du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 134
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdi Mohammed, Farhan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    A Said, Mahdi
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Möjligheten att utföra LCA i en totalentreprenad: En studie om LCA i en totalentreprenad2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Miljön är en viktig fråga i dagens samhälle. Utsläppen bidrar till att medeltemperaturen stiger succesivt vilket gör att konsekvenserna påverkar naturen, klimatet och samhället. Byggbranschen står för ungefär 40 % av all energianvändningen i Sverige. Miljön påverkas på olika sätt av olika livsstilar och levnadssätt som exempelvis uppvärmning av bostäder, avfallshantering, resor till och från arbete. Med hjälp av den ökande medvetenheten kring frågor om miljö samt pådrivning från offentliga myndigheter minskar byggnaders miljöpåverkan samt energianvändning. LCA är en systematisk analys som är ny i byggbranschen där processer mäts genom att ta fram flödet av energi och materialåtgången. LCA kan hjälpa beslutfattare, genom att utföra LCA kan analytiska utvärderingar miljömässigt tas fram. Utan LCA skulle investeringskostnaderna vara det viktiga för beslutfattare än miljöfördelarna. Syftet med detta arbete är att utföra en livscykelanalys i byggprocessen med totalentreprenad, följande frågor ska besvaras. • Finns det möjligheter att utföra LCA i denna entreprenadform? • Vilka krav ställs från beställaren? • Möjligheter och svårigheter med totalentreprenad för att genomföra en LCA? Målet med detta examensarbete är att illustrera hur en livscykelanalys i en totalentreprenad kan utföras. Studien kommer att lyfta fram beställarens roll. Fokusen kommer att ligga på projekt Kungsljuset i Borlänge. Metoden för en bokföringslivscykelanalys för byggprojektet redovisas, där tillämpning sker mot entreprenadformen totalentreprenad. Intervjuer sker tillsammans med projektledning för detta objekt. Resultatet blev tyvärr att det fanns brist på data för att kunna genomföra LCA i detta projekt. Orsaken var kunskap- och intressebrist från både beställaren och materialleverantören. Det krävs att byggherren ställer krav på materialleverantören och entreprenören för att specificera material och andra resurser använda i sitt byggprojekt.

  • 2.
    Ackemo, Sandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Hästanpassade vägar: I Leksands Kommun2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige inträffar ungefär 13 000 personskador per år i samband med ridning och hästhantering. Enligt bestämmelser får ett hästekipage inte använda sig av exempelvis gång- och cykelvägar eller trottoarer, och eftersom många platser kan sakna slingor eller leder anpassade för ridande eller körande hästekipage, så hänvisas de till de motortrafikerade vägarna. Hästen är ett flyktdjur och reagerar olika i olika situationer, och i kombination med exempelvis okunskap hos bilförare så ökar risken för olyckor för hästar i trafiken.Arbetet syftar till att utvärdera om ridsportutövare upplever det problematiskt att vistas i trafiken tillsammans med häst och hur vanligt förekommande det är att de vistas i trafiken med häst. Arbetet syftar också till att ge en översyn av hur väl ridsportutövarna känner till trafikregler berörande hästar i trafiken. Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete är dock att ge förslag på hur vägutformningen ska kunna förbättras med hänsyn till trafiksäkerheten, trygghet och framkomlighet för ridsportutövare.

    Studien genomfördes genom en enkätundersökning. Enkäten delades ut till 38 medlemmar på Leksands Ridklubb. Resultatet visar att kunskap om trafikregler skulle kunna ökas hos ridsportsutövare. Tillexempel påpekas det att hästen måste bli en del av samhällsplaneringen och att mer information angående hästar måste ut till de som vistas i trafiken. Andra förslag är sänkta hastigheter för motordriven trafik vid hästtäta passager och övergångar för hästar.

  • 3.
    Agirman, Nesim
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Ali, Mustafa
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    U-värde av isoleringsmaterial i en kassett: En experimentell jämförelse mellan en fönsterkassett som har isolering och en utan isolering2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Isolering och isoleringsmaterial är en av de viktigaste komponenterna i byggbranschen och har ett brett användningsområde och därför är efterfrågan stor. På grund av höga kostnader på marknaden, utförs nya och olika forskningar varje dag för att ta fram nya, alternativa isoleringsmaterial. Tekniken frambringar möjligheter att hitta och använda billigare material. Det är därför inte ovanligt att se isoleringar gjorda av flera olika material varje dag.

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka två Moniflexkassetter, en med isolering och en utan, i en klimatkammare, och för att sedan jämföra deras U- värden.

    Resultatet visade isoleringens påverkan på kassetterna avsevärd. U-värdet blev lägre på den kassetten som hade isolering, vilket var ett bevis på att isoleringen kan användas som tilläggsisolering. Det gäller framförallt i fönster och glaspartier som har ett högt U-värde. Det vill säga att fönster och glaspartier inte behöver bytas ut mot nya fönster med lägre U-värden.

    Företaget Isolights nuvarande U-värde för kassetten med isolering stämde inte överens med det testade U-värdet i Högskola Dalarnas klimatkammare. På kassetten utan isolering har det inte gjorts någon jämförelse mellan det testade värdet och företagets värde eftersom företaget saknar U-värde för detta.

  • 4.
    Albatrok, Husam
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Våningspåbyggnad i trä på befintligt betong bostadshus2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under åren 1965–1975 valde politikerna att starta ett stort bostadsbygge som resulterade i att en miljon bostäder byggdes på 10 år. Det kom att kallas miljonprogrammet. Tjärna Ängar är ett område som ligger i Borlänge där miljonprogramsbygget ägde rum. Området har 1179 lägenheter i 3-vånings lamellhus och området Tjärna ängar är uppdelat i tre olika kvarter: Kornstigen, Klövern och Plogstigen. Dessa är byggda intill Tjärna centrum, med bra bussförbindelser till resten av Borlänge.

    Syftet med det här arbetet var att fram en våningspåbyggnad för ett befintligt lamellhus i betong. Referensbyggnaden är på Kornstigen 25 Med hjälp av ritningar kommer den befintliga byggnaden att studeras. Informationssökning kommer att göras kring ämnet gällande våningspåbyggnader och miljonprogrammets historia samt uppbyggnation. Väggar tak och bjälklag kommer att tas fram och en tillbyggnad för hissen. Slutligen görs en modell i ett cad som illustrerar resultatet.

    Resultatet av våningspåbyggnaden blev en loftgång i trä med sammanlagt 10 lägenheter. 2 hörnlägenheter blev 3rok medan resterande blev 2 rok i varierande ytor

    Våningspåbyggnader i trä ett bra sätt för att kunna bygga på höjden, men många aspekter bör kontrolleras innan ett våningspåbygge sker.

  • 5.
    Ali, Samir
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Hanna, David
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Hjälpmedel till resenärer i kollektivtrafiken som inte kan ta till sig vanliga skyltar på ett enkelt sätt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport syftar till att utreda på vilka sätt trafikförvaltningen kan hjälpa resenärer medfunktionsnedsättning och äldre. Trots att över 800 000 personer reser med SL varje dag så upplever många äldre och personer med funktionsnedsättning att det är svårt att resakollektivt. Via intervjuer har olika föreningar som representerar olika funktionsnedsättningar berättat att de känner en brist på information och de känner sig osäkra. Många väljer helt bort att resa kollektivt. Arbetet har utmynnat i två olika förslag på lösningar samt de olika lösningarnas för- och nackdelar. Ett armband WEFEEL som via signaler kommunicerar både med resenären och bussföraren för att underlätta uppfattningen av att rätt buss är på väg, signalera om resenären har behov av hjälp m.m. Det andra förslaget på lösning är WEFIND markplattor med dioder i form av pilar som visar vägen vid trafikstörningar ochomdirigeringar. Båda lösningarna fungerar för många olika behovsgrupper och även för resenärer utan särskilda behov (pilarna). Lösningarna tar miljöfrågan i beaktande men har inte utretts vidare i fråga om införande och ekonomi. Slutsatsen är att förslag på lösningar kan hjälpa resenärer att känna sig tryggare och således resa mer kollektivt.

  • 6.
    Andersson, Adam
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Berggren, Pontus
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Utvärdering av träbjälklag i ett äldre flerbostadshus med avseende på stegljud och nedböjning: Mätningar och möjliga åtgärder och åtgärdsförslag2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Nyproduktion förväntas i framtiden endast leda till marginella tillskott till bostadsbeståndet. Därför kommer mer kunskap att behövas om tidigare byggteknik samt vilka åtgärder, som kan vara lämpliga vid ombyggnationer. Syfte. Denna studie undersöker ett regelbjälklag av trä i ett äldre flerbostadshus från 1903, för att utvärdera konstruktionen med avseende på stegljud och nedböjning. Metod. Insamling av data har skett genom enkätundersökning samt nedböjnings- och stegljudsmätningar. Enkäter har använts för att utvärdera de boendes subjektiva upplevelse av stegljud och nedböjning. Stegljudsnivåer har uppmätts med hammarapparat i enlighet med Svensk Standard och nedböjning har uppmätts med avvägningsintrument Leica NA2 med precisionstillsatts GFS1. Resultat. Enkätresultatet visar att den subjektiva upplevelsen av stegljud och nedböjning inte anses vara ett problem. Stegljudsnivån, L’nT,w+CI,50-2500, uppmättes till 55 dB och den genomsnittliga nedböjning till 0.320 mm/kN. Slutsats. Stegljuds- och nedböjningsnivåer uppfyller dagens krav enligt Svensk Standard, vilket gör att åtgärder inte anses vara motiverade.

  • 7.
    Andersson, Linnea
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Ekeblad, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Energieffektivisering av klimatskal - miljonprogrammets flerbostadshus: Tjärna Ängar, Borlänge2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under miljonprogrammet, år 1964-1975, byggdes över 1 miljon bostäder i Sverige och det är hög tid för omfattande renoveringar av dessa. 

    Syftet med arbetet var att energieffektivisera klimatskalet hos ett flerbostadshus från miljonprogrammet med hjälp av undersökningar och beräkningar samt att jämföra dessa med gällande och framtida energikrav. De undersökningar som använts är täthetsprovning och termografering. Vid beräkningarna har både enskilda åtgärder samt åtgärdspaket beaktats. Hänsyn har inte tagits till installationer, arkitektoniska värden eller ekonomi.

    Undersökningar och beräkningar visade hur stor energiförbättring som kan uppnås genom att enbart åtgärda klimatskalet. Den största förbättringen uppnåddes med ett av åtgärdspaketen, en 32,3 % minskning av energianvändningen. Den enskilda åtgärd som gav den största förbättringen var att byta ut fönster och balkongdörr, 16,4 %.

    Då endast byggnadens klimatskal har beaktats i denna rapport kan en större förbättring nås om även installationerna förbättras.

    Viktiga slutsatser från projektet är att klimatskalet spelar en stor roll för en byggnads energiförbrukning. Genom att enbart åtgärda brister i klimatskalet kan energimålet som blir gällande 1 januari 2021 nås. 

  • 8.
    Andersson, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Lind, Christoffer
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Genomstansning i betong: En jämförelsestudie mellan Eurokod 2, Strusoft Winstatik Punching och Eurocode Software caeEc230.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Datoriseringen av samhället har inneburit att datorn har blivit ett självklart hjälpmedel för

    att utföra avancerade arbetsuppgifter. Konstruktörer gjorde tidigare åtskilliga

    handberäkningar för att dimensionera byggnadsverk, vilket numera görs i datorprogram.

    Kunskapen om teorin vid beräkning behövs därför inte i samma utsträckning. Efter

    indikationer från erfarna konstruktörer kan det finnas ett behov att jämföra aktuella

    beräkningsprogram med gällande Eurokoder.

    Syftet med det här examensarbetet var att beräkna genomstansningskapaciteten i armerade

    bjälklag samt att utforma eventuell skjuvarmering. Arbetet avgränsades till att omfatta en

    innerpelare i ett betongbjälklag med cirkulärt tvärsnitt utan pelarkapitäl eller förstärkningar.

    Metoden var en teoretisk studie av eurokoderna. Nio olika fall beräknades genom ett eget

    framarbetat beräkningsark i Mathcad, enligt gällande eurokoder. Resultatet jämfördes sedan

    med Winstatik Punching och caeEc230.

    Beräkningsarket, Winstatik och caeEc230 hade likvärdiga resultat både gällande

    kapaciteten i pelarens periferi och kapaciteten i grundkontrollsnittet. Störst olikheter fanns i

    utformningen av skjuvarmeringen. De visade liknande mängd armering uttryckt i area, men

    ingen vägledning vid utformning. CaeEc230 föreslog omkring dubbel mängd armeringsskär

    än beräkningarna i Mathcad. Winstatik Punching redovisade inget totalt antal.

  • 9.
    Andreason, Ellen
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Grundvattenhantering i vägskärning: Överväganden, problem och bedömningar kring grundvattnet genom planerandet och byggandet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    rundvattenhantering är viktigt i samband med väganläggningar, speciellt i en vägskärning. Examensarbetet beskriver problem som uppstod vid nyanläggning av en väg på grund av högt stående grundvatten. Syftet var att följa upp överväganden, problem och bedömningar kring grundvattnet vid nybyggnationen. Arbetet delades upp i fyra delar; beskrivning av erosionsskydd, kartläggande av för ämnet intressanta beslut som gjorts och varför, uppföljning av grundvattennivåerna under anläggningsarbetet och en enklare teoretisk beräkning av grundvattennivån. 

    Valda metoder var; litteratursökning, mätningar av grundvattennivåer och djupintervjuer med personer professionellt anknutna till projektet.

    Åtgärder för att hindra erosion kan delas upp i vegetativa och anlagda. De senare utgörs antingen av jord och krossmaterial placerade på slänterna, eller med olika dränerande diken. Under projektet har designen av vägkonstruktionen och slänterna förändrats. Problem med grundvatten och erosion har varit viktiga för val av konstruktion. Grundvattennivåerna utanför skärningen har först ökat, förmodligen till följd av avverkning och sedan sjunkit under schaktningen. Grundvattenrören i skärningen visar alla utom ett, en sänkning under schaktningsarbetena och en mindre ökning under snösmältningen än tidigare år. Beräkningarna visar en teoretisk nivå som ligger över den ena uppmätta nivån och under den andra. 

    En slutsats är att de vegetativa erosionsskydden är relativt ovanliga i Sverige idag, de förväntas fylla många funktioner vilket ofta leder till komplicerade och tidsödande utredningar om utformning. En annan slutsats är att mätningar av grundvattennivåer bör utföras under lång tid för att få pålitliga referensnivåer. Kunskap om jordens beskaffenhet är viktig i samband med grundvattenhantering liksom en tydlig kommunikation mellan aktörerna i byggprocessen. Grundvattennivåerna i skärningen kommer rimligtvis fortsätta sjunka under den närmaste tiden. Beräkningar på grundvattenytans läge är svåra och kan ändå ifrågasättas.

  • 10.
    Andrée Back, Johan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Rolin, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Behovsstyrd ventilation: En fallstudie för zonstyrd ventilation i ett flerbostadshus2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Byggsektorn står för en stor del av den primära energianvändningen globalt. För att förhindra den globala uppvärmningen och uppnå de mål som Sverige tillsammans med EU fastställt krävs stora förändringar inom sektorn. Att värma och kyla fastigheter är en viktig del i denna förändring och för människors välbefinnande. Problemet med många av dagens system är att det går åt onödigt mycket energi och energieffektivisering är ett måste för att uppnå målen. Genom innovativa och smarta system kan människans behov säkerhetsställas samtidigt som energianvändningen minskas. Syftet var att genom en fallstudie undersöka om ett nytt ventilationssystem för flerbostadshus kunde sänka energianvändningen samtidigt som en hög inomhuskomfort kunde erhållas. Endast en lägenhet beaktas som är belägen i Hedemora, Dalarna. Metoden var att installera ett behovsstyrt ventilationssystem i lägenheten och analysera luftkvalitet, lufttemperatur och luftflöde med hjälp av sensorer. Det behovsstyrda ventilationssystemet jämförs sedan mot ventilationsstrategier med fläktstyrd frånluft samt självdrag som också kan simuleras med ventilationssystemet. Energimässig utvärdering görs baserad på uppmätta luftflöden. Mätresultatet ställdes sedan mot myndighetsrekommendationer för maximal koldioxidhalt. Mätdata påvisar att det behovsstyrda ventilationssystemet i de flesta fall når upp till rekommendationerna samtidigt som energianvändningen blir lägre. En viktig slutsats från examensarbetet är att vanliga ventilationsstrategier såsom självdrag och svensk standard ger ett sämre inomhusklimat jämfört med behovsstyrning.

  • 11.
    Argårds, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Analys av lägenhetsskiljande bjälklag: Fallstudie av produktion av flerbostadshus i Sälenfjällen2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid nyproduktion av flerbostadhus är det flera parametrar som styr valet av produktionsmetod. Kostnad och Tidsåtgång för de olika momenten är två viktiga delar. Genom att redan i planeringsstadiet ha en klar bild av de olika lösningarna och dess förutsättningar så förenklas valet av produktionsmetod.

    Vid nybyggnation i Sälenfjällen sker det ofta med pressade produktionstider och då kan vara viktigt att veta om någon lösning innebär en väsentligt fördörjning av produktionen. Samtidigt får snabbare byggmetoder inte innebära för höga kostnader om produktionen ska bli lönsam.

    Arbetetet har avgränsats till analys av kostnadseffektivitet med fyra olika bjälklagskonstruktioner, vilka är Finjas Combibjälklag, Plattbärlag, KL-trä och Dala Cements Daladekk. Kalkylerna har gjorts kopplade mot ett referenshus i Sälenfjällen och en tänkt nyproduktion av fyra liknande enheter.

    Med hjälp av konstruktionernas utformning har kalkyler gjorts över vilka kostnader de olika lösningarna för med sig, det har även utförts en enklare analys av tidsåtgången.

    Resultatet visar att det är bäst ekonomi att bygga med Plattbärlag, följt av KL-trä. Samtidigt innebär plattbärlaget och dess konstruktion en risk för fördröjd produktionstid, vilket kan vara till fördel för lösningen med bjälklag i KL-trä.

  • 12.
    Bergkvist, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Strandberg, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    En pedagogisk byggnad för hållbar utveckling: Utformning av en programhandling för ett kretsloppshus med fokus på social och ekologisk hållbarhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadensinvånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli enföregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat attundersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; enplats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras ianslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden skabli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattarbland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också attresurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuseratpå hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan spridainformation om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis påutvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande förhållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som denbefintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetetmed den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén omkretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skolaoch bostäder.Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt ochtillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av engod dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå medfunktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål ochfunktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunenskommande arbete med byggnaden.Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ettstort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi harambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbitför att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersökahur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniskalösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,och hur stora ytor som är lämpliga.Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén omkretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet somfanns när planprogrammet upprättades.

  • 13.
    Bergkvist, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Strandberg, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    En pedagogisk byggnad för hållbar utveckling: Utformning av en programhandling för ett kretsloppshus med fokus på social och ekologisk hållbarhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadens

    invånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017

    godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli en

    föregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat att

    undersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.

    I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; en

    plats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,

    vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras i

    anslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.

    Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden ska

    bli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattar

    bland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också att

    resurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuserat

    på hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.

    En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan sprida

    information om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis på

    utvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande för

    hållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.

    Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till

    2030.

    Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som den

    befintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.

    För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetet

    med den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén om

    kretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skola

    och bostäder.

    Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt och

    tillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av en

    god dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.

    Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå med

    funktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.

    I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål och

    funktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunens

    kommande arbete med byggnaden.

    Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ett

    stort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi har

    ambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden.

    Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbit

    för att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersöka

    hur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniska

    lösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,

    och hur stora ytor som är lämpliga.

    Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén om

    kretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet som

    fanns när planprogrammet upprättades.

  • 14.
    Björling, Jimmy
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Digitala ritningar2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I byggbranschen finns idag ett stort behov att börja digitalisera byggprocessen i

    större utsträckning. Syftet var att undersöka viljan att använda digitala ritningar

    bland medarbetarna på ByggPartner samt om något av ritningssystemen är mer

    tidseffektivt.

    Metoderna som användes var en enkätundersökning, semistrukturande

    intervjuer och ett tidsexperiment. En viktig slutsats från projektet är att digitala

    ritningar är mer tidseffektiva än användningen av pappersritningar. Genom att se

    över användningen av digitala ritningar kan man relativt enkelt förebygga en del

    problem som annars skulle kunna uppstå i samband med användningen av

    digitala ritningar ute på arbetsplatsen.

  • 15.
    Block, Matteus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Johansson, Rikard
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Undersökning av ny metod för analys av konstruktionsanläggningar2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sweco Civil är ett företag som bland annat arbetar med att besikta broar åt Trafikverket. När en besiktning av en bro görs vill man ta reda på om den håller för trafikflödet. För att kunna räkna ut om den håller behövs kännedom om brons armeringstyp, cc-mått samt tjocklek i underkant av bron och i brons stöd. Idag bilar man fram armeringen i betongen och detta tar både tid och skadar bron. I denna rapport har en ny metod för att ta reda på armeringen i betongen testats. Den nya metoden består av att använda sig av en maskin vid namn C-thrue ifrån IDS georadar. Maskinen använder sig av elektrisk polarisation för att hitta armeringen i betongen. Det maskinen scannar fram projekteras på en bild som sedan tolkas. Maskinen prövades först på en bro där armerings ritningarna analyserades innan mätningarna. Efter att mätarna visste hur mätningarna skulle tolkas prövades maskinen på två andra broar där mätarna inte fick information från armeringsritningarna förens efter mätningarna. Maskinen fungerade bra för att mäta cc-mått på mindre broar men när broarna blev större och mer armering var placerad i underkant av bron blev mätresultaten för svåra att tolka för att kunna få ut ett cc-mått. Maskinen kunde inte heller med precision visa armeringens diameter eller typ.

  • 16.
    Blomqvist, Stina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Helgesson, Robin
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Framtagning av yttervägg för småhus: En analys med hänsyn till kommande energikrav2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag ställs det specifika krav på en byggnads energianvändning vid nybyggnation. Dessa krav kommer enligt direktiv från EU att skärpas ordentligt till år 2020. Syftet med arbetet var att utifrån en tolkning av kommande energikrav, 2020-kraven, utforma en ny energieffektiv ytterväggskonstruktion. Detta har utförts tillsammans med Fiskarhedenvillan och konstruktionen har värderats med avseende på materialkostnad, montering och kvadratmeterpris.

    Genom beräkningar och faktainsamling påvisades hur energianvändningen i ett småhus kunde sänkas genom att byta ut isoleringsmaterialet till ett material med lägre värmeledningsförmåga. Metoden bestod i att tolka de kommande energikraven, samt analysera Fiskarhedenvillans nuvarande väggkonstruktion. Därefter söka information och fakta om olika isoleringsmaterial för att sedan utforma ett nytt förslag på ytterväggskonstruktion.

    Ytterväggskonstruktionen utgör en avgörande faktor för klimatskalets energieffektivitet. Då Fiskarhedenvillan valt att fokusera endast på ytterväggen avgränsas arbetet till just den delen av klimatskalet.

    En viktig slutsats av arbetet är att 2020-kraven kan uppfyllas genom en förbättring av ytterväggskonstruktionen och att det går att göra en konstruktion som uppfyller kraven i hela Sverige.

  • 17.
    Brinkebäck, Eric
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Jönsson, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Fallstudie av moderna timmerhus: Kvalitetskontroll av nybyggda timmerhus mot FST:s kvalitetsnormer och BBR:s kommande energihushållningskrav2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En studie har gjorts för att undersöka lufttätheten hos timmerhus tillverkade under senare tid och deras möjlighet att klara de nya kraven om U-värde och energianvändning med primärenergifaktor som grund, vilka kommer tas i bruk under 2017. Föreningen Svenska timmerhus har beställt studien. I studien har två hus i Dalarna undersökts. Båda husen var byggda med 200 mm blockat timmer efter de kvalitetsnormer som Föreningen Svenska Timmerhus rekommenderar. Båda husen har bergvärme som värmekälla. Studien kom fram till att de nya kraven kommer påverka timmerhuskonstruktioner negativt, förutsatt att uppvärmningssystemen är baserade på antingen bergvärme eller el, då en primärenergi tal på 1,6 kommer multipliceras med den totala energiförbrukningen vid uppvärmning med hjälp av el.

  • 18.
    Brosius, Isabelle
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Utfackningsväggar i trä: En tid- och kostnadsjämförelse mellan prefabricerade och platsbyggda byggmetoder2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att vinna upphandlingar idag är det viktigt som entreprenör att välja de effektivaste och resurssnålaste produktionsmetoderna. Att redan i kalkylskedet ta ställning till hur hög prefabriceringsgrad projektet bör ha är av stor vikt för att tidigt kunna anpassa sin arbetsplats för att få bästa möjliga produktion.

    I Mora har Skanska en blockverkstad där det bland annat sker en tillverkning av utfackningsväggar. Skanska har uttryckt en önskan om en undersökning av skillnaderna i tid och kostnad mellan deras prefabricerade utfackningsväggar och platsbyggda utfackningsväggar. Detta för att kunna urskilja vilka byggprojekt som kan vara lämpliga för att använda sig av deras prefabricerade utfackningsväggar.

    Syftet med detta examensarbete är att underlätta vid valet av produktionsmetod för tillverkning av utfackningsväggar, beroende på byggprojektets förutsättningar gällande:

    • Om projektet har en kort eller lång tidsplan.
    • Hur många kvadratmeter utfackningsvägg projektet behöver.
    • Avstånd till blockverkstad.

    Arbetet är avgränsat till att omfatta byggprojekt som har en bärande stomme med lätta utfackningsväggar av trä. De produktionsmetoder som studerats för att bygga utfackningsväggar i trä är prefabricering och platsbyggt.

    Kostnaden för tillverkning av utfackningsväggar avgränsas till endast ta med arbetskostnad samt omkostnader, det vill säga att inga kostnader för de inbyggda materialen är medräknade. Kostnaden för de inbyggda materialen antas i detta arbete vara de samma oavsett om utfackningsväggen är platsbyggd eller prefabricerad.

    Med enhetstiderna från blockverkstaden har en tillverkningstid för prefabricering av utfackningsväggar tagits fram. För den platsbyggda utfackningsväggen har enhetstider från Nybyggnadslistan 1999 hämtats och använts för att beräkna en tillverkningstid för att bygga väggen på plats. Med hjälp av tillverkningstiderna har en tillverkningskostnad tagits fram för de olika produktionsmetoderna. Med hjälp av tillverkningskostnaderna har en lönsamhetberäkning gjorts.

    Lönsamhetsberäkningen ska visa hur stor mängd väggarea som krävs för att det ska vara mer lönsamt att välja prefabricerade utfackningsväggar än att platsbygga utfackningsväggarn.

    Resultatet visar att tillverkning och montering av en kvadratmeter prefabricerad utfackningsväggar tar 0,135 timmar mindre tid än att platsbygga samma mängd. Tid på byggarbetsplatsen minskas med 0,578 timmar per kvadratmeter vid användande av prefabricerade utfackningsväggar.

    Resultatet visar också att kostnaden för att tillverka och montera en kvadratmeter utfackningsvägg är 32,77 kr lägre än att platsbygga samma mängd utfackningsvägg. Det som drar upp kostnaden för prefabricerade utfackningsväggar är transporten. En fullastad lastbil med 370 m² vägg kan transporteras 43 mil innan lönsamhetstaket är uppnått.

    Vid användande av prefabricerade utfackningsväggar minskas tiden på arbetsplatsen. Vilket medför minskade omkostnader på arbetsplatsen.

    För ett byggobjekt som ligger på ett avstånd av 30 mil från blockverkstaden, så är det lönsamt att välja prefabricerade utfackningsväggar om projektet behöver minst 256 m² utfackningsvägg. För byggprojekt som kräver ett mindre antal kvadratmeter utfackningsväggar är det mer lönsamt att använda sig av platsbyggda utfackningsväggar. Speciellt om byggprojektet ligger på ett långt avstånd från blockverkstaden.

    Viktiga slutsatser från detta examensarbete är:

    • Kortare tillverkningstid för prefabricerade utfackningsväggar, vilket medför en lägre tillverkningskostnad.
    • Tiden på byggarbetsplatsen minskas vid användandet av prefabricerade utfackningsväggar.
    • Vid långa transporter krävs ett större antal kvadratmeter prefabricerade utfackningsväggar för att användandet av prefab ska vara lönsamt.
    • Användandet av prefabricerade utfackningsväggar medför ett mindre behov för förvaring av material på byggarbetsplatsen.
  • 19.
    Campanyim, Sunitda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Laine, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Samband mellan vägytans textur och buller i vägfordon2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige idag finns flera olika myndigheter som har ansvar för att olika typer avbuller inte blir alltför störande för omgivningen och som ger ut olika riktlinjer ochrekommendationer. För närvarande saknas riktlinjer för buller inutitransportmedel. Då det inte finns några tydliga krav på bullernivåer itransportmedel, så finns det heller inga riktiga standardmetoder för hurbullermätningar inuti fordon skall utföras. Syftet med detta examensarbete varatt ta fram samband mellan vägytans textur och buller i vägfordon samt geförslag på lämpliga undersökningsmetoder vid studier av hur buller som alstras ikontaktytan mellan däck och vägbana påverkar bullret inne i fordonet.Metoden delades i två etapper: en texturmätning på olika beläggningstyper ochen bullermätning med olika fordon på valda teststräckor.

    Studien visade på stora svårigheter i utveckling av en lämplig metod som kundege användbara resultat. Vägytans textur har i viss grad inverkan på bullret somalstras i trafiken men för att hitta ett bra samband mellan vägytans textur ochbuller i vägfordon, måste andra felkällor minimeras. För att utveckla en förlitligmetod krävs fler undersökningar.

  • 20.
    Candell, André
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Ehn Jansson, Oskar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Synsättet på förnyelsebara elkällor inom fastighetsbranschen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För mellan 40-50 år sedan så byggdes en miljon bostäder i Sverige. Idag har

    arbetet påbörjats med att renovera och restorera dessa bostäder, i samband

    med dessa åtgärder så görs även många åtgärder för att minska

    energianvändningen.

    Syftet med detta arbete var att ta reda på vad som var det mest ekonomiska

    valet av olika gröna elkällor. Även fastighetsägarnas egna tankar och

    uppfattningar ställs i relation till slutsatserna vid beräkningarna för att få en

    uppfattning om det stämmer överens.

    För att arbetet inte skulle bli för stort och krävande så gjordes dessa

    avgränsningar:

     För att tiden skulle räcka till så avgränsades arbetet till Dalaregionen.

     Arbetet har dessutom avgränsats till att bara undersöka ekonomin vid

    valet av de olika gröna elkällorna.

    Genom två olika undersökningar med mentometerknappar så kunde resultatet

    om fastighetsägarnas egna tankar och uppfattningar redovisas och analyseras.

    Vidare kunde fastighetsägarnas tankar och uppfattningar jämföras med

    beräkningarna och dessa slutsatser kunde då dras:

    Slutsatser:

     Vindkraft var ej lönsam med dagens elpriser.

     Av fastighetsbolag kunde det ses att deltagarna trodde olika på vad

    som gav bäst lönsamhet mellan vindkraft, solel eller grön el.

  • 21.
    Danielsson, Christoffer
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Hansson, Christopher
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Planindikatorer som utvärderingsverktyg för hållbar fysisk planering: En konsekvensbedömning på detaljplanenivå2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den urbanisering som skett det senaste seklet har resulterat i en allt större medvetenhet vad gäller en effektiv stadsplanering och där utvärderingsverktyg allt oftare tillämpas för att styrka att en utveckling i hållbar riktning sker.

    Syftet med examensarbetet är att ta fram indikatorer som kan analysera hur väl kommunens planhandlingar av stationsområdet i Borlänge uppfyller de nationella, regionala och lokala målen vad gäller hållbar stadsplanering. Den tillämpade metoden vid indikatorframtagningen utgår från Boverket och Naturvårdsverkets modell som utvecklats i samband med SAMS-projektet. Utifrån metoden har elva stycken indikatorer tagits fram och tillämpats på nuläge respektive de upprättade planhandlingarna där resultatet visar att någon större förändring enligt bedömningsstegen ej har erhållits.

    Till följd av att en del kommunala mål är vagt utformade har också en svårighet i att uppfylla dem resulterats. Det skapar en problematik när det kommer till att tillämpa analysverktyg i form av indikatorer som kan styra planeringen mot en önskvärd riktning. Den fysiska omfattningen hos planhandlingarna är inte tillräckliga för att uppfylla kommunens mål. De framtagna planindikatorerna kan ligga till grund för en dialog med kommunen för att skärpa målen och generera en bättre måluppfyllelse.

  • 22.
    Dellfjord, Veronica
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Kunskap hos privatpersoner om fukt på kallvind2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är vanligt att villaägare blir rekommenderade att tilläggsisolera vinden för att sänka energikostnaden för uppvärmning men många inser inte problematiken med att komplettera med för tjock isolering. Om det därför saknas kunskap inom området kan husägare av misstag fylla de längsgående ventilationsspalterna på kallvinden som finns där för att bibehålla den naturliga ventilationen och istället förhindra luft från att torka ur eventuell fukt.

    Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar:

     Hur mycket kunskap har villaägare om risken för fuktproblem på kallvind och hur man förebygger framtida fuktskador på bästa sätt beroende på takkonstruktion?

     Finns det risk för fuktproblem för de objekten som undersökts, baserat på fuktmätningar med förhöjd fuktkvot?

    Den valda metoden för undersökningen var halvstrukturerade intervjuer, innehållande sexton frågor, med villaägare och mätningar av relativ fuktighet i luft och trä samt fuktkvot i trä. Studien begränsades till våren 2016 och till fyra villaägare.

    Det visade sig skilja lite bland de intervjuade om hur mycket kunskap de hade om fukt på kallvind och hur mycket kunskap de besitter idag. Vissa hade tillräckligt med kunskap för att själva kunna förhindra fuktskador medan andra ville ha mer information. Flera kände att försäkringbolaget är där de vill ha mer information ifrån, gärna i form av ett informationsblad med korta frågeställningar, som skickas ut årligen.

    Mätningarna visade sig ge bra resultat med liten risk för fuktskador på kallvindarna. Det var med andra ord inga förhöjda fuktkvoter i vare sig takstolar eller yttertakets insida.

  • 23.
    Djärv, Jesper
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Israelsson, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Uttorkning i betong: En jämförelse av uttorkningstider mellan bascement och byggcement.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid byggprojekt har det uppdagats fuktproblem i betongplattor där plastmattor har släppt från underlaget. Ett av problemen som beskyllts i media är förändringen från byggcement till bascement. Bascement är en cementsort som 14 % flygaska blandat med portlandklinker. Anledningen till att cementtillverkarna använder flygaska, som är en restprodukt från pulvereldade kolkraftverk, är att det ger minskade mängder portlandklinker som vid tillverkningen släpper ut stora mängder koldioxid.

    Cement är bindemedlet i betong och när flygaska används binds mindre mängd i vatten i betongens hydrationsprocess. För att undersöka vilken skillnad i uttorkning det finns i betong med bascement och byggcement gjöts två betongprover med samma betongrecept och VCT, men med respektive bascement och byggcement som bindemedel. Dessa betongprover förvarades i en uppvärmd lokal med låg relativ fuktighet. Fuktmätningarna utfördes enligt rådet för byggkompetens fuktmätningsmanual som är det gällande regelverket. Dessa resultat jämfördes med fuktprognoserna från TorkaS och BI Dry, som är de vanligaste fuktberäkningsprogrammen som används. Samtidigt intervjuades olika aktörer från byggbranschen för att undersöka hur de uppfattade problemet med uttorkning i betong.

    Fuktmätningarna visade ingen markant skillnad mellan betong med bascement och byggcement. Vid jämförelse med de prognosticerade värdena från fuktberäkningsprogrammen framkom att TorkaS värden var väldigt nära de uppmätta fuktvärdena, medans BI Dry:s värden låg långt under de uppmätta värdena. Vid intervjuerna framkom att byggbranschen har många frågor kring uttorkning i betong. Däremot finns svårigheter att avgöra vad som ligger till grund för problemen. Om det är bytet från byggcement till bascement eller om hanteringen av betongen i ett tidigt skede efter gjutningen som påverkar. Däremot om fuktfrågan tas upp i ett tidigt stadium i byggprocessen går det att bespara både tid och pengar. Byggbranschen behöver utbildas hur uttorkningens process ser ut för att öka förståelsen för problemet.

  • 24.
    Edvardsson, Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Magnusson, Rolf
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Vägteknik.
    Impact of fine materials content on the transport of dust suppressants in gravel road wearing courses2011Ingår i: Journal of materials in civil engineering, ISSN 0899-1561, E-ISSN 1943-5533, Vol. 23, nr 8, s. 1163-1170Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A significant problem when dust-suppressing agents are used on gravel roads is that they tend to leach during rainfall. The purpose of this study is to illustrate this problem by using laboratory studies and studies in situ. Both capillary rise and leaching of suppressants were examined by using cylinders filled with wearing course material. Chloride was more prone than lignosulphonate to transport upwards by means of capillary rise, and therefore, it showed a more effective performance over a longer period of time. Optimal percentages of fine material for minimal lignosulphonate and chloride leaching were found to be 15% by weight and 10-15% by weight, respectively. Ions of calcium chloride seemed to flocculate clay particles, which probably prevents them from leaching. To study the in situ longevity of fine material in general, calcium carbonate, mesa, was used as a marker. The fine material in gravel wearing courses must be replenished regularly. Mesa loss was up to 80% after 1 year. DOI: 10.1061/(ASCE)MT.1943-5533.0000282. (C) 2011 American Society of Civil Engineers.

  • 25.
    Emborg, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Miljöbetong för hållbart byggande: En analys av betongblandningar med mer miljövänliga tillsatsmaterial2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete syftar till att studera hur betong kan göras mer miljövänlig med respektive utan flygaska och hur detta ska kunna utvärderas med hjälp av ett nytt datorprogram för miljövarudeklaration. Studien omfattar också undersökningar, med hjälp av simuleringsverktyget Produktplanering Betong (PPB), av temperatur- och hållfasthetsutveckling i betong med avseende på tillsatsmaterial.

    Betong är ett viktigt byggmaterial som har använts sedan flera tusen år tillbaka. Betongens beståndsdelar är till största delen av naturmaterial som har liten miljöpåverkan: sten, grus, sand och vatten. Cementet kräver dock fortfarande stor energiåtgång vid tillverkningen och ger upphov till stora koldioxidutsläpp, i dagsläget ca 2-3 % av hela Sveriges koldioxidutsläpp.

    Miljöpåverkan är en viktig punkt och aktörer inom branschen är angelägna om att utveckla byggmaterial som har liten påverkan på miljön. Materialen måste kunna värderas på ett rättvist och lämpligt sätt för att kunna jämföras med varandra. Beträffande betong finns det idag nya regler för hur tillsatsmaterial kan användas, vilket innebär att det nu är möjligt att tillsätta exempelvis flygaska eller slagg i blandningen på betongfabriken för att få betong med lägre miljöpåverkan. Dessutom har Cement- och Betonginstitutet tillsammans med branschföreningen Svensk Betong utvecklat ett verktyg för att kunna göra miljövarudeklarationer för dessa mer miljövänliga betongblandningar. 

    Miljövarudeklarationerna kallas Environmental Product Declarations (EPD). Samtidigt finns nu på marknaden ett nytt program som beräknar tidig hållfasthetstillväxt i olika produktionsscenarier. Programmet heter Produktionsplanering Betong (PPB).

    Arbetet har innefattat en litteraturstudie och framtagande av bakgrundsdata för de två beräkningsprogrammen som använts. Teorin tar upp miljöpåverkan för de olika ingående materialen i betongen, hur betongens egenskaper avgörs och vad de har för betydelse, samt vad miljövarudeklarationer är och hur de görs. Efter litteraturstudien har beräkningar och simuleringar gjorts i datorprogrammen, vilket har resulterat i en rad olika diagram och tabeller som redovisas i rapporten.

    En av slutsatserna från arbetet är att framställningen av cement är den del av betongen som är mest negativ för miljön, och en ersättning av en del av cementet med flygaska minskar miljöpåverkan tydligt. En annan slutsats från arbetet är att betong med flygaska har en långsammare hållfasthetsutveckling och löper större risk att frysa i tidiga skeden, vilket bör tas i beaktning vid planering och projektering i byggprocessen.

    Arbetet visar även att resultat av EPD-beräkningar och hållfasthetssimuleringar kan vara betydelsefulla för betongtillverkarnas utveckling av nya produkter, samtidigt som de kan nyttjas av beställare och entreprenörer för att få information om betongens miljöpåverkan och egenskaper.

  • 26.
    Embretsen, Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Häggström, Joel
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Slitlager på broar: En kunskapssammanställning om slitlager på broar med fokus på slitbetong2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har kommit till efter en studie som genomförts för att försöka identifiera de viktigaste faktorerna som påverkar valet av slitlager på broar. Studien syftade även till att försöka bringa klarhet över vilka grunder som slitlager tidigare har valts på och bör väljas på i framtiden. Resultatet av studien är att slitlager riskeras att baseras på oklara grunder utan en tydlig motivering och otydliga riktlinjer. Det är ofta som personliga åsikter har ett stort inflytande i valet av slitlager. Ekonomi, typ av entreprenad eller estetik är andra avgörande faktorer vid val av slitlager. Studien har genomförts utifrån djupgående intervjuer med sakkunniga personer.

  • 27.
    Eriksson, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Samarbetsutveckling i traditionella entreprenader: Riktlinjer för ökat samarbete och färre konflikter kopplade till ÄTA-arbeten2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Bygg- och anläggningsbranschen har kritiserats för relationen mellan beställare och entreprenör.

    Entreprenören uppfattas ta entreprenader till lågt pris för att sedan kräva ersättning för ÄTA-arbeten. Ersättningskrav för

    ÄTA-arbeten är en av de främsta orsakerna till konflikter i branschen. Beställare är misstänksamma mot entreprenörens

    krav på ersättning vilket minskar tilliten. Partnering förespråkas som lösningen på konflikter kopplade till ÄTA-arbeten.

    Beställare och entreprenör arbetar då lojalt istället för att endast se till sina egenintressen och sätter entreprenadens bästa i

    fokus. Ett fungerande samarbetsklimat minskar negativa diskussioner och för att uppnå detta krävs samarbete och olika

    samarbetsfrämjandeaktiviteter. En implementering av samarbetsfrämjandeaktiviteter har stor påverkan på samarbetet. Det

    finns en betydande vinning i att etablera ett arbetssätt som tillåter en smidig hantering av ÄTA-arbeten.

    Syfte:

    Syftet med studien är att ta fram riktlinjer för hur samarbetet mellan beställare och entreprenör inom bygg- och

    anläggningsentreprenader kan öka och på så sätt minska konflikter kopplade till ÄTA-arbeten.

    Avgränsningar:

    Studien avgränsades till att omfatta utförande- och totalentreprenader inom ramen för AB04 och ABT06.

    Endast offentliga beställare intervjuades och från entreprenör, anställda inom NCC Sverige AB.

    Samarbetsfrämjandeaktiviteter och verktyg som studien baseras på är förekommande inom partneringprojekt samt

    Utökad

    Samverkan

    Nivå 1, enligt modell. Studien avgränsades geografiskt till aktörer i branschen inom regionen

    Dala/Gävleborg/Uppsala.

    Metod:

    En litteraturstudie genomfördes gällande hantering och reglering av ÄTA-arbeten i AB04 och ABT06 samt

    verktyg och aktiviteter för samarbetsutveckling. En kvalitativdatainsamling genomfördes med semistrukturerade

    intervjuer.

    Resultat:

    Både beställare och entreprenör gynnas av att samarbeta. Samarbete måste genomsyra hela

    företagsorganisationen och rätt personer med rätt vilja och förutsättningar är ett måste. Parterna måste tidigt lära känna

    varandra. En bra relation ger en smidig hantering av ÄTA-arbeten, en tydlig och transparent dialog måste föras.

    Entreprenören tjänar inte pengar på ÄTA-arbeten då det är svårt att få betalt för störningen. Beställare anser att de når

    tillräckligt långt med samarbetet utan partnering.

    Slutsats:

    Studien leder till riktlinjerna: Arbeta för att samarbete ska genomsyra företagsorganisationen, utse

    samarbetsansvarig, tidig aktivitet för att parterna ska lära känna varandra, upprätta gemensamma mål, möten för

    samarbetsutveckling, transparens gällande ekonomi och risker, pålästa gällande entreprenadens omfattning, förändrat

    förhållningssätt gentemot AB04 och ABT06 samt för en tydlig och transparent dialog gällande ÄTA-arbeten.

  • 28.
    Eriksson, Jimmy
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Nilsson, Jonas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Partnering: Arbetsuppgifter och egenskaper hos arbetsledning i produktion2017Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Partnering är ett typ av arbetssätt som blir allt mer populärt inom

    byggbranschen.

    Intresset för partnering och idén för arbetet kom genom en föreläsning som hölls

    för studenterna på Högskolan Dalarna. Syftet med examensarbete var först och

    främst att se om det fanns några arbetsuppgifter som skiljde sig för

    arbetsledningen i en totalentreprenad utförd i partnering kontra en traditionell

    totalentreprenad. Ett sekundärt syfte var att se vilka personliga egenskaper som

    ansågs viktiga att besitta i partnering.

    Den valda metoden för att utföra arbetet blev en mer omfattande litterär studie.

    Den litterära studien jämfördes med intervjuer av personer med god insikt i

    partnering och arbetsledningens arbetssituation.

    Partnering är en samverkansform som uppstod i USA på 1980-talet. Den

    ingenjörsgrupp som skapade partnering hade som målsättning att få ett mer

    produktivt arbetssätt i byggbranschen och mer få den att efterlikna bilindustrin.

    Det finns några faktorer som skall vara med för att ett partneringprojekt skall få

    kallas partnering, dessa är presenterade i rapporten.

    Det är inte mycket som skiljer sig i de arbetsuppgifter som återfinns i en

    totalentreprenad kontra en entreprenad som drivs i partnering. Däremot skiljer

    sig sättet uppgifterna är utformade på.

    Några viktiga slutsatser som dras ifrån arbetet är bland annat att

    arbetsuppgifterna inte nämnvärd skiljer sig och att personliga egenskaper som

    öppenhet, lyhördhet, engagemang samt noggrannhet framstår som givna

    egenskaper att besitta.

  • 29.
    Eriksson, Magnus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Denkji, Jack
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Vattenskador i byggnader: Hur de teoretiska branschreglerna fungerar i praktiken2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vattenskador kostar mer än 6 miljarder kronor per år för fastighetsägare i Sverige. Det är en

    siffra som försäkringsbolagen vill och arbetar med att få ner.

    Det sker ständigt nya byggnationer i Sverige, dagens teknik är mycket mer avancerad än förr i

    tiden och det krävs större kunskap för att inte bygga fel. Materialen, byggmetoderna blir fler

    och mer komplexa, material som ska samverka med varandra och byggas in i väggarna där det

    inte syns om det blir en läcka. Idag är det fler yrkesgrupper som ska sammarbeta med

    varandra, fler lagar och regler som ska följas vilket innebär att jobbet blir mycket mer

    komplext. Hantverkarna måste vara teoretiskt utbildade inom material och säkert vatten

    byggande idag för att få bra kunskap och förståelse för sitt jobb.

    Syftet med rapporten är främst att undersöka hur det teoretiskt enligt lagarna och reglerna ska

    byggas och hur det faktiskt utförs i praktiken.

    Rapporten behandlar vattenskador som uppkommer inomhus i villor. De teoretiska lagar och

    regler som undersöks kommer att vara från de nyaste versionerna som är aktuella och gäller

    idag.

    Metoden som används i detta arbete är i huvudsak en kvalitativ studie i form av intervjuer,

    möten och kontakt med aktörerna i branschen. Aktörerna som intervjuats är VVS-montörer,

    yrkesförberedande skola, vuxenutbildning, försäkringsbolag, plattsättare, mattläggare,

    materialåterförsäljare andra företag i branschen.

    Samarbete med Länsförsäkringarna AB Dalarna har skett genom hela projektet.

    Resultatet av undersökningarna visar att det finns en klyfta mellan hur det teoretiskt är sagt att

    det ska byggas och hur det byggs i praktiken. Författningarna säger att det ska byggas så att

    det inte ska uppstå någon vattenskada, men ändå sker detta. Det tyder på att det finns en klyfta

    mellan teorin och praktiken. Problemet för hantverkarna är bland annat stress, okunskap och

    otydliga branschregler, prispress, bristande samordning, kunder som kommer med ändringar

    eller med egna bristande material, även kunder som vill ha allt så billigt och snabbt som

    möjligt m.m.

    Problemet med branschreglerna (Säkra våtrum, Byggkeramikrådets branschregler för våtrum

    och Säkervatteninstallation) är att de är för akademiskt och juridiskt skrivna. Det blir därmed

    väldigt svårt för hantverkare, lärlingar och elever att ta in och förstå vad som står. Dessutom

    är samordningen mellan de olika yrkesgrupperna för dålig. En lösning kan vara att ge

    utbildning till snickarna så att de får mer kunskap om VVS-montörens yrke.

    Slutsatsen av detta arbete är att det finns en klyfta mellan hur våtrum teoretiskt ska byggas

    och hur våtrum byggs i praktiken. Branschreglerna måste bli ännu bättre skrivna och

    utformade. Informationen som finns måste komma ut på ett bättre sätt, samspelet mellan

    utbildarna och hantverkarna måste fungera så att hantverkarna lär sig allt och det blir tydligt

    vad som gäller.

    Ett exempel som är tydligt på att det finns ett problem med hur branschreglerna är utformade,

    är att de flesta intervjutagarna i den här undersökningen ansåg att branschreglerna var för

    otydliga och svårlästa.

    Väldigt många anser även att branschreglerna inte fungerar som de ska vid ROT arbeten

    eftersom det i praktiken är väldigt svårt att motivera kunden ekonomiskt att bygga helt efter

    branschreglerna. I ROT arbeten kan det bli väldigt stora och dyra förändringar för att uppnå

    branschreglernas standard. Då används avvikelser som kunderna inte har så stor kunskap om

    och vad de innebär.

  • 30.
    Eriksson, Marie-Louise
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Korrelation mellan spårriktningsåtgärder och befästningstyp, ballastålder, rälåder samt rälvikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har konstaterat att den svenska järnvägen har eftersatt underhåll. För transportförsörjningen ska bli tillfredställande på lång sikt krävs det att det görs rätt förebyggande åtgärder. Syftet med den här rapporten är att analysera hur befästningstyp, ballastålder, rälålder och rälvikt påverkar behovet av spårriktningsåtgärder på det svenska järnvägsnätet. Syftet är också att klargöra om föreliggande metod är användbar för fortsatta analyser inom området.

    Arbetet utgick från Trafikverkets infrastrukturdata från åren 2007-2013 innehållande information om spårriktningar, befästningstyper, räler, ballast, andel gods- och persontrafik samt trafikmängd. Ett urval genomfördes för att förenkla studien och därefter användes Excel för att korrelera data. Analysen kring befästningstyp genomfördes på spårmeternivå medan den för räl och ballast gjordes på bandelsnivå.

    En analys, viktad för trafikmängd med avseende på bruttoton och antal tåg, visar att den befästningstyp som kräver flest spårriktningsåtgärder är Rälsspik medan den befästningstyp som idag används vid nybyggnationer, Pandrol Fastclip, är bland de som kräver minst. Medianålder för spårriktningsåtgärder blev både för ballast och räl 22 år. Den rälmedelvikt som spårriktas mest är enligt resultatet 50kg/m, vilket också är den mest förekommande rälvikten för de bandelar som ingått i studien.

    Metoden som använts i rapporten ger en bra grund för vidare studier men bör utvärderas och utvecklas för att användas vid framtagning av samhällsekonomiska effektmodeller för underhåll på järnvägsnätet.

  • 31.
    Erlingsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Tillskottseffektens påverkani klimatkammare: En fallstudie av U-värdet för en massivträskiva2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Näringslivet i Dalarna har efterfrågat möjligheten att testa byggkomponenters energiprestanda för att utveckla dessa ytligare ur energisynpunkt. Högskolan Dalarna har i och med det investerat i en klimatkammare. I klimatkammaren skapas det två klimat, ett kallt utomhusklimat och ett varmt inomhus klimat.

    En av de första byggkomponenter som testades var en massivträskiva. De initiala mätningarna av massivträskivan påvisade ett bättre U-värde än teoretiskt förväntat. Detta stärkte behovet av att innan fortsatta mätningar kunde göras utreda orsaken till avvikelsen. Därmed ändrades huvudinriktningen på examensarbetet till att utveckla metoden för klimatkammaren. Fokus lades på att ta fram beräkningsmodeller för tillskottseffekt till mätlådan i klimatkammaren, då denna tillskottseffekt inte var implicerad.

    Massivträskivan testades vid fyra olika ute temperaturer, +10°C, 0°C, -10°C och -20°C. Resultatet från massivträskivan var att U-värdet förbättrades vid kallare temperatur men de var alla bättre än teoretiskt förväntat.

    Tre olika beräkningsmodeller för tillskottseffekt har arbetats fram och applicerats på mätdata för en kalibreringsvägg med kända termiska egenskaper. Resultatet från beräkningsmodellerna visar att kalibreringen av klimatkammaren är bristfällig vid 0°C då kalibreringsväggens U-värde är cirka 4.5 % bättre än vad de borde vara, vid de andra kalibrerings temperaturer är skillnaden endast 1 %.

    Slutsatsen är att klimatkammaren på Högskolan Dalarna behöver finjusteras och om kalibreras för att få verifierbara resultat för U-värdes mätningar.

  • 32.
    Fiedler, Frank
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik.
    Bales, Chris
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik.
    Persson, Jannika
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Gustavsson, Marcus
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik.
    Kovacs, Peter
    RISE.
    Hemlin, Olleper
    RISE.
    Ollas, Patrik
    RISE.
    Thuvander, Liane
    Chalmers Tekniska Högskolan.
    Femenías, Paula
    Chalmers Tekniska Högskolan.
    Lundin, Michelle
    Chalmers Tekniska Högskolan.
    Larsson, David
    Solkompaniet.
    Miljontak Delprojekt 2: Sammanfattning av litteratursammanställning2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Franzon, Joffe
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Hur en armerad betongbalk dimensioneras för hål i livet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I projekteringsstadiet dyker det ofta upp konflikter mellan installationer och stomme. I

    flervåningshus så går det att göra stora vinster av att kunna ta hål i betongbalkar för att

    föra installationerna genom dem. Det är kunskapen om hur balken ska dimensioneras för

    större hål som inte är allmän känt.

    Två betonghandböcker med olika beräkningssätt har därför analyserats för att utvärdera

    vilken av dessa som skulle kunna ligga till grund för en beräkningsmall. Förutsättningarna

    avgränsades till balkar som är slakarmerade med rektangulärt tvärsnitt samt kvadratiska

    eller rektangulära hål.

    Beräkningsprogrammet Mathcad användes för att göra två beräkningsmallar för den

    svenska och norska metoden. Som beräkningsexempel användes dimensioner och laster

    från ett forskningsprojekt i Egypten 2005. I det projektet utsattes balken för belastning till

    brott. Deras teoretiska brottkapacitet stämde bra överens med de praktiska värdena.

    En jämförelse i armeringsmängd och utförande gjordes mellan de tre olika modellerna.

    Det visade sig att den norska modellen var den som mest liknade den egyptiska.

    Armeringsarrangemanget i den norska var densamma som det egyptiska, den hade dock

    lite mindre armeringsmängd.

    Den svenska modellen ansågs inte vara tillförlitlig att användas vid projektering. Eftersom

    den norska modellen hade lite mindre armeringsmängd ansågs det nödvändigt att tillägga

    en säkerhetsfaktor eller en provtryckning för att säkerställa kapaciteten.

  • 34.
    Fredin, Andreas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Snöborgs, Oscar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Energimässig och kostnadsmässig jämförelse av FTX och FX system i landet: Jämförelse av två alternativa renoverings lösningar för värmeåtervinning i flerbostadshus2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport omfattar en energimässig och geografisk jämförelse mellan två alternativa renoveringslösningar för värmeåtervinning i flerbostadshus. Jämförelsen omfattar ett flerbostadstyphus som är representativt för miljonprogrammet, och genomfördes på grund av den debatt som pågår om vilket system som fungerar bäst vid renovering av flerbostadshus. Projektarbetet genomfördes med simuleringar i programmet TMF-Energi 2.2 framtaget av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

    Rapportens syfte var att ta fram två geografiska representationer för Sverige som skulle visa var i landet två olika ventilations- och värmeåtervinningssystem fungerade mest primärenergi- samt energikostnadseffektivt.

    Resultaten visade att det inte fanns någon gräns eller gråzon i landet, FTX-systemet var mer effektivt inom primärenergianvändning men inte lika energikostnadseffektivt, FX-systemet visade högre primärenergiförbrukning i hela landet men var mest energikostnadseffektivt.

    Diskussionsdelen i rapporten innehåller diskussion över en rad olika ämnen t.ex. primärenergifaktorer, hur BBR kraven klaras, ”smutsig” el och hur en byggnads lufttäthet påverkar resultatet.

    Slutsatserna för arbetet innefattar att FTX-systemet är mest primärenergieffektivt och FX-systemet mest energikostnadseffektivt. Det blev ingen gråzon eller gräns i landet för det valda testobjektet, och FTX-systemet påverkas mer av varierande lufttätheter än FX-systemet.

  • 35.
    Frid, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Solcellsdrivet FTX-system för miljonprogramshus: Tjärna Ängar, Borlänge2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet omfattade undersökning och framtagande av ett solcellssystem med förmåga att försörja ett FTX-system i ett flerbostadshus från miljonprogrammet med el. För att kunna bedöma storlek och utformning av komponenter har information tagits genom:

    • Informationssökning via databaser, kurslitteratur och intervjuer
    • Simuleringar av solceller i datorprogrammet PVSYST
    • Modulering av ventilationskanaler i datorprogrammet MagiCAD

    Syftet var främst att undersöka om det gick att få fram ett teoretiskt fungerande system med avseende på både solceller och ventilation. Beroende på vad resultatet blev skulle även ekonomin i projektet undersökas.

    Undersökningen visade att det teoretiskt ska gå att installera solceller för elframställning som klarar av att täcka FTX-systemets elbehov på årsbasis. Solcellerna bedöms även producera tillräckligt med el för viss övrig elkrävande utrustning under stora delar av året. Det visade sig även att det skulle gå att få solcellerna ekonomiskt lönsamma om en kalkyltid på 14 år används. Metoden som använts för dessa resultat är noga beskriven och är med små förändringar tillämpbar för ett stort antal byggnader i det svenska byggnadsbeståndet.

    En viktig slutsats är att om fastighetsägarna kan se 15 år fram i tiden för en investering i solenergi, skulle det innebära inte bara miljömässiga utan även ekonomiska vinster. Det finns redan idag kunnande, teknik och produkter för att utvinna en stor del av fastigheternas elbehov genom solens energi.

  • 36.
    Gesar, Daniel
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Hansson, Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Uppvärmningslösningars klimat- och resurspåverkan i Dalarna: Jämförelse mellan fjärrvärme och andra uppvärmningslösningars klimat- och resurspåverkan beroende på renoveringsstrategi och geografisk placering i Dalarna2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att nyttja jordens resurser på bästa sätt är det viktigt att använda rätt energityp till dess mest effektiva ändamål. Att energieffektivisera och minska utsläppen av växthusgaser är något som har fått mycket uppmärksamhet under 2000-talet och är fortsatt en högt prioriterad fråga i dagens samhälle.

    Detta examensarbete syftar till att jämföra byggnaders klimat- och resurspåverkan inom Dalarnas fjärrvärmenät. Genom olika renoveringssenarier påverkas en byggnads primärenergianvändning och utsläpp av koldioxid olika beroende på vart i Dalarna den är placerad. I arbetet ingår även en jämförelse av vanliga värmesystem jämfört med Dalarnas kommuners fjärrvärmesystem. Vid jämförelserna användes data från en byggnadssimulering för att simulera olika förhållanden i byggnaden. Beräkningar och jämförelser av resultaten belyser vilka faktorer som har stor inverkan på energianvändning, utsläpp samt vilka åtgärder som ger den bästa förändringen.

    Resultaten visar att variationen är stor mellan fjärrvärmesystemen i Dalarnas kommuner och de olika värmesystemen, där kommunernas bränslemix har en stor inverkan på resultatet. Bränslen med höga primärenergifaktorer leder till en stor ökning av primärenergianvändningen. Eftersom el har en hög primärenergifaktor är det viktigt att minimera elanvändningen. Renoveringsresultaten tyder på att en sänkning av inomhustemperaturen ger den största förändringen i primärenergianvändning och koldioxidutsläpp. Att installera en frånluftsvärmepump till fjärrvärmesystemet är överlag sämre ur miljösynpunkt. Att byta till en oljepanna är mycket dåligt i samtliga kommuner medan en pelletspanna kan minska koldioxidutsläppen i stora kommuner.

  • 37.
    Goldheim Jämthagen, Fredrik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Reyier, Marcus
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Behovsstyrning av ett småhus: Behovsstyrning av värme, ventilation, belysning och dess påverkan på energianvändningen i ett småhus2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alla människor använder någon form av energi för att leva. En baksida av detta

    är att det medför en klimatpåverkan eftersom energianvändningen är större än

    vad jorden klarar av. Sverige har satt ett mål att energianvändningen skall bli

    20% effektivare år 2020. Boverkets byggregler har flera styrmedel där

    energianvändningen påverkas i hög grad. Bland annat mäts energiprestandan i

    primärenergital. I BBR finns riktlinjer för luftomsättning och flöden av ventilation.

    Dessa påverkar uppvärmningen i en byggnad. Samtidigt finns möjligheten att

    reducera flödet och omsättningen när inget behov finns. För att påverka

    energianvändningen i en byggnad kan behovsstyrning av energisystemen

    användas. Inomhusklimatet kan då påverkas beroende på ifall människor

    befinner sig i utrymmet. Studiens syfte är bland annat att redogöra skillnader i

    köpt energi mellan behovsstyrt och icke behovsstyrt inomhusklimat.

    För att utgå från ett enhetligt småhus valdes i studien att utgå från Dalarnas villa.

    Det är ett modernt tvåplanssmåhus med stora fönsterpartier. Huset uppförs

    mellan Borlänge och Falun. Behovsstyrning i ett småhus är relativt outforskat

    område. RISE utför i skrivande stund en studie. Där undersöks möjligheten till att

    behovsstyra ventilation i bostäder. För att möjliggöra effektiv behovsstyrning

    behövs flera sensorer och börvärden definieras samt ett styrsystem som

    möjliggör kommunikation mellan sensorerna. Testobjektet användes för att

    beräkna energianvändningen med olika grad av behovsstyrning. Beräkningarna

    utfördes på tre olika sätt för att verifiera resultatet. Dessa tre var: handberäkning,

    TMF energi 7.11 samt IDA ICE. De olika sätten väger in olika många parametrar

    och data. Med IDA ICE byggdes en teoretisk modell upp och flera simuleringar

    utfördes. Resultatet av beräkningarna skiljer sig relativt lite åt mellan de olika

    utförandena. Det som samtliga beräkningarna visar på är att möjligheten finns

    för att minska energianvändningen med behovsstyrning.

    Vid behovsstyrning av belysning, värme och ventilation kan en minskning av

    energianvändningen bli 26 % exklusive hushållsel och varmvatten . Detta beror

    på att värmeförlusterna minskas effektivt med mindre luftflöde och lägre

    inomhustemperatur när ingen människa vistas i utrymmet. Möjligheten av

    behovsstyrning i detta småhus ses som goda, men för att optimera

    behovsstyrningen krävs ett väl injusterat styrsystem.

  • 38. Gu, Yaxiu
    et al.
    Zhang, Xingxing
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik.
    Myhren, Jonn Are
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Han, Mengjie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Chen, Xiangjie
    Yuan, Yanping
    Techno-economic analysis of a solar photovoltaic/thermal (PV/T) concentrator for building application in Sweden using Monte Carlo method2018Ingår i: Energy Conversion and Management, ISSN 0196-8904, E-ISSN 1879-2227, Vol. 165, s. 8-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The solar energy share in Sweden will grow up significantly in next a few decades. Such transition offers not only great opportunity but also uncertainties for the emerging solar photovoltaic/thermal (PV/T) technologies. This paper therefore aims to conduct a techno-economic evaluation of a reference solar PV/T concentrator in Sweden for building application. An analytical model is developed based on the combinations of Monte Carlo simulation techniques and multi energy-balance/financial equations, which takes into account of the integrated uncertainties and risks of various variables. In the model, 11 essential input variables, i.e. average daily solar irradiance, electrical/thermal efficiency, prices of electricity/heating, operation & management (OM) cost, PV/T capital cost, debt to equity ratio, interest rate, discount rate, and inflation rate, are considered, while the economic evaluation metrics, such as levelized cost of energy (LCOE), net present value (NPV), and payback period (PP), are primarily assessed. According to the analytical results, the mean values of LCOE, NPV and PP of the reference PV/T connector are observed at 1.27 SEK/kW h (0.127 €/kW h), 18,812.55 SEK (1881.255 €) and 10 years during its 25 years lifespan, given the project size at 10.37 m2 and capital cost at 4482–5378 SEK/m2 (448.2–537.8 €/m2). The positive NPV indicates that the investment on the selected PV/T concentrator will be profitable as the projected earnings exceeds the anticipated costs, depending on the NPV decision rule. The sensitivity analysis and the parametric study illustrate that the economic performance of the reference PV/T concentrator in Sweden is mostly proportional to solar irradiance, debt to equity ratio and heating price, but disproportionate to capital cost and discount rate. Together with additional market analysis of PV/T technologies in Sweden, it is expected that this paper could clarify the economic situation of PV/T technologies in Sweden and provide a useful model for their further investment decisions, in order to achieve sustainable and low-carbon economics, with an expanded quantitative discussion of the real economic or policy scenarios that may lead to those outcomes.

  • 39.
    Gunnars, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Byggsats till attefallshus av sandwichkonstruktioner: Hur en byggsats planeras och kan sammanfogas2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sandwichkonstruktioner används för att tillverka många olika produkter och konstruktionerna har hög hållfasthet och låg vikt. Företaget Dala Laminat tillverkar och säljer sådana konstruktioner. Nu vill de bredda sin marknad och börja tillverka hus. De har tagit fram konstruktioner till en 1,5-plansvilla och vill testa dessa i ett attefallshus. I detta examensarbete ska en ritningssats till attefallshuset tas fram. Syftet med arbetet är att se till att kundens önskemål i möjligaste mån uppfylls och att tillämpliga lagkrav och bestämmelser följs för attefallshuset samt att ta fram ritningar. Handlingarna ska kunna användas direkt i Dala Laminats fabriker för att tillverka de element som behövs för att bygga huset. Det finns lagar och regler som gäller för attefallshus, dessa handlar bland annat om måttbestämmelser kopplade till borttaget krav av bygglov. Det finns även bestämmelser vad gäller installationer i ett hus som måste följas. Arbetet gjordes som en fallstudie. Det var viktigt att Dala Laminat hela tiden granskades och sågs mer som en beställare än som en källa. Referenser vad gäller husbyggsatser och sammanfogningsmetoder presenterades och granskades. Även Dala Laminats konstruktioner och företagets produktionsförutsättningar presenterades. Därefter förde slutkunden fram sina önskemål om attefallshusets utformning och funktioner. Baserat på dessa förutsättningar och krav togs kompletta ritningar över attefallshuset fram. Eftersom attefallshuset ännu inte är byggt är det svårt att veta hur det kommer att fungera i praktiken även om alla regler och bestämmelser har följts. Sammanfogningarna valdes att göras som förslag i och med den låga erfarenheten av materialet. Sandwichkonstruktioner är ett komplicerat material att räkna på i teorin. Dock är det ett enkelt material i praktiken vad gäller att tillverka och hantera. En felkälla i arbetet är de tolkningar som gjorts vid granskningen av arbetets referenser. Metoden för hur byggsatsen har gjorts kan tillämpas för många olika slags byggsatser. Eftersom inga tidigare studier i ämnet påträffades kommer arbetet att bidra med kunskap i ämnet.

  • 40.
    Gustafsson, Annica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Granberg, Per
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Energieffektivisering av klimatskal i tropiskt klimat: Fallstudie av en byggnad i Surabaya, Indonesien2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien omfattar en undersökning av en byggnad i Surabaya, Indonesien

    belägen på universitet UBAYA. Användningen av luftkonditionering ökar kraftigt i

    utvecklingsländer. Detta gör att behovet av förbättringar i såväl

    klimatanläggningar som i byggnader kommer att vara nödvändiga för att inte

    orsaka ytterligare påfrestningar på miljön genom ökad energianvändning

    Syftet med studien är att hitta energibesparande åtgärder på byggnadens

    klimatskal med hänsyn till det tropiska klimatet utan att orsaka fuktproblem i

    ingående byggnadsdelar.

    Byggnaden fungerar i dagsläget bra ur fuktsynpunkt och har inga direkt synliga

    skador orsakade av fuktproblem i konstruktionen. Däremot påvisar det höga uvärdet

    för byggnaden dess ineffektivitet gällande energibehov. Fyra olika

    åtgärdsförslag med utgångspunkt i den nuvarande konstruktionen presenteras i

    studien. Åtgärdsförslagen utvärderas ur fuktsynpunkt med programmet WUFI

    samt ur ett energimässigt perspektiv med programmet Polysun.

    Resultatet visar att störst energibesparing kan ske genom att isolera taket då det

    visar sig vara en stor värmekälla till byggnaden. Denna åtgärd innebär samtidigt

    en viss risk för fuktproblem på grund av höga relativa fukthalter och

    temperaturer. Även en tätning av de nuvarande läckagen i byggnaden påverkar

    energiförbrukningen i stor utsträckning, vilket gör dessa två åtgärder till den

    bästa kombinationen för att sänka energiförbrukningen. Att byta ut nuvarande

    englaskassetter mot tvåglas samt isolera de befintliga ytterväggarna är de

    åtgärder som påverkar energibehovet minst.

    Några av de slutsatser som dras ur studien är att totalt sett kan byggnadens

    energiförbrukning sänkas med 50 % om samtliga åtgärdsförslag genomförs.

    Fuktriskerna ökar vid isoleringsåtgärder men är genomförbara.

  • 41.
    Gustafsson, Elina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Persson, Jannika
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Miljövänliga material i villakonstruktion: En jämförande studie av fyra olika vägg- och vindsbjälklagsförslag gällande miljö och hälsa, med fuktanalys och U-värdesberäkningar.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Medvetenheten om hur viktigt det är att värna om miljön är idag stor och ökar ständigt. Den ökande kunskapen har lett till en stigande efterfrågan av miljövänliga material och intresset av att bygga och bo på ett sätt som inte är skadligt för hälsan och miljön har vuxit. En ökad efterfrågan har därefter skett hos hustillverkaren Fiskarhedenvillan och därför har denna undersökning utförts.

    Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter det finns att byta ut något eller några material ur Fiskarhedenvillans konstruktion till material som uppfyller högre krav på hälso- och miljövänlighet. De framtagna konstruktionernas U-värde ska förbli likvärdiga eller förbättras. Den viktigaste aspekten i övrigt är att undersöka hur väl de nya konstruktionsförslagen klarar fuktpåverkan. De material som gavs förslag till ändring är vindskyddsskiva, isolering, tätskikt, tejp och invändig beklädnad.

    Studien utfördes genom att ingående undersöka material som kunde vara tänkbara och aktuella för förslagen som skulle tas fram. Detta gjordes genom att söka relevant information via databaser, rapporter, tillverkares hemsidor och från andra byggrelaterade webbsidor och böcker. Fuktsimuleringarna och U-värdesberäkningarna utfördes i simuleringsprogrammet WUFI pro 5.3. En enkät skickades även ut till Fiskarhedenvillans agenter för att undersöka bostadsmarknadens intresse av att byta till miljövänliga material i villakonstruktioner.

    Undersökningen resulterade i fyra funktionella ytterväggsförslag med vindsbjälklag, som har tagits fram utifrån syftets områden. Resultatet visar att alla konstruktioner klarar fuktpåverkan, utom Förslag 3 med returpappersbaserade isolerskivor i ytterväggskonstruktionerna, där relativa fuktigheten under hela året ligger på så höga nivåer att risk för mögel- och fuktskador finns. Resultatet av U-värdesberäkningarna visar att ytterväggs- och vindsbjälklagsförslagen har snarlika u-värden som Fiskarhedenvillans nuvarande konstruktion, förutom Förslag 4 med hampaisolering som för ytterväggskonstruktionen behövdes utökas med 10cm isolering för att uppnå samma U-värde. I vindsbjälklaget behölls samma tjocklek och u-värdet fick förbli lite sämre jämtemot de andra. Resultatet från enkäten visar att över hälften av agenterna upplevt en efterfrågan från potentiella kunder att byta ut material till mer miljövänliga.

    Den viktigaste slutsatsen är att det går att byta ut material i en vanlig villakonstruktion samtidigt som man behåller konstruktionens kapacitet och klarar fuktpåverkan lika bra. Eftersom att enkäten visar att kunder är villiga att betala mer för att få ändra på konstruktionen tror vi inte att det kommer vara några större problem för Fiskarhedenvillan att etablera en konstruktionsmöjlighet med miljövänliga material.

  • 42.
    Gustafsson, Marcus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energi och miljöteknik. KTH.
    Bales, Chris
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energi och miljöteknik.
    Myhren, Jonn Are
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Holmberg, Sture
    KTH.
    Techno-economic analysis of three HVAC retrofitting options2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Accounting for around 40% of the total final energy consumption, the building stock is an important area of focus on the way to reaching the energy goals set for the European Union. The relatively small share of new buildings makes renovation of existing buildings possibly the most feasible way of improving the overall energy performance of the building stock. This of course involves improvements on the climate shell, for example by additional insulation or change of window glazing, but also installation of new heating systems, to increase the energy efficiency and to fit the new heat load after renovation. In the choice of systems for heating, ventilation and air conditioning (HVAC), it is important to consider their performance for space heating as well as for domestic hot water (DHW), especially for a renovated house where the DHW share of the total heating consumption is larger.

    The present study treats the retrofitting of a generic single family house, which was defined as a reference building in a European energy renovation project. Three HVAC retrofitting options were compared from a techno-economic point of view: A) Air-to-water heat pump (AWHP) and mechanical ventilation with heat recovery (MVHR), B) Exhaust air heat pump (EAHP) with low-temperature ventilation radiators, and C) Gas boiler and ventilation with MVHR. The systems were simulated for houses with two levels of heating demand and four different locations: Stockholm, Gdansk, Stuttgart and London. They were then evaluated by means of life cycle cost (LCC) and primary energy consumption. Dynamic simulations were done in TRNSYS 17.

    In most cases, system C with gas boiler and MVHR was found to be the cheapest retrofitting option from a life cycle perspective. The advantage over the heat pump systems was particularly clear for a house in Germany, due to the large discrepancy between national prices of natural gas and electricity. In Sweden, where the price difference is much smaller, the heat pump systems had almost as low or even lower life cycle costs than the gas boiler system. Considering the limited availability of natural gas in Sweden, systems A and B would be the better options. From a primary energy point of view system A was the best option throughout, while system B often had the highest primary energy consumption. The limited capacity of the EAHP forced it to use more auxiliary heating than the other systems did, which lowered its COP. The AWHP managed the DHW load better due to a higher capacity, but had a lower COP than the EAHP in space heating mode. Systems A and C were notably favoured by the air heat recovery, which significantly reduced the heating demand.

    It was also seen that the DHW share of the total heating consumption was, as expected, larger for the house with the lower space heating demand. This confirms the supposition that it is important to include DHW in the study of HVAC systems for retrofitting.

  • 43.
    Gustafsson, Marcus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energi och miljöteknik. KTH.
    Dermentzis, Georgios
    Univeristy of Innsbruck.
    Myhren, Jonn Are
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Bales, Chris
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energi och miljöteknik.
    Ochs, Fabian
    Univeristy of Innsbruck.
    Holmberg, Sture
    KTH.
    Feist, Wolfgang
    Energy performance comparison of three innovative HVAC systems for renovation through dynamic simulation2014Ingår i: Energy and Buildings, ISSN 0378-7788, E-ISSN 1872-6178, Vol. 82, s. 512-519Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, dynamic simulation was used to compare the energy performance of three innovativeHVAC systems: (A) mechanical ventilation with heat recovery (MVHR) and micro heat pump, (B) exhaustventilation with exhaust air-to-water heat pump and ventilation radiators, and (C) exhaust ventilationwith air-to-water heat pump and ventilation radiators, to a reference system: (D) exhaust ventilation withair-to-water heat pump and panel radiators. System A was modelled in MATLAB Simulink and systems Band C in TRNSYS 17. The reference system was modelled in both tools, for comparison between the two.All systems were tested with a model of a renovated single family house for varying U-values, climates,infiltration and ventilation rates.It was found that A was the best system for lower heating demand, while for higher heating demandsystem B would be preferable. System C was better than the reference system, but not as good as A or B.The difference in energy consumption of the reference system was less than 2 kWh/(m2a) betweenSimulink and TRNSYS. This could be explained by the different ways of handling solar gains, but also bythe fact that the TRNSYS systems supplied slightly more than the ideal heating demand.

  • 44.
    Gustafsson, Marcus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energi och miljöteknik. KTH.
    Myhren, Jonn Are
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Bales, Chris
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energi och miljöteknik.
    Comparison of two HVAC renovation solutions: A case study2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Within the aging building stock of Europe, there is great potential of saving energy through renovation and upgrading to modern standards, and to thereby approach the internationally set goals of lower energy use. This paper concerns the planned renovation of the building envelope and HVAC systems in a multi-family house in Ludwigsburg, Germany. Five systemic HVAC solutions were compared, with special focus on two systems: A) Balanced ventilation with HRC + Micro heat pump, and B) Forced exhaust ventilation + Heat pump with exhaust air HRC + Ventilation radiators. Given the predicted heating demand and ventilation rate of the house after renovation, the performance of the two systems was compared, alongside three common systems for reference. Calculations were made using TMF Energi, a tool developed by SP Technical Research Institute of Sweden.

       Both systems A and B were found to have the lowest electrical energy use together with the ground source heat pump system for the assumed conditions. For other assumptions, including different climate and degree of insulation, some differences between these three systems were noted. Most significant is the increased electrical use of system B for higher heating loads due to limitations in the power available from the heat source, exhaust air, which is dependent on the ventilation rate.

  • 45.
    Gustafsson, Marcus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energi och miljöteknik. KTH.
    Swing Gustafsson, Moa
    Falu Energi och Vatten.
    Myhren, Jonn Are
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Bales, Chris
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energi och miljöteknik.
    Holmberg, Sture
    KTH.
    Economic and environmental analysis of energy renovation measures for a district heated multi-family houseManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Renovation of existing buildings plays an important part in the work towards European climate and energy goals. The present paper treats energy efficiency renovation measures for a district heated Swedish multi-family house, evaluated through dynamic simulation. Five HVAC systems were studied in combination with three renovation levels, starting from basic renovation to maintain functionality and then adding 1) better insulating windows and flow-reducing water taps, and 2) additional insulation on roof and façade. The HVAC systems were based on the existing district heating substation and included mechanical ventilation with heat recovery and different configurations of exhaust air heat pump. Life cycle cost, discounted payback period, primary energy consumption, CO₂ emissions and non-renewable energy use were assessed for all combinations.

    The system with the lowest cost and environmental impact was, in most cases, the one where district heating and heat pump were combined for both heating and DHW. Low-temperature heating improved the performance factor of the heat pump, but reduced the heat output and increased the need for backup heating. Changing windows and water taps was found to be profitable, while additional insulation reduced the environmental impact but increased the life cycle cost.

  • 46.
    Gustafsson, Marcus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik.
    Swing Gustafsson, Moa
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik.
    Myhren, Jonn Are
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Bales, Chris
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik.
    Holmberg, Sture
    Techno-economic analysis of energy renovation measures for a district heated multi-family house2016Ingår i: Applied Energy, ISSN 0306-2619, E-ISSN 1872-9118, Vol. 177, s. 108-116Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Renovation of existing buildings is important in the work toward increased energy efficiency and reduced environmental impact. The present paper treats energy renovation measures for a Swedish district heated multi-family house, evaluated through dynamic simulation. Insulation of roof and façade, better insulating windows and flow-reducing water taps, in combination with different HVAC systems for recovery of heat from exhaust air, were assessed in terms of life cycle cost, discounted payback period, primary energy consumption, CO2 emissions and non-renewable energy consumption. The HVAC systems were based on the existing district heating substation and included mechanical ventilation with heat recovery and different configurations of exhaust air heat pump.Compared to a renovation without energy saving measures, the combination of new windows, insulation, flow-reducing taps and an exhaust air a heat pump gave up to 24% lower life cycle cost. Adding insulation on roof and façade, the primary energy consumption was reduced by up to 58%, CO2 emissions up to 65% and non-renewable energy consumption up to 56%. Ventilation with heat recovery also reduced the environmental impact but was not economically profitable in the studied cases. With a margin perspective on electricity consumption, the environmental impact of installing heat pumps or air heat recovery in district heated houses is increased. Low-temperature heating improved the seasonal performance factor of the heat pump by up to 11% and reduced the environmental impact.

  • 47.
    Hammar, Mimmi
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Utformning av arbetsmetod för betongreparationer med PPA, preplaced aggregate2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vanlig betong består av ballast, cement, vatten och eventuellt tillsatsmedel. Detta

    blandas samman till en homogen massa som sedan placeras i form där det härdar

    under värmeutveckling. Under härdningen uppstår krympningar i cementen som

    orsakar spänningar. Genom att använda sig av större andel ballast i betongen kan

    krympningen reduceras.

    Fram till 1980-talet var en metod där ballasten först packades i en gjutform och sedan

    injekterades med cementbruk som band samman stenarna vanlig för att bygga och

    reparera betongkonstruktioner. Denna betong kallas bland annat för

    injekteringsbetong, two-stage concrete eller preplaced aggregate (PPA). Genom

    reparationen av Gamla Årstabrons valv 2007 fick PPA-betong en pånyttfödelse då

    reparationen krävde en betong med minimal krympning för att krympspänningarna

    inte skulle slita sönder underliggande konstruktion.

    Vid byggandet av Citybanans järnvägsbro, som sträcker sig mellan Älvsjö och

    Årstaberg i Stockholm, upptäcktes skador på undersidan av de balkar som gjutits för

    att bära delar av spårbanan. Dessa skador behövde åtgärdas och beställaren,

    Trafikverket, valde att reparera bron med PPA. Tack vare entreprenören E-Schakt har

    författaren fått möjligheten att följa arbetet med PPA-reparationerna och

    sammanställa denna rapport vars syfte var att utveckla arbetsmetoden och försöka

    hitta alternativa lösningar till utförandet.

    Arbetet genomfördes genom platsbesök och intervjuer med personer som bidrog med

    information, erfarenheter och nyttiga infallsvinklar. En litteraturstudie gjordes för att

    samla grundläggande information om vilka egenskaper betong och PPA har och hur

    dessa egenskaper påverkar utförandet

    Rapporten visar att form utav plexiglas och en helt rund ballast skulle kunna förenkla

    arbetet och förbättra resultatet. Dessutom framkommer att samarbete, engagemang

    och gemensam uppfattning om varför just PPA används är viktigt för ett lyckat

    slutresultat.

  • 48.
    Hanses, Axel
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Brossberg, Klas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Infästningsmetoder för prefabricerade fasadelement2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det var ungefär 50 år sedan miljonprogrammet genomfördes och idag har

    många av dessa hus ett stort behov av renovering. Energianvändningen i dessa

    hus är höga och för att möta dagens krav behöver åtgärder göras. Ett sätt att

    energieffektivisera hus från miljonprogrammet är att montera prefabricerade

    fasadelement på den befintliga fasaden.

    Denna studie har som syfta ta fram infästningsmetoder till Dalahus

    prefabricerade fasadelement. Studien börjar med att undersöka vilka hus- och

    fasadtyper som förekommer under miljonprogrammet. Efter att ha undersökt

    vanliga hustyper valdes lamellhus samt skivhus. Sedan undersöktes tidigare

    projekt där de har använt prefabricerande fasadelement som monterats på

    befintlig fasad.

    Efter att ha granskat ritningar över hustyperna visade det sig att det är

    komplicerat att fästa fasadelement på miljonprogramshus utan att göra ingrepp

    på den befintliga fasaden, någonting som BioInnovation helst vill undvika. Tillslut

    togs tre stycken infästningsmetoder fram som mötte BioInnovations krav i största

    möjliga mån.

    En metod där en sockel används om upplag för fasadelementen och två

    andra där en skena eller L-profil används som upplag. Efter det utfördes

    beräkningar på dessa för att kolla om infästningen och fasaden klarar de krafter

    som den kommer att påverkas av.

    Av de hustyper som har analyserats är lamellhus med sandwichelement

    den mest lämpliga fasadtypen för prefabricerad tilläggsisolering. Samt att

    använda L-profiler som infästningsmetod.

  • 49.
    Heier, Johan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik.
    Bergdahl, Martin
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Börjesson, Petter
    Energiexpertis.
    Paketrenovering i småhus med BELOK Totalmetodik: Resultat som beslutsunderlag vid finansiering med energilån?2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att illustrera en metod för att hjälpa ägare av mindre fastigheter att nå en högre energieffektiviseringsgrad vid renovering genom paketering av åtgärder. Metoden som används, BELOK Totalprojekt, utvecklades ursprungligen för användning ilokaler och kommersiella byggnader, men vår ambition i Dalarna är att visa metodens tillämpning även för mindre fastigheter som småhus. Det som avgör fastighetsägarensbeslut om åtgärdspaket är ofta dels osäkerheten kring vad som är rätt åtgärder men också kring kostnaden och lönsamheten med investerat kapital. Metoden som visas i denna rapport kan avsevärt minska dessa osäkerheter och på så vis även underlätta vid kreditgivares bedömning när eventuella lån ska beviljas.

    I den här studien har fyra typiska småhus av olika ålderskategori genomgått en energianalys för att identifiera tekniskt möjliga åtgärder för att minska energianvändningen. Dessa åtgärder har sedan satts samman till ett antal åtgärdspaket för att slutligen lönsamhetsberäknas med hjälp av BELOK Totalverktyg. Resultaten presenteras i form av internräntediagram, vilket ger ett mått på paketets lönsamhet, årsbehov av köpt energi och primärenergi före och efter åtgärderna samt slutligen årlig energikostnad för varje paket.

    Resultatet visar att det går att göra lönsamma åtgärdspaket som når en halvering av energianvändningen (både köpt energi och primärenergi) i 2 av 4 studerade hus. De två hus som klarar av att lönsamt halvera energianvändningen är båda uppvärmda med el utan värmepump eller energiåtervinning på ventilationen. Det ena huset där en lönsam halvering inte är möjlig är uppvärmt med fjärrvärme och det andra är ett nyare hus som är utrustat med värmeåtervinning på ventilationsluften. Om man har ett relativt billigt uppvärmningssätt (fjärrvärme kontra el) eller om byggnaden redan har en låg energianvändning är det svårt att nå en lönsam halvering. Det går dock att hitta mindre åtgärdspaket som är lönsamma och samtidigt innebär en betydande energieffektivisering.

    En annan slutsats från resultaten är att det är relativt enkelt att göra stora besparingar i både köpt energi och primärenergi i ett eluppvärmt hus genom att installera någon form av värmepump. Att installera en värmepump i ett hus uppvärmt med fjärrvärme kan ge en stor besparing i köpt energi, men ger enbart en måttlig besparing i primärenergi. Att byta från el till förnyelsebar energikälla (pellets i detta fall) ger i ett av exemplen en nästan oförändrad användning av köpt energi medan man når en halvering av primärenergianvändningen. Det är alltså viktigt att poängtera att en kostnadseffektivisering med de metoder som används i rapporten inte nödvändigtvis leder till en energieffektivisering i ett större sammanhang, där primärenergi vägs in.

    Denna rapport är resultatet från Lågan-projektet 2014:12 ”BELOK S – exempel påtillämpning i befintliga småhus”. Projektet är finansierat av Lågan (och därmed indirekt av Energimyndigheten), ByggDialog Dalarna samt Högskolan Dalarna genom Energi- och miljökompetenscentrum, EMC. Även tre banker har bidragit med egen tid i form av deltagande i intervjuer samt synpunkter och dessa är Swedbank Falun, Länsförsäkringar bank Dalarna samt Leksands sparbank.

  • 50.
    Hellström, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Maleki, Benjamin
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Kondensrisk i frånluftsfläkt för behovsstyrd ventilation: En experimentell undersökning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige är det väldigt vanligt att villor och småhus har en oisolerad vind, en

    kallvind. Genom att installera ett behovsstyrt frånluftssystem är ett sätt att

    energieffektivisera både äldre hus och nybyggnationer. För att kunna placera en

    frånluftsläkt på kallvinden i ett nordiskt klimat där temperaturer ner till -20 inte är

    ovanligt behövs någon typ av isolering för att förhindra kondens att bildas i

    aggregatet. Syftet med studien var att undersöka vid vilka temperaturer isolering

    behövs och hur tjock isoleringen behöver vara för att undvika fuktutfällning i

    aggregatet. En frånluftsfläkt, isolerade ledningsrör och en fuktig inomhusmiljö

    installerades i klimatkammaren på Högskolan Dalarna för att utföra tester vid

    olika temperaturer och olika isolering. Undersökningen visar att isolering behövs,

    den visar vid vilka temperaturer och isolertjocklekar kondens kan förväntas och

    vad som behövs för att undvika detta. Fuktproblem som skulle kunna uppstå i

    samband med installation av ett behovsstyrt frånluftsystem kan tänkas

    förebyggas med hjälp av resultaten i de här testerna.

123 1 - 50 av 134
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf