Intresset för medarbetarsamtal har vuxit under det senaste decenniet, men medarbetar-samtal har beforskats i lite utsträckning. En hypotes som vi har utgått från är att medarbetarsamtalet många gånger inte ges det utrymme som det borde för att gynna organisationen och individen. Studien syfte har varit att skapa kunskap kring vad ett medarbetarsamtal är i offentlig sektor. Det är en kvalitativ undersökning omfattande såväl en litteraturstudie, som en intervjuundersökning med enhetschefer och medarbetare för att få fram medarbetarsamtalets betydelse i den offentliga sektorn. Studien har visat att medarbetarsamtal idealt handlar om individen och organisationens utveckling och ska genomföras en gång per år. I praktiken har vi sett att det mer kommit att handla om att förbättra relationen mellan parterna och att vikten av att bli bekräftad av sin chef som medarbetare är stor. Hur medarbetarsamtalet var utformat varierade bland de enheter som ingick i studien men alla enheterna genomförde medarbetarsamtal en gång per år. Medarbetarsamtalet kan fungera som ett ledningsinstrument och även för att ta reda på behovet av förändring och utveckling inom organisationen. Studien har visat att medarbetarsamtal har relevans för det arbete som utförs på enheten. Dokumentation och uppföljning som görs under medarbetarsamtalet står till största del ledningen för. Litteraturstudien har visat att det saknas forskningsstudier kring området medarbetarsamtal.
Artikeln behandlar hur samtal i socialt arbete bidrar till att konstruera mäns och kvinnors positioner i genussystemet. Samtalsanalys har använts för att studera svenska socialarbetares samtal med manliga och kvinnliga klienter. Resultaten visar att kvinnorna ges relativt lite stöd för att få arbete. Mycket mer uppmärksamhet ägnas männen och deras möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.
I kapitlet belyses möjligheter och begränsningar med att använda vinjettmetoden i studier av välfärdssystemens praxis. I framställningen redogörs för vinjettstudiers design. Olika aspekter av konstruktionen av vinjetter och kompletterande enkäter eller intervjuer behandlas. Bland annat diskuteras vilka möjligheter forskaren har att utforma vinjetten så att den, så väl som möjligt, överensstämmer med de fall professionella kan möta i sitt dagliga arbete. I kapitlet behandlas också den potential till olika typer av komparationer som vinjettstudier öppnar upp för. Avslutningsvis förs en diskussion om vinjettmetodens för- och nackdelar. Där berörs relationen mellan den fiktiva verklighet som vinjetterna och vinjettsvaren representerar och de autentiska fall som professionella inom välfärdssystemen eller andra svarande möter.
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomar som varit placerade på Närsjögläntans HVB-hem har upplevt sin vistelse och vilka implikationer som vistelsen medfört. Våra frågeställningar berör hur ungdomar ha upplevt tiden på Närsjögläntan, hur livet efter placeringen ser ut och hur de lyckats att anpassa sig till livet utanför institutionen samt hur ungdomarnas liv såg ut innan placeringen på Närsjögläntan i förhållande till livet efteråt. Den empiriska undersökningen har utförts genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer med fem respondenter. Vår forskningsansats grundar sig i hermeneutiken och vår undersöknings- och analysmetod influeras av grounded theory. Våra teoretiska perspektiv utgår från E. Goffmans teori om totala institutioner och G. H. Meads socialisationsteori. De slutsatser vi drar utifrån denna studie är att ungdomarna upplever att Närsjögläntan i allmänhet och personalen i synnerhet har haft en stor betydelse för deras förbättrade livssituation och självbild efter placeringen. Dock framgår att livssituationen efter vistelsen innefattar viss kvarvarande problematik som till viss del är beroende av negativa konsekvenser som institutionsvistelsen fört med sig.
I denna skrift presenteras en humanistis arbetsmodell för kommunikation. Den tar sin utgångspunkt i den pragmatiska filosofins grundlägande tanke om att livet handlar om problem och problemlösning.
I conduct an intervention study involving Iranian families in Sweden. The objectives were as follows (1) to describe how ideas about family pedagogy held by parents and adolescents are affected by move from a country like Iran to a country like Sweden...
Jag presenterar ett empowerment perspektiv i arbete med invandrarfamiljer.
In this article I suggest that a social worker should be competent enough (a) to try to understand a client from a client's perspective/position and (b) capable of managing dialogue with all groups of clients.
In this article we would like to introduce a three-year Research Project called 'New Local Policies against Social Exclusion in European Cities', financed by the Targeted Socio-Economic Research Program (TSER) of the European Union. We will briefly highlight the entire research project that aims to make a contribution to European debate about social exclusion within social work (see also Washington and Paylor 1998), as well as social work's theoretical knowledge and field projects. The specific emphasis is on analysing the significance of the eco-social environment and citizen participation in disadvantaged residential areas, but related work aims to develop new kinds of action models and research methods. The project started in January 1998 in Finland, Germany, and Great Britain, and it will be completed by the end of 2000. Our research is a unique kind of cross-national comparative case-context research, based on classic ideas of action research and comparative research. Overall, the project aims through a European exchange to develop innovative models of local policies, particularly within community-based social work.
Daglig sysselsättning för människor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmän såsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte är att förbättra livsvillkoren för den studera målgruppen samt att öka delaktigheten i samhällslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi också erhållit ett intresse av människor med ett långvarigt psykiskt funktionshinder. Vår förförståelse bygger på tidigare erfarenheter i yrket som säger oss att det finns ett begränsat utbud till aktivitet och sysselsättning för den studerade gruppen. I vårt arbete har strävan varit att ta reda på vad det är som gör att människor med ett psykiskt funktionshinder känner meningsfullhet i sin dagliga sysselsättning. Vår ambition har också varit att jämföra mellan en brukarstyrd och en kommunalt driven verksamhet. Detta för att se om det finns likheter och/eller skillnader i vad människor anser meningsfullt i den dagliga sysselsättningen.