Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 48 of 48
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abrahamsson och Amanda Wiberg, Denice
    et al.
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Wiberg, Amanda
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Kriterier och planering i litteraturundervisningen: Svensklärares uppfattningar om den egna normkritiska litteraturundervisningen2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolverket (2023) har efter Regeringskansliets (2022) handlingsplan Agenda 2030 fått i uppdrag att stötta svensklärare i deras arbete att främja likabehandling. En del av det främjande arbetet är att öka normmedvetenheten i skolans undervisning. Skolverket (2023) menar att samtliga verksamma aktörer inom skolan ska vara medvetna om att de bör “Reflektera över den egna positionen och vad vi som skolpersonal tar med oss in i verksamheten.” (Skolverket, 2023). I den här enkätstudien undersöker vi hur 25 svensklärare uppfattar att de inkluderar ett normkritiskt förhållningssätt i sin litteraturundervisning. De frågeställningar som vi utgår ifrån är följande:• Vilka kriterier säger de utvalda svensklärarna att de utgår från gällande valet av skönlitteratur?• Hur beskriver de utvalda svensklärarna att de planerar litteraturundervisningen i relation till ett normkritiskt förhållningssätt? I genomförandet av studien har vi den normkritiska pedagogiken som det teoretiska ramverket. Vi har en hermeneutisk metodansats och genom en innehållsanalys identifierar vi viktiga beståndsdelar som resulterar i att besvara våra frågeställningar. Val av metod grundar sig i att vi eftersöker en förståelse för svensklärarnas uppfattningar. Studiens resultat påvisar att samtliga 25 svensklärare anser att deras litteraturundervisning berörs av ett normkritiskt förhållningssätt. Det framkommer att svensklärarna utgår från kriterier så som: betygskriterier, elevgruppen, ekonomi, tillgång till litteratur och tid. Respondenterna lyfter även att det är viktigt att de själva läst den text som eleverna förväntas läsa, vilket bidrar till att vissa lärare bygger upp en egen litterär kanon som de grundar sin undervisning på. Ett flertal av respondenterna menar att det krävs goda relationer mellan lärare och elev för att lämpliga litteraturval ska kunna göras. Resultaten påvisar att det finns kriterier som svensklärarna utgår från när de planerar sin litteraturundervisning. Dessutom har fem teman identifierats när svensklärarna redogör för vilka litterära verk de använder i sin undervisning. Vår slutsats är således att de 25 utvalda svensklärarna anser att de arbetar enligt Regeringskansliets mål gällande främjandet av en ökad normmedvetenhet i skolundervis-ningen.

  • 2.
    Amilon Rogerstam, Elin
    et al.
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Kårelind, Clara
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Att utveckla läsmotivation i undervisningen: En empirisk studie som undersöker hur en grupp svensklärare arbetar med läsmotivation2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den senaste PISA-mätningen uppvisade de lägsta siffrorna sedan mätningens start år 2000 när det kommer till läsförståelse. Läsmotivation är en viktig del i att få barn och ungdomar att läsa litteratur och således utveckla läsförmågan, läsförståelse innefattat, och är därmed relevant inom svenskdidaktik. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka hur en grupp svensklärare beskriver hur de i undervisningen arbetar med att främja elevers läsmotivation. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med 11 lärare i årskurs 7–9. Resultatet visar att lärarna upplever att såväl läsmotivation som läsförståelse idag är bristande och många av lärarna beskriver också hur de anpassar sin undervisning utifrån det. De mest framträdande metoderna i undervisningen, utifrån lärarnas beskrivningar, är att arbeta gemensamt med litteraturen, både när det kommer till läsningen i sig och uppgifterna kopplade till den. Litteraturen i sig och dess innehåll är även av vikt där lärarna bland annat framhåller att det är viktigt att hitta litteratur som intresserar och relaterar till eleverna, samt litteratur av rätt svårighetsgrad. Det resultat denna studie pekar på är relativt överensstämmande med den tidigare forskningen som lyfter såväl gemensam läsning och vikten av att använda litteratur som passar eleverna. Många av undervisningsmetoderna lärarna nämner kan relateras till den motivationsteori som används i denna studie, Self-Determination Theory, som framhåller att det för motivationen är viktigt att elever får känna att de lyckas och därmed känna kompetens, samt att elever motiveras av att känna samhörighet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Borsgård, Gustav
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Barnboken och undergången: Preapokalypsens funktion i barn- och ungdomslitteratur2023In: Litteraturdidaktik i framtiden och framtiden i litteraturen: Litteraturdidaktisk nätverkskonferens 2023, 2023Conference paper (Refereed)
  • 4.
    Borsgård, Gustav
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    En kommande bildning: Svenskämnet efter ämnesbetygsreformen2022In: SMDI 2022: 15:e nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Lund 23-24 november 2022, 2022Conference paper (Refereed)
  • 5.
    Borsgård, Gustav
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish. Dalarna University.
    Facts vs. ”Flum”: Conceptions of Humanistic Knowledge in the Debates on Swedish School2023In: NoFa9 – The 9th Nordic Conference on Subject Education: Education, knowledge and Bildung in a global world, 2023Conference paper (Refereed)
  • 6.
    Borsgård, Gustav
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Från normkritik till normmedvetenhet: Problemen med "kritik" i skolan och litteraturundervisningen2022In: Genusperspektiv på litteratur, litteraturvetenskap och litteraturundervisning: Nationell ämneskonferens i litteraturvetenskap vid Umeå universitet 5–6 oktober 2022, 2022Conference paper (Other academic)
  • 7.
    Borsgård, Gustav
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Från progressivism till postmodernism: Om den föränderliga synen på ”flum”2023In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, no 51, p. 259-271Article in journal (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Borsgård, Gustav
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Kommunpoeten: Kulturbryggan, Jimmy Alm och institutionaliserad modernism2024In: Litteratur, konst och politik i välfärdsstatens Sverige / [ed] Erik Erlanson, Jon Helgason, Peter Henning & Linnéa Lindsköld, Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 2024, p. 117-134Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    Borsgård Kommunpoeten
  • 9.
    Borsgård, Gustav
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Litteraturdidaktiska gränser: stat, subjekt, estetik2023In: Gränser: Svensklärarföreningens årsskrift 2022 / [ed] Nils Larsson, Ulrika Németh, Suzanne Parmenius Swärd, Stockholm: Natur & Kultur , 2023, 1, p. 105-122Chapter in book (Other academic)
  • 10.
    Borsgård, Gustav
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Managing Uncertainty: Ambivalence and Resonance in Literature Education2023In: Literary Development Reconsidered: Perceiving Literary Education in an Ethical Frame, 2023Conference paper (Refereed)
  • 11.
    Borsgård, Gustav
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Prekariatets arbetarlitteratur?: Arbete och ideologi i influencerböcker2022In: Nordisk arbetarlitteratur VIII: Arbetarlitteratur bortom kanon, 2022Conference paper (Refereed)
  • 12.
    Boxner, Emma
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Lärares uppfattningar om sambedömning av nationella prov i svenska i årskurs 9: En intervjustudie2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie är en kvalitativ sådan som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. 10 lärare som alla är behöriga i svenskämnet och som undervisar i ämnet och som även har bedömt minst en omgång av nationella prov i svenska medverkar. Resultatet har analyserats med hjälp av policyperspektivet. Resultaten i studien påvisar att lärarna anser att sambedömning ökar möjligheten till en likvärdig bedömning men att bedömningen av de nationella provens olika delprov bedöms olika beroende på vilken skola eller vilken kommun lärare arbetar i. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatser kring för- och nackdelar med sambedömning för en ökad likvärdighet men även hur bedömningen av de olika delproven går till i relation till vilka utmaningar lärarna beskriver. Utifrån resultatet av denna studie påvisas det att lärare bedömer delproven olika och att lärarna är positivt inställda till sambedömning. De nackdelar som påvisas är tidsbristen och att lärare tolkar styrdokument olika vilket leder till att likvärdigheten brister. Men fördelarna kring sambedömning väger tyngre än nackdelarna och därmed är sambedömning att föredra ur ett likvärdighetsperspektiv.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Drobni, Moa
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    ”Valet av skönlitteratur är inte så ädelt som man kunde önska”: En intervjustudie om svensklärares resonemang och arbetssätt med skönlitteratur i relation till gymnasieskolans värdegrund (Gy11)2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare väljer och beskriver att de arbetar med skönlitteratur i relation till gymnasieskolans värdegrund (Gy11). Studiens två frågeställningar är ”Vilka didaktiska resonemang ligger till grund för svensklärarnas val av skönlitteratur i relation till värdegrunden?” och ”Hur beskriver svensklärare sitt arbete med skönlitteratur vid värdegrundsarbete?” De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är det sociokulturella perspektivet samt Molloys (2003) teori - läsning om skönlitteratur eller läsning genom skönlitteratur. För att uppnå studiens syfte genomfördes åtta intervjuer med svensklärare med inriktning gymnasiet. Resultatet i denna studie visar att svensklärarna resonerar över att boken ska vara intressant för eleverna, att val av bok behöver anpassas utifrån elevernas kunskaper, att eleverna ska kunna relatera till boken, att boken ska ha en aktuell koppling, att läraren är bekant med boken, att boken kan verka allmänbildande samt att ekonomiska faktorer påverkar val av skönlitteratur. Resultatet visar även att svensklärare vill att skönlitteraturen ska öka elevernas empati och medkänsla, verka språkutvecklande samt att läsningen ska väcka läslust. Vidare visar resultatet att det vanligaste arbetssättet med skönlitteratur är läsning och diskussion av det lästa.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Eriksson, Ella
    et al.
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Särg, Pauline
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Är lättläst alltid så lätt att läsa?: En systematisk litteraturstudie om den lättlästa skönlitteraturens påverkan på elevens läsutveckling samt dess förtjänster och utmaningar2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Does easy read literature have a positive effect for students and teachers in contemporary classrooms in Swedish high schools today? PISA-results shows a down going spiral when it comes to reading comprehension in Swedish. This Systematic literature study focuses on 15 different studies, and statements from writers behind easy read literature. Our study tries to discover what researchers say about easy read and how it may affect the students’ reading ability. The result shows that researchers define the genre easy read as a phenomenon, and it tell us about how teachers can work through a didactic point of view. In addition, there are studies that show how easy read literature affect student in the age 13-15 years old. The literature study concludes that there is research that takes on easy read as a genre, but there is a lack of studies that shows the direct effect on the reading comprehension on students. Easy read literature is considered a necessity to the students who are in need. This group of students identifies as those who have Swedish as their second language, unmotivated students and the student who have difficult with reading due to medical conditions. A lot of students today ar econsidered as “lazy readers” because they choose not to read the most challenging text compared to their ability. Librarians and teachers find it hard to decide which students that should read easy read literature and may give a student with a higher reading ability easy read material because it's better that students read something than nothing at all. A negative effect of that would be that you don’t challenge the “lazy reader”, and therefore their reading ability will stay the same as before. On the other hand, there might be no reading at all if the student is denied easy read literature, which isn’t what neither teachers nor librarians wish. The didactic choice of teachers does influence students reading development. If it’s given to the students who need it, there can be a positive development, but if given to the students who are bette readers the effect will be on the contrary.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Furstedt Karlsson, Erica
    et al.
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Eriksmark, Elin
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    “Det finns ju en text eller en bok eller en tanke för alla”: Svensklärares texturval i litteraturundervisningen på högstadiet och gymnasiet2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att bidra till ökad kunskap om svensklärares val av skönlitterär text i undervisning och hur de förklarar och motiverar dessa val. Frågeställningarna som studien ämnar besvara är följande: Vilka skönlitterära verk och texttyper väljer de intervjuade lärarna att använda sig av i sin undervisning i ämnet svenska? Hur motiverar lärarna sina val av skönlitterära texter? Och vilka faktorer påverkar lärarnas val av skönlitterär text i undervisningen? Forskningsresultat visar att lärares urvalsprocess är en komplex aktivitet där mer forskning inom ämnet behövs. Metoden som användes för att besvara frågeställningarna och således syftet med studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Metodansatsen är fenomenografisk metod vilket syftar till att undersöka uppfattningar om fenomen. Det teoretiska ramverk som används vid analys av empirin är sociokulturell teori. Resultatet har kontrasterats mot tidigare forskning inom ämnet, samt olika perspektiv på svenskämnet och litteraturens plats i undervisningen i svenska. I likhet med tidigare forskning visar resultatet en mångfasetterad och komplex bild av lärares urvalsprocess. Några aspekter ter sig extra intressanta och framträdande i de data som samlats in i denna undersökning. Det gäller tidspress på grund av stofftäthet, vilket gör att noveller används i hög utsträckning. Texter väljs ofta för att möjliggöra samtal och diskussioner. Resultatet indikerar en möjlig förekomst av en skönlitterär kanon. Flera lärare anser att bedömning försvårar deras litteraturundervisning och påverkar deras val av texter. Ett intressant resultat är även att vårdnadshavare i viss utsträckning verkar påverka val av skönlitteratur. Lärarna pekar även på att elevernas bristande färdigheter och förmågor påverkar deras litteraturval. Det framkommer också att lärarna ofta utgår från eleverna och att de är färgade av sina ämneskonceptioner när de väljer texter. Lärarna visar medvetenhet om sociokulturell teori för lärande men i den faktiska undervisningen visar det sig att denna inte alltid är möjlig att implementera på grund av de ovanstående faktorerna vilket försvårar lärarnas arbete.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Garcia-Yeste, Miguel
    et al.
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, English.
    Nordmark, Marie
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    “The best way to explain it is to do it”: An ongoing empirical study focusing on how university teaching staff use modelling to help students develop their academic literacies2023Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Over the last few decades, Swedish Higher Education institutions have been working on widened participation (Högskolelagen, 1992, p.1434) as part of a wider effort towards sustainable development and increased accessibility to university studies (Agenda 2030). As a consequence, student populations today bring with them a wider range of academic skills. This, in turn, means that teaching staff across disciplines face a myriad of challenges. In our presentation, we discuss an ongoing empirical study on teaching practices for the development of university students’ academic literacies in the social sciences, with a particular focus on the role of modelling as a teaching strategy. Using Academic Literacies (Lea & Street, 1998; Lillis, 2003; Lea, 2004; Eklund Heinonen et al., 2018) as the theoretical framework, the study aims at (a) identifying challenges as experienced by teaching staff in the Social Sciences, and (b) carrying out a pedagogical intervention. The project, which is a collaboration between two lecturers from the Social Sciences and two researchers from the Language Support Unit, comprises four stages, namely: (1) a needs analysis to map the faculty’s existing teaching practices and to identify their challenges in relation to their students’ academic skills; (2) planning of a pedagogical intervention through a series of workshops; (3) implementation of the intervention; and (4) assessment of the project. So far, the findings reveal that modelling is a crucial teaching strategy in making tacit knowledge and task instructions explicit. The project is also expected to contribute to our understanding of (a) the challenges teaching staff experience in Swedish Higher Education today and (b) how to best support university students’ development of academic literacies. Furthermore, the project’s findings will be used to develop a course for professional development targeting teaching staff at our university.

  • 17.
    Göthberg, Martin
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Att undervisa i teater: Presentation av antologin Att undervisa i teater utgiven på Studentlitteratur i augusti 2020 (red: Ahlstrand, P., & Remfeldt, J.)2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Att undervisa i teater

    Presentation av antologin Att undervisa i teater, utgiven på Studentlitteratur i augusti 2020 (red: Ahlstrand, P., & Remfeldt, J.) 

     Presentationen har två delar. För det första skissar jag en bakgrund till antologin Att undervisa i teater samt gör en översikt av dess innehåll. För det andra fokuserar jag på de tydligt forskningsanknutna kapitel som jag skrivit: ”Teater som kollektivt lärande” respektive ”Publikmötet ur kommunikativt perspektiv”.

     Antologins titel, Att undervisa i teater, innefattar många av teaterns uttrycksformer: skådespeleri, scenografi, ljud, ljus, kostym och mask. I teaterns undervisningssituationer, där ett görande och ett sinnligt erfarande är centralt, så utvecklas ett situerat kunnande som delvis kan vara svårt att artikulera. Den här antologin vill bidra till att identifiera och diskutera det kunnandet. Inom teaterundervisningsfältet finns en internationell litteraturresurs att förhålla sig till men den nationella forskningsanknutna litteraturen har lyst med sin frånvaro. Vi författare menar att behovet av sådan litteratur finns hos många teaterlärare, teaterledare och teaterutövare runtom i vårt land.

    Antologin genomsyras av ett synsätt på lärande som betonar det kollektiva i den bemärkelsen att elever, deltagare, studenter och lärare gemensamt bidrar till det kunnande som ges möjlighet att utvecklas i teaterundervisningen. Mina kapitel är tydliga exempel på detta. Jag tar som utgångspunkt att teaterverksamhet huvudsakligen handlar om att kollektivt förbereda för möte med publik. Kapitlen visar en väg att förstå det kollektiva inom teater genom vetenskaplig teori och tidigare forskning. Grunderna är dialogisk och sociokulturell teori i relation till teaterpedagogik. Jag ger också konkreta exempel från min forskning kring lärande i, om och genom teaterproduktion på gymnasieskolans estetiska program. 

     _____

       

    Kommentar 1: Om en diskutand för presentationen utses (i linje med inbjudan till DiS 2020) så föreslår jag att hen koncentrerar sig på ett av de kapitel jag nämner ovan. Men just den här presentationen kan även klara sig utan diskutand med tanke på att det rör sig om en antologi och att texterna inte utgör forskningsstudier även om de (ofta) använder sig av forskning.

    Kommentar 2: Delar av abstract ovan utgör bearbetning av text i antologins förord, text som jag medverkat i tillkomsten av.

     

     

     

  • 18.
    Göthberg, Martin
    et al.
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Lyngfelt, Anna
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Känslor spelar roll – om bildning och kollektiv dramatexttolkning på gymnasiet2021In: LDN2021, Högskolan Kristianstad, 2021-11-11 –12 Litterturdidaktik och känslor (LDN=Litteraturdidaktiskt nätverk), 2021Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Känslor spelar roll – om bildning och kollektiv dramatexttolkning på gymnasiet

    Bildning kan ses som en samhällsförsvarande process, där ett mål är att lära sig veta tillsammans (Sörlin, 2019). I presentationen prövar vi att förstå texttolkningsarbete som en gemensam bildningsprocess i en kontext där känslor och läspraktiker av nödvändighet samspelar, nämligen vid iscensättningen av dramatext (jfr. Vygotskij, 1999). Forskningsfrågorna är följande: a) Om bildning får sin betydelse genom ett processorienterat arbetssätt, hur kan kollektiv texttolkning beskrivas? och b) Hur ser det potentiella sambandet ut mellan textarbete i skolan (såsom vid processorienterad dramatexttolkning) och elevers agens i samhällsutvecklingen?

    Skolan, liksom svenskämnet, har avestetiserats (t.ex. Dahlbäck & Lyngfelt, 2017; Williams et al., 2018). Samtidigt finns omfattande forskning som uppmärksammar specifika lärandepotentialer och elevers agens i estetiska uttrycksformer (t.ex. Göthberg, M., Björck, C., & Mäkitalo, Å., 2018; Franks, 2014). Dramatexter inbjuder till multimodalt tolkningsarbete men forskningsintresset har varit begränsat vad gäller sådan läspraktik. 

    Priestly, Biesta och Robinson (2013) definierar agens på följande vis: “the way in which actors ‘critically shape their responses to problematic situations’ [där elevers agens] should be understood as a configuration of influences from the past, orientations towards the future and engagement with the present” (s.189). Hur elever agerar i specifika situationer påverkas alltså av deras tidigare kunskaper och erfarenheter, olika föreställningar om framtiden och det specifika sammanhanget, vilket i exempelstudien (Göthberg, 2019) var att gymnasieelever, under två terminer, inom ramen för både litteratursamtal och estetiska uttrycksformer iscensatte Molières De löjliga preciöserna. 

    Exempelstudiens kunskapsbidrag rör texttolkning genom emotionellt arbete i dramats som-om värld. I dramarolltagandet öppnar deltagarna ett speciellt meningsskapande mellanrum där de sätter textförståelse i rörelse, Dynamiken visar sig produktiv för utveckling av kollektiv förståelse såväl på ett mikroplan inom specifika sociala situationer som longitudinellt i transformationen av dramatext till scentext. Bildning får på så sätt betydelse genom elevers möjligheter till agens i konstnärligt präglat texttolkningsarbete där känslor spelar roll. 

    Nyckelord: bildning, dramatext, elevers agens, estetiska uttrycksformer, texttolkning.

    Martin Göthberg, gymnasielektor i ett kombinerat uppdrag mellan Mora gymnasium och Högskolan Dalarna och universitetslektor i estetiska uttrycksformer med inriktning mot teaterdidaktik, Göteborgs Universitet. mgh@du.se

    Anna Lyngfelt, professor i svenska med didaktisk inriktning, Högskolan Dalarna aly@du.se 

     

     

    Referenser

    Dahlbäck, K; Lyngfelt, A. (2017). Estetiska dimensioner i svenskämnets kursplaner från Lgr69 till Lgr 11. Educare 2017:1. 152-182.

    Franks, A. (2014). Drama and the representation of affect – Structures of feeling and signs of learning. Research in Drama Education: The Journal of Applied Theatre and Performance, 19(2), 195–207. doi: 10.1080/13569783.2014.895614

    Göthberg, M., Björck, C., & Mäkitalo, Å. (2018). From drama text to stage text: Transitions of text understanding in a student theatre production. Mind, Culture, and Activity, 25(3), 247–262.

    Priestley, M, Biesta, G. & Robinson, S. (2013). Teachers as agents of change: Teacher agency and emerging models of curriculum. I M. Priestley & G. Biesta (red.), Reinventing the curriculum. New trends in curriculumpolicy and practice (pp. 187–206). London: Bloomsbury Academic.

    Sörlin, S. (2019). Till bildningens försvar. Den svåra konsten att veta tillsammans. Stockholm: Natur & Kultur.

    Vygotsky, L. S. (1999). On the problem of the psychology of the actor’s creative work. In R. W. Rieber (Ed.), The collected works of L. S. Vygotsky (Vol. 6) (pp. 237–244). Hämtad från https://www.marxists.org/archive/vygotsky/works/1932/actors-creativity.htm

    Williams, J., Ferholt, B., Jornet, A., Nardi, B., & Vadeboncoeur, J., (2018) Development: The dialectics of transgression and social transformation. Mind, Culture, and Activity, 25(3), 187–191. doi: 10.1080/10749039.2018.1490525

  • 19.
    Göthberg, Martin
    et al.
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Malmsten, Solveig
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål – svensklärares dilemman i skrivundervisning och bedömning2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål – svensklärares dilemman i skrivundervisning och bedömning 

    Solveig Malmsten och Martin Göthberg, Högskolan Dalarna

    Vi rapporterar resultat från forsknings- och utvecklingsprojektet SSOE, Svensklärares samtal om elevtext, som vi med stöd av ULF-medel bedrivit i samverkan med svensklärarlaget vid en medelstor svensk gymnasieskola. Projektets forskningssyfte har varit att bidra med kunskap om svensklärares sambedömningskultur och professionella agens i skrivundervisningen, givet att det performativa trycket på skolan återkommande problematiserats under det senaste decenniet (Biesta, 2015; Gyllander-Torkildsen, 2016). Tolv timmars sambedömning av övnings-NP har videofilmats, varefter samtliga sju deltagande lärare har intervjuats individuellt. I de videofilmade samtalen analyseras dels interaktionen mellan lärarna, dels det skrivdidaktiska innehållet så som viktning av olika textkvaliteter och utformning av respons. Analysen visade att sambedömningen bygger på omfattande delad, men övervägande tyst kunskap (jfr. Hansson, 2011) som huvudsakligen kommer till uttryck genom pekande i och citerande av Skolverkets bedömningsmatriser (jfr Meyer-Beining, 2020). Tillämpningen av bedömningskriterierna framstår som tämligen instrumentell då betygsättning diskuteras mer än formativ respons till eleven, och ytligare fenomen som referatteknik och textnära partier får betydligt större utrymme än textens funktionalitet i den fiktiva kommunikationssituationen (jfr Skolforskningsinstitutet, 2018). Sambedömningssamtalens dominerande syfte tycks alltså vara att tillvarata redovisningsskyldigheten (jfr Mickwitz, 2021). Denna bild nyanseras emellertid när agerandet under sambedömningssamtalen ställs i relation till intervjuerna, där elevens lärande för livet står i centrum för lärarnas reflektioner. Samtliga intervjuade är kritiska mot vissa diskursiva och materiella arrangemang som strukturerar skrivundervisning och bedömning av elevtext (jfr. Henning Loeb, Langelotz & Rönnerman, 2019), exempelvis ramarna kring Nationella prov. De formulerar konstruktiva förslag till kollegial utveckling av ämnesdidaktisk kompetens och vill höja svenskämnets status. Vi ser i lärarnas utsagor ett mikromotstånd mot performativitetskulturen där lärarna är på väg att stärka sin agens och möjligheterna att axla det professionella ansvaret för elevernas långsiktiga bildning.

    Nyckelord: skrivundervisning, bedömning, performativitetskultur, professionell agens

    Biesta, G. J. (2015). Good education in an age of measurement: Ethics, politics, democracy. Routledge.

    Gyllander Torkildsen, L. (2016). Bedömning som gemensam angelägenhet: enkelt i retoriken, svårare i praktiken: elevers och lärares förståelse och erfarenheter. Göteborgs universitet,

    Hansson, F. (2011). På jakt efter språk: Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne. Malmö högskola.

    Henning Loeb, I., Langelotz, L. & Rönnerman, K. (red.) (2019). Att utveckla utbildningspraktiker: analys, förståelse och förändring genom teorin om praktikarkitekturer. Studentlitteratur.

    Meyer-Beining, J. (2020). ”Of course we have criteria” Assessment criteria as material semiotic means in face-to-face assessment interaction. Learning, Culture and Social Interaction (24), 1–12.

    Mickwitz, L. (2021). Lärarprofessionalism när bedömning är betyg. I Å. Hirsh & C. Lundahl: Hållbar bedömning. Bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete, 27–46.

    Skolforskningsinstitutet (2018). Feedback i skrivundervisningen. Skolforskningsinstitutet.

  • 20.
    Isaksson, Ann
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Estetiska lärprocesser i svenskklassrummet på högstadiet: Lärares uppfattningar om estetiska lärprocesser i svenskämnet2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I det här arbetet undersöks lärares uppfattning av estetiska lärprocesser i svenskämnet. Syftet med den här studien är att ta reda på hur kunskapen om estetiska lärprocesser i svenskämnet ser ut hos högstadielärare samt få en inblick i hur svensklärare arbetar med dem i klassrummet. För att kunna undersöka det, tar jag reda på hur de uppfattar begreppet estetik och vad det estetiska i undervisningen är för dem. Vidare undersöker jag också på vilka sätt de arbetar med dem i svenskklassrummet. Studien har en kvalitativ och fenomenologisk metod som ansats och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Fem behöriga och verksamma lärare med erfarenhet av arbete i svenskämnet på högstadiet har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av det centrala begreppett estetiska lärprocesser samt det sociokulturella perspektivet med begreppen mediering och redskap. Resultaten påvisar att lärarna har en positiv syn på att arbeta med estetiska lärprocesser i klassrummet samt ger olika exempel på hur de implementerat dessa i sin undervisning och hur de skulle vilja arbeta med dessa i framtiden. En lärare uttrycker att hen är nöjd med hur hen implementerat estetiken i sin undervisning. De andra upplever att de saknar kunskap och tid för att kunna implementera dem mer än vad de gör idag än via film, bild och datorspel i undervisning. Alla lärarna uttrycker såväl möjligheter som en del begränsningari att kunna arbeta med dessa processer i svenskklassrummet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Lantz, Anna
    et al.
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Karlsson, Jenny
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Svensklärares erfarenheter av arbetssätt med skönlitteratur: En intervjustudie om läsintresse inom svenskämnet med inriktning mot högstadiet2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka svensklärares erfarenheter av arbetet med skönlitteratur i undervisningen och vilka didaktiska verktyg som kan tillämpas för att främja och bibehålla läsintresset hos högstadieelever. Syftet var också att få en förståelse för hur svensklärare kan vägleda högstadieelever i läsningen av skönlitteratur. Detta gjordes utifrån ett lärarperspektiv. Frågeställningarna för denna studie var vilka erfarenheter svensklärare har inom användningen av skönlitteratur i undervisningen och vilka arbetssätt svensklärare framhäver för att stötta högstadieelever i den skönlitterära läsningen som vidare kan öka läsintresset. För att uppfylla syftet har denna studie baserats på en kvalitativ metod där intervjuer har genomförts med tio svensklärare. Eftersom syftet har varit att undersöka svensklärares erfarenheter och arbetssätt har kvalitativa intervjuer varit ett lämpligt verktyg att använda. Resultatet av denna studie har visat att det finns delade erfarenheter inom användningen av skönlitteratur med högstadieelever. Vissa svensklärare har en positiv erfarenhet av att elever upplever läsningen som lustfylld medan andra svensklärare upplever i stället ett motstånd från eleverna. Gemensamt för alla svensklärare var att de upplever den skönlitterära läsningen i undervisningen som tidskrävande och därför finns en önskan om mer tid för läsning i undervisningen. De didaktiska verktyg och arbetssätt som svensklärarna har lyft fram för att stötta högstadieelever i den skönlitterära läsningen som vidare kan öka läsintresset är relaterbar läsning, högläsning, boksamtal och filmatisering. Utifrån intervjuerna framgår det att svensklärarna arbetar med olika metoder för att nå en lyckad läsupplevelse och arbetssätten varierar beroende på vilken elevgrupp som undervisas. För en positiv utveckling angående högstadieelevers skönlitterära läsning är det också viktigt att ha ett gott samarbete med hemmen för att skapa bästa förutsättningarna för elevers läsintresse.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Larsson, Patrik
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    The runes of the kingdom: 100 Danish stories2021In: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 116, no 1, p. 78-80Article, book review (Other academic)
  • 23.
    Larsson, Patrik
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    The Runic Inscriptions of the Isle of Man2022In: NOWELE, ISSN 0108-8416, E-ISSN 2212-9715, Vol. 75, no 2, p. 263-267Article in journal (Refereed)
  • 24. Low, D. E.
    et al.
    Lyngfelt, Anna
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Thomas, A.
    Vasquez, V. M.
    Critical Literacy and Contemporary Literatures2021In: The Handbook of Critical Literacies, Taylor and Francis Inc. , 2021, p. 308-316Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    At the heart of this chapter is a call for teachers, academics and researchers to understand and investigate the relationship between critical literacy, fictionality, meaning making and power, in order to undertake, promote and illustrate the potential of contemporary literatures for transformative learning that contributes to a more equitable social order. The chapter begins with an instance of learning in the classroom. From this vignette, we identify key concepts we feel represent what it means to work with contemporary literatures from a critical literacy perspective. After identifying significant issues and the critical work needed with contemporary literatures, the chapter then discusses the pedagogical and research implications of these issues. We also address the responsibilities and knowledge about and around contemporary literatures required by academics to most effectively enact critical literacy. We end the chapter with a call to action in the form of recommendations for future research and praxis.

  • 25. Lyngfelt, Anna
    et al.
    Söderberg, Eva
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Att göra sin röst hörd – en didaktiskt orienterad bilder-boksanalys av Naturen och Mitt bottenliv – av en ensam axolotl2021In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 9, no 3, p. 28-47Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Genom narratologisk analys utforskas didaktiska möjligheter att utveckla kunskap om relationen mellan ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Två bilderböcker utgör utgångspunkt för analysen: Naturen (2020), av Emma AdBåge, och Mitt bottenliv – av en ensam axolotl (2020), av Linda Bondestam. Forskningsfrågan lyder: Hur kan analys av begreppet röst vara didaktiskt användbart för att bilderböckernas läsare ska kunna positionera sig själva i relation till böckernas innehåll och det omgivande samhället? De bilderböcker som används rymmer en stor tolkningspotential. Detta visar sig genom bilduppslagens rikedom av representationer i form av exempel hämtade från vår ”civilisation”. Dessa möjliggör prövande, tänkbara positioneringar för böckernas läsare. Genom att lyfta fram möjligheter med den narratologiska analysen visar vi vad klassrumsarbete skulle kunna innebära, med utgångspunkt i UNESCO:s Education for Sustainable Development Goals. Learning Objectives (www.en.unesco.org).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Malmsten, Solveig
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Bortom kontextualisering – försök med perspektivvidgande grammatikundervisning i lärarutbildningen2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Kontextualiserad grammatikundervisning har under senare år lyfts som ett ideal internationellt, jfr exempelvis Macken-Horarik m.fl. (2018). Däremot finns knappast några studier om hur sådan litteracitetsstödjande grammatikundervisning fungerar inom förstaspråksämnet i en nordisk utbildningskontext – kanske en följd av att nordiska skolors läroplaner kan anses tillmäta metakunskaper om språk fler syften än att stödja läs- och skrivförmågan. Föredraget presenterar en planerad artikel för Acta Didactica Norden. Artikeln beskriver först en undervisningsmodell som går bortom ambitionerna för kontextualiserad grammatikundervisning och som vi utprövat inom utbildningen för blivande svensklärare i grundskolans år 7–9 och gymnasieskolan. Därefter undersöker vi i vilken utsträckning de lärarstuderande upplever att undervisningsmodellen gynnat dem på personligt och professionellt plan. 

    Undervisningsmodellen har utprövats under tre år i form av en tioveckorskurs inom ämneslärarprogrammets första termin. I kursen introduceras studenterna i traditionell grammatik (Lundin 2017), SFL (Holmberg & Karlsson 2019) och stilistik (Lagerholm 2008), som de utnyttjar för att analysera sakprosa, skönlitteratur och elevtexter. Ett första mål är att deltagarna ska se grammatikens relevans inom vardera av Ivanics (2004) sex diskurser kring textarbete samt upptäcka att svenska som språkämne (Hansson 2011) kan stödja inte bara kommunikativa färdigheter utan även bildning och demokrati. Ett andra mål är att deltagarna i sin framtida grammatikundervisning ska ha förmågan att göra språkvetenskapligt och didaktiskt väl motiverade val kring frågorna vad, hur och varför utifrån varje specifik undervisningskontext. Därför innehåller kursen stora mått av metareflektion och parallellprocesser, d.v.s. ”sådan reflexiv aktivitet i vilken lärarstudenterna får genomleva liknande situationer som deras elever kommer försättas i” (Billing & Lundegard 2019:271).

    I en pågående studie utvärderar vi nu i vilken utsträckning deltagarna upplever att kursen bidragit till dessa två mål. Det empiriska materialet omfattar anonyma kursvärderingar från alla genomförda kurstillfällen samt intervjuer med ett urval studenter som slutfört kursen för ett respektive tre år sedan. Som jämförelsematerial intervjuas också ämneslärarstudenter som studerat grammatik i en annan form. Kursvärderingar och intervjuer analyseras tematiskt (Braun & Clarke 2006) med sikte på dels studentens personliga utveckling ifråga om attityder till och självförtroende inom ämnesområdet, dels studentens professionella utveckling ifråga om teoretiska kunskaper och didaktisk förmåga. Preliminära resultat visar stor variation mellan olika deltagare. Högpresterande studenter uppskattar ofta det integrerade upplägget och upplever i förhållandevis hög grad att de nått de mål som beskrivits ovan. Lågpresterande studenter däremot önskar mer isolerad träning av olika grammatiska analysmetoder och har svårare att se kursens användbarhet i ämnesdidaktisk praktik. 

    Vår preliminära slutsats är att undervisning som relaterar grammatik till annan metakunskap om språk och till fler syften än utveckling av kommunikativa färdigheter har potential: den kan skapa en mer positiv attityd till kunskapsområdet hos blivande lärare och stärka ett helhetsperspektiv på språk och litteratur i deras undervisningspraktik. För att fler studenter ska gynnas kan emellertid de didaktiska valen behöva explicitgöras och motiveras ytterligare. Kunskaperna från grammatikundervisningen skulle också behöva aktualiseras oftare i andra delar av lärarutbildningen för att tydliggöra deras relevans för hela förstaspråksämnet, oavsett om man betraktar det som färdighetsämne, bildningsämne eller demokratiämne.

  • 27.
    Malmsten, Solveig
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Grammatikundervisning för alla kunskapsformer2023In: Abstraktbok, 2023, p. 32-33Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Sedan Bolognareformen ska högre utbildning i Sverige ge kunskap i tre former som benämns kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Denna indelning i kunskapsformer har kritiserats som led i en likriktning och målstyrning av högre utbildning (Persson 2019), men har som utbildningsfilosofisk idé potential att bidra till utbildningars hållbarhet (Gustavsson 2009). Detta föredrag diskuterar i vilken utsträckning medveten satsning på alla tre kunskapsformer kan göra grammatikundervisning angelägen för lärarstuderande på ett sätt som bäddar för social hållbarhet i skolans svenskundervisning.

    Utgångspunkten är en undervisningsmodell som under tre år utprövats inom ämneslärarprogrammet med inriktning svenska. Studenterna möter där lingvistiska metakoncept (van Rijt m.fl. 2022) från klassisk grammatik, SFL och stilistik. Varierade arbetssätt bidrar till ämnesdidaktisk kompetens genom parallellprocesser (Billing & Lundegård 2019). Grammatikundervisningen kontextualiseras (Myhill m.fl. 2012; Kabel & Bjerre 2020) men framställs inte enbart som ett led i svenskundervisningens vanliga färdighets-, process- och genrediskurs (Ivanič 2004; Sturk & Lindgren 2019). I stället diskuteras löpande hur grammatiska kunskaper även kan gynna en socio-politisk diskurs.

     

    Undervisningsmodellens potential för de olika kunskapsformerna har utvärderats genom deltagares skriftliga reflektioner under kursens gång samt intervjuer med ett urval deltagare från olika kurstillfällen. En tematisk analys (Braun & Clarke 2006) av materialet visar vissa skillnader i deltagarnas behållning. Majoriteten tycks emellertid, i likhet med Denhams (2020) slutsatser, förutom kunskaper om svenskans grammatik uppnå förståelse för språklig variation, textanalytiska färdigheter, grammatikdidaktisk förmåga – samt en värderingsförmåga och ett förhållningssätt som kan stötta deras framtida elevers kritiska litteracitet och språkliga ansvarstagande för jämställdhet och demokrati.

  • 28.
    Malmsten, Solveig
    et al.
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Göthberg, Martin
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish. Göteborgs universitet.
    Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål: Sopdykaren och andra bedömardilemman2023In: Skrivundervisningens praktiker / [ed] Eva Hultin, Karin Jönsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, p. 121-140Chapter in book (Refereed)
  • 29.
    Nordmark, Marie
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Att handleda elever i skrivutveckling2023In: Skrivundervisningens praktiker / [ed] Eva Hultin & Karin Jönsson, Lund: Gleerups Utbildning AB, 2023, 1.1, p. 176-Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 30.
    Nordmark, Marie
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Breakout-rum – en plats för möten och mångfald i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt2023Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Som en följd av Covid-19-pandemin har behov av mer kunskaper om undervisning och digitalisering i den svenska skolan uppmärksammats. Syftet med presentationen är att med fokus på ämneslitteracitet (Shanahan & Shanahan, 2008, 2012) synliggöra hur gymnasielärare i samhällskunskap genom digitala breakout-rum, som mötesplatser, skapar möjligheter till handledning av elever i språk- och kunskapsutveckling (Gibbon, 2006). Studien är en del av det pågående och praktiknära projektet Digitala resurser i undervisningen där 13 lärare och en forskare samarbetar kring utvecklande av nya kunskaper om multimodalitet, literacy och lärande i klassrummet (Jewitt, 2002; Bezemer, Kress & O´Halloran, 2016; Jewitt & Kress, 2003; Nordmark, 2023). I denna delpresentation består materialet av sju klassrumsobservationer vid grupparbete i digital undervisning, en klass under pandemin och en klass efter pandemin, samt 10 videoinspelade intervjuer med elever. För denna delstudie har videoinspelade undervisningssekvenser valts ut för fördjupad analys med fokus på ämnesord och samhällsvetenskapliga tankeredskap (Sandahl, 2015). Särskilt intresse läggs på hur lärarens språkutvecklande handledning kan bidra till elevernas kunskapsutveckling i ämnet. De preliminära resultaten visar att när läraren börjar använda breakout-rum i undervisningen uppmärksammas didaktiska värden i elevers gemensamma skrivande samt integreras läsande, samtalande, lyssnande och skrivande med olika modaliteter. Breakout-rummen främjar mångfald genom att läraren ges möjlighet att uppmärksamma och ge feed forward till både enskilda elever och samtliga grupper under en och samma lektion. Användningen av breakout-rum uppfattas av lärare och elever som främjande för literacy engagement och literacy achievement (Cummins, 2015).

    Nyckelord: breakout-rum, ämneslitteracitet, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, multimodalitet, lärande

    Referenser

    Cummins, J. (2015). Language Differences that Influence Reading Development. I P. Afflerbach Handbook of Individual Differences in Reading, Reader, Text, and Context, (s. 223–244). Routledge.

    Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren. 

    Jewitt, C. (2006). Technology, Literacy, Learning. A Multimodal Approach. Routledge.

    Jewitt, C. & Kress, G. (2003). Multimodal literacy. Peter Lang. 

    Jewitt, C., Bezemer, J. & O´Halloran, K. (2016). Introducing Multimodality. Routledge. 

    Nordmark, M. (2023). Legitimation of digitalisation in education. A case study of vocational student teachers´lesson plans. Utbildning & Lärande, 17(1), 65–83. https://doi.org/10.58714/ul.v17i1.12757

    Sandahl, J. (2015). Medborgarbildning i gymnasiet. Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]

    Shanahan, C. & Shanahan, T. (2008). Teaching Disciplinary Literacy to Adolescents: Rethinking Content Area Literacy. Harvard Educational Review, 78(1), 40­–59. 

    Shanahan, T. & Shanahan, C. (2012). What is Disciplinary Literacy and Why Does it Matter? Topics in Language Disorders, 32(1), 7-18.

  • 31.
    Nordmark, Marie
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Den virtuella bokcirkeln: samtalande, läsande och skrivande i en språkutvecklande förening2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Med Covid-19-pandemin behövde gymnasieskolan våren 2020 göra en hastig omställning från klassrumsundervisning till virtuell undervisning. Likt Hodges et al (2020) ser jag omställningen som ”emergency remote teaching”. Omställningen satte akut fokus på användning av digitala resurser i undervisningen och hur dessa formar multimodalitet, literacy och lärande i klassrummet (Jewitt, 2002;Bezemer & Kress, 2016; Jewitt & Kress, 2003). Denna presentation diskuterar preliminära resultat från det pågående praktiknära och praktikutvecklande forskningsprojektet Digitala resurser i undervisningen. 13 gymnasielärare och en forskare samarbetar kring utveckling av nya kunskaper om digitala resurser som förvärvats i samband med pandemin. Kunskaper som omfattar villkor för språkutveckling, läsande och skrivande i ett vidare perspektiv. Syftet med presentationen är att diskutera utifrån ett bokcirkelprojekt där språk och litteratur med hjälp av digitala resurser korsbefruktar varandra. Materialet består av 16 virtuella klassrumsobservationer under engelsklektioner i tre klassrum samt nio videoinspelade intervjuer med två lärare. Jewitt och Kress (2003) används för analys av multimodalliteracy och hur digitala resurser bidrar till att forma kunskap. Fyra aspekter för att representera mening beaktas: materialitet, inramning, design och produktion. Följande forskningsfrågor ställs: Hur är digitala resurser länkade i undervisningen för att ge eleverna möjligheter till aktivt språkligt deltagande? Vilka lärdomar lyfter lärarna fram för att utveckla elevernas samtalande, läsande och skrivande? Preliminära resultat visar att trots tidigare vana hos elever och lärare att arbeta på skärmar blev omställningen stor när undervisningen gick över till att bli helt virtuell. För lärarna innebar det ett didaktiskt nysökande efter hur läsande, samtalande och skrivande med hjälp av olika modaliteter kan integreras och i interaktion med eleverna. Lärarna understryker också vikten att uppmärksamma både elevers och lärares språkanvändning samt tillgång till skrivna texter för aktivt meningsskapande. Utifrån resultaten diskuteras digitala resursers användning i språkundervisningen i det virtuella klassrummet ochi det fysiska klassrummet.

  • 32.
    Nordmark, Marie
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Digitalisation in Education: Scaffolding Language and Scaffolding Learning2023Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Research topic/aim

    Digitalisation in education has been studied in terms of how it affects multimodality, literacy, and learning in the classroom (Jewitt, 2002; Bezemer & Kress, 2016; Jewitt & Kress, 2003).

    The Covid 19 pandemic highlighted the need for greater knowledge about digitalisation in education in Swedish schools. The change from face-to-face teaching to virtual teaching put a critical spotlight on teacher’s knowledge of didactic choices (Hodges et al., 2020).

    Here are presented preliminary results from ongoing practice-based research project ‘Digital resources in teaching’. 13 teachers at upper secondary school, together with a researcher, collaborated to make use of teacher knowledge of digital resources acquired during the pandemic. Challenges and opportunities were identified for scaffold language and scaffold learning (Gibbons, 2006). This presentation aims at discussing the use of digital breakout rooms in teaching, its implications for teachers and their pupils, with special focus on participation and engagement.

    Theoretical framework

    This study takes a multimodal approach to learning as its theoretical point of departure. Based on the notion of multimodal literacy (Jewitt & Kress, 2003), the study analyses how digital resources in a range of modes contribute to the shaping of knowledge and what it means to be a teacher in the virtual classroom. In accordance with Jewitt and Kress (2003), four aspects for representing meaning are considered: materiality, framing, design, and production.

    Methodology/research design

    Data were collected in 2020-2022 and consist of five videorecorded interviews with the same focus group involving three teachers. Additionally, audio-recorded observations of 16 lessons in virtual classrooms involving three different classes were collected. 

    Expected results/findings

    Preliminary findings show virtual teaching corresponds to a big change for both pupils and teachers, despite previous exposure to working with digital screens. The virtual group rooms, ‘breakout rooms’, were valuable in teaching, learning and interaction. Teachers noted breakout rooms contributed to more pupil engagement and participation. The usage of breakout rooms meant teachers started looking for ways to integrate reading, conversation and writing of different modalities. Teachers emphasise how virtual teaching put importance on language use and written text in meaning making. Written text and text composition becomes prioritised when teaching becomes virtual.

    Relevance to Nordic educational research

    This novel data contributes to greater understanding of how virtual teaching caused by the global pandemic has impacted teaching in Swedish upper secondary schools.

  • 33.
    Nordmark, Marie
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Learning from the Covid-19 pandemic: What is the role of digital resources and multimodal literacy in virtual teaching?2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Learning from the Covid-19 pandemic: What is the role of digital resources and multimodal literacy in virtual teaching?

    Research topic/aim

    The Covid-19 pandemic has entailed challenges as well as opportunities for education in Sweden. During the spring of 2020, teachers in Swedish upper secondary schools had less than a week to make the change from face-to-face to virtual teaching. In December 2020, they once again had to switch to virtual teaching. For teachers and pupils, these changes in teaching modality involved new uses of digital resources. The purpose of this study is therefore to highlight Swedish upper secondary school teachers' practices and perspectives on modifying their teaching with respect to the use of digital resources and multimodal literacy in the virtual classroom. 

    Theoretical framework

    This study takes a multimodal approach to learning as its theoretical point of departure. Based on the notion of multimodal literacy (Jewitt & Kress, 2003), the study analyses how digital resources in a range of modes contribute to the shaping of knowledge and what it means to be a teacher in the virtual classroom. In accordance with Jewitt and Kress (2003), four aspects for representing meaning are considered: materiality, framing, design, and production. 

    Methodology/research design

    Data for the study were collected in 2020-2021. The analysis is based on 19 video-recorded interviews with three focus groups involving a total of 13 teachers, as well as audio-recorded observations of 16 lessons in virtual classrooms involving three different classes. The focus group constellations being based on teachers being from three different schools. 

    Expected results/findings

    The results indicate that all teachers in the three focus groups emphasise the importance of the written text in the virtual classroom, while in the traditional classroom, written texts function more as a form of support. Access to digital pedagogical resources has been uneven among the three groups. Focus group 1 has limited access to digital resources and believes that the digital resources have functions as a storage place for making documents available and checking data on a platform. Focus group 2 has access to extensive digital resources and describes that this enables individualisations in the digital classroom. Focus group 3 has gained access to digital breakout rooms and argues that these were a pedagogical and didactic breakthrough for virtual teaching. The digital breakout rooms contribute to support learning in interaction between the participants in the multimodal literacy practice. 

    Relevance to Nordic educational research

    In Nordic countries, there is ample research on literacy studies in digitally rich environments. This study can contribute with a broader picture of how digital literacies are situated in ordinary and naturally occurring virtual classrooms. Due to the Covid-19 pandemic, teachers have been faced with new challenges for instruction and teaching virtually. This study thus provides additional insights into the important role of focusing on pedagogical and didactical ways of involving teachers and pupils in the use of multimodal literacy and digital resources. 

    Reference

    Jewitt, C. & Kress, G. (2003). Multimodal Literacy. Peter Lang. 

  • 34.
    Nordmark, Marie
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Legitimation of digitalisation in education. A case study of vocational student teachers´ lesson plans2023In: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 17, no 1, p. 65-83Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In 2018, the curricula and subject syllabi in Sweden were revised, the aim being to increase the digital competence of pupils. This article presents a study of how vocational student teachers at upper-secondary school legitimise the use of digital tools in their lesson planning as a means to support the learning of pupils. This provides knowledge of what vocational student teachers view as central to their teaching. Using Theo van Leeuwen's legitimation analysis, the lesson plans of 25 vocational student teachers, as well as eight ethnographic interviews, were analysed. In legitimation, the vocational student teacher argues using references or actions that need to be performed, or not performed. The task of the argument is to justify language or actions so that they are acceptable to others. Legitimation also makes visible the relationships and responsibilities between different parties. The results show that vocational student teachers legitimise their choices to authority. The lesson plans are based on the relationship of vocational student teachers to their own actions in teaching. However, how pupils develop their learning and digital competence is not affected. The digital tools as resources in teaching are legitimised with reference to speed, agility, control, and overview. The use of digital tools links strongly to writing, which affects the educational environment and professional life.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Nordmark, Marie
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    P(ICT)ures of writing development in teacher training and classroom teaching2021Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Research topic/aim

    Writing is a key competence in an increasingly digital society – and teachers and teacher education need knowledge of how students in the classroom are trained on written composition development. Using data from newly graduated teachers in years 4-6 and teachers at upper secondary school, I elucidate what of written composition development they bring with them from their teacher education to their own classroom teaching in Swedish.

     

    Theoretical framework

    Based on threshold concepts (Meyer & Land 2005), analyses of which knowledge in teaching writing is seen as central. Thus, the threshold concepts can name key concepts, elements, thoughts and experiences that the new teachers need to develop the students' writing. Meyer & Land (2005) understand threshold concepts like portals, which open up new understandings and perspectives. 

     

    Methodology/research design

    The data is created in spring 2020, in the first wave of Covid-19 in Sweden. The research is based on video-recorded semi-structured interviews with eight newly graded teachers three months after exam. Further analyses investigate relationships of written composition development to the curricula in the two teacher training programs. 

    Expected findings

    The preliminary findings indicate that teachers feel comfortable teaching with digital resources in writing, but they see many thresholds concerning didactic and pedagogical knowledge about how they can teach writing development. The teachers express the lack of tools to teach students to create texts, to develop texts to a higher quality and to support students who are in need of special support in writing. Indirectly, they have learned about writing when they themselves have written assignments, particularly the degree project has been a good resource for learning about writing and writing tutoring.

     

    Relevance to Nordic educational research

    This study can contribute with current pictures from newly graduated teachers teaching practices linked to recently completed teacher training in mother tongue education. It seems that digital resources is the new normal in classroom teaching but teaching and learning to learn is not yet linked to written composition development. Research on written composition is rare. Written composition is important for learning, meaning making and a potentially better future for studies, professional life and active participant in society.

  • 36.
    Rajic, Emelie
    et al.
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Eén, Johanna
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Gemensamt skrivande i skrivundervisningen: En empirisk studie om lärares uppfattningar gällande 2022 års kursplan och dess inverkan på skrivundervisningen i svenskämnet för årskurs 7–9.2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares uppfattningar om skrivundervisningen och det gemensamma skrivandet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som analyserar och diskuterar tio lärares syn på sin skrivundervisning i förhållande till läroplanen, Lgr22 samt deras uppfattningar om införandet av det gemensamma skrivandet. Det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och uppsatsen vilar på den sociokulturella teorin där lärande sker i samspel med andra.I den nya kursplanen för svenskämnet i årskurs 7 - 9 finns numera det gemensamma skrivandet med i det centrala innehållet. Vilket är nytt för läroplanen men utifrån vårt resultat uppger lärarna att de har använt ett gemensamt skrivande redan innan den nya kursplanen implementerades. Resultatet visar att lärare har en liknande syn på hur ett gemensamt skrivande kan användas i skrivundervisningen då majoriteten lärare anser att det gemensamma skrivandet är ett didaktiskt verktyg som de använder i helklass för att inleda ett nytt arbetsområde men som sedan mynnar ut i ett enskilt skrivande och i en enskild bedömning. Vidare visar resultatet att merparten av lärarna inte har ändrat sina tidigare planeringar i samband med implementeringen av den nya kursplanen. I resultatet kan vi utläsa ett mönster av att lärarna ser användandet av texttyper som centralt för skrivundervisningen och utifrån att kriterierna kring texttyperna inte har ändrats i den nya kursplanen har lärarna valt att inte ändra sina tidigare planeringar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 37. Rosenbaum, Cecilia
    et al.
    Svensson, Anette
    Söderberg, Eva
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    En väv av förståelse: Mellanstadieelevers utsagor om sin fiktionsläsning2022In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 10, no 1, p. 119-139Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att illustrera vilka litterära iakttagelser några elever i årskurs fyra ger uttryck för när de läser berättelsen ”Draken med de röda ögonen” av Astrid Lindgren (1980) och hur dessa iakttagelser kan bidra med kunskap om vad som kan utgöra utgångspunkt och tas tillvara när en Litteraturundervisning planeras och genomförs på mellanstadiet. Datamaterialet består av nio semi-strukturerade intervjuer som transkriberats och därefter analyserats utifrån vilka litterära föreställningsvärldar eleverna bygger i mötet med berättelsen (Langer, 2017). Därefter diskuteras dessa föreställningsvärldar i relation till vilken litterär kompetens de intervjuade eleverna ger uttryck för (Torell, 2002). Studien visar att de intervjuade elevernas läsprocess är dialogisk och att de lägger in sina personliga erfarenheter i texten samtidigt som de förhåller sig till textens förhållningssätt till textkonventionerna.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Strand, Sara
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Genus och jämställdhet i svenskundervisningen: Gymnasielärares uppfattningar om hur de undervisar om genus och jämställdhet i relation till skönlitterära texter2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka vilka uppfattningar gymnasielärare har om sin undervisning om genus och jämställdhet i relation till skönlitterära texter. För att besvara studiens frågeställningar valdes metoden semistrukturerad intervju och empirin består av sex intervjuer med svensklärare som alla undervisar på gymnasiet. Informanternas svar analyseras ur ett genusperspektiv och tar stöd i Hirdmans (2003) teorier om genus och genussystemet. Intervjusvaren analyseras även i relation till genusstudier med fokus på läsning samt teorier om skönlitterära texters fördelar för klassrumssamtal. Undersökningens första frågeställning undersöker lärares uppfattningar om sin undervisning i relation till skönlitterära texter. Undersökningens andra frågeställning undersöker lärares uppfattning om hur de undervisar om genus och jämställdhet i relation till skönlitterära texter. Genom att använda metoden semistrukturerad intervju, som utgår från den intervjuguide som utformats utifrån undersökningens syfte och frågeställningar, kan följdfrågor ställas och informanternas resonemang kan utvecklas. Det verktyg som informanternas svar analyseras med är Fangens (Elvstrand et.al 2015) tre tolkningsgrader där den första tolkningsgraden utgörs av det första mötet med empirin, den andra tolkningsgraden innebär att empirin sätts samman med tidigare forskning och den sista tolkningsgraden innebär att empirin studeras för att finna underliggande agendor eller teman. De teman som aktualiseras är valet av skönlitterära texter och att styrdokumenten inte specificerar vilken skönlitteratur som ska läsas i samband med vilket område. Detta ger svensklärarna friheten att välja skönlitterära texter och arbetssätt i relation till den valda skönlitteraturen, vilket de också gör. En av undersökningens slutsatser är dock att det finns lika många sätt att undervisa på som det finns lärare. Enligt informanterna läggs mycket ansvar för undervisningen på den enskilde läraren vilket kan resultera i att lärare aktualiserar ämnen som intresserar dem. Även om informanterna vinklar undervisningen efter sina personliga intressen är deras uppfattningar att genus och jämställdhet tas upp en hel del i undervisningen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 39. Svensson, Anette
    et al.
    Söderberg, Eva
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Gästredaktionell kommentar2022In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 10, no 1, p. 3-6Article in journal (Other academic)
  • 40.
    Söderberg, Eva
    et al.
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Ehriander, Helene
    Flicka med stora skor. Pippi Långstrump i debatt, forskning och läsares minnen2022In: Flickboken och flickors läsning. Flickskapande nu och då / [ed] Helene Ehriander och Corina Löwe, Göteborg Stockholm: Makadam Förlag, 2022, p. 292-327Chapter in book (Other academic)
  • 41.
    Söderberg, Eva
    et al.
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Johansson, Anders E
    Degerman, Peter
    Örjan Torell: till minne2021In: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 42.
    Söderberg, Eva
    et al.
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Lunding, Erika
    Plagg och kamp! Om klädernas plats och funktion i Martha Sandwall-Bergströms Kulla-Gullasvit2022In: Flickboken och flickors läsning. Flickskapande nu och då / [ed] Helene Ehriander och Corina Löwe, Göteborg Stockholm: Makadam Förlag, 2022, p. 222-246Chapter in book (Other academic)
  • 43.
    Waagaard, Viktoria
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    “It’s Important to get into the Community” – Students’ Voices on Disciplinary Literacy, Opportunities and Challenges in a Linguistically Diverse Classroom2024Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    “It’s Important to get into the Community” – Students’ Voices on Disciplinary Literacy, Opportunities and Challenges in a Linguistically Diverse Classroom

    Student 1: It's important [to focus on language] to get into the community, like, to be able to come in and talk to neighbours and like ...

    Student 3: Otherwise you feel like... so alone and strange. 

    The traditional approaches to education are today both challenging and challenged. An important task for schools, in a society with diverse and unexpected demands on students, is reflective and linguistic competence including reasoning (Skolverket, 2022). The aim of this study is to contribute with knowledge about opportunities and challenges in civics, with a focus on language-oriented content teaching and disciplinary literacy, in the case of students with a foreign language background. The research question is:

    ·       What opportunities and challenges, related to language and disciplinary literacy in civics, can be identified in the case of students with a foreign language background?

    Students need explicit support in the classroom (Cummins, 2015; Hajer, 2018), since learners' literacy backgrounds are very diverse (Cummins, 2015). Schools therefore have a crucial role in supporting understanding of language and content, especially for students with a foreign language background. Explicit teaching with a focus on subject words and disciplinary thinking tools might support students reasoning (Waagaard, 2023). 

    The interviews were analyzed through thematic content analysis (Braun & Clarke, 2006) where opportunities and challenges were identified. Semi-structured interviews (Kvale & Brinkmann, 2014) with 11 secondary school students with a foreign language background were conducted in connection with civics lessons. 

    The civics teaching was based on reading fiction related to the current work area. The results show that a focus on subject words and disciplinary thinking tools (cf. Sandahl, 2015) can support students’ understanding of language and content. Reflection time, teacher support and well-thought-out group division seem to favor students’ comprehension and reasoning. Some of the students with a foreign language background however felt they had to "work much harder" than students with a Swedish language background (cf. Waagaard, 2023).

    In today's often time-pressured world, students need access to tools to support language comprehension and reflective reasoning. A focus on disciplinary literacy (subject words, social science thinking tools) can be a way to support multilingual students to gain access to a diverse and unexpected community, in Sweden as well as in a Nordic context.

    References

    Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101.

    Cummins, J. (2015). Language differences that influence reading development: Instructional implications of alternative interpretations of the research evidence. In: Handbook of Individual Differences in Reading, 241–262. Routledge.

    Hajer, M. (2018). Teaching content through Dutch as a second language: How ‘Language Oriented Content Teaching’ unfolded in mainstream secondary education. Dutch Journal of Applied Linguistics, 7(2), 246–263.

    Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.

    Sandahl, J. (2015). Medborgarbildning i gymnasiet. Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet].

    Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr22.

    Waagaard, V. (2023). Ämnesliteracy i samhällskunskapsämnet. Ett ämnesspecifikt bidrag till ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. [Doktorsavhandling, Uppsala universitet].

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Waagaard, Viktoria
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    "Kanske det händer till oss” – ämnesliteracy under ytan: Analys av texter i samhällskunskapsämnet skrivna av elever med utländsk språkbakgrund2024Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I dagens komplexa samhälle är traditionella vägar till undervisning och lärande både utmanande och utmanade. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att fostra eleverna till demokratiska medborgare (Svensson m.fl., 2018), i en utbildning med stora krav på elevers språkliga kompetens, såväl som på ”utvecklade” och ”välutvecklade” resonemang (Skolverket, 2022). Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur ämnesliteracy och fördjupade resonemang kan komma till uttryck i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund, trots att elevtexternas språkliga yta uppvisar avvikelser. Syftet operationaliseras i frågeställningarna:

    • Hur kan samhällskunskapens ämnesliteracy komma till uttryck i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund?
    • På vilka sätt kan ämnesliteracy, bearbetning av ämnesord med expansioner och uttryck för samhällsvetenskapliga tankeredskap, synliggöra fördjupade resonemang i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund?

    Elever, i synnerhet elever med annan språkbakgrund än majoritetsspråket, behöver explicit stöd i undervisningen (Cummins, 2015; Hajer, 2018). Eftersom elevers literacybakgrund är mycket varierande (Cummins, 2015) får skolan en central roll i stöttningen av literacy och ämnesliteracy, även ur ett flerspråkighetsperspektiv.

    I studiens analyser undersöks hur samhällskunskapens ämnesord bearbetas med expansioner (af Geijerstam, 2006; Halliday & Matthiessen, 2014), med verktyg från det socialsemiotiska fältet. Även uttryck för samhällsvetenskapliga tankeredskap (Sandahl, 2011, 2015) analyseras, vilket handlar om att möjliggöra för elever att ”tänka samhällskunskap” (Sandahl, 2011, s. 173), samt att utveckla och fördjupa begrepp som eleverna delvis eller redan behärskar (jfr Vygotskij, 2001).

    De elever som deltog i studien fick i en enkät svara på frågan om vilket språk de talar hemma och vilket språk de tycker att de behärskar bäst. De kategoriserades med utgångspunkt i svaren som elever med annan språkbakgrund än svensk (EAS) eller elever med svensk språkbakgrund (ESS). I studien kartläggs och undersöks hur expansioner genom utveckling, tillägg eller specificering samt hur samhällsvetenskapliga tankeredskap kan komma till uttryck, i fyra texter skrivna av EAS. Uttrycken för tankeredskap kategoriseras i sex olika grupper: orsaker-konsekvenser, belägg-slutsatser, abstraktioner, jämförande-kontrastering, perspektivtagande och den värderande dimensionen (se Sandahl, 2015, s. 56ff).

    I resultaten framträder expansion-tillägg i relativt hög utsträckning i elevtexterna, en expansionstyp som är den vanligaste i texter skrivna av EAS, medan expansion-specificering är något mindre vanligt förekommande. Expansion-utveckling handlar om omformuleringar, exemplifieringar eller klargöranden och är den minst vanligt förekommande expansionstypen i elevtexterna. I analysen av hur samhällsvetenskapliga tankeredskap kommer till uttryck i elevtexterna dominerar tankeredskapet orsaker-konsekvenser. Den värderande dimensionen är näst vanligast, följt av jämförande-kontrastering. Perspektivtagande förekommer vid några tillfällen. Belägg-slutsatser och abstraktioner förekommer inte i de analyserade elevtexterna. Resonemangen i elevtexterna består ofta av breddande uppräkningar, även om några fördjupade resonemang finns, framför allt i anslutning till kausal-konditionala resonemang.

    I undervisning saknas ofta tid och tillfällen för att utveckla och fördjupa resonemang, samtidigt som detta efterfrågas i styrdokumenten för högre betyg än godkänt. Bearbetning av ämnesord med expansioner och uttryck för tankeredskap kan i elevtexter leda till fördjupade resonemang. Explicit undervisning om ämnesliteracy, något som alltså kan stötta elevers utvecklade och välutvecklade resonemang, är därför eftersträvansvärt. I dagens komplexa undervisnings- och samhällskontext kan studiens resultat utgöra ett relevant didaktiskt bidrag.

    Referenser:

    Cummins, J. (2015). Language differences that influence reading development: Instructional implications of alternative interpretations of the research evidence. In: Handbook of Individual Differences in Reading, 241–262. Routledge.

    af Geijerstam, Å. (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. [Doktorsavhandling, Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet]. 

    Hajer, M. (2018). Teaching content through Dutch as a second language: How ‘Language Oriented Content Teaching’ unfolded in mainstream secondary education. Dutch Journal of Applied Linguistics, 7(2), 246–263. 

    Halliday, M.A.K., & Matthiessen, C. (2014). An Introduction to Functional Grammar. (4:e uppl.). Routledge.

    Sandahl, J. (2011). Att ta sig an världen. Lärare diskuterar innehåll och mål i samhällskunskapsämnet. [Licentiatuppsats, Karlstads Universitet].

    Sandahl, J. (2015). Medborgarbildning i gymnasiet. Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning. [Doktorsavhandling, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet].

    Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr22.

    Svensson, G., Rosén, J., Straszer, B., & Wedin, Å. (2018). Greppa flerspråkigheten: En resurs i lärande och undervisning. Skolverket.

    Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Daidalos.

    Download full text (pdf)
    ”Kanske det händer till oss” – ämnesliteracy under ytan. Analys av texter i samhällskunskapsämnet skrivna av elever med utländsk språkbakgrund
  • 45.
    Waagaard, Viktoria
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Under ytan - explicitgörande av ämnesliteracy i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund2024Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Abstract ASLA 2024: Under ytan – explicitgörande av ämnesliteracy i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund

    I vår digitaliserade värld är utbildningsväsendets traditionella vägar till undervisning och lärande både utmanande och utmanade. Samtidigt är ett av skolans viktigaste uppdrag att fostra eleverna till demokratiska medborgare (Svensson m.fl., 2018), i en utbildning med stora krav på elevers språkliga och digitala kompetens, såväl som på elevers ”utvecklade” och ”välutvecklade” resonemang (Skolverket, 2022).

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur ämnesliteracy och fördjupade resonemang i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund kan komma till uttryck i samhällskunskapsämnet, trots att elevtexternas språkliga yta uppvisar avvikelser. Frågeställningar:

    ·       Hur kan samhällskunskapens ämnesliteracy komma till uttryck i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund?

    ·       På vilka sätt kan bearbetning av ämnesord med expansioner och uttryck för samhällsvetenskapliga tankeredskap synliggöra fördjupade resonemang i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund?

    Elever behöver explicit stöd i undervisningen (Cummins, 2015; Hajer, 2018). Eftersom elevers literacybakgrund är mycket varierande (Cummins, 2015) får skolan en central roll i stöttningen av literacy och ämnesliteracy, även ur ett flerspråkighetsperspektiv. 

    I analysen undersöks hur samhällskunskapens ämnesord bearbetas med expansioner (af Geijerstam, 2006; Halliday & Matthiessen, 2014), med verktyg från det socialsemiotiska fältet. Även uttryck för samhällsvetenskapliga tankeredskap (Sandahl, 2011, 2015) analyseras, vilket handlar om att möjliggöra för elever att ”tänka samhällskunskap” (Sandahl, 2011, s. 173), utveckla och fördjupa begrepp som eleverna delvis eller redan behärskar (se Vygotskij, 2001). 

    Eleverna fick i en enkät svara på frågan om vilket språk de talar hemma och vilket språk de tycker att de kan bäst. De klassificerades med utgångspunkt i fastställda kriterier som elever med svensk språkbakgrund (ESS) eller elever med utländsk språkbakgrund (EUS).

    I studien kartläggs och undersöks expansioner genom utveckling, tillägg eller specificering samt hur samhällsvetenskapliga tankeredskap kommer till uttryck, i åtta texter skrivna av EUS. I undersökningen kategoriseras uttrycken för tankeredskap in i sex olika typer av tankeredskap: orsaker och konsekvenser, belägg och slutsatser, abstraktioner, jämförande och kontrastering, perspektivtagande och den värderande dimensionen (Sandahl, 2015, s. 56ff).

    Expansion-tillägg används i relativt hög utsträckning i elevtexterna och är den vanligaste expansionstypen i texter skrivna av EUS, medan expansion-specificering är något mindre vanligt. Expansion-utveckling handlar om omformuleringar, exemplifieringar eller klargöranden och är den minst vanligt förekommande expansionstypen. Resonemangen är i elevtexterna huvudsakligen breddade, men några fördjupade resonemang förekommer. I analysen av hur samhällsvetenskapliga tankeredskap kommer till uttryck i elevtexterna dominerar tankeredskapet orsaker och konsekvenser. Den värderande dimensionen är näst vanligast, följt av jämförande/kontrastering. Perspektivtagande förekommer vid ett fåtal tillfällen. Belägg och slutsatser samt abstraktioner förekommer inte i de analyserade elevtexterna.

    Vi lever i en tekniktät och digitaliserad värld, där tid ofta saknas för att reflektera och resonera genom utvecklade och fördjupade resonemang. Bearbetning av ämnesord med expansioner och aktualisering av tankeredskap verkar i elevtexter kunna gynna sådana resonemang. Explicit undervisning om samhällskunskapens ämnesliteracy, dvs. bland annat bearbetning av ämnesord med expansioner och undervisning om samhällsvetenskapliga tankeredskap, kan bidra till att stötta elevers utvecklade och välutvecklade resonemang. I dagens digitaliserade och ofta tidspressade omvärld behöver redskap som stöttar utvecklade och fördjupade resonemang lyftas fram.

    Referenser

    Cummins, J. (2015). Language differences that influence reading development: Instructional implications of alternative interpretations of the research evidence. In: Handbook of Individual Differences in Reading, 241–262. Routledge.

    af Geijerstam, Å. (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. [Doktorsavhandling, Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet]. 

    Hajer, M. (2018). Teaching content through Dutch as a second language: How ‘Language Oriented Content Teaching’ unfolded in mainstream secondary education. Dutch Journal of Applied Linguistics, 7(2), 246–263. 

    Halliday, M.A.K., & Matthiessen, C. (2014). An Introduction to Functional Grammar. (4:e uppl.). Routledge.

    Sandahl, J. (2011). Att ta sig an världen. Lärare diskuterar innehåll och mål i samhällskunskapsämnet. [Licentiatuppsats, Karlstads Universitet].

    Sandahl, J. (2015). Medborgarbildning i gymnasiet. Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning. [Doktorsavhandling, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet].

    Schleppegrell, M. J. (2004). The language of schooling. A Functional Linguistic Perspective. Routledge.

    Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr22.

    Svensson, G., Rosén, J., Straszer, B., & Wedin, Å. (2018). Greppa flerspråkigheten: En resurs i lärande och undervisning. Skolverket.

    Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Daidalos.

    Download full text (pdf)
    Under ytan – explicitgörande av ämnesliteracy i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund
  • 46.
    Waagaard, Viktoria
    et al.
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Nyström, Fredrika
    Johansson, Jonas
    Didaktik in Practice; Searching for the What in the How2023Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Symposium Proposal, NOFA9, May 9 - 11, 2023

     

    Title: Didaktik in Practice; Searching for the What in the How

    Discussant: Jörgen Mattlar, Senior Lecturer, Uppsala University, Department of Education

     

    Participants: Jonas Johansson, Fil. lic, Fredrika Nyström, PhD Student, Viktoria Waagaard, PhD Student

    Uppsala University, Department of Education

    Didaktik in practice; Searching for the what in the how Based on studies from three classroom practices, our symposium aims to discuss two central didactical questions in subject education, namely the content and the organization of teaching and learning: the what and the how.

    Our starting point is in the subjects Swedish, Spanish and Civics, with students aged 14-18. We discuss and problematize when the how is foregrounded and the what is elusive and undefined in literary history (Swe), spoken production and interaction (Spa) and disciplinary literacy (Civ).

    We want to shed light on the what in relation to the concept Bildung. “In the Didaktik tradition Bildung is what comes out of the unique meeting between students and contents” (Hopmann, 2007:118). This relates to Bildung as grasping the world, inside and outside of the classroom context. Is the content distinguishable in the teaching and learning activities? What happens with the what in subject education when the how is in focus?

    References  

    Hopmann, S. (2007). Restrained teaching: The common core of Didaktik. European educational research journal, 6(2), 109-124.

     

     

    Individual abstracts:

    Scaffolding Language and Content Learning in a Multilingual Civics Classroom 

    Viktoria Waagaard

    Literacy development is fundamental to democracy. Explicit language learning is crucial, in parallel with subject and personal development (Garcia & Li Wei, 2018). A conscious focus on disciplinary literacy, lesson structure (Christie, 1997, 2002), first- and second-order concepts can make the what in teaching and learning visible and can scaffold students’ understanding of words, concepts, analysis and critical thinking (Sandahl, 2015).

    This project’s aim is to contribute with ways to widen and deepen discussions about making visible working with words, concepts and analysis. In order to strengthen multilingual and monolingual students’ literacy in civics, investigating words and concepts in classroom work and student texts could be one way.

    Analytic frameworks used are curriculum macro genres (Christie, 1997, 2002), expansions of words (Halliday, 2014), first- and second-order concepts of social science (Sandahl, 2015), analyzed in terms of structure elements and activity chains (Christie, 1997, 2002). First-order concepts are facts and words, often linked to specific working areas/themes. Second-order concepts are disciplinary tools that help to organize, analyze and critically review social science, although not linked to specific working areas/themes (Sandahl, 2015).

    In classroom observations and student texts, coherent units were mapped to examine the actual structure elements, activity chains and first- and second-order concepts. One finding is that content building is the most common structure element in the classroom work. Advantages of this method is that the material is authentic and the working methods are current. The criticism expressed concerns the difficulty in mapping observations and that first- and second-order concepts are often used overlapping (Sandahl, 2015).

    Focusing on lesson structure, combined with a focus on first- and second-order concepts could improve the work of developing and strengthening students’ disciplinary literacy. Literacy and understanding of the democratic society are closely related to equity as well as to the concept of Bildung.

    Keywords: disciplinary literacy, thinking tools, civics

    ReferencesChristie, F. (1997). Curriculum macrogenres as forms of initiation into a culture. I: Christie, Frances og Martin J. R. (eds.) (1997).

    Christie, F. (2002). Classroom Discourse Analysis. A Functional Perspective. New York: Continuum.

    García, O. & Li Wei (2018). Translanguaging. Flerspråkighet som resurs i lärandet. Stockholm: Natur & Kultur.

    Halliday, M.A.K. & Matthiessen, C. (2014). An Introduction to Functional Grammar. Ny upplaga 2014. London/New York: Routledge.

    Sandahl, J. (2015c). Medborgarbildning i gymnasiet. Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning. Stockholm: Stockholms universitet.

     

    Searching for content in teaching and learning speaking – studying Spanish as a modern language in lower secondary school.  

    Fredrika Nyström

    In the foreign language classroom, the target language is both the means and the medium of instruction. The syllabus of modern languages stipulates the learning aim, the what, as on the one hand acquisition of linguistic and communicative skills, and on the other the content of communication, e.g. vocabulary around everyday activities. (Skolverket, 2021) 

    In the present study, teachers and students were interviewed about their perceptions, beliefs and attitudes towards teaching and learning speaking. The aim is to investigate expectations and experiences about teaching and learning to speak Spanish in lower secondary school. Spoken skills in second and foreign languages are generally considered more difficult to teach, learn and assess than writing, listening and reading. (Goh & Burns, 2012; Thornbury, 2005) 

    Through content analysis, the data was classified under the didactic questions who, what  and how (Jank & Meyer, 1997), in order to identify the essence of  each meaning unit. The qualitative analysis of both teacher and student interviews resulted in a wider range of categories under the didactic question how than what. When describing the classroom practices, the learning aim is mainly the linguistic content, typically verbal structures or gender of nouns, and not the spoken skill itself, including its relational, strategic and sociolinguistic competences. Neither is there a focus on the nature of spoken communication, e.g. to understand end express meaning, a result that brings a famous quote to mind: There is all the difference in the world between having something to say and having to say something. (Dewey, 1943/1990, p. 56)

    Keywords: modern languages, spoken interaction

    References  

    Dewey, J. (1943/1990). The school and society : and, The child and the curriculum. Chicago: Univ. of Chicago Press.

    Goh, C. C. M., & Burns, A. (2012). Teaching speaking : a holistic approach. New York: Cambridge University Press.

    Jank, W., & Meyer, H. (1997). Didaktikens centrala frågor. In M. Uljens (Ed.), Didaktik - teori, reflektion och praktik (pp. 47-71). Lund: Studentlitteratur.

    Skolverket. (2021). Kursplan i moderna språk för grundskolan 

    Thornbury, S. (2005). How to teach speaking. Harlow: Longman.

     

    What happens with the what in teaching and learning literary history when there is a focus on the how? Jonas Johansson

    Previous studies in teaching and learning literature show that upper secondary school students have difficulties in understanding why they should learn literary history (Bergman, 2007; Olin-Scheller, 2006). In reply to that, Johansson (2022) explores what it is in the teaching and learning literary history that sparks students' interest, according to themselves. 

    As an answer to what it is in the teaching and learning literary history that spark students' interest following content-related themes where found: intertextuality; comparisons between different periods; epochs, authors and works; and aesthetic elements. Johanssons' study also reveals other aspects important for sparking interest in literary history. These aspects emphasise the how rather than being an answer to the question of what. According to the students the teaching should be varied, have a clear structure, be inclusive and the teacher should also be engaged and passionate in teaching. However, these later aspects seem to apply regardless of the content of teaching (Havik & Westergård, 2020; Hirsh & Segolsson, 2020) and not specific to the teaching and learning literary history. 

    It is against this background the presentation aims to discuss what happens with the what in teaching and learning literary history when there is a focus on the how. Using examples from classroom practice, the how and the what in teaching and learning literary history will be discussed av problematized in relation to the concept of Bildung. Bildung is after all “what comes out of the unique meeting between students and contents” (Hopmann, 2007:118).

    Keywords: literary didactics, literary history, teaching of literature

    ReferencesBergman, L. (2007). Gymnasieskolans svenskämnen: En studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser. [Doktorsavhandling, Lunds universitet]. http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404464/FULLTEXT01.pdf

    Havik, T., & Westergård, E. (2020). Do Teachers Matter? Students’ Perceptions of Classroom Interactions and Student Engagement. Scandinavian Journal of Educational Research, 64(4), 488–507. https://doi.org/10.1080/00313831.2019.1577754

    Hopmann, S. (2007). Restrained teaching: The common core of Didaktik. European educational research journal, 6(2), 109-124.

    Johansson, J. E. (2022). Elevperspektiv på vad som väcker intresse för litteraturhistoria. Educare, (3), 98-129. 

    Olin-Scheller, C. (2006). Mellan Dante och Big Brother: En studie om gymnasieelevers textvärldar. [Doktorsavhandling, Karlstad universitet]. http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:6137/FULLTEXT01.pdf

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Wassén, Emilia
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish. Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Hur främjar svensklärare läslust?: En kvalitativ studie om hur lärare främjar läslust hos sina elever2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka lärares arbete med läsning i undervisningen och främjandet av läslust hos sina elever utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Genom att tillämpa en kvalitativ forskningsansats och använda intervjuer som datainsamlingsmetod studerades lärares perspektiv och erfarenheter inom området. Resultaten visar att högläsning spelade en viktig roll i lärares arbete med att stimulera elevernas läsutveckling och läslust. Denna studie bidrar till en djupare förståelse för lärares arbete med läsning och främjandet av läslust hos elever. Resultaten understryker betydelsen av högläsning, interaktioner kring textinnehållet och lärarens roll som läsande förebild. Samtidigt belyser studien utmaningarna och faktorerna såsom lässvårigheter och elevernas hemmiljö som kan påverka läslusten, samt behovet av en varierad och individanpassad läsmiljö för att främja en varaktig läslust hos eleverna.

  • 48.
    Ädel, Annelie
    et al.
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, English.
    Nyström Höög, Catharina
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Östman, Jan-Ola
    Dalarna University, School of Language, Literatures and Learning, Swedish.
    Risks and responsibilities in the workplace:: Employees discussing evacuation situations2022In: Journal of Applied Linguistics and Professional Practice, ISSN 2040-3658, E-ISSN 2040-3666, Vol. 16, no 3, p. 265-288Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study analyses experiences with and in relation to issues of risk, responsibility and evacuation in workplace settings as discussed in four focus groups in Sweden and Swedish-language Finland. The discussions, and in particular the participants’ positionings in their ‘small stories’, are analysed from two perspectives: that of narratives, and that of interpretive repertoires. The main question under investigation is how employees at different workplaces discursively construe their sense of responsibility in the face of risk and evacuation situations. The findings show that these issues are handled very differently in different workplaces, but at all in accordance with the participants’ implicit responsibility positionings and what we see as the interpretive repertoires (organisational, instinctual, skills-based and informational) they draw on. Whereas previous studies have considered workplaces with high-stakes settings, the present study is set in workplaces where risk is not thematised on a regular basis, making the results applicable not only to workplace scenarios, but to society at large.

1 - 48 of 48
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf