Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 332
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Håkansson, Jan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Data Analysis for School Improvement within Coupled Local School Systems: Which Data and with What Purposes?2023Ingår i: Leadership and Policy in Schools, ISSN 1570-0763, E-ISSN 1744-5043, Vol. 22, nr 3, s. 714-727Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Håkansson, Jan
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola2021Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 26, nr 1, s. 15-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Alla skolämnen ansvarar för elevers läsförmåga2023Ingår i: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, s. 17-26Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Barn och unga behöver stöd för att komma in i de läsandes gemenskap!2024Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Dalaforskaren: Så hjälper du ditt barn eller barnbarn in i de läsandes klubb2024Ingår i: Falukuriren, ISSN 1103-9256, artikel-id 2024-03-30Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Grundläggande förmågor och färdigheter i skrivutvecklingen – didaktiska implikationer2023Ingår i: Skrivundervisningens grunder / [ed] Karin Forsling och Catharina Tjernberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 2, s. 37-58Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Hur kommer man med i de läsandes gemenskap?2024Ingår i: Läs- och skrivsvårigheter & Dyslexi, ISSN 2004-3538, nr 2, s. 18-19Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Högläsning – didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling2021 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Introduktion2023Ingår i: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, s. 13-16Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Kartläggning och bedömning – för att stötta alla elevers läs- och skrivutveckling2022Ingår i: Läs- och skrivundervisning utifrån elevers varierade behov / [ed] Diana von Börtzell-Szuch & Sari Vuorenpää, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2022, 1, s. 17-35Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Ledare: Vad innebär skicklig läs och skrivundervisning?2023Ingår i: Dyslexi, ISSN 1401-2480, nr 3, s. 4-5Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Alltsedan min doktorsavhandling för tolv år sedan har jag burit med mig begreppet skicklig läs- och skrivundervisning. Åren har gått och jag har breddat och fördjupat mina kunskaper genom egen och andras forskning, men begreppet har inte lämnat mig och inte jag begreppet. Nu, när undersökningar visar att läsförmågan hos elever svajar redan i årskurs 4, är jag alltmer övertygad om vikten av att förskollärares och lärares ämnesdidaktiska kompetenser har en stark förankring i den kognitivt inriktade forskningen om läs- och skrivutveckling.

    Det är en förutsättning för barns och elevers optimala utveckling av läs- och skrivkompetens att läraren har kunskap om vilka förmågor och färdigheter läs- och skrivutvecklingen innefattar, vad barnet är på gång att utveckla eller behöver utmanas i. Det handlar om att förskolläraren och läraren kan identifiera var barnet befinner sig i den tidiga läs- och skrivutvecklingen och att läraren har verktyg för att undervisa framåtsiktande. Det kan vara så att en kartläggning av elevernas språk- läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren visar att någon elev exempelvis behöver stöttas i den fonologiska medvetenheten eller med att automatisera ordavkodningen. Då behöver läraren kunskap för sina didaktiska avvägningar och om forskningsgrundade metoder, men också beprövad erfarenhet, som kan användas för att hjälpa eleven framåt. Om läraren inte har verktygen, finns det risk att ansvaret läggs på elev och föräldrar och det är inte rättvist. Det räcker inte heller alltid med att eleven gör mer av samma sak, utan lärarkunskapen handlar om att veta vad eleven behöver träna på och hur det kan göras på bästa sätt. Sådan kunskap är grundläggande för att förskollärare och lärare ska kunna bedriva skicklig läs- och skrivundervisning.

    Det sker läs- och skrivundervisning i alla sammanhang i förskola och skola och lärarens roll är att stimulera och utmana barn och elever att utveckla sin språkliga förmåga, att känna till vad ord betyder och veta hur de används i olika ämnesområden, och att stimulera läs- och skrivutvecklingen. Här behövs såväl en fysisk som en social miljö för språk-, läs- och skrivutveckling. Den fysiska miljön med exempelvis lokalernas utformning, tillgång till läs- och skrivmaterial och utbud av språk-, läs- och skrivutvecklande resurser i form av bland annat bibliotek, böcker och digitala verktyg är viktigt. Men även skrivplatser och skrivmaterial är betydelsefulla för barns läs- och skrivutveckling. En rik social miljö för språk-, läs- och skrivutveckling skapas genom att läraren är stöttande och skapar dialoger och samtal, modellerar och ger respons som stärker barnens språkutveckling. Här ingår explicita samtal om vad exempelvis ord, mening och frågetecken i skrift innebär och hur de används.

    I en skicklig läs- och skrivundervisning är huvudsakligen två områden centrala för att stötta alla barns och elevers lärande: meningsfokus och kodfokus. De två områdena är möjliga att ha med i undervisning redan i förskolans lekbaserade didaktik.

    Meningsfokuserade praktiker innebär att läraren i samband med aktiviteter och undervisning inom olika ämnesområden i förskola och skola medvetet skapar en språkligt varierad undervisning, där ord och begrepp ges utrymme i kognitivt utvecklande samtal för att stimulera och utmana barnens tänkande. Språklig förmåga och ordförråd har direkt påverkan på den framtida läsförståelsen. Högläsning av skönlitteratur och faktatext med samtal före, under och efter läsningen ger många möjligheter till meningsfokus i alla barngrupper redan i förskolan. I skolan är alla ämnen läs- och skrivutvecklande eftersom där förekommer ämnesspecifika ord och begrepp som kan undervisas med utgångspunkt i elevernas erfarenheter och utifrån en medveten didaktik. Läsning och skrivande för att lära sig läsa och skriva, och läsning och skrivande för att lära sig ett innehåll är viktiga inslag i ämnesundervisningen.

    Kodfokuserade praktiker innebär att läraren skapar möjligheter för barn i förskola och förskoleklass att förstå den alfabetiska principen med bokstäver och bokstavsljud i centrum. Redan i förskolans olika aktiviteter tar den skickliga läraren in bokstäver och bokstavsljud i varierade sammanhang och utifrån barnens erfarenheter och intressen. I en språkligt rik undervisning finns återkommande möjligheter att uppmärksamma barnen på språkets ljudsida. Den fonologiska medvetenheten och förmågan att urskilja ordens enskilda fonem är en väsentlig grund för läs- och skrivutveckling och behöver även undervisas systematiskt och strukturerat för att skapa förutsättningar för alla barns läsinlärning. Forskningen anger även medvetenheten om skrift som en grundläggande utgångspunkt för den formella läs- och skrivundervisningen. Skriftmedvetenhet speglar barns framväxande förmåga att tänka på och interagera med skrivet språk, och visar därmed att barnet börjar förstå skriftens form och funktion. I förskola och förskoleklass finns många möjligheter att förena inslag av meningsfokuserade och kodfokuserade praktiker exempelvis i samband med högläsning.

    Läs- och skrivutvecklingen börjar i förskoleåldern och är en mödosam process som barn och elever ska gå igenom under årens lopp. I den processen behöver alla barn och elever förskollärarens och lärarens skickliga läs- och skrivundervisning. Läs- och skrivundervisningen avslutas inte i lågstadiet utan pågår under hela skoltiden

  • 12.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Lärarens kunskaper är viktiga i den tidiga läs- och skrivundervisningen2024Ingår i: Vi lärare, ISSN 2004-5999, artikel-id 2024-01-19Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Läsflyt – en kritisk komponent i läsförståelseförmågan2023Ingår i: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, s. 79-92Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Läsförståelseundervisning i årskurs 6 med utgångspunkt i skönlitteratur respektive lärobok i svenska2023Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 9, nr 2, s. 57-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om läsförståelseundervisning i svenskämnet i mellanstadiet. Material från en observationsstudie i två klasser i årskurs 6 analyseras för att förstå och beskriva hur lärare undervisar i läsförståelse utifrån skönlitterära böcker som eleverna valt själva, så kallade tystläsningsböcker, respektive ett läromedel i svenskämnet. Genom innehållsanalys synliggörs vad som kan vara undervisning för att förstå ett specifikt textinnehåll respektive förståelsestrategier. Trots olika utgångspunkter vad gäller texter och läsaktiviteter ställer båda lärarna frågor och genererar diskussioner på hög nivå. De utmanar även eleverna att tänka om textens innehåll, form och budskap, men undervisar i låg grad om strategier för att förstå och komma ihåg textinnehåll. Ingen av lärarna påpekar explicit för eleverna att det sätt som de tar sig an läsaktiviteterna hjälper dem att förstå textinnehåll och att liknande strategier kan användas vid all läsning. En slutsats är att lärare behöver bli medvetna om att det inte räcker med att låta elever träna på att synliggöra textinnehåll eller att knyta textinnehåll till sig själva, utan det behövs också direkt undervisning om det. Potential att undervisa explicit om när och hur olika strategier kan användas för att stötta elever att bli självständiga läsare diskuteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Läsförståelseundervisning med utgångspunkt i skönlitteratur respektive lärobok i svenska2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om läsförståelseundervisning i svenskämnet i mellanstadiet. Material från observation av undervisning i två klasser i årskurs 6 analyserades för att med en komparativ ansats förstå och beskriva hur lärare undervisar i läsförståelse utifrån skönlitterära böcker som eleverna valt själva, så kallade tystläsningsböcker, respektive läromedel i svenskämnet. Genom innehållsanalys synliggörs vad som kan vara undervisning för att utveckla förståelse av ett specifikt textinnehåll respektive strategier för att förstå textinnehåll. Undervisningen i båda klassrummen är i hög grad dialogisk och lärarna fokuserar på att stärka elevernas ord- och begreppskunskap. Trots olika utgångspunkter vad gäller texter och läsaktiviteter, ställer båda lärarna frågor och genererar diskussioner på hög nivå och utmanar eleverna att tänka om textens innehåll, form och budskap samt undervisar om strategier för att förstå textinnehåll. En slutsats är att lärarens didaktiska avvägningar avgör om och på vilket sätt undervisningen riktas mot förståelse av ett specifikt textinnehåll och/eller förmåga att använda förståelsestrategier, oavsett om undervisningen utgår från autentisk litteratur eller läromedel. Ingen av lärarna påpekar explicit för eleverna att det sätt som de tar sig an läsaktiviteterna hjälper dem att förstå textinnehåll och att liknande strategier kan användas vid all läsning. Potential att undervisa explicit om när och hur olika strategier kan användas för att förstå texters innehåll diskuteras.

    Nyckelord: autentisk text, lässtrategier, läsundervisning, mellanstadiet, tyst läsning

  • 16.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Läsundervisning i skolstartsåldern2023Ingår i: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, s. 59-75Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Läsundervisningens grunder2023Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Om läsning och läsundervisning2024Ingår i: En läsande skola: Lärarguide till läsuplevelser. Djur och dilemman, Stockholm, 2024, , s. 5Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Tidig läs- och skrivundervisning utifrån elevens förutsättningar och behov2022Ingår i: Läs- och skrivundervisning utifrån elevers varierade behov / [ed] Diana von Börtzell-Szuch & Sari Vuorenpää, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2022, 1, s. 39-51Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Fälth, Linda
    Linnéuniversitetet.
    Skärp lärarstudenters utbildning i tidig läsundervisning2023Ingår i: Vi Lärare, E-ISSN 2004-5999, artikel-id 2023-08-14Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    VI LÄRARE DEBATT

    Gapet mellan elever som kan och inte kan läsa ökar. Lärarutbildningens kurser i tidig läsundervisning måste rikta hela sin uppmärksamhet på att lägga grunden för hur blivande lärare kan genomföra skicklig läsundervisning och därigenom medverka till att elever i högre grad lär sig läsa, skriver debattörerna.

  • 21.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Fälth, Linda
    Linnéuniversitetet.
    Skärp lärarstudenters utbildning i tidig läsundervisning2023Ingår i: Läs- och skrivsvårigheter & Dyslexi, ISSN 2004-3538, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Hansson, Åse
    Göteborgs universitet.
    Johansson, Stefan
    Göteborgs universitet.
    Teachers’ academic achievement: evidence from Swedish longitudinal register data2021Ingår i: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928, Vol. 47, nr 1, s. 60-80Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The difficulty recruiting competent teachers is widespread, and the status of the teaching profession is on the decline. Sweden is just one country with these problems. Using longitudinal register data for every teacher in Sweden born between 1972 and 1998, the present study investigates changes in teachers’ own school grades to shed light on patterns of recruitment to the teaching profession. The main methods were regression analysis and descriptive statistics. Results showed a significant decline in teachers’ grade average between 1996 and 2016, with certified teachers having a higher grade average than uncertified teachers throughout this period. Grades of primary school teachers were lower compared with those of secondary school teachers. Higher grade average for secondary school teachers of natural science subjects compared with teachers of other subjects was also observed. The decline in teachers’ grades is a factor characterizing changed recruitment patterns and one likely to affect teacher quality. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    ”Nu läser vi grodans dagbok”: Läs- och skrivutvecklande praktiker i naturvetenskapsundervisning i förskoleklass2022Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 27, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet var att bidra med kunskap om läs- och skrivutvecklande undervisning i sociala praktiker genom textutforskning och meningsskapande i naturvetenskap i en förskoleklass. Studiens utgångspunkt var att undervisning i förskoleklass behöver inriktas mot gemensamt samtalande, lyssnande, skrivande och läsande i meningsfulla och funktionella situationer för att ge eleverna möjlighet att utforska språkets form, innehåll och funktion i social interaktion. Fem lektioner då aktiviteter i naturvetenskap genomfördes i förskoleklass observerades utifrån ett lärar- och undervisningsperspektiv. Analysen utfördes med utgångspunkt i Luke och Freebodys resursmodell, som behandlar fyra sociala praktiker: kodknäckarens, textskaparens, textanvändarens och den kritiska läsarens roll. Resultatet visar att utforskandet i samband med undervisning i naturvetenskap möjliggjorde för elever att röra sig mellan de fyra praktikerna i resursmodellen i social interaktion och i meningsfulla sammanhang. Eleverna gavs förutsättningar att göra språkliga upptäckter och stärka sina ämneskunskaper både enskilt och tillsammans med andra, vilket är gynnsamt för den framväxande läsförståelsen. Läraren fokuserade inte språkutveckling utan naturvetenskapen var i centrum. Artikeln diskuterar potential att stärka den läs- och skrivutvecklande didaktiken i samband med texthändelser i naturvetenskap genom explicit undervisning om språkliga aspekter i funktionella sammanhang samt genom att lyfta fram hur form, innehåll och funktion samspelar i olika texttyper.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Språkstimulerande undervisning i naturvetenskap och teknik2021 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Sandberg, Gunilla
    Mälardalens universitet, Akademin utbildning, kultur och kommunikation.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen.
    Läs- och skrivutvecklande undervisning i ämnesområdena språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik och samhälle samt lek i förskoleklass?2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte

    Svensk forskning som studerat förskoleklassens praktik, har funnit att läs- och skrivundervisningen i förskoleklassen huvudsakligen sker i formaliserade sammanhang och utan koppling till elevers erfarenheter. Vi fann däremot i en observationsstudie att det i förskoleklassens teknikundervisning uppstod möjligheter att skapa undervisning som stödjer elevers läs- och skrivutveckling genom språkanvändning i social interaktion och utforskande i en meningsfull kontext (Alatalo & Johansson, 2019). Det föreliggande projektets övergripande syfte är därför att med hjälp av en teoretisk modell för läs- och skrivutveckling (Freebody & Luke, 1999) och med stöd i ytterligare ett analysverktyg (Liberg, 2008), identifiera och analysera läs- och skrivutvecklande undervisning inom följande ämnesområden i förskoleklassens centrala innehåll: språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik och samhälle samt lek. Syftet är tudelat: projektet avser att bidra med kunskap om hur läs- och skrivutvecklande undervisning tar sig uttryck i förskoleklassens didaktiska verksamhet, men också att identifiera potential att utveckla läs- och skrivundervisningen. 

    Teoretiska utgångspunkter

    Förskola och förskoleklass har möjligheter att hjälpa barn att utveckla fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom parallellt med en undervisning som utvecklar läsförståelse (van den Broek, 2005). Tidig läs- och skrivutveckling behöver stimuleras systematiskt (Partanen & Siegel 2014) och i social interaktion i funktionella sammanhang (Gillen & Hall 2013). För att eleverna ska förstå språkets meningsbärande funktion och syftet med att läsa och skriva är det nödvändigt att de ges rika möjligheter att göra språkliga upptäckter, både enskilt och tillsammans med andra och i såväl det talade som det skrivna språket (Guo et al., 2012). De behöver därför få medverka i en repertoar av sociala praktiker där olika möjligheter för språk-, läs- och skrivaktiviteter ges (Freebody & Luke, 1999). Muntliga texthändelser där språkets form, syfte och innehåll är i samspel med varandra främjar elevers läs- och skrivutveckling.  Lärarens explicita undervisning om språkliga aspekter i funktionella sammanhang är viktig (Liberg, 2008), vilket är en grund för våra analyser.

    Studiens design  Fyra forskare videoobserverar undervisning under två dagar var i sex olika förskoleklasser under höstterminen 2021 och i sex under vårterminen 2022 (sammanlagt 96 dagars observation i 48 olika förskoleklasser). Didaktiskt inriktade intervjuer genomförs med de observerade förskoleklassernas lärare. Materialet analyseras stegvis med strukturerade verktyg: 1) analys utifrån didaktisk teori, 2) analys utifrån Freebody och Lukes resursmodell med de fyra sociala praktikerna kodning, textskapande, textanvändning och kritisk utforskning av text och 3) analys utifrån tre olika former av läs- och skrivundervisning: formaliserad, funktionaliserad och balanserad (Liberg, 2008). Även kvantitativt inriktade analyser genomförs.

    Preliminära resultat Preliminära resultat indikerar att lärare generellt fokuserar fonologisk medvetenhet, bokstäver och fonem-grafem-kopplingar i ämnesområdet språk och kommunikation, och att det återkommer i en del andra ämnesområden och på raster. I observationerna hittills ser vi att det pågår muntligt utforskande och språklig kommunikation i samtliga observerade  ämnesområden. Vidare analyser pågår och kommer att presenteras.

    Relevans för forskningsområdet

    Utifrån det planerade projektets syfte och design är det möjligt att utveckla en bred kunskapsbas om tidig läs- och skrivundervisning, vilket är angeläget eftersom den tidiga läs- och skrivutvecklingen korrelerar positivt med senare skolgång (Cunningham & Stanovich, 1997).

     

    Alatalo, T. & Johansson, A.-M. (2019. ”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?” Läs- och skrivutveckling i teknikundervisning i förskoleklass. Nordic Journal of Literacy Research 5(3), 49–62.

    Bradley, L., & Bryant, P. (1983). Categorizing sounds and learning to read – a causal connection. Nature, 301, 419-421. 

    Cunningham, A. E., & Stanovich, K. E. (1997). Early reading acquisition and its relation to reading experience and ability 10 years later. Developmental Psychology, 33, 934–945.

    Freebody, P., & Luke, A. (1999). Further notes on the Four Resources Model. Reading Online. http:www.readingonline.org/research/lukefreebody.html

    Gillen, J. & Hall, N. (2003). The emergence of early childhood literacy. In: Hall N, Larson J and Marsh J. (eds) Handbook of Early Childhood Literacy. London: Sage Publications: pp. 1–12.

    Guo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J.N. and McGinty, A. (2012) The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children’s emergent literacy growth. Journal of Research in Reading 35(3) 308–327. 

    Hofslundsengen, H., Hagtvet Eriksen, B., & Gustafsson, J.(2016). Immediate and delayed effects of invented writing intervention in preschool. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 29(7), 1473-1495. 

    Jönsson, K. (2019). Läsande och skrivande I skolans första år. I C. Liberg & J. Schmidt (Red.), Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber

    Liberg, C. (2008). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. Hämtad 4 december 2018 från www.ep.liu.se/ecp/032/004/ecp0832004.pdf.

    Partanen, M., & Siegel, L.S. (2013). Long-term outcome of the early identification and intervention of reading disabilities. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 27(4), 665–684. DOI 10.1007/s11145-013-9472-1

    Pearson, P. D., Hiebert, E. H., & Kamil, M. L. (2007). Vocabulary assessment: What we know and what we need to learn. Reading Research Quarterly, 42(2), 282–296. 

    van den Broek, Paul, Rapp, David N., & Kendeau, Panayota (2005). Integrating memorybased and  constructionist processes in accounts of reading comprehension. Discourse Processes, 39, s. 299–316.

     

  • 26.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Wijnbladh, Cecilia
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet.
    Språk-, läs- och skrivutvecklande undervisning i matematik, teknik och svenska i förskoleklass – möjligheter och utmaningar. Symposium.2024Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Forskningsämne: Läs- och skrivdidaktik

    Forskare: Tarja Alatalo, Högskolan Dalarna, Annie-Maj Johansson, Högskolan Dalarna, Cecilia Wijnbladh, Högskolan Dalarna, Sari Vuorenpää, Stockholms universitet

    I detta forskningsprojekt studeras läs- och skrivutvecklande undervisning i olika ämnesområden i svensk förskoleklass (6-åriga elever). I tidigare genomförda observationsstudier av undervisning i ämnesområdena teknik och naturvetenskap i förskoleklass framkom att där skapades undervisning som stödjer elevers läs- och skrivutveckling genom språkanvändning i sociala och utforskande praktiker (Alatalo & Johansson, 2019, 2022). Eftersom tidig läs- och skrivstimulans i social interaktion i funktionella sammanhang främjar elevers läs- och skrivutveckling (Gillen & Hall 2013), går vi vidare på en bredare front för att undersöka hur undervisningen ser ut inom fler ämnesområden i förskoleklassen. Eleverna behöver ges rika möjligheter att göra språkliga upptäckter, både själva och tillsammans med andra och i såväl det talade som det skrivna språket, för att de ska förstå språkets meningsbärande funktion och syftet med att läsa och skriva (Guo et al., 2012). 

    Läs- och skrivutveckling betraktas med utgångspunkt i “The simple view of reading”, där ordavkodning och förståelse är avgörande faktorer för läsutvecklingen (Gough & Tunmer, 1986). Det innebär att kodfokuserade praktiker med fokus på fonologisk medvetenhet och ordavkodning och meningsfokuserade praktiker med fokus på t.ex. ordförrådsutveckling i meningsfulla sammanhang, främjar elevers läs- och skrivutveckling (jfr. Bradley & Bryant, 1983; Pearson et al., 2007; Ruotsalainen et al., 2021). 

    Projektet, där lektioner videoobserverats i 42 olika skolor och intervjuer genomförts med 52 lärare i de aktuella klasserna, har som syfte att bidra med kunskap om hur läs- och skrivutvecklande undervisning tar sig uttryck i förskoleklassens didaktiska verksamhet, men också att identifiera potential att utveckla läs- och skrivundervisningen. Utifrån projektets syfte och design är det möjligt att utveckla en bred kunskapsbas om tidig läs- och skrivundervisning, vilket är angeläget eftersom en språkstimulerande skolförberedande didaktisk verksamhet också kan medverka till att minska antalet elever som misslyckas med sin läs- och skrivutveckling i skolans tidiga år (Lundberg et al., 2012).

     I detta symposium presenteras preliminära resultat från fyra delstudier i projektet. 

     Den första presentationen diskuterar hur dialogisk matematikundervisning med utgångspunkt i ämnesbegrepp möjliggör för elever att medverka i meningsfokuserade och kodfokuserade läs- och skrivpraktiker. Studien indikerar att matematiklektionerna stödjer elevernas läs- och skrivutveckling, vilket innebär att matematikundervisningen kan uppfattas som språk-, läs- och skrivundervisning.

     Den andra presentationen synliggör hur elevers medverkan i teknikundervisning skapar förutsättningar för dem att utveckla sin förmåga att kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang. Det indikerar att teknikundervisningen har potential att medverka till rika språkupplevelse för elever i förskoleklass.

    Den tredje presentationen behandlar lärares uppfattning av möjligheter att följa och främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling i förskoleklass. Studien bidrar också med att utveckla teori om hur språk-, läs- och skrivundervisningen i tidiga skolår kan differentieras för en mer likvärdig utbildning. 

     Den fjärde presentationen synliggör komplexiteten i lärares uppdrag att stötta och leda varje elevs språk-, läs-, och skrivutveckling utifrån elevens förutsättningar, förmågor och behov. Alla elevers behov av rika möjligheter att göra språkliga upptäckter för att stärka språk-, läs- och skrivutvecklingen problematiseras.

     Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet, 2020-03954

    Referenser

    Alatalo, T. & Johansson, A.-M. (2022). ”Nu läser vi grodans dagbok”: Läs- och skrivutvecklande praktiker i naturvetenskapsundervisning i förskoleklass. Pedagogisk Forskning i Sverige, 27(2), 96–118. https://doi.org/10.15626/pfs27.02.05

    Alatalo, T. & Johansson, A.-M. (2019). ”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?” Läs- och skrivutveckling i teknikundervisning i förskoleklass. Nordic Journal of Literacy Research 5(3), 49–62. https://doi.org/10.23865/njlr.v5.2018

    Bradley, L., & Bryant, P. (1983). Categorizing sounds and learning to read – a causal con-nection. Nature, 301, 419-421. 

    Gillen, J. & Hall, N. (2003). The emergence of early childhood literacy. I N. Hall, J. Larson & J Marsh. (Eds.). Handbook of Early Childhood Literacy (pp. 1–12). Sage Publications.

    Gough, P. B., & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, Reading, and Reading Disability [Academic Journal Electronic Resource]. Remedial and Special Education (RASE), 7(1), 6–10. 

    Guo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J.N. and McGinty, A. (2012). The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children’s emergent literacy growth. Journal of Research in Reading 35(3) 308–327. 

    Lundberg, I., Larsman, P., & Strid, A. (2012). Development of phonological awareness dur-ing the preschool year: The influence of gender and socio-economic status. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 25(2), 305–320.

    Pearson, P. D., Hiebert, E. H. & Kamil, M. L. (2007). Vocabulary assessment: What we know and what we need to learn. Reading Research Quarterly, 42, (2), 282–296.

     

    Matematikundervisning är även språk-, läs- och skrivundervisning 

    Tarja Alatalo

    Denna delstudie syftar till att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande didaktik i matematikundervisningen i förskoleklass. Undervisning med fokus på ämnesspråkliga perspektiv (content area literacy), det vill säga undervisning som främjar elevers förmåga att lyssna, tala, läsa, skriva och se för att få information inom ett specifikt ämnesområde (Vacca & Vacca, 2002), stödjer elevers läs- och skrivutveckling (Moss, 2005). Förmågan att använda och förstå talat språk har visats vara en av de tidigaste prediktorerna för en god läsutveckling (National Early Literacy Panel, 2008). Därför är en undervisning som stimulerar unga elever till språklig interaktion och där läraren engagerar eleverna i en innehållsrik och målinriktad undervisning gynnsam för förmågor och färdigheter som är förknippade med elevernas senare läsframgång (Lonigan, 2015). Sådan undervisning förstås i denna studie som dialogisk (Alexander, 2018; Kim & Wilkinson, 2019). 

    Videoobservationer av matematikundervisning genomfördes i 14 olika klassrum i förskoleklass. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Alexanders (2018) definition av dialogisk undervisning. Begreppen meningsfokuserade och kodfokuserade praktiker (Ruotsalainen et al., 2021) användes till att förstå och synliggöra vilka läs- och skrivutvecklande möjligheter matematikundervisningen erbjuder eleverna. 

    Analyserna pekar på att lärarna går igenom de matematiska begreppen i dialogisk undervisning samtidigt som de växlar, till viss del, mellan meningsfokuserade och kodfokuserade praktiker. Eleverna ges rika möjligheter att lära sig matematiska termer och begrepp i social interaktion och i meningsfulla sammanhang genom dialogisk undervisning under matematiklektionerna. Eleverna blir också involverade i att läsa och skriva välbekanta ord och symboler samt möter skrift och ges möjlighet att se och samtala om skriven text, vilket främjar deras avkodningsförmåga och förståelse för skrift. 

    Referenser  

    Alexander, R. (2018). Developing dialogic teaching: genesis, process, trial. Research Paper in Education, 33(5), 561–598.

    Alexander, R. J. (2017). Towards dialogic teaching: Rethinking classroom talk (5th ed.). UK: Dialogos. 

    Kim, M-Y., Wilkinson, I., A.G. (2019). What is dialogic teaching? Constructing, deconstructing, and reconstructing a pedagogy of classroom talk. Learning, Culture and Social Interaction, 21, 70–86. https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2019.02.003. 

    Lonigan, C. J. (2015). Literacy development. In R. M. Lerner, L. S. Liben, & U. Mueller (Eds.), Handbook of child psychology and developmental science, cognitive processes, (Vol. 2, pp. 763–805). John Wiley & Sons.  

    Moss, B. (2005). Making a case and a place for effective content area literacy instruction in the elementary grades. Reading Teacher, 59(1), 46–55.

    National Early Literacy Panel. (2008). Developing early literacy: Report of the National Early Literacy Panel. National Institute for Literacy. https://lincs.ed.gov/publications/pdf/NELPReport09.pdf

    Ruotsalainen, J., Pakarinen, E., Poikkeus, A-M., & Lerkkanen, M-K. (2022). Literacy instruction in first grade: Classroom-level associations between reading skills and literacy instruction activities. Journal of Research in Reading 45(1), 83–99.

    Vacca, R. T., & Vacca, J. L. (2002). Content area reading (7th ed.). Allyn & Bacon.

     

    Teknikundervisningen möjliggör för elever att utveckla sin förmåga att kommunicera i tal och skrift för olika syften

    Annie-Maj Johansson 

    Tidigare studier visar att integrering mellan skolämnen och praktiker som stödjer elevers språk-, läs- och skrivutveckling har positiv betydelse för elevers lärande (Neuman et al., 2019). Den svenska läroplanen (Skolverket, 2019) uttrycker att elever i förskoleklass ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att ”kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften”. Det innebär att den pedagogiska verksamheten ska skapa tillfällen och möjligheter för eleverna att utveckla sin förmåga att kommunicera i tal och skrift. 

    Syftet med den här delstudien är att få kunskap om hur elevers medverkan i förskoleklassens teknikundervisning skapar förutsättningar för eleverna att utveckla sin förmåga att kommunicera i tal och skrift för olika syften. 

    Data har samlats in genom videoinspelade klassrumsobservationer vid åtta olika förskoleklassers teknikundervisning. Totalt videoinspelades tio lektionstillfällen varav två lektioner genomfördes i form av klassamtal, två lektioner bestod av grupparbeten och sex lektionstillfällen handlade om att, i helklass, konstruera ett föremål. Videoinspelningarna har transkriberats och analyserats. För att synliggöra på vilka sätt teknikundervisning ger elever förutsättningar att utveckla kommunikativa förmågor har fem principer i dialogisk undervisning varit centrala i analysarbetet (Alexander, 2018). 

    Det framkommer att olika undervisningsformer möjliggör olika typer av kommunikation och vem som har talutrymme. Vid de kollektiva samtalen, i klassamtal och grupparbeten, ges eleverna större talutrymme och har därmed möjlighet att lyssna, dela idéer och funderingar med varandra. Vid dessa tillfällen är eleverna också delaktiga i samtal där de erbjuds att analysera, argumentera och lösa problem. Vid de sex lektionstillfällen där varje elev ska konstruera ett förutbestämt föremål framkommer en spänning mellan undervisningens mål, att konstruera ett tekniskt föremål, och elevernas möjlighet att interagera och komma med egna idéer och förslag till konstruktionens utformning och genomförande. 

    Referenser

    Alexander, R. (2018). Developing dialogic teaching: genesis, process, trial. Research Paper in Education, 33(5), 561–598.

    Neuman Susan B., Kaefer, Tanya, & Pinkham, Ashley (2014). Building background knowledge. Reading Teacher, 68(2), 145-148. https://doi.org/10.1002/trtr.1314

    Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2019. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.

     

    Förutsättningar att följa och främja elevers skriftspråksutveckling i svenska (språk och kommunikation) och i lek

    Cecilia Wijnbladh 

     Studier och rapporter har visat att lärare vill undervisa så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas mot läroplanens fastställda krav i svenska och svenska som andraspråk, men att de av olika anledningar inte lyckas fullt ut (Aminoff, 2017, 2021; Skolinspektionen, 2015). Den här studien avser att bidra med kunskap om hur lärare följer och främjar skriftspråksutvecklingen i tidiga skolår. Dessutom kan studien bidra till att utveckla teorier om hur skriftspråksundervisningen i tidiga skolår kan differentieras för en mer likvärdig utbildning. 

    Inom Vygotskijs (1978) teori, relaterar den proximala utvecklingszonen tillsammans med begreppet stöttning (Wood et al., 1976) till att följa och främja elevens skriftspråksutveckling. Att följa elevens skriftspråksutveckling innebär här att identifiera dess proximala utvecklingszon. Att främja innebär att tillhandahålla lämplig stöttning och utmana eleven på ett sätt som är anpassat till dess nuvarande skriftspråkliga utveckling. I leken ges elever via social interaktion med lärare och andra elever möjlighet att utforska sin skriftspråkliga förmåga inom den proximala utvecklingszonen (Vygotskij, 1978).

     Resultatet av tematisk analys (Braun & Clarke, 2006) av tolv lärarintervjuer visar att lärare följer elevers skriftspråksutveckling genom både formell och informell bedömning. I lärarnas utsagor framgår det att de tar ansvar för att ge stöd till elever som inte har kommit så långt i sin skriftspråksutveckling genom nivågruppering, ökad lärarresurs, mer uppföljning och individuell övning. De elever som har kommit längre i sin skriftspråksutveckling förväntas att ofta själva ta initiativ till utmaningar, och ibland villkorar andra syften möjligheten för dessa elever att utmanas på sin nivå. Analyser pekar på att när undervisningen följer och främjar samtliga elevers skriftspråksutveckling kan den sägas vara differentierad. Kännetecknande för sådan undervisning är att stöd ges på olika sätt och att uppgifterna kan genomföras på olika nivåer, att elevinitiativ tillvaratas och att eleverna ges utrymme att välja samt textskapande aktiviteter.

     Referenser 

     Aminoff, C. (2017). Samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter i förskoleklass. [Licenciatuppsats, Linköpings universitet]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-136237 

    Aminoff, C. (2021). Skriftspråkliga handlingar i förskoleklass och årskurs 1 (Publication Number 235) [Doktorsavhandling, Linköpings universitet].

    Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

    Gough, P. B., & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, Reading, and Reading Disability [Academic Journal Electronic Resource]. Remedial and Special Education (RASE), 7(1), 6–10. 

    Skolinspektionen. (2015). Undervisning i förskoleklass   http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/undervisning-i-forskoleklass/ 

    Wood, D., Bruner, J. S., & Ross, G. (1976). The role of tutoring in problem solving. Child Psychol Psychiatry, 17(2), 89-100. https://doi.org/10.1111/j.1469-7610.1976.tb00381.x

    Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Harvard University Press.

      

    Ett myller av språkliga möjligheter och behov – lärares beskrivningar av elever och elevgrupper

    Sari Vuorenpää

    Delstudiens syfte är att utveckla kunskap om hur den språk-, läs- och skrivutvecklande undervisningen i förskoleklass utmanas av elevernas varierade förutsättningar och behov uttrycka av lärare. Presentationen baseras på 52 lärarintervjuer som utmynnat i följande teman: sociala och relationella aspekter, språk och kunskap samt elevers olikheter.  Studien utgår från didaktisk teori om vem som undervisas (Jank & Meyer, 1997). Centralt är att mötet mellan elev och undervisningsinnehåll blir så fruktsamt som möjligt och vad lärare placerar i förgrund respektive bakgrund i den didaktiska reliefen (Liberg, 2017). Tidigare studier visar hur i förhand bestämda kategoriseringar kan reducera såväl grupper som individer till just den olikhet de representerar (Britse & Bunar, 2022). 

    En återkommande beskrivning av elevgrupperna är att de är spretiga, men samtidigt är eleverna glada, kamratliga, lugna och nyfikna. Uttryck som synliggörs i empirin exemplifieras med ett exempel: Jag får med hela mittenklicken men inte dom som behöver extra utmaningen eller som inte hänger med. Flerspråkiga elever beskrivs varierat: från eleven som bara kan tre ord svenska till berättelser om elever som ligger jättelångt fram – hen både läser och skriver. I någon grupp finns det elever som enbart talar engelska där läraren konstaterar att eleven inte har sagt något på svenska under hela förskoleklassåret. I lärarnas beskrivningar återkommer förutom nämnda aspekter även olika uttryck för olikheter såsom:  selektiv mutism, språkstörning, koncentrationssvårigheter, fysisk utåtriktning, behov av särskilt stöd, pågående utredningar, fått diagnoser, utvecklingsstörning, fysiska och kognitiva utmaningar samt förklaringar om barn som endast kan leka bredvid och inte med andra barn. 

    Alla elevers möjligheter att göra språkliga upptäckter problematiseras, vilket är särskilt viktigt eftersom elever i förskoleklass är i en ålder då språket har en särskilt stor potential att utvecklas (t.ex. Hofslundsengen et al., 2016). 

     Referenser

    Britse, E. & Bunar, N. (2022). Mångfald, olikhet och likvärdighet. Om hur skolpersonal uppfattar och förhåller sig till mångfald bland elever. Utbildning och demokrati 31(3), 57–78.

    Hofslundsengen, H., Hagtvet Eriksen, B., & Gustafsson, J. (2016). Immediate and delayed effects of invented writing intervention in preschool. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 29(7), 1473–1495.

    Jank, W. & Meyer, H. (1997). Didaktikens centrala frågor. I M. Uljens (Red.) Didaktik (s. 47–74). Studentlitteratur.

    Liberg, C. (2017). Att vara lärare – den didaktiska reliefen. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.) Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare (s. 351–372). Natur & Kultur.

  • 27.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Magnusson, Maria
    Linnéuniversitetet.
    Norling, Martina
    Örebro universitet.
    Nordic Preschool Teachers’ Views of the Physical and Psychological Literacy Environments Regarding Read-Alouds in Preschool2024Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, E-ISSN 1890-9167Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet i denna studie var att utveckla kunskap om nordiska förskollärares uppfattningar om den egna förskolans fysiska språk-, läs och skrivmiljö samt förskollärares attityder till centrala aspekter i förskolans sociala språk-, läs- och skrivmiljö. Fysisk språk-, läs- och skrivmiljö utgörs i denna studie av skalan ”Tillgång till böcker”, medan attityder till social språk-, läs- och skrivmiljö mäts med hjälp av skalorna ”Möjligheter för meningsskapande”, ”Språkutvecklande interaktion” och ”Högläsning för att organisera den vardagliga verksamheten”. Studien är del i en större nordisk enkätundersökning om förskolans högläsning och tidiga skrivpraktiker (Alatalo et al., 2023; Hofslundsengen et al., 2023). Sammantaget 222 förskollärare medverkade i studien (52 från Finland, 91 från Norge och 79 från Sverige). Enkäten innehöll påståenden om förskolans fysiska och sociala språk-, läs- och skrivmiljö, som förskollärarna besvarade utifrån en fyrgradig Likert-skala från ”instämmer inte alls” (kodades som 1) till ”instämmer i hög grad” (kodades som 4). Med hjälp av 16 påståenden skapades de fyra skalorna för att mäta förskollärarnas uppfattningar om och attityder till förskolans språk-, läs- och skrivmiljöer.

    Vår forskargrupp har bidragit med en rad studier om nordiska språk-, läs- och skrivmiljöer (Alatalo et al., 2023; Hofslundsengen et al., 2020, 2023; Magnusson et al., 2022). En av studierna fokuserade på fysisk språk-, läs- och skrivmiljö i nordiska förskolor (Hofslundsengen et al., 2020). Den här studien vill bidra till nordisk forskning om tidig läs- och skrivutveckling genom att framhålla behovet av såväl fysiska som sociala språk-, läs- och skrivmiljöer. 

    Förskollärarna i den här studien uppskattade sin egen förskolas fysiska språk-, läs- och skrivmiljö positivt, vilket inte är överraskande eftersom barnlitteratur och högläsning länge varit en traditionell aktivitet i förskolan (Hagtvet, 2017). Trots att högläsningen i hög grad inneburit att läsa för barn i stället för med barn och för att underhålla och/eller hålla ordning och organisera verksamheten (Alatalo & Westlund, 2021; Alatalo et al., 2023; Dahlström et al., 2023; Damber, 2015; Eskebaek et al., 2008; Tjäru & Heikkilä, 2023), indikerade våra resultat att förskollärarna hade en positiv attityd till social språk-, läs- och skrivmiljö i förskolan. Detta kan förklaras av att det pågår en förändring i riktning mot lärande i förskolans verksamhet i de nordiska länderna, vilket innebär att gå från att ensidigt uppfatta lek som fokus för lärande till att även inkludera olika ämnesinnehåll, som exempelvis tidig läs- och skrivutveckling i förskolans didaktik (Vallberg Roth, 2014).

    Sammanfattningsvis är vårt bidrag till forskningsfältet dess fokus på både fysiska och psykologiska språk-, läs- och skrivmiljöer, vilket är väsentligt att lyfta fram i förskollärarutbildning och fortbildning. Litteraturen framhåller vikten av förskollärares kunskap om sambandet mellan tidig språk-, läs- och skrivutveckling i förskolan och framtida läs- och skrivförmåga (Hjetland et al., 2020), samt prestationer senare i skolan (Storch & Whitehurst, 2002). Förskollärares positiva attityder till tidig läs- och skrivutveckling är en viktig förutsättning för att skapa högkvalitativa språk-, läs- och skrivmiljöer i förskolan.

  • 28.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Norling, Martina
    Örebro universitet.
    Magnusson, Maria
    Linnéuniversitetet.
    Tjäru, Sofie
    Åbo Akademi.
    Næss Hjetland, Hanne
    Oslo universitet.
    Hofslundsengen, Hilde
    Høgskolen på Vestlandet.
    Read-Aloud and Writing Practices in Nordic Preschools2023Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 68, nr 3, s. 588-603Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigated preschool teachers’ read-aloud and writing practices using a questionnaire about how activities were planned and organized, and what their purpose was. The sample consisted of 222 participants from Finland, Norway, and Sweden. Data was analyzed using a mixed methods approach. The results indicate that early literacy practices were not planned systematically. Most of the preschool teachers (77%) reported having storybook read-alouds at least three times per week. A large minority (45.5%) reported never or seldom using writing activities, and rarely in play. The main aims of read-alouds were to promote learning and development, create a sense of community, and regulate group activities. The main aims of writing practices were to learn about letters, understand the function of print, and arouse interest in writing. We discuss the implications of these findings in relation to a need for a didactic approach, where play is the core of early literacy practices.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet.
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Matematikundervisning – en läs- och skrivutvecklande didaktik i förskoleklass2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande didaktik i matematikundervisningen i förskoleklass. Undervisning med fokus på ämnesspråkliga perspektiv (content area literacy), det vill säga undervisning som främjar elevers förmåga att lyssna, tala, läsa, skriva och se för att få information inom ett specifikt ämnesområde (Vacca & Vacca, 2002), stödjer elevers läs- och skrivutveckling (Moss, 2005). Förmågan att använda och förstå talat språk har visats vara en av de tidigaste prediktorerna för en god läsutveckling (National Early Literacy Panel, 2008). Därför är en undervisning som stimulerar unga elever till språklig interaktion och där läraren engagerar eleverna i en innehållsrik och målinriktad undervisning gynnsam för förmågor och färdigheter som är förknippade med elevernas senare läsframgång (Lonigan, 2015). Sådan undervisning förstås i denna studie som dialogisk (Alexander, 2017; Kim & Wilkinson, 2019). Vi ser språket som ett verktyg för att tänka och prata, vilket i denna studie innebär att lärare och elever samtalar om matematiska begrepp och knyter an till exempelvis videofilm, sagor, bilder, tärningar och sedlar. Videoobservationer av matematikundervisning genomfördes i 17 olika klassrum i förskoleklass. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Freebody och Lukes (1999) resursmodell där dess fyra praktiker som fokuserar på kodning, textskapande, textanvändning och kritiskt utforskande användes till att förstå och synliggöra vilka läs- och skrivutvecklande möjligheter matematikundervisningen erbjöd eleverna. Preliminära resultat tyder på att praktikerna som stödjer meningsskapande utifrån text samt textanvändande var mest framträdande i den dialogiska undervisningen. Elever och lärare meningsskapande om matematiska begrepp som exempelvis mönster, antal, hälften och dubbelt, i funktionella sammanhang och med utgångspunkt i elevernas erfarenheter. Praktiska metoder och åskådliggörande artefakter för att stötta elevernas förståelse var centrala i undervisningen. Matematikundervisning som en läs- och skrivutvecklande didaktik diskuteras. 

    Studien är finansierad av Vetenskapsrådet, 2020-03954

     

    Alexander, R. J. (2017). Towards dialogic teaching: Rethinking classroom talk (5th ed.). York, UK: Dialogos. 

    Freebody, P. & Luke, A. (1990). Literacies programs:  Debates and demands in cultural context.  Prospect 5(3), 85–94.

    Kim, M-Y., Wilkinson, I., A.G. (2019). What is dialogic teaching? Constructing, deconstructing, and reconstructing a pedagogy of classroom talk. Learning, Culture and Social Interaction, 21, 70–86. https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2019.02.003. 

    Lonigan, C. J. (2015). Literacy development. In R. M. Lerner, L. S. Liben, & U. Mueller (Eds.), Handbook of child psychology and developmental science, cognitive processes, (Vol. 2, pp. 763–805). Hoboken, NJ: John Wiley & Sons.  

    Moss, B. (2005). Making a case and a place for effective content area literacy instruction in the elementary grades. Reading Teacher, 59(1), 46–55.

    National Early Literacy Panel. (2008). Developing early literacy: Report of the National

    Early Literacy Panel. Washington, DC: National Institute for Literacy. https://lincs.ed.gov/publications/pdf/NELPReport09.pdf

    Vacca, R. T., & Vacca, J. L. (2002). Content area reading (7th ed.). Boston: Allyn & Bacon.

  • 30.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Preschool teachers’ perceptions about read-alouds as a means to support children’s early literacy and language development2021Ingår i: Journal of Early Childhood Literacy, ISSN 1468-7984, E-ISSN 1741-2919, nr 3, s. 413-435Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examined active Swedish preschool teachers’ thoughts and perceptions in terms of read-alouds as a tool to support children’s language and literacy development. The research question was “How and for what purpose do preschool teachers say that they organize read-alouds in preschool?” Three focus group interviews were conducted with five preschool teachers from different preschools in each group. The findings reflect traditions that influence preschool education, and the general picture is that teachers’ personal and practical knowledge informs their daily teaching. The informants try to organize read-alouds but do not always succeed as a result of logistical and practical challenges. Teachers describe external factors, such as large groups and the requirement to teach math and science, as obstacles in the planning and implementing of read-alouds. Teachers that have received in-service training and professional development say that they have daily read-alouds, followed by text talk.  The need for professional development is discussed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Annerberg, Anna
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Praktiskt kunnande: yrkeslärare och lärare i estetiska ämnen i kollegialt utvecklingsarbete2022Ingår i: NORDYRK 2022, 2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Framing

    Lärare som undervisar i ämnen med praktiskt innehåll delar utmaningar i arbetet med bedömning av praktiskt kunnande.I samverkan har Högskolan Dalarna och en kommun i regionen genomfört ett utvecklingsarbete med uppföljandeforskning. Utvecklingsarbetet var ett läsårslångt projekt där de deltagande lärarna skulle lära sig mer om bedömning avelevers praktiska kunnande och utveckla tidigare tysta dimensioner av den egna undervisningen. Forskningsprojektet, som kopplades till utvecklingsprojektet, hade som syfte att synliggöra och problematisera vilkaaspekter av praktiskt kunnande som lärarna gör centrala i kollegial utveckling av den egna bedömningspraktiken.Upplägget av själva utvecklingsprojektet bygger på teorier om hur praktiskt kunnande genom reflektion och pendlingmellan enskilda och gemensamma aktiviteter bidrar till att kunskap om något (förklaringar utifrån och på abstrakt nivå)och kunskap i något (erfarenhetsmässig förståelse inifrån) skapar kunskap för något som leder till utveckling av enkritisk yrkesroll och en förändring av praktiken (jfr Adolphsson …). För att identifiera vilka delar av undervisningen somlärarna i projektet valde att tala om användes en modell för undervisningsinnehåll från Dimenäs (2018) som analysredskap. Modellen hanterar följande delar av undervisning: kontext, innehåll, organisation, kommunikation, utmaning, generalisering och utvärdering. Inför tolkningen av resultatet är tanken att använda teorin om praktikarkitekturer (Kemmis & Grootenboer, 2008) i den mån teorierna om kunnande och reflektion inte räcker till.

    Methodology/Method

    Upplägget av själva utvecklingsprojektet bygger på teorier om hur praktiskt kunnande genom reflektion och pendlingmellan enskilda och gemensamma aktiviteter bidrar till att kunskap om något (förklaringar utifrån och på abstrakt nivå)och kunskap i något (erfarenhetsmässig förståelse inifrån) skapar kunskap för något som leder till utveckling av enkritisk yrkesroll och en förändring av praktiken (jfr Alvunger & Adolfsson, 2016). För att identifiera vilka delar avundervisningen som lärarna i projektet valde att tala om användes en modell för undervisningsinnehåll från Dimenäs (2018) som analysredskap. Modellen hanterar följande delar av undervisning: kontext, innehåll, organisation,kommunikation, utmaning, generalisering och utvärdering. Inför tolkningen av resultatet är tanken att använda teorin ompraktikarkitekturer (Kemmis & Grootenboer, 2008) i den mån de beskrivna teorierna om kunnande och reflektion interäcker till.

    Outcomes

    Lärarna slås av hur stora likheter det finns mellan estetlärarnas arbete och yrkeslärarnas. De fokuserar i sina samtalmycket på fackspråkets betydelse i klassrummet och på hur eleven stöttas i sitt lärande på bästa sätt. Särskiltauskultationen och inspelningen av samtal i par (poddar) var ögonöppnare för den egna praktiken. Lärarna betonarvikten av att utmana eleverna och att stötta dem i generaliseringen, dvs. i överförandet av ett tränat moment iklassrummet till att bli användbart i många andra sammanhang. Lärarna ska enligt projektplanen även fokusera påbedömning av elevers praktiska kunnande, men samtalen kommer i första hand att handla om lärarens eget agerandevad gäller språkanvändning, relationsbygge med eleverna och hanteringen av tyst kunskap.

    References

    Alvunger, D. & Adolfsson, C.-H. (2016). “Introducing a Critical Dialogical Model for Vocational Teacher Education”. Nordic Journal ofVocational Education and Training, 6(1): p. 53-75

    Dimenäs, J. (2018). "Teaching in action: A model to understand the complexity of teachers´decisions in teaching mathematics". International Journal of Advanced Research in Education and Literature, 4(1): 10-24

    Kemmis, S. & Grootenboer, P. (2008). Situating praxis in practice: Practice architectures and the cultural, social and material conditionsfor practice. I: Enabling praxis: Challenges for education. (Eds.) S. Kemmis & T. .J. Smith, 37-64. Sense

  • 32.
    Antell, Susanne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Knies, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Maad, Johanne
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Walter, Sofia
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Arbetsintegrerad lärarutbildning: En modell för att utbilda lärare som minskar klyftan mellan akademi och skolverksamhet2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I lärarutbildningar beskrivs ofta såväl nationellt som internationellt den klyfta som finns mellan de verksamhetsförlagda och de högskoleförlagda delarna av utbildningarna. Det görs i flera lärarutbildningar ansträngningar att minska denna klyfta genom en närmare integration av dessa delar och inte minst fokuseras handledningens betydelse. Den arbetsintegrerade lärarutbildning som undersöks i föreliggande studie är ett resultat av ett sådant samarbete mellan en högskola och skolhuvudmän i en region med 15 kommuner. Studien syftar till att belysa arbetsintegrerade utbildningarnas attraktivitet och hur de arbetsintegrerade utbildningarna stödjer lärarstudenters möjlighet att utvecklas i läraryrket under sin utbildning. Ett huvudsakligt avstamp tas i Lave & Wengers teori ”situated learning” som bl.a. berör yrkesutbildningar. Det empiriska dataunderlaget utgörs av enkäter som analyserats utifrån såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter. Sammanfattningsvis är slutsatserna att arbetsintegrerad lärarutbildning är attraktiv och ger lärarstudenterna möjlighet att utvecklas i läraryrket, men det finns flera områden som behöver utvecklas. De arbetsintegrerade utbildningarna är kvalificerade utbildningar, som för lärarstudenterna inte bara handlar om vad en lärare bör göra utan i huvudsak handlar om en möjlighet att befinna sig i något. Detta kan ses som ett unikt fokus vad gäller lärarutbildningar vilket kräver ett kontinuerligt utvecklingsarbete av personal i såväl högskola som i skolverksamhet i samverkan med lärarstudenter. Slutsatsen är att den arbetsintegrerade utbildningen utgöra en möjlighet att minska den klyfta som finnas mellan akademi och skolverksamhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Antell, Susanne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Maad, Johanne
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Skoglund, Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Eco-anxiety in the global classroom: Educational strategies about biodiversity in a sustainable perspective2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Dalarna University

    Susanne Antell - Jörgen Dimenäs - Annie-Maj Johansson - Johanne Maad - Lena Skoglund

    Eco-anxiety in the global classroom - educational strategies about biodiversity in a sustainable perspective

    From all over the world it has been reported that children are increasingly suffering anxiety and grief about climate change, what has been termed “eco-anxiety”. The anxiety is partly built up by concerns for species survival. One million animal species are threatened by extinction, and fundamental system changes are needed to save the quality of life worldwide, according to the IPBES (2019) report.Swedish preschools and elementary schools have long traditions of education for sustainable development, primarily by visiting nature and recycling materials. However, young people´s concerns about climate change force schools to reorient education towards a more global world where sustainable and ethical values include all forms of life.The aim of this study is to investigate what can affect the way students, teachers and whole schools do or do not engage with the challenging issues in a global learning agenda with a special focus on biodiversity loss.Theoretical frameworkThe study takes its theoretical point of departure regarding learning and teaching from Deweys (1934/1980) aesthetic theory that makes it possible to study pupil´s engagement and their meaning making as a holistic process. Important for the study is also Roberts (2007) argument that studies in science education not purely should be related to pupils’ natural scientific general knowledges and their opportunity to work with inquiry but also to values related to their attitudes and engagement.Action researchThe study will be conducted in three steps related to action research. Firstly, a questionnaire will be sent to preschool teachers and teachers to investigate to what extent and in what areas are they teaching about biodiversity. Secondly, preschool teachers and teachers, will participate in focus groups to discuss how we can reach beyond their present teaching. Thirdly, will we together with preschool teachers and teachers finally develop holistic educational models where discussions about sustainable and ethical values are given a significant role in science education.Expected findingsAn expected result is to achieve models for education, together with teachers, where sustainable and ethical discussions embracing different life forms in both local and global contexts will contribute to meaning making and a holistic approach in the classroom.Relevance to Nordic educational researchThe study is relevant for the Nordic educational research since it will identify how Nordic schools may use eco-anxiety as a catalyst for developing interest, knowledge and engagementabout complex issues related to climate change, such as sustainable and ethical dimensions of anthropogenic biodiversity loss.In this symposium participants are invited to share reflections on how schools may transform eco-anxiety to action competence.

    Dewey, J. (1934/1980). Art as experience. New York: Touchstone.IPBES (2019). Summary for policymakers of the global assessment report on biodiversity and ecosystem services of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.

    IPBES secretariat, Bonn, Germany.Roberts, D. A. (2007). Scientific Literacy/science literacy. In S. K. Abell & N. G. Lederman (Eds)

    Handbook of research on science education. 729-780. Mahwah, New Jersy, USA: Lawrence Erlbaum Associates.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Arnfjell, Therese
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Holmegård, Åsa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Rollen som omsorgsperson i förskolan: En kvalitativ intervjustudie om hur förskollärare uppfattar rollen som omsorgsperson till barn i förskolan2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar rollen som omsorgsperson till barn i förskolan. Den metod som vi använt oss av är en kvalitativ metod bestående av intervjuer med sju förskollärare. Vi har använt oss av omsorgsetiken som teoretisk utgångspunkt och med stöd i de teoretiska begreppen har vi analyserat studiens resultat. Resultatet har visat att rollen som omsorgsperson innefattas av en rad olika förmågor. Det har framkommit genom förskollärarnas utsagor att arbetet med trygghet är grundläggande för skapandet av relationer, samt att relationerna mellan människor är betydelsefull för omsorgen. Slutsatsen av denna studie är att rollen som omsorgsperson är komplex. Vad som krävs av omsorgspersonen varierar beroende på kontext och relation till den omsorgspersonen möter, men det är viktigt att pedagoger alltid verkar för att vara en god omsorgsperson till barnen på förskolan oavsett vilken omsorgshandling som efterfrågas eller behövs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Aryal, Prativa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Translanguaging i ett flerspråkigt engelskaklassrum: En studie om lärares ställning till translanguaging2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Translanguaging (Transspråkande) har det senaste åren blivit väldigt omtalat och ses som ett effektivt verktyg i engelska undervisning i ett flerspråkigt klassrum. Translanguaging innebär att ge flerspråkiga elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs i lärandet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur engelsklärare ställer sig till användning av translanguaging i flerspråkiga klassrum i åk 4–6. Studiens ansats är kvalitativ och valet av metod föll på semistrukturerade intervjuer. De medverkande sex lärarna i studien undervisade i engelska i årskurserna 4–6. Resultatet kan presenteras på detta vis: (1) Lärarnas inställning till translanguaging är positivt. (2) De ser på translanguaging som en möjlighet, då det förbättrar skolresultat och identitet. (3) Lärarna är medvetna om vad translanguaging innebär. (4) Erfarenheten av att använda translanguaging i ett flerspråkigt engelskt klassrum är litet och begreppet är mindre talad i skolan. (5) Det råder en osäkerhet kring implementeringen av translanguaging, det saknas även relevanta läromedel.(6) Uppmuntran till att använda translanguaging i engelska undervisningen från skolan saknas (7) Eleverna kan ha negativ syn på deras flerspråkighet pga. konflikter i världen. (8) Samarbetet lärare emellan saknas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Axelson, Tomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Religionsvetenskap.
    Deldén, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Axelson, Tomas (Redaktör)
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle.
    “Disagreeing well together”: Konfliktorienterad tolerans i praktik och teori2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Backman, Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Tolgfors, Björn
    Örebro Universitet.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet.
    Peer assessment in physical education2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 38.
    Backman, Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Quennersted, Mikael
    The Swedish School of Sport and Health Sciences, Stockholm.
    Tolgfors, Björn
    Örebro University.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Activating students as resources in physical education teacher education – a complex process making social and physical capital visible.2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is well established that students in higher education need to develop evaluative skills in order to become effective learners (Guest & Riegler 2022). Assessment for Learning (AfL) is a model for assessment that strengthens learning in schools as well as in higher education (Black et al 2002). This is also the case in physical education teacher education (PETE) (Eather et al 2017, Macken et al 2020) and in school physical education (Leirhaug 2016). One of the key learning strategies in AfL is to activate peers as resources for learning, often operationalised as peer assessment. In PETE, peer assessment (or peer-assisted learning in a broader meaning) has proven to strengthen learning for both the observer and the observed (Lamb et al 2012). 

    One dimension of peer assessment, that has only scarcely been covered in the PETE context (Macken et al 2020) but that is more highlighted in research of peer assessment in general teacher education (see e.g. Kilic 2016, Tait-McCutcheon & Bernadette Knewstubb 2018), is the tensions inherent in giving feedback to peers on their work, peers who might also often be friends. According to Kilic (2016, 137) preservice teachers “do not feel comfortable when critiquing another student” and Tait-McCutcheon and Knewstubb (2018, 773) argues that “peer assessment could reflect friendships more than learning outcomes”. 

    Research demonstrates a complexity with regards to the potential for peer assessment in PETE. On the one hand, preservice teachers have expressed that giving feedback to peers creates a positive, safe, equal and relaxed learning environment (Lamb et al., 2012) and peer assessment has been reported to improve competence, confidence and self-efficacy among preservice teachers (Eather et al., 2017). On the other hand, a study by Macken et al. (2020) reported that preservice teachers believe their students would be mean to each other if implementing peer assessment during their school placement practice in PETE.

    In this paper, we aim to further explore the complexity involved in peer assessment in PETE to get a deepened and more differentiated picture of this phenomenon. Our overall aim is to contribute to more knowledge about how to involve  preservice teachers in PETE and students in school physical education as resources for learning without risking to cause harm. Drawing on the call from Scanlon et al. (2022) for more studies on how assessment is taught in PETE, our specific aim in this paper is to investigate preservice teachers’ views on what as well as how peer assessment is taught in PETE, to be used in school physical education. We will use Pierre Bourdieu’s (1990) concept of capital, as well as the work of Hay and Penney (2013) on how accountability mechanisms functions in assessment, in order to analyse what is assigned value in peer assessment. The two questions that will guide our analysis in this paper reads: What mechanisms are assigned value in peer assessment according to preservice teachers in PETE? And: How do the mechanisms that are assigned value in peer assessment in PETE function according to preservice teachers? More knowledge about the what and the how in teaching of assessment practices in PETE can improve these practices within school physical education.

    Methodology

    The study presented in this paper is conducted as part of a greater project with the aim of exploring how PETE matters for school physical education. In the overall project we have recruited preservice teachers, with physical education as one of their subjects, during their last year in teacher education. During this last year, one campus-placed course in assessment and one school placement course, constituted the contexts from which we collected empirical material to this study (Authors 2021).  

    The participants in this study were 21 preservice teachers from two different PETE institutions in Sweden (10 from uni A and 11 from uni B). The empirical material analysed in this study compriced of: 

    1.      Three audio-recorded seminars (90-120 min each) from the campus-based assessment courses (one seminar from uni A and two from uni B) conducted before the preservice teachers’ school placement studies. 

    2.      Seven individual semi-structured interviews (40-70 min each) (Kvale 1996) conducted during visits at the preservice teachers’ school placement studies (all from uni A). 

    3.      Five individual Stimulated Recall (SR)-interviews conducted during visits at the preservice teachers’ school placement studies (one from A, four from B). 

    4.      Two audio-recorded and semi-structured group interviews (40-60 min each) (Kvale 1996) from the campus-based assessment courses (both from A) conducted after the school placement studies. 

    After having had the empirical material transcribed by an external part, a thematic content analysis was initiated by a process of familiarisation in which all four researchers were engaged (Braun et al 2017). Inspired by an abductive approach (Alvesson & Sköldberg 2017), we allowed ourselves to be open to alternative theories that could help explain the empirical material. The choice of research object was initiated by the impression from the interviews that giving feedback to peers is surrounded by a complexity, both in PETE and in school physical education. The identification of social relationships and certain types of bodies and movements as assigned with value when giving feedback to peers guided our attention towards Bourdieu-inspired interpretations of the social capital (Beames & Atencio 2008) and the physical capital (Redelius & Hay 2010).   

    Educational challenges following when ‘the what’ is reflected in ‘the how’

    The findings indicate that when the what-aspect of ‘social relationships’ is to be implemented into an how-aspect, the preservice teachers calls for continuous interaction ‘over time’ in order to build a safe and an allowing climate for learning. While this interaction can be implemented in PETE and in school physical education, allowing for school children to build social capital (Beames & Atencio 2008), a result from this study that calls for further discussion is how PETE can make continuous interaction between preservice teachers and school students possible during school placement studies. 

    When the what-aspect of ‘articulating what to learn’ is mirrored in relation to the how-aspect of giving ‘correct feedback’ in peer assessment, this displays that physical capital in school physical education is strongly connected to standards of excellence and norms of right and wrong movement technique (Redelius & Hay 2010). These golden norms seem to be upheld by the displayed lack a common language for learning (Larsson & Redelius 2008). A question following from this study is what resources preservice teachers are offered within PETE to embody a language for learning in school physical education? 

    This study also made visible that ‘the emphasis of certain forms of knowledge ’ is highly valued when preservice teachers are to give feedback to their peers, to their students (during school placement) or when they engage students to give feedback to each other.  The preservice teachers claim to handle this ‘what-aspect’ of peer assessment by focus their attention on ‘managing the sensitivity’ arising when themselves or their students are to comment on each others’ bodies in movements. 

    In conclusion, the combination of social and physical capital decides what is possible to say to whom when preservice teachers and students are to give feedback to peers in PETE and in school physical education.

    References

    Alvesson M and Sköldberg K (2017) Tolkning och Reflektion. Vetenskapsfilosofi och Kvalitativ Metod [Interpretation and Reflection. Philosophy of Science and Qualitative Method]. Lund: Studentlitteratur. [In Swedish.]

    Beames, Simon and Atencio, Matthew (2008)'Building social capital through outdoor education', Journal of Adventure Education & Outdoor Learning,8:2,99 — 112

    Black, P., C. Harrison, C. Lee, B. Marshall, and D. Wiliam. 2002. Working Inside the Black Box. Assessment for Learning in the Classroom. London: GL Assessment

    Bourdieu, P. (1990). The logic of practice. (Richard Nice, Trans.). Cambridge, MA: Polity Press.

    Eather, N., Riley, N., Miller, D., Jones, B. (2017) Evaluating the Effectiveness of Using Peer-Dialogue Assessment for Improving Pre-Service Teachers' Perceived Confidence and Competence to Teach Physical Education. Australian Journal of Teacher Education, 

    Guest J & Riegler R (2022) Knowing HE standards: how good are students at evaluating academic work?, Higher Education Research & Development, 41:3, 714-728

    Hay, P. J., and D. Penney. 2013. Assessment in Physical Education. A Sociocultural Perspective. London: Routledge.

    Kilic, D. (2016) An Examination of Using Self-, Peer-, and Teacher-Assessment in Higher Education: A Case Study in Teacher Education, Higher Education Studies, 6(1), 136-144. 

    Kvale, Steinar (1996). Interviews. An Introduction to Qualitative Research Interviewing. California: Sage Publications.

    Lamb P Lane K & Aldous D (2012) Enhancing the spaces of reflection: A buddy peer-review process within physical education initial teacher education, European Physical Education Review 19(1) 21–38

    Larsson H & Redelius K (2008) Swedish physical education research questioned—current situation and future directions, Physical Education and Sport Pedagogy, 13:4, 381-398, DOI: 10.1080/17408980802353354

    Leirhaug 2016 Exploring the relationship between student grades and assessment for learning in Norwegian physical education, European Physical Education Review, 22(3) 298–314

    Macken S, MacPhail, A & Calderon, A (2020) Exploring primary pre-service teachers’ use of ‘assessment for learning’ while teaching primary physical education during school placement, Physical Education and Sport Pedagogy, 25:5, 539-554

    Redelius, K. & Hay, P. (2010) Defining, acquiring and transacting cultural capital through assessment in physical education, European Physical Education Review, 5(3):275–294:

    Scanlon D, MacPhail, A Walsh C & Tannehill D (2022): Embedding assessment in learning experiences: enacting the principles of instructional alignment in physical education teacher education, Curriculum Studies in Health and Physical Education, epub ahead of print

    Tait-McCutcheon S & Knewstubb, B. (2018) Evaluating the alignment of self, peer and lecture assessment in an Aotearoa New Zealand pre-service teacher education course, Assessment & Evaluation in Higher Education, 43:5, 772-785

     

  • 39.
    Backman, Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Idrotts- och hälsovetenskap. Oslo Metropolitan University, Oslo, Norway.
    Quennerstedt, Mikael
    The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH), Stockholm; Department of Public Health and Sport Sciences, Inland Norway; University of Applied Sciences, Elverum, Norway.
    Tolgfors, Björn
    School of Health Sciences, Örebro University, Örebro.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete. University of Agder, Kristiansand, Norway.
    Peer assessment in physical education teacher education – a complex process making social and physical capital visible2023Ingår i: Curriculum Studies in Health and Physical Education, ISSN 2574-2981, s. 1-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Peer assessment has been proven to improve learning for both theobserver and the observed. One dimension of peer assessment thathas been given little attention in the context of physical educationteacher education (PETE) is the tension that exists when peers givefeedback on each other’s work. In this paper, we report on Swedishpreservice teachers’ (PST) views on peer assessment used in PETEschool placements. Our findings reveal four mechanisms of peerassessment assigned value in PETE: (i) building social relations, (ii)making ‘what to learn’ visible, (iii) giving correct feedback, and(iv) handling sensitive and gendered comments. Inspired byBourdieu, we discuss learning potentials and complex challengeswith peer assessment, where the combination of social capitaland physical capital decides what is possible to say and to whomwhen peer assessment is used in the PETE school placement andin school physical education (PE).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Backman et al 2023
  • 40.
    Backman, Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Tolgfors, Björn
    Örebro Universitet.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro Universitet.
    Activating students as resources in physical education – a complex process making symbolic, social and physical capital visible2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is well established that Assessment for Learning (AfL) is a model for assessment that strengthens young peoples’ learning in schools as well as in higher education. This is also the case in school physical education and in physical education teacher education (PETE). One of the key learning strategies in AfL is to activate peers as resources for learning, often operationalized as peer assessment. In physical education, peer assessment has proven to strengthen learning for both the observer and the observed.

    One dimension of peer assessment, that has only scarcely been covered in the physical education context, but that is more highlighted in research of peer assessment in general teacher education, is the tensions inherent in giving feedback to peers, and perhaps friends, on their work. It has been argued that teacher students do not feel comfortable when critiquing other teacher students, and that peer assessment could reflect friendships more than learning outcomes.

    In the physical education context, studies have shown that peer assessment is one area that physical education teachers are sceptical about. Further, it has been argued that pupils can be mean to each other if implementing peer assessment during physical education teaching. In this paper we aim to dig deeper into this problematic aspect of peer assessment in physical education.

    More specifically, drawing on the French sociologist Pierre Bourdieu’s concept of capital and using qualitative methodology, the question that will guide our analysis reads:

    What capabilities and behaviours among students are by PETE students and physical education teachers acknowledged as legitimate and valuable when peer assessment is implemented in physical education teaching?  

    Preliminary results show that in order for peer assessment to be successful in physical education teaching questions regarding who gives feedback on what needs to be considered.  

  • 41.
    Backman, Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Tolgfors, Björn
    University of Örebro.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Quennerstedt, Mikael
    University of Örebro.
    Does physical education matter? A methodological approach to understand transitions of content areas from PETE to PE2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 42.
    Backman, Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Tolgfors, Björn
    School of Health Sciences, Örebro University, Örebro.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Quennerstedt, Mikael
    School of Health Sciences, Örebro University, Örebro.
    How does physical education teacher education matter?: A methodological approach to understanding transitions from PETE to school physical education2021Ingår i: Physical Education and Sport Pedagogy, ISSN 1740-8989, E-ISSN 1742-5786, Vol. 235, artikel-id 121332Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we will address the question of how physical education teacher education (PETE) matters and suggest one way to explore the potential impact of PETE. A distinguishing feature of the studies of PETE's impact on physical education is that they either include perspectives from preservice teachers involved in PETE courses or perspectives from physical education teachers in schools looking back at their education. Longitudinal attempts to follow preservice teachers’ journey from education to workplace, in order to grasp how they perceive the relation between teacher education and teaching practice in schools, and the transition between these contexts, are few and far between. This gap of knowledge is a missing piece of the puzzle to further develop PETE, and to inform life-long professional development for teachers. The purpose of this paper is twofold. First, we develop and present a methodological approach for investigating the transition of content areas from courses in PETE into teaching practice in school physical education. Second, we will illustrate the potential utility of this methodological approach in longitudinal studies by showing how one particular content area, Assessment for Learning (AfL), was investigated through the use of methods and theories described in the first part of this paper. The suggested longitudinal approach involves Stimulated Recall (SR) interviews with pre- and postservice teachers, observations and communication with groups of students and teachers through social media. The construction, recontextualisation and realisation of pedagogic discourses regarding content areas are suggested to be analysed through a combination of Bernstein's concept of the pedagogic device and Ball's concept of fabrication. The longitudinal design and the suggested methodology can provide answers to how content areas are transformed in and between PETE and school physical education. A combination of the theoretical perspectives of Bernstein and Ball enables us to say something not only about how pedagogic discourses regarding content areas are constructed, recontextualised and realised in PETE and school physical education, but also about what content areas become in terms of fabrications in the transition between these contexts. To conclude, we argue that the methodological research design can be used to explore different content areas in PETE and that this methodology can contribute to knowledge about how PETE matters for school physical education.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Backman et al 2021
  • 43.
    Bagger, Anette
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Ethical dilemmas and professional judgement: Considering educational assessment in mathematics.2024Ingår i: Ethics and mathematics education: The God, the Bad and the Ugly / [ed] Paul Ernest, Springer, 2024, s. 395-413Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Mathematics education, assessment and inclusive education are far from neutral and value-free. The purpose of this chapter is twofold. First, it presents and explores ethical dilemmas in educational assessment in mathematics. The prevalence of such dilemmas resides in moments of teaching and mirrors systematic disadvantages. Secondly, teachers’ professional judgement is highlighted as crucial in resolving these dilemmas. I argue that a flexible and dialogical approach based on principles rather than fixed reasoning and rules is necessary when dealing with ethical challenges during assessment. Overall, this chapter contributes knowledge on the intersection of ethics in mathematics education and in educational assessment and offers an opportunity to explore potential ethical principles in relation to educational assessment in mathematics. This is achieved by reviewing research on ethics in mathematics and assessment, followed by a presentation of what ethical dilemmas and teachers’ professional judgement consist of during assessment. To contextualise and further knowledge within the problem area, ethical dilemmas and professional judgement are thereafter explored through the case of national assessment in mathematics in Sweden. Three fictional, but authentic, cases are presented and followed by points for discussion. These can serve to make visible values and the stance taken or needed in various contexts, on ethical dilemmas and professional judgement during assessment. Finally, the implications of ethical dilemmas to improve educational assessment in mathematics, and the role of professional judgement, are discussed.

  • 44.
    Bagger, Anette
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Vennberg, Helena
    Department of Science and Mathematics Education, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Care for the learning of mathematics: put to the test2024Ingår i: Research in Mathematics Education, ISSN 1479-4802, E-ISSN 1754-0178, s. 1-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reports on a study of mandatory assessment in mathematics for preschool-class children (aged six) and teachers’ opportunities to advocate Care for the learning of mathematics. Care for learners and Care for mathematics intersected in the teachers’ Grouping of students and their ability to Know the student. These play out as teachers promote availability and justice to students, and as teachers strive to make students’ knowledge visible, promote accuracy and gain legitimacy. It is concluded that teachers’ opportunities to advocate care for the learning of mathematics needs to be present also in the administration of assessment and to be put in the context of the school’s culture and student population, for teachers to be able to promote fair assessment for each student.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45. Barker, D.
    et al.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Larsson, H.
    Coaching for skill development in sport: a kinesio-cultural approach2021Ingår i: Sport Coaching Review, ISSN 2164-0629Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Barker, Dean
    et al.
    Örebro Universitet.
    Larsson, Håkan
    The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH), Stockholm, Sweden..
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete. University of Agder, Norway.
    How Movement Habits Become Relevant in Novel Learning Situations2023Ingår i: Journal of teaching in physical education, ISSN 0273-5024, E-ISSN 1543-2769Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: To (a) present a theoretical framework that describes how learners’ movement habits become relevant in thedevelopment of movement capability and (b) present data that illustrate how this process occurs in practice. Method: Aninvestigation with preservice physical education teachers was conducted in two phases. The first phase involved examiningparticipants’ movement habits, and the second phase involved examining the participants’ development of novel capabilities inthe context of unicycling. Results: Empirical materials from two participants are presented as case studies. The cases demonstratehow different sets of movement habits interact with novel tasks, making the demand for creative action more or less likely. Thecases also demonstrate how subjective and physical elements are interwoven. Finally, the cases provide insights into potentiallyproductive habits for movement learning. Discussion/Conclusion: The paper is concluded with pedagogical implications,including a consideration of how crises might be managed in educational contexts

  • 47.
    Barker, Dean
    et al.
    Örebro Universitet.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Bergentoft, Helene
    University of Gothenburg.
    Metaphors of Movement Learning2021Ingår i: Learning Movements: New Perspectives of Movement Education / [ed] Håkan Larsson, Routledge, 2021Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 48.
    Barker, Dean
    et al.
    Örebro Universitet.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Larsson, Håkan
    The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH), Stockholm, Sweden..
    How movement habits can affect learning in novel learning situations2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Movement pedagogy researchers claim that people’s existing ways of moving influence their possibilities for developing new movement capabilities. Relatively little research, however, has focused on how movement habits influence individuals’ learning in new situations. The aim of this investigation was thus to provide and understanding of how individuals’ movement habits can affect their learning in novel learning situations. To achieve this aim, we developed an investigation with 11 preservice physical education teachers in two phases. The first phase involved examining the participants’ movement habits and involved the production of data through: (1) a qualitative movement analysis session that contained ten movement tasks and that was video recorded, (2) semi-structured interviews based on the participants’ movement backgrounds and responses during the movement analysis session, and (3) an open survey containing questions related to the participants’ experiences of movement learning. The second phase involved examining how the participants developed new capabilities in a novel movement learning situation. The novel situation involved the participants exploring the practice of unicycling for 1.5 hours per day for five consecutive days. In the second phase, data were produced using three methods: (1) observations conducted using video cameras and video conferencing software, (2) ethnographic-type interviews focusing on the participants’ ongoing experiences of unicycling, and (3) participant diaries that participants logged electronically on the university’s online learning platform. In this paper, findings from two participants are presented as case studies using Shilling’s (2008) work on habits, crises and creativity as an analytic framework. Habits are understood as are acquired predispositions to respond to environmental conditions in certain ways. Crises are situations where a person’s habits no longer provide an effective way of interacting with the world. Creativity is understood as the actions undertaken to resolve crisis and regain effective ways of interacting with one’s environment. The two cases demonstrate how different sets of movement habits can interact with novel tasks, making the occurrence of crises and the demand for creative action, more or less likely. The cases also demonstrate how subjective and physical elements are interwoven in the experience of crisis. Finally, the cases provide insights into potentially productive habits for movement learning. The paper is concluded with pedagogical implications, including a consideration of how crises might be managed in educational contexts.

  • 49.
    Barker, Dean
    et al.
    Univ Orebro, Sch Hlth Sci, Fak Gatan 1, SE-70182 Orebro, Sweden..
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Larsson, Håkan
    Swedish Sch Sport & Hlth Sci GIH, Stockholm, Sweden..
    Introduction to the PESP special issue: 'Developing movement capability in physical education'2021Ingår i: Physical Education and Sport Pedagogy, ISSN 1740-8989, E-ISSN 1742-5786, Vol. 26, nr 3, s. 225-229Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Barker, Dean
    et al.
    Örebro Universitet.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Larsson, Håkan
    The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH), Stockholm, Sweden..
    Movement habits and learning in novel learning situations2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
1234567 1 - 50 av 332
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf