Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

Snowboarding är idag en stor vintersport med egen utrustning, kultur och egna elitåkare. För de professionella åkarna eller för de som bara åker för nöjes skull är snowboard en förlängning av deras kropp i rörelse. 

Utformingen av brädorna har förändrats med åren och trots detta saknas vetenskapliga studier inom området. Därför syftar föreliggande undersökning till att kartlägga hur bildspråket hos 240 snowboardar har utvecklats mellan 1980-2010, och därmed fylla en del av detta tomrum som uppkommit i den vetenskapliga dokumentationen. 

Denna undersökning har baserats på en visuell innehållsanalys vilket resulterade i intressanta observationer. Resultaten som framkom var att svaren går att generalisera och att utvecklingen av bildspråket har förändrats under olika årtionden. Snowboardarna från de olika årtiondena har specifika särdrag som denna undersökning belyser.

Att ett bra varumärke kräver en tydlig visuell identitet råder inget tvivel om,

men vad innebär det i praktiken? Syftet med föreliggande studie var att

undersöka tech startups uppfattning om värdet av den visuella identiteten.

Genom semi-strukturerade djupintervjuer med nio respondenter från nio olika

tech startups, samt en affärscoach, undersöker studien således hur tech startup

värderar den visuella identiteten i förhållande till hur de hittills har arbetat med

den.

Den generella uppfattningen, utifrån intervjuerna, visade att den visuella

identiteten är viktig. Samtliga respondenter har uppdaterat den visuella

identiteten en eller ett flertal gånger med anledning av att den visuella

identiteten har vuxit fram med tiden.

I studien framkom det även att tech startups, vars grundare hade en bakgrund

inom design eller kommunikation, hittat sin visuella identitet tidigt även om

enklare uppdateringar har genomförts.

Trots att samtliga respondenter understryker vikten av den visuella identiteten

betonar de emellertid vikten av att inte kunna mäta design. Då startups i

allmänhet, men tech start synnerhet, har begränsat med resursers ses det som en

risk att prioritera det visuella, vilket bidrar till att tech startup istället fokuserar

på andra områden som är mer akuta än den visuella identiteten.

Samhället blir allt mer digitaliserat, vilket lett till att en stor mängd företagbehövt förändra sin marknadsföring. Många företag marknadsför sig idaggenom digitala kanaler, en av dessa är e-post. Ett sätt att marknadsföra sig viae-post är med nyhetsbrev. Forskningen om e-postmarknadsföring är betydligtmer omfattande än den specifikt om nyhetsbrev, vilket gör nyhetsbrev till ettintressant ämne att studera närmre. Syftet med studien är att undersöka vad rådangående utformningen av nyhetsbrev behandlar och om råden som finns äranpassade specifikt för sportevenemangs nyhetsbrev. Studiens syfte är även attgranska om Skid-VM:s allmänna nyhetsbrev följer några av de generella rådensom valts ut och om tillämpningen av råden föredras av mottagarna eller inte.För att besvara studiens frågeställningar har en kartläggning, en jämförelse ochen enkätundersökning genomförts. Kartläggningen gjordes genom eninformationssökning och 65 råd hittades. Sex generella råd valdes ut ochjämfördes mot Skid-VM:s allmänna nyhetsbrev. Nya modifierade varianter pådelar av nyhetsbrevet formgavs utifrån om den ursprungliga delen av Skid-VM:s nyhetsbrev följde det generella rådet eller inte. De modifieradevarianterna och de ursprungliga sattes ihop till bildpar. I enkätundersökningensom publicerades på Facebook-sidor och grupper administrerade av Skid-VMfick deltagarna sedan välja vilken variant de föredrog. Kartläggningenresulterade i slutsatserna att många av råden behandlade utformningen avnyhetsbrevets texter och att råd om utformningen av nyhetsbrev specifiktanpassade för sportevenemang var sällsynta. Slutsatserna blev även att Skid-VM:s nyhetsbrev följde fyra av de sex generella råden och att varianten avnyhetsbreven som följde det generella rådet föredrogs i tre av sex fall.

Inom kommunikationsbranschen råder det hög konkurrens om arbeten för både nyutexaminerade arbetssökande och de med erfarenhet. En viktig del i ansök-ningshandlingarna är en portfolio som visuellt visar personens kompetens och talang.Denna kvantitativa studie har genom en webbenkät med 50 byråer inom kom-munikationsbranschen undersökt hur de rekryterar ny personal samt deras per-spektiv kring portfolion i samband med detta. Studien har även syftat till att belysa skillnader i svaren beroende på byråernas storlek.Resultaten från enkäten visade att den vanligaste kanalen vid anställning inom kommunikationsbranschen är via personliga kontakter och att det är portfolions kvalité som väger tyngst vid anställning. Vid ansökan föredrog byråerna en digital portfolio men vid en arbetsintervju såg de helst en kombination av en fysisk och digital portfolio. Mindre skillnader fanns i svaren beroende på byrå-storleken.

Denna undersökning genomfördes tillsammans med Marie Gustavsson, ägare av frisörföretaget Studio M. Målet var att skapa en grafisk profil, som ska hjälpa företaget att förmedla nedanstående värdeord och värderingar:

• Rofyllt
• Personligt
• Lyhört
• Kvalitet
• Familjärt
• Yrkesstolthet
• Allas lika värde

För att få kännedom om hur logotyper hos frisörer ser ut idag, genomfördes en visuell innehållsanalys. I analysen undersöktes 11 stycken frisersalonger. Detta för att se hur logotyper kan skilja sig åt. Denna visade att företagens logotyper hade vissa specifika designelement som återkom i flertalet logotyper, som exempelvis företagsmärke, typsnitt och färg. Utifrån resultaten från analysen skapade jag logotypen. De typiska designelementen i logotyperna har jag i åtanke vid skapandet av designen. Litteraturstudien visade vad en grafisk profil bör innehålla.

Litteraturstudien, innehållsanalysen samt företagets värdeord som ska speglas i den grafiska profilen fanns i åtanke vid skapandet av den grafiska profilen.

Tre alternativ på logotyper, tre alternativ på färger samt två alternativ på typsnitt testades mot målgruppen i en enkätundersökning, för att komma fram till vilka designelement som attraherade målgruppen mest. Vinnande logotyp, färg och typsnitt applicerades sedan i den grafiska profilen.

Resultatet blev en grafisk profil innehållande logotyp, företagsmärke, färger, mallar och regler, som vid korrekt användande under skapandet av den visuella identiteten, ska attrahera Studio M:s målgrupp.

Idag konkurrerar företagen om att sälja lika produkter, därför är det viktigt att sticka ut och inte smälta in i mängden. I butikerna finns det stor variation av förpackningar och därför har den grafiska designen en betydelsefull roll. Denna studie undersöker teförpackningens grafiska design och om den grafiska designen på teförpackningar har en inverkan på hur konsumenten uppfattar produkten.

Denna studie är endast inriktad på teförpackningar som innehåller tepåsar och inte löste i förpackning. Fokus ligger på den grafiska designen på teförpackningens framsida och inte formen av förpackningen. Studien har genomförts med en enkätundersökning och en visuell innehållsanalys. Studien syftar till att ta reda på vad det är i teförpackningens grafiska design som bidrar till hur konsumenten uppfattar produkten. Resultatet av undersökningen visade att produktens märke hade en stor betydelse på hur konsumenten uppfattade produkten och dess design.

Idag finns det mycket litteratur om Autismspektrumtillstånd att läsa, men det

mesta är riktat till dem som redan har diagnosen eller föräldrar och bekanta. Det

finns även många med AST som själva har skrivit böcker om sin diagnos. Det

som saknas är en bok för barn utan AST men som möter barn med AST i

vardagen och därför valde vi att skapa en bok om AST för barn. Detta för att

barn utan kunskap kanske inte vet hur de ska bemöta sina klasskompisar med

diagnosen. På ett lärorikt sätt ska barn utan AST kunna läsa och uppleva boken

för att få en ökad förståelse om vad det innebär att ha AST.

En bakgrundsstudie genomfördes för att få en ökad förståelse för AST och hur

man skriver en barnbok. En webbenkätundersökning genomfördes för att ta

reda på människors generella uppfattning och kunskaper om AST. Därefter

skapade vi en barnbok för målgruppen 7–9 år med all den bakgrundskunskap vi

fick fram. Vi testade vår slutprodukt med klass 3A och 3B på Hälsinggårdsskolan

i Falun. De fick själva läsa boken och svara på en enkät med frågor om

vad de tyckte om boken och om de hade lärt sig något nytt.

Testet av vår bokprototyp visade att målgruppen uppskattade bokprototypen

och att de elever som deltog lärde sig något om AST.

Företaget Phan Antik handlar med antikviteter från medeltid fram till mitten av 1800-tal, främst möbler i originalskick. Företagsägaren är väletablerad inom branschen, har goda kunskaper inom området och bra kundkontakter vilket är viktigt för att lyckas. Dock saknar Phan Antik en grafisk identitet och behovet för det finns för att nå ut till fler kunder. I dagsläget består kunderna främst av aktörer inom grossitledetoch i framtiden vill företaget nå ut till fler privatpersoner i både Sverige och internationellt, via hemsida och sociala medier. För det behövs en grafisk identitet för att skapa en sammanhållen enhetlig bild av företaget utåt. Denna rapport behandlar frågorna:

 Hur bör företaget göra för att kommunicera med en grafisk identitet till sina nuvarande och blivande kunder?

 Hur kan tidsperioden som Phan Antik handlar med framgå i den grafiska identiteten? Fanns det något utmärkande för tidsperioden medeltid till 1800-tal? Speciella typsnitt eller färger som användes?

 Hur ska den grafiska identiteten appliceras påmaterial?

Genom litteraturstudier, faktaundersökning, analysoch intervjuer uppnåddes ett resultat som ledde till en grafisk identitet.En grafisk identitetinnehållandeen grafisk profil medlogotyp, företagsmärke, typsnitt och färger skapades utifrån kunskapsläget. Den grafiska identiteten applicerades sedan praktiskt på trycktmaterial och på en mockup för webbsida.

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade djupintervjuer, med särskild fokus på visuella gerillakampanjer, kartlägga de av byråerna benämnda karaktärsdragen för gerillakampanjer samt byråernas arbetssätt för dessa kampanjer.Fem semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på respektive respondents arbetsplats utvalda genom ett kombinerat strategiskt och bekvämlighetsurval.Resultaten visade tydliga karaktärsdrag för en gerillakampanj. Utifrån dessa har följande definition tagits fram: en gerillakampanj kännetecknas av att den saknar köpt medieexponering och ofta karaktäriseras av en kreativ, ofta situations- och miljöanpassad, utformning som på egen hand väcker stort intresse eller uppmärksamhet relativt mot den nyttjade budgeten i syfte att skapa djupare relationer med mottagaren.Arbetssätten för en visuell gerillakampanj och vanliga gerillakampanjer skiljer sig inte nämnvärt mot arbetssätten för en traditionell reklamkampanj. Vid framtagandet av en gerillakampanj görs juridiska överväganden om huruvida lagöverträdelser kan komma att krävas. Det framkom även att spridningen i efterhand av en gerillakampanj var viktig för att få så stort genomslag som möjligt genom nyttjandet av traditionell media.

Föreliggande studie har haft för avsikt att genom enkäter undersöka likheter och

skillnader mellan branschaktiva 3D-grafikers arbetsprocesser. Målet har varit att öka

insikten i den 3D-grafiska arbetsprocessen för visualisering av interiörmiljöer. Studien

är tänkt att identifiera vilka arbetsmoment som är mest tidskrävande och varför. En

ökad insikt i denna process kan leda till förbättrad kommunikation och förståelse

mellan kund och byrå.

Respondenternas beskrivningar av arbetsprocessen liknade varandra och stämmer till

stor del även med beskrivningar i litteraturen.

De flesta av respondenterna upplevde modellering som det mest tidskrävande tekniska

momentet. God kommunikation med kunden ansåg respondenterna vara viktigt för att

undvika onödig korrektur, vilket beskrevs som problematiskt och tidskrävande.

Respondenterna hade erfarenhet från referensmaterial av varierande kvalitet, vilket kan

påverka ett projekts tidsåtgång.

Syftet med denna studie var att dels jämföra barn, 3–6 år, och föräldrars preferenser av barnboksillustrationer, dels att undersöka hur föräldrar resonerar kring val av bilderbok och illustrationens roll i samband med detta.

Genom enskilda semistrukturerade intervjuer och tillhörande observationer med 22 barn (3–6 år) och 10 föräldrar undersöktes vilken av fem typer av bokillustrationer som föredrogs. Föräldrarna fick därefter även välja vilken av fem bilderböcker, från vilka illustrationerna var hämtade, som de skulle vilja läsa för sina barn och motivera sitt val.

Resultatet från undersökningen tyder på att illustrationerna är en aspekt för både barn och föräldrar vid val av bilderbok samt att det finns faktorer som föredras i illustrationerna.

Barnen i undersökningen verkade föredra naivistiska illustrationer med stort antal fokuspunkter. Föräldrar föredrog realistiska illustrationer med inslag de kan koppla till verkliga livet.

Föräldrarna ansåg att illustrationer, handling, moral och lärdom var viktiga aspekter vid valet av bilderbok till deras barn. Flertalet föräldrar ville ha möjlighet att berätta egna historier kring illustrationerna i bilderboken.

Det finns ett flertal vetenskapliga artiklar samt erfarenhetsbaserade artiklar omfärgassociationer. Där vissa fokuserar på vilka associationer färger har, medanvissa andra skriver om färgkombinationer eller kulturella samt geografiskaskillnader. Sedan finns också en del litteratur kring marknadsföring och färg, föratt se hur viktigt detta är.Tanken med detta examensarbete var att skapa en översikt på det som har medfärgassociationer att göra, då det finns en hel del litteratur kring ämnet. Samt attta fram vilka färger som finns till utvalda associationer, men dessutom för attbelysa vikten av färger inom marknadsföring. Efter litteratursökningar valdesåtta litteraturer som analyserats och sedan sammanställts med associationer ochtillhörande färger i en tabell. Dessa blev sorterade efter positiva och negativaassociationer samt genusassociationer.Slutsatsen är att en association kan ha multipla färger, dock kan även en färg hamultipla associationer. Där svart färg ofta är något som anses vara negativt,medan det finns andra färger såsom orange samt grön är enbart positiva. Någotsom är viktigt är att tänka ett steg längre när det kommer till marknadsföring,detta då färger är beroende av vilket sammanhang de används. Alltså skall maninte fokusera alltför mycket på vad en färg associeras till som enskild färg, utanha i åtanke vilket sammanhang som denna kommer att användas istället.

Det finns ett flertal vetenskapliga artiklar samt erfarenhetsbaserade artiklar om färgassociationer. Där vissa fokuserar på vilka associationer färger har, medan vissa andra skriver om färgkombinationer eller kulturella samt geografiska skillnader. Sedan finns också en del litteratur kring marknadsföring och färg, för att se hur viktigt detta är.

Tanken med detta examensarbete var att skapa en översikt på det som har med färgassociationer att göra, då det finns en hel del litteratur kring ämnet. Samt att ta fram vilka färger som finns till utvalda associationer, men dessutom för att belysa vikten av färger inom marknadsföring. Efter litteratursökningar valdes åtta litteraturer som analyserats och sedan sammanställts med associationer och tillhörande färger i en tabell. Dessa blev sorterade efter positiva och negativa associationer samt genusassociationer.

Slutsatsen är att en association kan ha multipla färger, dock kan även en färg ha multipla associationer. Där svart färg ofta är något som anses vara negativt, medan det finns andra färger såsom orange samt grön är enbart positiva. Något som är viktigt är att tänka ett steg längre när det kommer till marknadsföring, detta då färger är beroende av vilket sammanhang de används. Alltså skall man inte fokusera alltför mycket på vad en färg associeras till som enskild färg, utan ha i åtanke vilket sammanhang som denna kommer att användas istället.

Bokomslaget är ofta läsarens första möte med en bok och det är därför viktigt att bokomslaget tilltalar och sänder ut rätt signaler till konsumenten. Målgruppen unga vuxna, individer mellan 16 och 27 år, är enligt bokbranschen en grupp som är svår att nå. Svårigheten kan ligga i att det finns en viss okunskap i vad unga vuxna tilltalas av på bokomslag. Det är även en bred målgrupp med många olika sorters individer.

Målet med denna studie är att ge en bild av vad målgruppen unga vuxna tilltalas av i ett bokomslag. Vi ville ta reda på hur viktigt bokomslaget är för val av bok, samt hur målgruppen ser på omslagets specifika designfaktorer färg, typografi, illustration, fotografi och efterbehandling. För att ge oss en bild av dagens kunskapsläge har litteraturstudier och intervjuer med formgivare av bokomslag genomförts.

Genom en omfattande enkätundersökning och utförda fokusgrupper fick vi fram målgruppens syn och tankar kring bokomslag. Fokusgrupper utfördes för att ge oss en djupare förståelse rörande hur målgruppen ser på bokomslag samt ge oss ett djupare resonemang kring de olika bokomslagen.

Resultatet visar att unga vuxna lägger stor vikt vid identitet och ett bokomslag bör således sända tydliga signaler som kan bekräfta läsarens identitet. Typografin ska vara lättläst. Målgruppen ser helst fotografiska bilder på bokomslaget och omslaget ska förmedla en känsla av bokens innehåll. Färger i en dovare färgskala tilltalar unga vuxna, rött och svart tycks vara de populäraste färgerna överlag. Efterbehandlingen (t.ex. lackering och foliering) på ett bokomslag bör vara sparsam och användning av färgen rosa lika så.

Studiens syfte var att undersöka byråanställda art directors och originalares olika perspektiv på och förhållningssätt till sin yrkesroll med särskilt fokus på kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvämlighetsurval från nio reklambyråer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara något som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det främst handlar om hur art directors och originalare förhåller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna såg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de såg prestationsångest och utomståendes oförståelse av yrket som negativa.Det framkom även att art directors och originalare i första hand ser på kreativitet som problemlösning, dock såg de olika på problemlösning i sina respektive roller. De använde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade ångest på liknande sätt.Studien visade även att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och ämnet berördes återkommande i respondenternas svar under intervjuernas gång. De använde sig av samma metoder för att finna inspiration

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förpackningsdesignen kan

komma att påverka konsumentens uppfattning av produktens prisklass. En

visuell innehållsanalys genomfördes av ett femtiotal schampoprodukter, detta

för att plocka ut olika karaktäristiska designelement för respektive prisklass.

Utifrån resultatet skapades två generiska behållare för vardera prisklasser, dessa

behållare testades sedan i en enkätundersökning. I enkäten fick deltagarna

bedöma i vilken prisklass de ansåg de olika behållarna att tillhöra på en skala 1–

9, ordningen på hur behållarna slumpades och deltagarna hade ingen aning vilka

prisklasser de tillhörde.

Resultatet från den visuella innehållsanalysen stämde relativt bra överens med

enkätundersökningen, där deltagarna ansåg att majoriteten av behållarna

tillhörde den prisklass som generiska behållarna designats för efter den visuella

innehållsanalysen. Behållare låg A fick 93 poäng, Låg B fick 112 poäng. Medel

A fick 122 poäng och medel B 155 poäng. Till sist fick hög A 153 poäng och

hög B 173 poäng. Behållare medel B som fick alltså mer poäng än hög A, vilket

var det enda som inte stämde överens med det förväntade resultatet. Slutsatsen

som kunde dras var att de olika prisklasserna bestod av olika designmanér, samt

att utformning av de grafiska elementen varierar inom prisklasserna.

Arbetet genomfördes i samarbete med HJS-Vansbro OK som hade behov av en ny webbplats. Den tidigare webbplatsen var en IdrottOnline-sida som kändes omodern, oattraktiv och inte särskilt användarvänlig. De önskade därför en ny webbplats där det även skulle kunna vara enkelt för medlemmarna att skriva nyhets- och träningsinlägg.

Arbetet började med ett möte tillsammans med webbansvarige i klubben och därefter gjordes en överblick av kunskapsläget och var andra klubbar i Dalarna hade sin webbplats. Två enkäter skickades ut till medlemmarna där de fick svara på frågor om dåvarande webbplats, samt om de nya designförslag som skapades utifrån svaren på den första enkäten och utifrån kunskapsläget. Ett användartest gjordes på det slutliga designförslaget och problem som uppstod åtgärdades därefter.

Arbetet resulterade i en nästan färdigställd webbplats. Det saknades information på en del sidor och en del småkorrigeringar, men överlag är jag nöjd med resultatet och har som ambition att slutföra uppdraget efter föreliggande arbetes slut.

Syftet med denna studie var att undersöka användningen av grafisk design i komplexa webbstrukturer. För att åstadkomma detta intervjuades fem personer med stor erfarenhet i webbutvecklingsprojekt från olika företag. Deras svar sammanfattades i tre olika verksamhetsbeskrivningar som behandlar det ansvar och de metoder som webbdesigners använder i sitt yrke. Resultatet av studien visar att design vanligtvis är det första steget i varje webbutvecklingsprojekt. Ansvar och arbetsuppgifter för de intervjuade webbdesignerna uppvisade stora likheter även om det fanns skillnader mellan företag och projekt. Webbdesigners och programmerare arbetar ofta i nära samarbete under webbutvecklingsprojekt. Slutsatsen av denna studie är att design är en mycket viktig del i webbutvecklingsprojekt.

Influencers ar det nya verktyget i foretags marknadsforing. Men vad hander

med foretags visuell identitet nar en influencer far skapa ett inlagg i samarbete

efter en forfragan fran foretag.

Studien bygger pa en visuell innehallsanalys av fyra olika foretag som anvander

sig av influencers i det sociala medier Instagram. Den visuella

innehallsanalysen skapades efter riktlinjer som stalldes upp innan studien

paborjades for att lata alla bedomningar ga efter samma mall. Efter att analysen

var klara sattes intervjufragor upp for att anvandas vid strukturerade intervjuer

med influencers for att verkligen fa reda pa hur de arbetade och vilken

information de fick fran foretag.

Resultatet fran bade intervjuerna och den visuella identiteten visar pa att

influencers far valdigt olika direktiv fran foretag. Det papekas aven att de vill

skapa sitt material sjalva utan att nagon annan styr for att behalla en akthet mot

sina foljare, som annars latt ser igenom inlagg ifall de ar fake.

Sammanfattning

I dagens läge blir vi allt mer beroende av våra digitala portabla enheter

och har ständigt dessa med oss. Så därför bör vi anpassa nyhetsbrev till

detta och inte låta designen styras av anpassningen för mer traditionella

enheter. Anpassningen för hur gränssnitten ska se ut styrs mycket efter

vilken målgrupp man har, vilken i detta arbete har vi arbetat med Sveriges

MotorCyklister som målgrupp.

Denna målgrupp består till större delen av män i åldrarna 41-65 år. Genom

en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ undersökning

har vi kunnat utformat förslag av riktlinjer som är anpassade för just den

här gruppens önskemål vad gäller funktion och överblick. Resultatet visar

att dessa helst vill se en enkel design som är lätt navigerad och inte

består av för mycket irrelevant information och som lätt leder vidare från

rubriker till brödtext. Det är viktigt för gruppen att det är tydliga, avgränsade

och stora knappar och texter som är anpassade med hög grad

av läslighet oavsett vilken enhet som materialet presenteras på. Vilket

framkom under enkätundersökningar samt intervjuer med medlemmar i

SMC.

I dagens medievardag blir rörlig bild allt mer vanligt. Fler satsar på att använda

video och för de som producerar film blir det därför alltmer viktigt att kunna

särskilja sig från sina konkurrenter med en visuell identitet. Föreliggande

rapport har utförts i samarbete med Rockmotion Film HB, ett bolag som

producerar filmer främst till kunder inom musik och nöjesverksamhet. Sedan

starten har Rockmotion Film saknat en komplett visuell identitet vilket är

nödvändigt för att upplevas som seriösa.

Syftet med studien har varit att skapa en ny visuell identitet och redesigna

befintlig logotyp baserat på Rockmotion Films kärnvärden och vision. Studien

inleddes med en semistrukturerad intervju med vår samarbetspartner för att ta

reda på nödvändig information om företaget. Vidare gjordes en visuell

innehållsanalys för att få en uppfattning om konkurrenternas visuella identiteter.

Genom enkätundersökningar och fokusgrupp har framtaget material testats för

att få fram ett slutgiltigt förslag.

Resultatet av detta examenarbete är en enkel och tilltalande visuell identitet som

överensstämmer med de framtagna kärnvärdena, personligt, ungdomligt och

professionalitet samt vår samarbetspartners vision kring den visuella identiteten.

En grafisk designer måste kunna producera oavsett vilka förhållanden som

råder. Rapporten behandlar vad korta och långa deadlines har för inverkan på

denna förmåga och hur kreativiteten kan främjas vid stressiga situationer.

Semistrukturerade djupintervjuer utfördes med åtta Art- och Creative directors i

Gävledala-regionen för att undersöka hur de upplevde att vara kreativa under

stressiga förhållanden. Resultatet visade att det generellt inte var ett problem för

studiens respondenter att vara kreativa på beställning men att de inte heller

följde några specifika metoder för att underlätta arbetsflödet. Det visade sig

även att det snarare var arbetsbördan och mängden arbetsuppgifter som

påverkade stressfaktorn än en specifik tidsram.

Idag använder allt fler människor sina smartphones för att surfa och använda tjänster online. Detta innebär att en stor del text läses på små skärmar. Detta arbete handlar om hur text bäst utformas och struktureras för att enklast kunna läsas och uppfattas på en mobilskärm. Faktorer som berörs är typgrad, ljusrum, textlängd, teckensnittsklass, radlängd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgår från en normativ, svensk person utan funktionsnedsättningar. Arbetet är grundat på litteratur, egna analyser, intervjuer med branschfolk, enkätundersökning och test med fokusgrupp. Resultatet blev att en text på smartphone bäst utformas med flera styckesindelningar i form av blankrader, med bilder där bilden tillför något i informativt syfte och textlängd baserat på ämneskategori. Bilden bör sättas ovanför brödtexten. Längre texter ska sättas med scrollfunktion. Kontrast har stor betydelse på mobiltelefoner, texter går bra att läsa även när de är satta negativt. Teckensnittsklass är enligt resultatet av denna rapport inte av betydelse. Både seriff och sanserif kan läsas utan problem på smartphones. Typgraden bör förstoras något i förhållande till telefonens default-inställningar. På grund av att text på skärm inte stödjer avstavningar rekommenderas korta ord där det är möjligt för att förhindra en allt för hackig högerkant.

Syftet med denna undersökning var att arbeta fram en grafisk profil till lunchoch

cateringrestaurangen Kök Nyström. Profilen skulle sedan sammanställas till

en grafisk manual. Arbetet genomfördes utifrån “Design & Creation” som

övergripande processmodell.

Genom en intervju med uppdragsgivaren framkom att profilen skulle förmedla

värdeorden “genuint hantverk”, “enkelt” och “kvalitet”, och med ledorden

“stilrent”, “mjuka former” och “inte för mycket detaljer” för formgivningen. En

omvärldsanalys gjordes av lokala konkurrenters webbsidor för att kartlägga

teman i deras grafiska profiler och vilka inslag som vi fann tilltalande eller

mindre tilltalande.

Utifrån den insamlade informationen formgavs de artefakter (logotyp, typsnitt,

färgpalett) som skulle utgöra den grafiska profilen. Dessa prövades sedan på

uppdragsgivaren för att få återkoppling på vilken visuell riktning

uppdragsgivaren kopplade samman med värdeorden och hur profilen skulle

justeras. Därefter kontrollerades den grafiska profilen mot en fokusgrupp

bestående av sakkunniga för att klargöra huruvida profilen även av dem ansågs

förmedla företagets värdeord på ett tydligt sätt, vilket också var fallet.

Resultatet blev ett förslag på en sammanhängande grafisk profil åt Kök

Nyström innehållandes ny logotyp, typsnitt och färgpalett.

På den svenska marknaden står bag-in-box-vin för över 50 procent av allt vin

som säljs och Sverige är det land där bag-in-boxen fått starkast fäste i världen

(Fremin, 2012). Det gör att bag-in-box-förpackningen är en stor och

betydelsefull produkt för vintillverkare och att ha kunskap om säljande design

är viktigt för grafiska formgivare samt övriga involverade företag.

Den föreliggande studiens syfte var att undersöka vilka designfaktorer på bagin-

box-förpackningar som påverkar konsumenternas val av vin i Sverige.

Studien innefattade en visuell kartläggning som ämnade ge en överblick av

utbudet på ett Systembolag. Detta genomfördes för att skapa en grund till den

webbaserade enkätundersökningen som genomfördes under våren 2015.

Resultaten visade att majoriteten av respondenterna valde vin baserat på

förpackningens utseende och ansåg att de påverkades främst av färg, typsnitt,

illustrationer och varumärken. Resultaten visade också att ju högre vinkunskap

konsumenterna hade desto mindre påverkade designen deras val. Kvinnor och

män hade generellt olika åsikter angående hur stor påverkan de olika

designfaktorerna hade vid valet av bag-in-box-vin.

Denna studie är endast ett avstamp till ett ämne som innefattar många

påverkande faktorer. Det betyder att mer forskning krävs inom ämnet innan helt

sanningsenliga resultat kan fastställas.

En litteratursökning visade att det fanns en ansenlig mängd publicerade källor

på området bilderböcker bl.a. men desto färre som granskat framgångsrika

bilderböckers grafiska formgivning och samlat kunskap om vilka likheter de

har.

Syftet med detta examenarbete har därför varit att undersöka hur den grafiska

formgivningen i framgångsrika bilderböcker i Sverige ser ut, mellan år 2008

och 2017 samt samla kunskap om vilka likheter de har och vilka designelement

som förekommer i högre utsträckning än andra.

Målet med projektet har därutöver varit att samla kunskap om hur

formgivningsprocessen ser ut, vilka rekommendationer som finns för

målgruppen samt exemplifiera vanligt förekommande designelement i form av

en bokprototyp. Detta för att ge förstagångsutgivare och formgivare, likt mig

själv, kunskap om hur formgivningsprocessen ser ut, vilka rekommendationer

för målgruppen som finns samt exemplifiera vanligt förekommande

designelement i en bokprototyp.

Slutsatsen är att det finns likheter mellan framgångsrika bilderböcker samt

designelement som förekommer mer frekvent än andra. Dessa slutsatser kan

dock endast baseras på de böcker som ingått i studien under given tidsperiod.

För att ge insikt hur design för ett nytt rockalbum ska ske och ge information

kring vad som bör finnas med på ett nytt omslag har denna studie utförts.

Studien framförde information om att albumsgrafik var relevant. Först sades det

att en nedåtgående trend gick att anta, eftersom den digitala musikbranschen tog

över från den fysiska. Men det visade sig därefter vara precis lika stor

försäljning på de fysiska albumen som de digitala.

För att besvara målen i studien utfördes en visuell innehållsanalys och

informationssökning på internet.

Studiens syfte var att visuellt granska rockalbum från tre olika ursprungsländer,

som var Sverige, Storbritannien och USA. Genom analysen kategoriserades

designelement, teman och framtogs landstypiska albumomslag.

Studien berörde även vem som styr designen av ett omslag samt ifall det kunde

ses någon tongivande designer bland de album som ingick i analysen.

I slutsatsen framgick det att Storbritannien och USA hade mycket lika grafiskt

manér och att omslag från Sverige såg annorlunda ut. Det framgick även att

banden styr utseendet på omslaget mer än designern, och från analysen

framgick inte någon tongivande designer.

Denna studie har för avsikt att finna optimala värden i reflektionsdjup och stråldjup genom att undersöka hur dess numeriska värde påverkar nivån av realism med avseende på reflektion och refraktion i en visuellt realistisk 3Dscen och hur det kan balanseras med en begränsad renderingstid. En ökad insikt i denna process kan ge 3D-artister en större förståelse för reflektionsdjup och stråldjupets påverkan i förhållanden till renderingstider. Genom ett experiment har deltagare utan erfarenhet av 3D-produktion fått bedöma realismen på 3D-producerade bilder. Deltagarna upplevde det som svårt att avgöra huruvida en bild upplevs som mer realistisk än andra. Detaljer som ljus, skuggor och reflektioner var avgörande vid bedömningarna. Studien visar att parametrarna reflektionsdjup och stråldjup är avgörande för att uppnå realism, dock finns en risk att ett för högt värde ger lägre nivå av realism. Det framkommer även att reflektionsdjup och stråldjup har en betydande inverkan på renderingstiden.

Användargränssnittsdesign är en stor del av en webbsidas intryck och förändras

snabbt i takt med teknologins utveckling och trender. Men det gäller även att

locka rätt användare. Hur lockar en webbsida till sig rätt målgrupp?

Målet med rapporten var att analysera målgruppen gamers utifrån hur de

upplever det grafiska användargränssnittet på en spelrelaterad webbsida.

Rapporten behandlar även översiktitligt om aktuella trender för webbdesign

tilltalar gamers.

Undersökningen utfördes i två delar. I den första delen undersöktes 20 av de

största spelrelaterade webbsidornas användargränssnitt. Under del två

genomfördes en enkät och intervjuer med målgruppen gamers. I både enkäten

och intervjuerna fick respondenterna ta ställning till olika mockups av en fiktiv

webbsida.

Det var stor skillnad på vad gamers ansåg vara tilltalande jämfört med hur de

analyserade webbsidorna såg ut. Exempelvis var endast 25 % av de analyserade

webbsidorna mörka medan 71,9 % av respondenterna föredrog en mörk layout.

På uppdrag av Tidningsutgivarna har en studie utförts angående olika möjligheter att införa tryck av variabeldata med tryckmetoden inkjet i svensk dagspress. Målet var att undersöka tekniska möjligheter och begränsningar samt att utreda om det fanns något intresse på marknaden som skulle kunna ge någon avkastning. Studien utfördes med hjälp av noggranna källstudier och ett fortlöpande samarbete med olika företag med intresse för dagspress. Rapporten beskriver också företag som arbetar med den här typen av innovationer idag och diverse tidigare projekt med variabeltryckta tidningar. Nya teknologier som eventuellt kan vara av intresse för framtida utveckling har också beskrivits och hur tidningens framtid kommer att se ut ur ett kortare och ett längre perspektiv.

Studien visar att inkjetpressar inte klarar av den hastighet som de moderna tidningspressarna håller idag. Men i takt med minskade upplagor och utvecklad teknologi, samt ett stort marknadsmässigt intresse så tyder det på att det kommer att finnas möjlighet att tillverka anpassade digitaltryckta tidningsupplagor inom en överskådlig framtid. Inkjet kan fungera som ett bra komplement till offset. Inlinepressar ger möjligheten att införa variabeltryck i stora tidningsupplagor medan separata inkjetpressar passar bra för tryck av mindre lokala upplagor.

Tryckeribranschen är en ekonomiskt pressad bransch som söker nya besparingsmetoder. En av metoderna är att minska insatsvaran tryckfärg med färgreduceringsprogramvara.

Rapporten undersöker möjligheterna med färgreduceringssystem. Detta genom att studera hur man använder sig av färgreducering och hur det påverkar trycket.

Studien avser besvara:

• Hur stor färgminskning kan man använda sig av utan negativa konsekvenser på bildkvalitén?

• Hur går man tillväga för att skapa den färgminskningen?

• Överensstämmer total färgförändring och visuell bedömning av tryck?

För att få svar på dessa frågor togs en testform fram med nödvändiga bilder och färgfält som sedan genomgick en rad färgreduktioner. Testformen utvärderades digitalt med avseende på TAC och total färgförändring. Därefter trycktes testformen och utvärderades visuellt av en testgrupp och uppmättes för att visa färgförändring efter tryck.

Resultatet av undersökningen visar att det går att färgreducera tryck utan avsevärda negativa konsekvenser på bildkvalitén. En reducering från 300 % TAC till en TAC mellan 240 % och 210 % är fullt möjlig för att få en besparing och vara inom standard för total färgförändring. Detta går att göra väldigt lätt med en programvara som Alwan CMYK Optimizer ECO, med enbart förvalda inställningar och en inställd Total Ink Limit mellan 240 % och 210 %. Resultatet visade även en stark korrelation mellan den visuella bedömningen och den totala färgförändring, som tyder att både metoder är lämpliga för bedömning av tryck.

Böcker är, trots ett generellt minskat intresse, fortfarande en viktig del av vårtkulturella samhälle. Att böckers utseende anpassas efter sin målgrupp är ingetovanligt men frågan är om även könet på författaren spelar in gällandeutformningen av omslaget.Syftet med studien var därför att genom en visuell innehållsanalys av böckerspocketomslag kartlägga de skillnader som återfinns på manliga respektivekvinnliga författares omslag.Denna undersökning har baserats på en visuell innehållsanalys där 200pocketomslag analyserades, 100 från svenska författare och 100 från engelskaförfattare. Dessa var därefter jämlikt fördelade mellan könen. I analysenreflekteras det över pocketböckernas motiv, dominerande färg, typsnittsfamiljersamt typsnittsfärger.Resultatet från undersökningen tyder på att kvinnliga författare har ettfemininare utseende på sina böcker överlag, och att svenska kvinnligaförfattares omslag uppvisade flest tecken på en femininare utformning. Det gårdock inte att utesluta att böckernas genre kan ha ett inflytande gällandeböckernas utformning, då det var svårt att precisera genren på många böckeröverlag.

Människan exponeras dagligen av reklambudskap vilka påverkar människans tankar och värderingar, samtidigt som endast ett fåtal personer representeras i dagens reklam. De personer vilka representeras är oftast vita, heterosexuella cispersoner utan synliga funktionsnedsättningar. Genom att bara representera en viss grupp människor i samhället marginaliseras och osynliggörs andra grupper.

Föreliggande studie har undersökt hur reklambyråer vilka arbetar med inkluderande reklam tänker kring sitt arbete, vilka reaktioner och resultat de inkluderande reklamkampanjerna har gett, hur arbetsprocessen med inkludering ser ut, samt om det finns ett intresse i branschen för att arbeta mer med inkluderande reklam. Utifrån resultatet har en handbok tagits fram, vilken ska bidra till att hjälpa reklambyråer att arbeta mer med inkluderande reklam.

Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fem deltagare vilka arbetar med inkluderande reklam, samt genom en enkätundersökning där 59 personer från reklambyråer deltog och besvarade om de var intresserade av att arbeta mer med inkluderande reklam och av en handbok om hur de kan arbeta inkluderande.

Resultatet visade att inkluderande reklam kan ge företaget mer uppmärksamhet och få kunderna att tycka om företaget bättre, samt att det var en självklarhet för intervjudeltagarna att visa en bred representation då reklamen påverkar samhällets rådande normer. Reaktionerna på kampanjerna bestod av både positiv och negativ kritik och resulterade i mer uppmärksamhet för företagen, däremot var det inte möjligt att se några försäljningsresultat direkt kopplat till kampanjerna.

Människan exponeras dagligen av reklambudskap vilka påverkar människans tankar och värderingar, samtidigt som endast ett fåtal personer representeras i dagens reklam. De personer vilka representeras är oftast vita, heterosexuella cispersoner utan synliga funktionsnedsättningar. Genom att bara representera en viss grupp människor i samhället marginaliseras och osynliggörs andra grupper.

Föreliggande studie har undersökt hur reklambyråer vilka arbetar med inkluderande reklam tänker kring sitt arbete, vilka reaktioner och resultat de inkluderande reklamkampanjerna har gett, hur arbetsprocessen med inkludering ser ut, samt om det finns ett intresse i branschen för att arbeta mer med inkluderande reklam. Utifrån resultatet har en handbok tagits fram, vilken ska bidra till att hjälpa reklambyråer att arbeta mer med inkluderande reklam.

Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fem deltagare vilka arbetar med inkluderande reklam, samt genom en enkätundersökning där 59 personer från reklambyråer deltog och besvarade om de var intresserade av att arbeta mer med inkluderande reklam och av en handbok om hur de kan arbeta inkluderande.

Resultatet visade att inkluderande reklam kan ge företaget mer uppmärksamhet och få kunderna att tycka om företaget bättre, samt att det var en självklarhet för intervjudeltagarna att visa en bred representation då reklamen påverkar samhällets rådande normer. Reaktionerna på kampanjerna bestod av både positiv och negativ kritik och resulterade i mer uppmärksamhet för företagen, däremot var det inte möjligt att se några försäljningsresultat direkt kopplat till kampanjerna.

Rapporten syftade till att undersöka om det finns likheter och skillnader mellanutbildade formgivares och lekmäns uppfattningar avseende formgivna alster.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre formgivare och tre lekmän,kring tre definierade kategorier, avseende utseendet på fem musikaffischer. Detre kategorierna var åsikter kring affischernas informationskvalité, estetik ochhantverk.Individuell smak tycktes påverka åsikterna kring affischerna mer än utbildningoch erfarenhet inom formgivning. Formgivare föreföll uppleva informationensom tydlig, samtidigt som lekmännen inte gjorde det. Formgivarna märkte flersmå detaljer jämfört med lekmän. Lekmännen märkte sällan typografiska fel.En affisch kunde vara för avancerad för en lekman, den kunde också vara för fulför en formgivare. Det fanns ett mellanläge där båda grupper uppfattadeinformationen och utseendet som bra och tilltalande. Lekmännen tyckte oftareatt tydlig information var viktigare än ett bra utseende.En slutsats i rapporten är att målgruppsanalyser tycks vara viktiga att genomföraeftersom formgivarnas åsikt om vad som var tydligt och informativt inte alltidstämde överens med lekmännens. Med sådana kan den grafiska designen blimer ändamålsenlig och troligen få ett bättre resultat.

Borlänge Bandy är en sportförening med säte i Borlänge. Målet med detta arbete var att utreda hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp idag, och utifrån detta skapa en ny grafisk profil som gör att Borlänge Bandy bättre uppfattas som enhetligt av målgruppen, det vill säga bandyspelare på Borlänge Bandy, anställda och styrelseledamöter på Borlänge Bandy och nya potentiella medlemmar. Dessutom skapades en förnyad logotyp i enighet med åsikterna som kom fram i enkätundersökningarna som utfördes.

Genom flera enkätundersökningar gavs bakgrundsinformation om hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp. Svaren från enkätundersökningarna låg sedan till grund för en förnyelse av Borlänge Bandys logotyp då det framkommit att en majoritet av Borlänge Bandys målgrupp ansåg att den behövde förändras. Genom diskussion med en fokusgrupp diskuterades förslag på en förnyad logotyp och utifrån deras kritik skapades en slutgiltigt förnyad logotyp. I fokusgruppen diskuterades även vilka typsnitt som passar att bli Borlänge Bandys nya hustypsnitt. Alla resultat som togs fram jämfördes och kontrollerades med hjälp av teorin som framtagits. En utvärderande fokusgrupp kontrollerade sedan att det önskade resultatet uppnåtts genom att jämföra Borlänge Bandys tidigare visuella utseende med den nya grafiska profilen som skapats.  

Resultatet blev en ny grafisk profil med tillhörande grafisk manual till Borlänge Bandy innehållandes information om typografi, färger, logotyp, bildspråk, korrespondensmaterial, företagsprodukter och grafiska element. Om det grafiska materialet hanteras konsekvent skapas igenkänning. Slutsatserna blev att den nya grafiska profilen uppfattas som enhetlig och harmonisk enligt den utvärderande fokusgruppen bestående av Borlänge Bandys målgrupp. 

Arbetet genomfördes i samarbete med Falu Basket som var i behov av

en ny grafisk profil, då deras befintliga var osammanhängande och inte

attraherade deras målgrupp.

Vi ställde oss frågan: Hur kan Falu Baskets grafiska profil

moderniseras så att den attraherar målgruppen, medlemmar i föreningen

i åldrarna 10–15 år?

Det genomfördes en intervju med en styrelsemedlem i syfte att ta fram

fakta om föreningen och för att få en bättre förståelse för hur de ville

identifiera sig. Två visuella innehållsanalyser utfördes på basketlag i

Norra Svealand för att ta reda på hur konkurrenternas logotyper och

profilkläder såg ut. En enkätundersökning genomfördes på Falu Baskets

medlemmar för att kunna utforma en logotyp efter deras önskemål.

Utöver det genomfördes en webbenkätundersökning på Grafiskt kunniga

för att kunna ta fram teckensnitt till en grafisk manual och Falu Baskets

hemsida. För att ta fram en design till Falu Baskets profilkläder

genomfördes en fokusgrupp med Falu Baskets målgrupp. Metoderna gav

underlag till att utforma den nya grafiska profilen.

Resultatet blev en könsneutral logotyp som attraherade målgruppen.

Profilkläderna utformades efter målgruppens önskemål och resultatet

från den visuella innehållsanalysen. Teckensnitten som valdes ansågs

passa till logotypen och vara moderna.

Resultaten från undersökningen gav oss underlag att skapa en väl

genomarbetad grafisk profil i form av en grafisk manual som var

sammanhängande, modern, könsneutral och tilltalade målgruppen.

De etiska konsumenterna växer i antal (Young, Hwang, McDonald &

Oates, 2010). och att äta veganskt blir allt mer populärt (The Nielsen

Company, 2017). I takt med att de nya veganska produkterna intar

marknaden saknas riktlinjer och forskning kring etiska budskap på

veganska måltidsproteinförpackningar, något som skulle kunna hjälpa

formgivare med hur de kan tänka när de designar dessa förpackningar.

Den föreliggande studien undersöker om och hur olika varumärken som

säljer vegansk processad mat förmedlar etiska budskap via texter, bilder,

kostbenämningar och certifieringar på sina förpackningar samt hur

konsumenterna ställer sig till budskapen. Studien genomfördes via en

visuell innehållsanalys och en enkätundersökning.

Resultatet visar att majoriteten av respondenterna ansåg att

kommunikation av etiska budskap på förpackningar är positivt och kan

ge mervärde till konsumenten utifrån målgrupp. Studien har även visat

att varumärken med produktutbud för allätare till större del

kommunicerar personliga preferenser medan varumärken med

produktutbud för vegetarianer kommunicerar både etiska aspekter och

personliga preferenser på sina förpackningar.

Syftet med denna undersökning har varit att sammanställa vilka parametrar som finns med i den grafiska manualen samt vilka av dessa parametrar som är vanligast bland Sveriges kommuner. Undersökningen har även granskat om det har funnits några skillnader mellan små, mellanstora och stora kommuner gällande deras vanligaste parametrar. Litteraturen nämner olika parametrar som rekommenderas för en grafisk manual, undersökningen har även granskat vilka som verkligen används. En visuell innehållsanalys har genomförts för att kunna sammanställa vilka parametrar som finns och vilka som är vanligast. Resultatet i denna forskning har visat att det finns 39 parametrar som kan ingå i den grafiska manualen där 25 av dessa inte har nämnts i litteraturen. Samtliga kommuner i denna undersökning har använts sig av en visuell symbol.

Sexism och könsdiskriminering är ämnen som idag exponeras mycket i media.

De tar stor plats och bäddar för diskussion både i sociala medier och i

verkligheten. Beträffande könsdiskriminering i reklam är det oftast fall där

kvinnor är utsatta för stereotypisk porträttering och objektifiering som leder till

en offentlig debatt, men de senaste åren har visat på att liknande fall för män

ökar.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka och kartlägga utförandet av

könsdiskriminering i svenska annonser i en visuell innehållsanalys, för att sedan

jämföra vad som särskiljer friade och fällda fall. Reklamombudsmannens

kriterier för könsdiskriminerande reklam ligger till grund för bedömande av

material, samt definiering av analysens kategorier.

I både friade och fällda fall visade sig bildens utformning och de porträtterade

personerna vara av högsta relevans och motiv för att anmäla eller döma en

annons för könsdiskriminering. Resultatet visade på att förekomsten av

objektifierande reklam uppmärksammas och fälls mer än schabloniserande

reklam, samt att annonser som visade större exponering av hud inte

nödvändigtvis var den som fälldes mest då flera av fallen visade en tydlig

koppling till den marknadsförda produkten.

Syftet med föreliggande studie var att utforma en reklamkampanj för att få fler

tjejer att börja spela ishockey. I studien undersöktes hur en reklamkampanj kan

utformas samt i vilka kanaler den bör marknadsföras för att nå tjejer i åldrarna

12–20 år.

Genom en webbenkätundersökning skapades en förståelse för vilken

uppfattning ishockeyspelare hade om ishockey. Resultatet från

enkätundersökningen låg till grund för utformningen av kampanjidén. Genom

research om målgruppen och nulägesanalys över grafiskt material inom

ishockey framkom vilka kampanjenheter samt designelement som kunde

användas vid utformningen av kampanjen. Arbetet baserades på Sless

sjustegsmodell för informationsdesign.

Resultatet av undersökningen blev en steg-för-steg-process vid skapandet av en

reklamkampanj. Dessutom resulterade undersökningen i en färdig

reklamkampanj för att rekrytera fler tjejer till ishockeyn i Falun.

Respondenternas svar visade på att kampanjmaterialet i stor utsträckning

passade bra för att locka tjejer till ishockeyn.

Föreliggande studie syftar till att kartlägga vilka designfaktorer som främst

förekommer på etiketter hos framgångsrika aleproducenter från olika länder,

samt undersöka om konsumenter kan urskilja produktionsland endast genom

granskning av etiketten. För att undersöka detta genomfördes en visuell

innehållsanalys för att ta fram designfaktorer för fem utvalda länder, varefter

fem typexempel skapades. Typexemplen testades på konsumenter via en

webbenkät.

Slutsatsen är att det i vissa fall går att ta fram ett typexempel och i vissa fall

kan en del av konsumenterna se vilket det tänkta produktionslandet är. I

majoriteten av fallen gick det emellertid inte att ta fram ett perfekt typexempel

och konsumenten kunde inte urskilja det tänkta produktionslandet.

Etik kring bilder i annonser har diskuterats mycket, speciellt modell-, ochproduktbilder har kritiserats. Det tycks dock saknas forskning om acceptanskring efterbehandling av landskapsfotografier som ofta används vidmarknadsföring av turistmål. En webbenkätundersökning genomfördes medbildexempel för att undersöka vilken nivå av efterbehandling som ansågsverklighetstrogen, tilltalande och accepterbar i sådana annonser. Slutsatsenblev att fotografier där exponeringen korrigerats för att skapa en tydligare bildvar det mest accepterade. Skillnader i åsikter mellan åldrar, kön, de som haroch inte har tidigare erfarenhet av fotografi och retuschering diskuterades ochdet visade sig att kvinnor och de utan tidigare erfarenhet var lite mer kritiskatill efterbehandling. Det framkom att en del betraktare kan accepteraytterligare efterbehandling om den genomförs för att sälja en specifik känslaoch så länge inte betraktaren kan känna sig vilseledd.

Arbetet har genomförts i samarbete med Falu Ju-jutsuklubb som var i behov av en ny grafisk profil och en hemsida. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur den grafiska profilen och hemsidan bör utformas för att göra nuvarande medlemmar stolta över sin klubb samt locka nya medlemmar.

Inledande genomfördes en semistrukturerad intervju med ordförande P. Ankarbåge för att få bättre kunskap om föreningen och vad de vill. Genom en omvärldsanalys skapades förståelse för hur föreningar i Sverige profilerar sig samt hur deras hemsidor är uppbyggda. Genom kontakt med styrelsen och medlemmar i föreningen framkom värdefulla åsikter för hur deras logotyp ska se ut, detta låg sedan till grund för hur den nya grafiska profilen för Falu Ju-jutsuklubb skulle se ut. Den grafiska profilen framställdes med hjälp utav Sless’ modell för informationsdesign.

Resultatet av arbetet blev en grafisk profil sammanfattad i en grafisk manual med riktlinjer för logotyp, typsnitt, grafiska element och bildmanér. Förutom den grafiska manualen framställdes också en användarvänlig mockup på hemsida för desktop och mobilt användande. Responsen från styrelse och medlemmar visade att materialet förmedlade föreningens kärnvärden

självförsvar, träning och glädje och att det var anpassat för Ju-jutsu Sveriges ledord att ju-jutsu är "till för alla".

En analys av flasketikettens utseende på alkoholdrycker av sorterna blanddrycker, cider och öl. Analysen begränsades till Systembolagets sortiment och innefattade endast de 25 mest sålda dryckerna per kategori. En visuell innehållsanalys omfattade typsnitt, färger, symboler, etikettplacering, etikettvinklar och efterbehandlingar genomfördes för att få en bild av hur designen ser ut idag. En enkätundersökning genomfördes och en enkät spreds på internet via det sociala mediet Facebook. Enkätens 222 svar visade att de tänkta kunderna hade en preferens för relativt enkel design. Detta motsvaras emellertid inte av utseendet hos de mest sålda alkoholdryckerna då de enligt denna undersökning ofta har många olika typer av teckensnitt, färger, efterbehandlingar och dylikt.

Ända sedan filmbranschen började implementera datorgenererat innehåll i filmproduktioner har 3D blivit en större del av vår vardag. Syftet med detta arbete är att hjälpa 3D-artisten att optimera sitt arbetsflöde för att effektivisera en annars tidskrävande teknisk process. Genom att visuellt analysera och därefter kategorisera befintliga animationer av olika 3D-logotyper, har detta arbete skapat en grund till att kartlägga hur en eventuell plugin med förinställda ljussättningar bäst möter funna kategorier.

För att besvara arbetes frågeställningar utfördes en visuell innehållsanalys av 50 3D-animationer. De analyserade logotyperna valdes ut från urvalskategorierna: film och bil.

Arbetets resultat tyder på att det finns återkommande stilar och metoder för ljussättning av motion graphics. Funna kombinationer för ljussättningar har inte kunnat kategoriseras då resultaten från analysen ej gav upphov till mer än en ljussättning.

Resultaten ger en grund för en optimal ljussättning ämnad för en plugin i Cinema 4D. Studien ger även förslag på fortsatt forskning inom området.