of historical narratives were identified, each with its own didactic function. The first is the use of the “challenging” narrative, the function of which is to disrupt and realign students’ understanding of society. The second is the use of the “engaging” narrative: its function is to involve and activate students in their present understanding of society. The third is the use of the “unifying” narrative, the function of which is to bridge contradictions within society. The fourth and final narrative is the “complementing” narrative, whose function it is to broaden and open students’ understanding of society. To address students in terms of their present understanding of society, teachers employ these four narratives as didactic resources. In such a way, these uses of historical narratives tie in with the teachers’ overall aim to contribute an alternative perspective to students’ current understanding of society.As such, the results reveal the general theoretical knowledge teachers have relating to their profession.

    Download full text (pdf)
    fulltext
123456 1 - 50 of 300
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf