Dalarna University's logo and link to the university's website

Arbetets syfte är att utvärdera en korttidspools organisation och verksamhet, utifrån tre olika intressenters perspektiv, nämligen de anställda, arbetsgivaren samt den fackliga organisationen, SKAF. Utvärderingen sker från tre olika tidsaspekter; starten, nuet och framtiden. Undersökning har avgränsats till att studera; en korttidspool i en mellansvensk kommun, de anställda i korttidspoolen, dess berörda arbetsgivarrepresentanter och den fackliga organisationen. Detta medför att de anställda ute på de arbetsplatser som använder sig av poolen, berörda politiker uteslutits i undersökningen. Även de vårdtagare som nyttjar korttidspoolen har utelämnats då denna utvärdering inte syftar till att mäta vårdkvaliteten. Undersökningen inleddes med att ett brevutskick (i form av ett öppet svarsbrev) ut till samtliga berörda parter, därefter genomfördes intervjuer, med ett urval informanter. Till grund för undersökningen har en egen komponerad utvärderingsmodell använts. De variabler som modellen innefattar är; Mål och avtal, Arbetsmiljö, Ledarskap och Ekonomi. Undersökningen påvisar att korttidspoolen föranletts av flertalet brister, bland annat gällande förberedelsetid/planeringsarbete med resultat att viktiga detaljer förbisågs; upprättande av mål och avtal. Korttidspoolen är (i nuläget) inte ekonomiskt bärande, vilket tillviss del beror på att arbetsplatserna (som nyttjar poolen) inte förvaltar bokningen på ett adekvat sätt, vilket i förlängningen undergräver korttidspoolens fortsatta verksamhet.

Syftet med denna studie är att undersöka vad verksamma samhällskunskapslärare anser om deliberativa samtal som utvecklare av elevers demokratikompetens. Frågeställningarna som används i studien är:

1. Hur definierar samhällskunskapslärare begreppet deliberativ demokrati?

2. Hur definierar samhällskunskapslärare begreppet demokratikompetens?

3. Hur definierar samhällskunskapslärare begreppet deliberativa samtal?

4. Vad anser samhällskunskapslärare om den didaktiska modellen deliberativa samtal som utvecklare av elevers demokratikompetens?

Tillvägagångssättet för att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna är en kvalitativ intervjustudie. Studien visar att lärarna anser att deliberativa samtal ger en positiv effekt på elevernas demokratikompetensutveckling.

Men även att det finns nackdelar med deliberativa samtal som metod. I diskussionen jämförs och analyseras lärarnas definitioner mot den rådande forskningen på området. Studien visar att lärarnas definitioner är positivt inställda till begreppen men att det finns många frågetecken kring hur:et.

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån befintlig forskning undersöka hur litteratursamtal som metod kan användas i samhällskunskapsundervisningen i årskurs 7-9. Frågeställningarna som används i litteraturstudien är:

 Vad säger forskning om att använda litteratursamtal som didaktisk metod? Mycket forskning finns inom språkämnesforskningen: vad kan samhällskunskapen lära sig av denna forskning?

 Vilka för-och nackdelar finns det med litteratursamtal enligt forskningen?

Tillvägagångssättet för att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna är en systematisk litteraturstudie eller en så kallad kunskapsöversikt. Översikten visar att litteratursamtalet har övervägande positiva effekter på inlärningen. Men även att det finns en övertro till litteratursamtal som metod. I diskussionen jämförs och analyseras den funna forskningens slutsatser kring litteratursamtalens fördelar och nackdelar på elevernas lärande i en samhällskunskapskontext. Studien visar att det finns ett behov att undersöka litteratursamtalets effekter på undervisningen mer genomgående.

Studiens övergripande syfte är att utvärdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn på verksamheten. Som utgångspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som även ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första inflytande utifrån verksamhetens innehåll och form. För det andra inflytande utifrån ett individ- och samhällscentrerat perspektiv. Slutligen inflytande ur ett nytto- och rättighetsperspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på två stycken gruppsamtal med gymnasieelever för att kartlägga deras syn på verksamheten. Resultatet visare att verksamheten i stora delar fungerar bra utifrån individ- och samhällsperspektivet, samt nytto- och rättighetsperspektivet, medan framförallt form och innehållsinflytandet uppvisar brister. Undersökningen identifierar även ett antal olika nyckelfaktorer i arbetet med inflytandefrågor. För det första att arbeta med elevernas förförståelse för att på så sätt göra ett reellt inflytande möjligt. Vidare att skapa gemensamma strategier i verksamheten för att skapa tydlighet i arbetet. Slutligen att skolans arbetsklimat är inbjudande till delaktighet. En mer generell slutsats är att eleverna, trots konstaterade brister i verksamheten, ändå tillgodogör sig ett antal olika generella förmågor genom det vardagsnära arbetet med demokratifrågor.

Följande studie är en semiotisk bildanalys med syftet att undersöka om det möjligt med bildanalys analysera hur bilderna Tanten med väskan och Kvinnan med den knutna näven symboliserar definitionen av motstånd. Bildanalysen är uppdelad i tre steg; 1) den första delen är en denotativ studie av de båda bilderna, som innebär att man analyserar bildens innehåll, 2) därefter analyseras bilderna konnotativt, dvs. man studerar bildens uttryck 3) och slutligen, det tredje steget innebär är att jag kopplar samman den denotativa och konnotativa analysen med det begreppet motstånd och dess teoretiska ramverk.

Det teoretiska ramverket utgörs av motstånds- och maktbegreppet. Det går dock inte att diskutera och analysera motståndsbegreppet utan att också definiera begreppet makt. Dessa två begrepp är beroende av varandra och omöjliga att åtskilja. Både motstånd och makt omgärdas med olika synsätt och därför också olika definitioner.

Resultatet av bildanalysen visar på att var och en av bilderna Tanten med väskan och Kvinnan med knuten näve kan tolkas som symboler för motstånd. Kvinnornas handlingar kan likställas med de två generella karaktärsdrag som utmärker motstånd, dvs. att motstånd är en aktiv handling i någon slags oppositionell relation till makt. Att slå med en handväska och att ställa sig upp med en knuten näve i luften är aktiva handlingar som aktiva individer genomför. Det är däremot omöjligt att bevisa huruvida kvinnornas motstånd underminerar makten.

The purpose of this study was to deepen the knowledge of international exchanges in a school

context, focusing on what effect the exchanges have for mainly the students involved, and in connection

to this deepen the knowledge of the key theories and concepts that are applicable in this

context. The legitimacy of the study has arised from the increasing interest in international exchanges,

particularly in the school context, and the focus of globalization and international issues in the curriculum

for the Swedish school.

The work has been realized through a systematic literature review of previous research on the

subject and a review of the theories and concepts used in the previous research. The research of the

effects of international exchanges arrive at different conclusion, and it is difficult to draw any clear

definitive conclusions. International exchanges in the school context can provide positive effects on

students' academic studies, identity construction and other skills, but it requires that the arenas for

learning are created and that the pupil is active. If not the intercultural learning, often considered to be

the main goal, can be lost and instead the exchanges can have the opposite effect.

The previous research relates mainly to the theories and concepts of globalization, human interaction

and interculturalism, which allows themto move in both a sociologically and psychological

field. In addition, some of the studies relate to a educational science and it is clear that international

exchanges can affect students in numerous ways: their relationship to society, to other people and to

themselves

The aim of this study is to deepen the knowledge of international exchanges in a school

context, focusing on what effect the exchanges have for, mainly, the students involved. The

legitimacy of the study has arised from the increasing interest in international exchanges,

particularly in the school context, and the focus of globalization and international issues in

the curriculum for the Swedish school.

The work has been realized through interviewing students who have participated in an

exchange trip to Tanzania. They were asked to describe the learning which they believe

took place in connection with the trip. In parallel the students’ intercultural competence

have been measured and compared to a group of students who have not taken part in an

exchange. The underlying aim is to broaden the understanding of the effects of international

exchanges. In addition the effects are put in relation to the ambition of internationalisation

described in the curriculum for the Swedish upper secondary school.

The results of the study is partly ambiguous. The students mean the exchanges did lead

to a considerable learning, but this learning – in particular the effects on their intercultural

competence – can in some cases be regarded as poor. On the other hand: in comparison to

the the group who have not participated in an exchange the intercultural competence is higher,

which can prove positive effects of the exchange. This conclusion is similar to those of

earlier research on the field, and inspires to continued and increased studies.

Syftet med uppsatsen är att undersöka karaktären och omfattningen av sponsring och samarbete mellan skola och näringsliv samt andra utomstående aktörer på en gymnasieskola i Dalarna. Hur är sponsringspolicy reglerad och hur ser de inblandade aktörerna på sponsring och dess framtid i skolan? Undersökningen baseras på intervjuer, innehållet av skolans och kommunens styrdokument. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod. Resultatet visar att samtliga intervjuade har ett väldigt positivt och öppet förhållningssätt till sponsring. Sponsringens omfattning är betydande och förekommer i form av läromedel, föreläsningar, material, stipendier, ekonomiska bidrag, praktikplatser samt avsatt tid för handledning m.m. Allt tyder på att sponsringen kommer att öka i framtiden. Det ökande antalet friskolor, samt marknadsanpassning och den ökande konkurrensen mellan skolorna, vilket accentueras av det minskande antalet av gymnasieelever bidrar starkt till denna utveckling. De intervjuade saknar kännedom om vilka regler som gäller på området och sponsringspolicy på skolan saknas. En övergripande och indirekt slutsats av min undersökning är också att de ekonomiska frågorna spelar an avgörande roll för diskussionen som förs på skolorna och på bildningsförvaltningen medan bildningsidealet lyser med sin frånvaro.

Syftet med denna undersökning var att studera den förståelse som svenska unga människor, som varit iväg som volontärer till länder i syd, har av den svenska volontärverksamhetens funktion. För att kunna besvara syftet intervjuades sex unga kvinnor som varit iväg på en volontärresa med organisationen Internationellt Kulturutbyte (IKU) någon gång sedan år 2000. Intervjuerna kretsade kring fyra teman som syftade till att ringa in synen på verksamhetens funktion: motiv, förväntningar, påverkan och allmän förståelse av verksamhetens funktion. Resultatet visade att alla informanterna la stor vikt vid själva resan och den ”unika” upplevelse den givit dem. Tack vare volontärverksamheten fick de möjligheten att uppfylla sina drömmar och göra det där ”annorlunda” som många unga människor drömmer om. Det framkom också att det fanns en ganska stark vilja att hjälpa till och göra någon nytta, men eftersom organisationerna inte vill tala om bistånd blir detta en tyst funktion. Resultatet visade också på den utvecklings- och förändringspotential som denna verksamhet har eftersom informanterna sprider information, erfarenheter och kunskaper när de kommer hem till Sverige. Dessutom så var alla informanterna engagerade i något som anknyter till det globala. Att informanterna vill engagera sig, och att de vill berätta om sina erfarenheter, får konsekvenser för Sveriges bistånd, men som studien också visade behövs en större uppföljning av de hemkomna volontärerna ifall verksamhetens funktion ska vara att skapa handlings- och förändringskraft. Slutligen visade studien att informanterna inte åkte med motivet att de ville uppnå personlig utveckling, något som var fallet för många ungdomar i en liknande studie i Australien.

Den här uppsatsen är en fallstudie av elevinflytande vid en folkhögskola i mellersta Sverige. Jag har undersökt hur elevinflytandet som fenomen tar sig uttryck vid en folkhögskola. Undersökningen utgår ifrån hur elever uppfattar sin möjlighet att påverka sin utbildning. I vilket jag har undersökt förhållandet mellan informellt och formellt inflytande, och hur förhållandet dem emellan ser ut. Vidare har jag undersökt om det finns någon skillnad mellan de manliga och kvinnliga elevgrupperna i fråga om synen på deras inflytande över sin utbildning och sina studier. Informellt elevinflytande är det inflytande elever har över den rena undervisningssituationen och formellt inflytande är det inflytande vari eleverna som grupp har representanter i skolråd och liknande, samt ett elevråd. Undersökningen bygger på en enkätundersökning, som tagit avstamp i olika kategorier av informellt och formellt inflytande, vari eleverna tagit ställning till vilken position dom anser att deras åsikter har i de olika kategorierna. I det formella inflytandet har eleverna svarat utifrån kategorierna: Skolans fysiska utformning; inköp av material; skolans kurs- och programutbud; avstängning av studerande; avstängning av lärare; anställning av lärare. Och i det informella inflytandet: Val av temaområden; enskilda lektioners utformning; val av arbetsformen; val av läromedel/kunskapskälla; val av examinationsform. I dessa kategorier har jag gjort en indelning av olika nivåer av vilken ställning elevernas åsikter anses ha utifrån den svarandes syn. Nivåerna är en omarbetning av Kjell Jormfeldts modell gällande elevinflytande. Mina inflytandenivåer utgår från elevernas åsikters ställning inför fattande av beslut i de specifika kategoriernas frågor. Dessa nivåer är: För informellt inflytande obefintligt, läraren bestämmer alternativ, läraren tar intryck, avgörande. För formellt inflytande: obefintligt, de lyssnar, de tar intryck, avgörande. I den undersökta skolan har det visat sig att eleverna har en hög nivå av inflytande. Till synes så är det informella inflytandet dock mer utvecklat och ligger på en högre nivå än det formella. I samtliga kategorier av det formella inflytandet så visade det sig att elevernas åsikter, till största delen var i nivån av att de lyssnades på. I kategorierna gällande anställande och avstängande av lärare samt avstängning av elever så finns det klara brister då eleverna i en väldigt stor utsträckning ansåg att deras åsikter hade en obefintlig ställning i dessa frågor. I det informella inflytandet var det väldigt få elever som ansåg att deras inflytande var obefintligt. Tonvikten hos elevernas åsikt, i samtliga kategorier, var att lärarna inte bara lyssnar på elevernas åsikter utan även att de tar intryck av dessa! I jämförelsen mellan de manliga och kvinnliga eleverna har jag inte kunna finna några helhetstäckande mönster, i det informella inflytandet. De få saker jag fann var till exempel att det var en större procent hos den manliga än den kvinnliga gruppen som ansåg att inflytandet var obefintligt gällande kategorierna inom informellt inflytande. Men i det stora hela var det i vissa kategorier som kvinnorna åsikter pekade på ett högre inflytande än hos männen, och i andra kategorier var det helt tvärtom. Gällande formellt inflytande var det dock tydligt att det fanns större andelar kvinnor som ansåg att inflytandet var obefintligt i jämförelse med männen, och på ett liknande sätt ansåg färre av kvinnorna att deras åsikter hade en avgörande ställning i formella frågor jämfört med männen. Jag har därför konstaterat att kvinnorna som grupp anser att inflytandet är lägre i jämförelse med vad männen anser att det är, ifråga om formellt inflytande!

Syftet med detta examensarbete har varit mångfacetterat. Vi har undersökt om hur eleverna upplever det informella inflytandet över utbildningen på sina program, generellt sett och i samhällskunskap A. I detta har vi även undersökt skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning av inflytande i detta. Vidare har vi undersökt om eleverna ansett sig ha elevinflytande, och om de är nöjda med inflytandet på sin utbildning. Slutligen är syftet att skapa en modell för utvärdering av elevinflytande. Undersökningen är baserad på en enkätundersökning, som vi har genomfört på fyra program, på en gymnasieskola i Mellansverige. Programmen har varit El-, Handels, Medie- och samhällsprogrammet. Vi har avgränsat oss till det så kallade informella inflytandet, som har att göra med elevens inflytande över undervisningen, genom till exempel planering, genomförande och utvärdering. I vår undersökning har vi undersökt kategorierna: Innehåll i undervisningen, arbetsform, läromedel samt examinationssätt. Undersökningen påvisar att eleverna, i majoritet, anser att de har inflytande över sin utbildning. Vidare så anser en majoritet av eleverna, utom i Handelsprogrammet, att de är nöjda med inflytandet på utbildningen. Vi har dock kommit fram till att eleverna, generellt sett på utbildningen, upplever att det informella inflytandet är svagt och/eller gränsande mot mycket svagt informellt inflytande, i de olika kategorier som vi undersökt. Resultatet visar också, angående kursen samhällskunskap A, även där är svagt och/eller mycket svagt gällande det informella inflytandet, i de olika kategorier som vi undersökt. Vidare så har kommit fram till att det finns ett genusperspektiv, gällande det informella elevinflytandet. Skillnaderna mellan könen är att männen anser sig ha mest att säga till om gällande arbetsform och läromedel och minst om examinationssätt och innehåll i undersvingen, generellt sett på programmen. Medans kvinnorna enbart anser att de har mest inflytande över läromedel och minst över innehållet i undervisningen, generellt sett på programmen. Gällande samhällskunskap A, så anser männen att de har mest inflytande över arbetsform, och minst över examinationssätt. Medans kvinnorna ansett sig ha mest över innehåll i undervisningen och minst över examinationssätt. Männen och kvinnorna har dock den likheten, att de i samtliga kategorier anser att elevernas upplevelse av det informella inflytandet, är att det både generellt sett och i kursen samhällskunskap A är svagt och/eller mycket svagt.

This research aims to relate the modern Swedish curriculum development to the political discourses liberalization and European integration through a critical discourse analysis of the Swedish curriculum Gy2011. These political discourses constitute the cultural context of Gy2011, which according to critical discourse theory is synonymous with the terms social sphere or praxis. The term cultural context includes the environment in which the text has been created as well as its intertextuality – in this case its relations to earlier curricula. The analysis of Gy2011 exhumes scientific research done in the field of curriculum studies, which enables future research. The Gy2011 analysis shows that the political discourses liberalization and European integration stands out within the texts cultural context, and have done so for more than 70 years, a fact that is illustrated by an overview of Swedish curricula history. This research also illuminates how the liberalization discourse accelerated during the 1980’s, by both social democrats and the political right, and that the European integration process has gained momentum in recent years.

Undersökningen syftar till att sätta fokus på hur samhällskunskapslärare på gymnasienivå i Stockholms kommun relaterar sin planering och undervisning till läroplanen Gy2011:s övergripande mål med undervisningen som inte utvärderas genom betygsättning. Undersökningen reder ut hur dessa samhällsövergripande och värdegrundsbaserade mål med undervisningen relaterar till det svenska skolsystemets samhälleliga syfte över tid, samt sätter läroplanens formulering i ett internationellt perspektiv. Undersökningen diskuterar om skolans fostringsuppdrag har kommit att stå i kontrast till kursmålens resultatinriktade fokus och exemplifierar detta genom reflektioner av ett antal verksamma gymnasielärare som intervjuats med olika metoder. Undersökningen visar att samtliga lärare som intervjuats tror att eleverna kommer att – eller har potential att – uppfylla dessa mål. Samtidigt är det inga som faktiskt utvärderar om så är fallet. Tre av lärarna uppgav att de aldrig medvetet relaterade varken planering eller undervisning till målen i fråga, och hos de flesta övriga uppdagades ett fokus på kursmål eftersom dessa måste betygsättas. Bland de lärare som aktivt relaterade sin verksamhet även till läroplanens övergripande mål yttrade sig detta på liknande sätt, där ett antal gemensamma ämnesblock i skilda kurser nämndes. Undersökningens resultat kan tolkas som att fostringsuppdraget som formulerats som läroplanens övergripande mål med undervisningen till viss del krockar med den samtida resultatfokuserade diskursen.

This essay examines the public debate concerning the unemployment of Sweden just before the general election 2005. Its main purpose is to analyse what lies behind the huge differences in statistics, as presented by the two leading factions in the debate. It concludes that these differences are foremost a problem of semantics, and that although the two factions have statistical proof of their claims, it is their use of terminology that is in fact their main weapon in the debate. The key word here is the swedish word for employment – sysselsättning – which the two facitons use in entirely different ways, creating a lot of possabilities for interpretation. This has caused a type of debate which is actually about the reinterpretation this word, and those who are to be included in the statistics as being “sysselsatt”, therefore, it is semantics that affects the number of unemployed people in the statistics.

Bilder av barnrum och produktbilder med leksaker står i centrum för denna uppsats, där huvudsyftet varit att utreda hur genussymboler och könsroller förmedlas i marknadsföringen vänd till barn. Källmaterialet har bestått av bilder strategiskt utvalda. Bildmaterialet har sedan analyserats med hjälp av en bildanalysmodell där flickor och pojkar placerats som motpoler med skilda genussymboler, som representerar de båda könsrollerna. Genussymboler som förekommer i bildmaterialet är allt ifrån bildtexter, färgval, kläder och utseende, föremål, idrott, aktiviteter till miljö. Tillsammans med ett närvarande barn är detta de symboler som gör bilden tydlig för sin tänkte mottagare. Genom bildanalysmodellen uppenbarar sig de genusspecifika symbolerna. Produktbilderna visar att könsschabloner är riktförekommande bland de bilder som visar leksaker respektive barnrum. Det går alltså att påvisa att det finns skapade barnrum för flickor och pojkar som har iscensatts med hjälp av genussymboler för respektive kön, detsamma går även att utläsas i bilderna av leksakerna.

Min utgångspunkt i denna uppsats var könsroller i film. Utifrån detta skapade jag mitt syfte som var att undersöka hur valda kvinnliga karaktärer i huvudrollen i tre svenska ungdomsfilmer skildrades, samt analysera huruvida skildringarna av karaktärerna bevarar eller bryter mot etablerade könsroller utifrån aktuell forskning. ¨ Mina frågeställningar var: • Vilka utmärkande könsrollsmönster går att utröna i de valda karaktärernas agerande/handlande gentemot andra? • Vilken reaktion bemöts de valda karaktärerna med, utifrån detta agerade/handlande? • Vilka budskap landar filmen i, när det gäller huvudrollsinnehavarnas inordning eller revoltering utifrån de etablerade könsroller? De tre karaktärerna som jag valde att analysera var Sofie i Hipp Hipp Hora, Emma i Fjorton Suger och Ida i Sandor /slash/ Ida. Jag skapade ett analysverktyg bestående utav några nyckelkategorier kring könsroller. Utifrån dessa kategorier kunde jag analysera hur karaktärernas agerande gentemot andra bemöttes, och om karaktärerna bröt eller bevarade etablerade könsrollerna utifrån aktuell forskning. Mitt resultat visar karaktärerna vågar bryta emot de etablerade könsrollerna. Filmerna förmedlar även en bild utav unga smala vackra blonda tjejer som är tuffa och vågar gå sina egna vägar trots att det inte alltid är den lätta eller den rätta vägen.

Den här studien tar sin utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har till syfte att undersöka om och i så fall hur personer med neuropsykiatriska funktionshinder upplevt att skolan har förstärkt känslan av utanförskap och stigma. Detta görs med en narrativ metod där elva svenska självbiografiska berättelser författade av personer med ett neuropsykiatriska funktionshinder tematiserats utifrån fyra teman; mobbingens funktion för att vidmakthålla skolnormen, skolprestationer som resultat av skolstrukturer, utanförskap, och strategier för anpassning. Dessa teman har sedan analyserats utifrån Erving Goffmans teori om stigmatiseringsprocessen och Howard S. Beckers stämplingsteori. Studien kommer fram till att lärare och övrig skolpersonal har ett stort ansvar för vilka normer som förmedlas och upprätthålls på en skola. Utifrån sin maktposition är de också aktörer för utpekande och sanktionering av regelförbrytare och kan på så vis bidra till att elever med neuropsykiatriska funktionshinder känner sig stigmatiserade och hamnar i utanförskap.

Den här studien tar sin utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har till syfte att undersöka om och i så fall hur personer med neuropsykiatriska funktionshinder upplevt att skolan har förstärkt känslan av utanförskap och stigma. Detta görs med en narrativ metod där elva svenska självbiografiska berättelser författade av personer med ett neuropsykiatriska funktionshinder tematiserats utifrån fyra teman;

mobbingens funktion för att vidmakthålla skolnormen, skolprestationer som resultat avskolstrukturer, utanförskap, och strategier för anpassning.Dessa teman har sedan analyserats utifrån Erving Goffmans teori om stigmatiseringsprocessen och Howard S. Beckers stämplingsteori. Studien kommer fram till att lärare och övrig skolpersonal har ett stort ansvar för vilka normer som förmedlas och upprätthålls på en skola. Utifrån sin maktposition är de också aktörer för utpekande och sanktionering av regelförbrytare och kan på så vis bidra till att elever med neuropsykiatriska funktionshinder känner sig stigmatiserade och hamnar i utanförskap.

Britain and France adapted two different integration models, namely assimilationist and multiculturalism to integrate their immigrants. These two big models of integration have distinctive characteristics to integrate immigrants. There is a general claim that multiculturalism model is the best for integrating immigrants in terms of actual integration, however, some argue the opposite, that French assimilationist model is ‘better off.’ This study examines these controversial claims by looking at the level to which immigrants are integrated in economic, social, political, cultural dimensions of integration and attitudes towards immigrants in Britain and France. Within a given theoretical framework, this study compares the overall competency level of immigrants’ integration in terms of actual integration between British multiculturalism model and French assimilationist model and validate that both these two big models of integration have reached a comparable level of integration and they do not have any decisive impact on actual integration.

Denna uppsats handlar om förekomsten av Antisemitism i den svenska s.k. Vit makt-musiken. Uppsatsens syfte är att kartlägga förekomsten av antisemitism i tre vit makt- band: Pluton Svea, Storm och Dirlewanger. Analysen sker genom att texterna till två album av varje band studeras. Metoden är både kvalitativ som kvantitativ och bland annat så undersöks olika typer av antisemitiska uttalanden som därefter nivåsätts enligt en, av författaren, modifierad skala konstruerad av forskaren John C.G. Röhl. Resultatet av denna undersökning visar att antisemitism är ständigt närvarande i denna musikstil. Dock tar den sig olika uttryck beroende på vilket band det gäller. I de album som är producerade under 2000-talet tycks även en viss nedtoning av den våldsammaste formen av antisemitism kunna ses.

Denna uppsats har undersökt lärares individualiseringssträvanden i förhållande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program på två olika gymnasieskolor. Undersökningen består av intervjuer med åtta Samhällskunskapslärare. Med hjälp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lärare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi ställt oss frågorna om lärarna har olika individualiseringssträvanden samt om detta påverkar nivån på undervisningen i Samhällskunskap A. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika individualiseringssträvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende på vilket program som är föremål för undervisning. Vidare påverkas nivån på undervisningen i Samhällskunskap av lärarnas olika individualiseringsmetoder.

This aim of this thesis is to investigate the impact of national prostitution legislation as well

as national policy and law enforcement efforts on the prevalence of the transnational issue

of trafficking for sexual exploitation. Sweden, Germany and Denmark have been selected for

a comparative case study based on their similarity including geographical proximity and

commitment to combating trafficking and their difference in prostitution legislation with

Sweden criminalizing the purchase of sex, Germany legalizing and regulating prostitution

and Denmark applying decriminalization. The legislations on prostitution are linked to

opposing feminist theories on prostitution and sex trafficking, radical and liberal, and the

assumptions of these theories regarding the impact on the prevalence of sex trafficking are

tested. The findings support the assumptions of radical feminist theory which claims that

criminalization of the purchase of sex leads to a decreased prostitution and sex trafficking

market whereas legalization or decriminalization increases the occurrence of both. The

results show that law enforcement efforts also have an impact but that this effect is not as

significant. The case studies also provide valuable insights about the strengths and

weaknesses of different law enforcement measures which can further assist in combating

this issue.

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet. Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har. Igenom hela perioden håller Folkpartiet vissa värden konstanta. Folkpartiet förespråkar in¬dividens rätt mot olika organisationer och att marknadsekonomi är önskvärd men inte perfekt.

The article aims to present and discuss factors determining the growing importance of human capital in contemporary labour markets. These factors include: economic globalization, international specialization, technological development, a shift from mass production to production of more specialized and individualized goods, a shift from manufacturing production to service economies (de-industrialization, tertiarization) as well as changes in organization of production, de-standardization of employment, and population ageing. Additionally, in Central and Eastern European countries these factors include the transition from centrally-planned to market economies. The article concludes with an analysis of the risk of human capital obsolescence as a consequence of some of the abovementioned factors.

The aim of this paper is to present and analyze opportunities for and barriers to cooperation between private employers and public employment offices in the Czech Republic, from the employers’ perspective. Based on research results, opportunities for cooperation can be seen in attitudes of employment officers towards employers, individualization and differentiation of approaches, better mutual awareness etc., but also in successive changes of some legislative and institutional factors. The barriers to cooperation, on the other hand, can be seen in hardly removable structural factors, such as the structure and characteristics of jobseekers, divergence of goals and lack of mutual interdependence.

Abstract I den här uppsatsen bedrivs en medieanalys av hur de svenska massmediernas rapportering av presidentvalet i Ukraina 2004 sett ut utifrån två rikstäckande tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet. Syftet med detta arbete har varit att pröva Edward S. Hermans och Noam Chomskys teori om marknadsstyrd media och propagandamodell utifrån ett svenskt perspektiv. I denna studie har de amerikanska forskarnas teori prövats i form av en hypotes, att svenska massmedias rapportering och opinionsbildning kring presidentvalet i Ukraina 2004 är resultat av propagandamodellens funktion, avspeglar viktiga västerländska maktintresse och visar sig i massmediernas polariserande framställning av de aktuella händelserna. För att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna har kvalitativa och vissa kvantitativa undersökningar gjorts. Med hjälp av en samhällsvetenskaplig–språklig undersökning av de förklaringar som gavs till skeendet och genom att analysera materialet utifrån polarisering prövar jag min hypotes. Det som kan konstateras är, att mediernas rapportering av händelserna i Ukraina hösten - vintern 2004 var polariserad och hade en tydlig tendens att beskriva den orangea revolutionen och de politiska huvudpersonerna i svartvita färger och reducera verkligheten till det godas kamp mot det onda. Rapporteringen var generellt dramatiserad, sensationsartad och saknar djupgående och nyanserade förklaringar, där komplikationer lyfts fram och olika tolkningar till skeendet presenteras. De undersökta mediernas polariserade framställning av den orangea revolutionen har inte gett ett tillräckligt mångsidigt och nyanserat underlag för läsarnas förståelse av händelsernas innebörder och orsaker. Sammanfattningsvis kan det konstateras att min hypotes visade sig i stämma, vilket stärker den prövande teorin.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur frågor kring makten över medier och mediernas makt över det egna innehållet belyses och behandlas i den svenska medieforskningen och debatten. I detta arbete har jag undersökt i vilken utsträckning Hermans och Chomskys teori om hur de institutionella mekanismerna fungerar i massmedia korresponderar med den svenska medieforskningen, när det gäller de svenska massmedierna, dvs. om deras propagandamodell har sin motsvarighet i den svenska medieforskningen. Med andra ord har avsikten med undersökningen varit att beskriva och analysera vilken bild av dagens massmedia har den svenska medieforskningen, och om denna bild överrensstämmer med de ovan nämnda amerikanska forskarnas bild. För att uppfylla syftet och svara på frågeställningen har jag använt som källor svenska medieforskares och debattörers arbete, där undersöks frågor kring makten över medier och mediernas makt över det egna innehållet. Det centrala i min undersökning har varit att beskriva och analysera hur svenska medieforskare behandlar frågor kring makten över medier och mediernas makt över det egna innehållet. Jag har undersökt de svenska författarnas sätt att behandla de svenska massmediernas roll och funktion, jämfört dem med varandra och relaterat deras perspektiv till Hermans och Chomskys analyser och teori. Sammanfattningsvis kan det konstateras att frågor kring makten över medier och mediernas makt över det egna innehållet behandlas och belysas av de undersökta medieforskarna utifrån ett strukturalistiskt perspektiv. I centrum av deras undersökningar står den ekonomiska makten och medieekonomins påverkan på mediernas produktions innehåll. Det kan också konstateras att den svenska medieforskningen motsvarar i stort sett Hermans och Chomskys medieanalys. Min undersökning visar på att i de analyserade böckerna framhålls en liknande och inte smickrande bild av de svenska medierna. Denna bild överensstämmer väl med Hermans och Chomskys bild av dagens massmedia. De svenska författarna menar att mediekoncentration, mediekonglomeraten, ägarnas krav på lönsamhet, annonsberoende, marknadsliberal ideologi påverkar i högsta grad mediernas innehåll. Allt detta, enligt dem, leder till att medieindustrin ägnar sig mindre till grävande, allvarlig journalistik och att rapportera nyheter än att skapa nyheter och opinion. De anser att medierna ingått i en allians med den ekonomiska makten och använder propaganda för att propagera för en ideologi, där marknadsekonomi och konsumtion är de viktigaste delarna. Fast de flesta av författarna beskriver de svenska medierna som både maktlösa och maktfulla, träder det fram en bild av de svenska massmedierna som mer beroende än självständiga på grund av ökade marknadens tryck och krav.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, man på ett fruktbart sätt kan göra de kommunala arkiven (och ev. andra arkiv) användbara i ämnet samhällskunskap A på gymnasiet. Detta test sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial, närmare bestämt en portfölj tillsammans med en undervisningsplanering i samhällskunskap på gymnasiet. För denna uppsats har en forskarpraktiserande metod använts. Den används för att kunna uppnå syftet med skapandet av ett pedagogiskt undervisningsmaterial (portföljen) för gymnasieungdomar i samhällskunskap A. Utgångspunkterna för undersökningen är för det fösta att samhällskunskap är idag ett tvärvetenskapligt ämne som t.ex. består av ekonomi och politik och historia, geografi m.m. Den andra är att ingen forskare, enligt min vetskap, tidigare har genomfört ett projekt där kommunarkiven har involverats i samhällkunskap. Däremot använder lärare och forskare arkivinformation inom ämnen såsom historia och geografi. Källorna i undersökningen är läromedlet Reflex A, styrdokumenten och arkivhandlingar från 1878, 1970-2000 och forskning från pedagoger och arkivpedagoger. Denna forskning har legat till grund för den framtagna undervisningsplaneringen samt den pedagogiska portföljen. Arbetet gick ut på att skapa en portfölj med arkivhandlingar som skulle användas i samhällkunskap A. De övergripande målen som ex styrdokumenten visa på att det finns inga direkta konkreta direktiv som sa att läraren inte kunde använda arkivhandlingar. Det står tydligt att eleverna skall ha ett dåtida, nutida och framtida perspektiv och att de skall lära sig använda flera källor samt vara källkritiska. Resultatet är även det som finns i portföljen och är portföljen med dess handbok. Introduceringen av arkiven sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial och en undervisningsplanering. Det krävs emellertid att läraren får den tid för att sammanställa ett fungerande material för användandet av arkiven i undervisningen.

I denna uppsats studeras gymnasieungdomars alkoholvanor. Syftet med uppsatsen är att undersöka om alkoholvanor på en gymnasieskola i Stockholm och mer specifik bemärkelse undersöka om programinriktning respektive kön, har någon effekt på vad, hur mycket och hur ofta man dricker alkohol. Huvudresultaten i min undersökning är att 75 % av både flickor och pojkar konsumerar alkohol. Flickor föredrar vin medan pojkarna föredrar öl. Det som skiljer sig hos flickor och pojkar är att flickorna dricker oftare men mindre per tillfälle medan pojkarna dricker mindre ofta men mer alkohol per tillfälle. Orsaken till detta kan vara att flickorna ligger före i sin sociala mognad jämfört med pojkarna och att de nyttjar alkohol när de träffas för att samtala. Pojkarna festar mer rejält och några i undersökningsgruppen upplever att det finns ett visst grupptryck som bidrar till en ökad konsumtion av alkohol när man träffas. Ett annat huvudresultat är att eleverna på de praktiska inriktningarna dricker mer alkohol än eleverna på de teoretiska inriktningarna. Enligt enkäten är det fler föräldrar som har enbart grundskola eller som mest gymnasal utbildning på de praktiska programmen om man jämför med de teoretiska programmen där det var vanligare att föräldrarna hade akademisk utbildning. Det är fler föräldrar som har en praktisk yrkesbakgrund hos de elever som har valt Omvårdnadsprogrammet eller Byggprogrammet i denna undersökning. Dessa elever kommer ut i arbetslivet tidigare liksom föräldrarna också gjorde och kommer betydligt tidigare in i vuxenvärlden där man tjänar sina egna pengar. Även att bruka alkohol kan vara en del av ett vuxet beteende som dessa elever i så fall får tillträde till tidigare.

Syftet med denna undersökning är att utreda hur väl elevrådets demokratiska process på ett gymnasium i södra Norrland stämmer överens med demokratiutredningens tre kvalitéer för ett gott medborgarskap om deltagande, inflytande och delaktighet samt Robert A Dahls kriterier för en demokratisk process

Undersökningen utfördes som i ett led att försöka förstå varför elevrådet på just denna skola inte fungerar väl. Undersökningen är en fallstudie med kvalitativa intervjuer av 8 elevråds-medlemmar samt rektor för den undersökta skolan. De intervjuades svar bestående av tankar och idéer kring sin skoldemokrati jämförs med demokratiutredningens tre kvalitéer för ett gott medborgarskap om deltagande, inflytande och delaktighet samt Robert A Dahls kriterier för en demokratisk process för att utreda huruvida en sådan process finns eller saknas.

Resultatet visar att elevrådet saknar vissa grundläggande kunskaper kring deras deltagande och inflytande över beslut. Den visar också att det kan vara svårt att jämföra en "skoldemo-krati" med den politiska demokrati som finns i samhället då "skoldemokratin" inte har samma krav att leva upp till som den som finns i samhället. Resultatet visar också att det råder en viss kommunikationsbrist mellan rektor och elevråd där båda parter inte är riktigt säker på hur de tolkar begreppet demokrati i skolan. Rektor har en god insikt i vad ett elevråd bör göra och hur de ska arbeta men lyckas inte förmedla detta till elevrådet. Elevrådet är osäkra på vad de ska arbeta med och det kan vara så att de upplever att elevrådet och skoldemokratin inte rik-tigt stämmer överens med deras demokratisyn.

Abstract Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om och hantering av elevfusk från Internet. Utifrån syftet ställs följande frågor: Vad har lärarna i min undersökning för syn på fusk? Hur agerar de och hur väl förberedda är de? Vilket stöd har lärarna från skolan? Metoden för att lyckas är en kvantitativ enkätundersökning av 37 gymnasielärare på tre olika skolor. Resultatet av enkätundersökningen påvisade att de flesta lärarna planerar sin undervisning på ett sätt som ska försvåra för eleverna att fuska med hjälp av Internet. Men resultatet varierar mellan lärarna när det gäller om de känner stöd från skolledning gällande hur de ska hantera elever när de fuskat. Resultat visar även att lärarna inte vet om deras skola har någon handlingsplan om hur de ska hantera elever som fuskar i sina skolarbeten med hjälp av Internet

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever uppfattar skolans demokratiska fostrande roll samt hur den lokala skolan har lyckats i sin roll som demokratiska fostrare. För att svara på syftet har vi ställt följande frågeställningar: Hur medvetna är eleverna egentligen om skolans demokratiska fostrande roll? Vilken typ av regler anser eleverna vara de viktigaste? Stämmer de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan och skolplan väl överens med de mål som finns i läroplanen Lpf 94 och skollagen? Det använda källmaterialet består av enkätundersökningar gjorda med elever som går årskurs 3 på gymnasiet samt även arbetsplan och skolplan från den undersökta skolan. Resultaten visar på att eleverna är medvetna om skolans demokratiska fostrande roll i de flesta aspekterna. Däremot visar undersökningen på att det praktiska arbetet kring skolans demokratiska fostran är bristfällig. Enligt resultaten är det regler som rör moraliska värderingar viktigast i skolan. Undersökningen visar även på att de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan samt skolplan stämmer väl överens med de mål som finns i Lpf 94 samt skollagen. Generellt kan man säga att eleverna uppfattar skolans demokratiska fostrande roll positivt. Den undersökta skolan lyckas med att förmedla de demokratiska idéerna till eleverna men inte ge dem de rätta verktygen för att uppnå målen.

Skolan har ett tudelat uppdrag, kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget, vilka gemensamt handla om att förbereda eleverna för sina framtida roller som demokratiska samhällsmedborgare. Skolinspektionens rapport förmedlar att skolans demokratiuppdrag i läroplanen beskrivs som allt för svävande och otydligt, vilket försvårar för lärarna att fullfölja detta uppdrag. I denna litteraturstudie syftar jag till att undersöka hur demokratiuppdraget uppmärksammas i läroplanen, samt vad tidigare forskning skriver gällande hur demokratiuppdraget praktiseras i undervisningen i samhällskunskapsämnet. Under studiens gång upplevde jag en brist på forskning som visar på hur demokratiuppdraget kommer till uttryck i praktiken, dock finns det gott om forskning som förespråkar elevernas inflytande och delaktighet i undervisningen, vilket i sig är en demokratisk rättighet. Elever lär sig oftast mer och bättre när de själva är involverade i situationen. Deliberativ undervisning och det deliberativa samtalets betydelse stärker elevernas positiva syn på demokratin och de stärker även elevernas elevinflytande i undervisningen. Enligt tidigare forskning fostras en demokratiskt tänkande samhällsmedborgare genom att tidigt introduceras i demokratin genom demokratiska arbetsformer där eleverna spelar huvudrollen. Det här betyder att skolans mål gällande det demokratiska uppdrag skolan är ålagt att arbeta efter, görs på bästa sätt genom att lära eleverna om demokrati, genom demokrati för demokrati.

This study deals with immigrants’ political participation in Sweden and the Netherlands. Scholars have recognized low level of political participation of immigrants in Sweden compared to the Netherlands. The main goal of this study is to analyze the institutional influence, mainly from political parties over immigrants’ motivation for active electoral participation. The modified actor-context model uses here as the main theoretical framework. In addition, social capital theory employs to analyze immigrants’ voluntary organizational membership. This study confirms that, Swedish immigrants have the lower participation rate in the political sphere, at lest to a certain extent, than its counterparts the Dutch immigrants. This study also confirms the argument that contextual factors can influence actor’s motivations in integration-oriented action, and similarly it validates the necessity of enlargement of the actor-context model.

Syftet med denna uppsats är att visa hur maskulinitet gestaltas i filmtrilogin Härskarringen och att undersöka huruvida karaktärerna är nyskapande eller stereotypa. Härskarringen valdes ut i samband med en större undersökning bland manliga gymnasieelever. Vi använder oss av en kvalitativ analys av de tre filmerna. I Härskarringen presenteras en stereotyp bild av maskulinitet där typiska manliga karaktärsdrag är att vara ädel, fysiskt stark, modig, lojal, ödmjuk, potent, intelligent, beskyddande, respektingivande och med en stark vilja att kämpa för det rätta.

Denna studie har undersökt läroplanernas styrdokuments skrivelser om samhällskunskapsämnetssyfte och innehåll. De läroplaner som ingår i undersökningen är Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80samt LPO 94. Syftet med undersökningen är att undersöka likheter och skillnader i de olikaläroplanerna samt att jämföra respektive läroplaner med så kallade ämneskonceptioner. Metodensom använts i föreliggande undersökning är Charles Tillys rörande komparativa studier.Ämneskonceptioner betyder något förenklat vad som anses i fråga om att ämnet fyller försyfte samt vad ämnet ska innehålla. I denna studie framgick det att de tidigare läroplanernavisade på ett detaljrikt ämne med ett syfte för orientering i samhället samt yrkesförberedelse.Senare läroplaner visade på ett mindre detaljerat ämne med ett större inslag av problematiseringoch med en uttalad värdegrund. I relation till ämneskonceptioner stämde de tidigare läroplanernaLgr 62 och Lgr 69 bäst överens med de ämneskonceptioner vilka hade en orienterandeansatts med fokus på fakta och begrepp. De senare läroplanerna Lgr 80 och LPO 94vilka var mer målfokuserade och problematiserande stämde bättre överens med de ämneskonceptionervilka hade värdegrundsinriktade och medborgarfärdighetsinriktade ansatser

This study examines the strength of the perceived gender equality within the western/northern

economies by studying what effects that the economic crisis and subsequent austerity politics

has had on men compared to women and their respective gender roles, economic power and

participation. It consists of an "outer" quantitative study drawing generalizing conclusions from

the data collected by various IGO and NGOs regarding the economic and democratic

development in countries within the data population. It finds that men and women have been

affected very differently by the crisis and that a the short term effects included a narrowing of

the gender gap can be explained not by a progress of the situation for women but rather a

deterioration for men. The long term effects however was a deterioration in the progress of

gender equality and the situation for women while the same situation for men has started to

recover. The author then conducts an "inner" qualitative comparative case study of Spain and

The United States to examine the links between gender equality, austerity and international

capital. The analysis shows that the crisis to an extent was the workings of a masculinized

culture within the financial institutions and that the subsequent austerity measures have

worsened the impact of the crisis and unevenly so for women, especially on the long term. The

study concludes that there is a link between long term gender equality and if policy making,

especially in times of urgency like crisis, are conducted in a gender smart fashion and that

economies that conduct and sustain gender mainstreaming and gender equality tend to fare

better economically than countries with a more patriarchal and gender blind form of

governance.

There was a clear division of labour between men and women in the past. Men were active in public sphere, while women cared about households, husbands and children in private sphere. How it is organized nowadays when usually both parents are in need to be employed? Unfortunately, women in general have not been liberated from their previous role in private sphere yet, which leads to reproduction of gender stereotypes and gender inequality in society. This monograph examines a need of employees with young children for balancing work and family life and employer's ability to satisfy these needs as well as a role a state as a guarantor of welfare and provider of public policies. Current situation, on the background of current social policies in Sweden, in one concrete organization - Arbetsförmedlingen (employment office) in Falun is researched here.

Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands välfärdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgång till välfärdstjänster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat välfärdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgången till och kvaliteten på välfärdstjänstområdena ”sjukvård”; ”inkomsttrygghet – arbetslöshets- och sjukförsäkring”; ”utbildning” samt ”ålderdom – pensionsförsäkring och vård” undersöktes, med fokus på utbildning. Samt hur individerna själva ansåg att det borde vara. Sex individer ifrån Sverige, Tyskland och USA; två från respektive land, intervjuades. Resultaten visade att den ena svenska respondenten är nöjd med det svenska välfärdssystemet då det inte finns klasskillnader, enligt honom. Den andra respondenten från Sverige är mer kritisk. Även den ena intervjupartnern från Tyskland var kritisk mot det tyska välfärdssystemet, men samtidigt tyckte den att mycket, inom till exempel sjukvården och med bidrag, fungerar bra. Den andra tyska respondenten ställde sig mycket positiv till det tyska välfärdssystemets och ansåg att alla medborgare har samma möjligheter. Respondenterna från USA är dock negativa till ländernas välfärdssystem och kritiserar sjukvården, utbildningen och bidragssystemets bristande förmåga att erbjuda likvärdig tillgänglighet och kvalitet. Den statliga välfärdstjänst som respondenterna var mest positiva till var utbildning. Alla respondenter var för att staten skulle erbjuda likvärdiga utbildningsmöjligheter till alla. Mest misstänksamma var man mot bidrag och arbetslöshetsersättning som de flesta misstänkte att det förekom fusk med. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare forskning av mer kvantitativ karaktär och erbjuder en djupare insyn i individens resonemang i de olika frågorna.

Denna uppsats analyserar den moderata partiledarens Fredrik Reinfeldts partistämmotal på partistämman 2005 i syfte att utröna huruvida den uttryckta ideologin i dessa tal är typiskt moderata, eller om den mediala ryktesspridningen som ägde rum under hösten samma år, angående ett eventuell närmande till socialdemokratin, var ett grundat påstående. Uppsatsen behandlar Fredrik Reinfeldts inledande och avslutande partistämmotal att analyseras via en interpretativ modell baserad på idealtyper och parametrar. Denna modell kompletteras med en intertextuell jämförelse mellan Reinfeldts tal och partistämmotal från Carl Bildt och Bo Lundgren. Avslutningsvis följer en kortfattad hermeneutisk reflektion. Totalt rör det sig om sex tal som analyseras. Tidsperspektivet motiveras i forskningsläget och i stycket material. Resultatet visar att Fredrik Reinfeldts uttryckta ideologi skilde sig från den typiska moderata ideologin på en rad punkter. Skillnaden kunde utskiljas i både parametrarna såväl som i kontrast till den moderata idealtypen. Vad som skiljer Reinfeldt från de två övriga partiledarna och som framställer honom i en mer socialdemokratisk dager än tidigare moderater, är att han anknyter till en traditionell konservativ tankegång där en politiker skall hysa respekt till vad som redan skapats i fråga om samhällsinstitutioner och traditioner. Det historiska arvet i statsapparaten måste förändras varsamt och långsamt. Politik skall reformera samhället inte vända det upp och ner via radikala omställningar. Således handlar hans politik om att applicera den moderata ideologin på den redan existerande, av socialdemokratin skapade, välfärdsstaten. Mötet mellan en efter konservativt tillrättalagd, moderat tanke och en socialdemokratisk struktur, skapar ett slags socialliberalt mellanläge. Fredrik Reinfeldt uppvisar även en mer tudelad syn på människan och en större tilltro till välfärdsfunktionerna.

Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem i dag, såväl för den drabbade individen, som dess närstående, samt även för samhället i stort. Föreliggande arbete sökte nå en djupare förståelse av en berättelse från en informant, om vägen tillbaka till förvärvsarbete efter en längre tids sjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit den socialkonstruktionistiska, och det som i arbetet undersöktes var dels själva berättelsen till form och innehåll; dels vilken funktion den hade för jagberättaren och för den berättelsevärld där berättelsen är publicerad, på ett diskussionsforum på Internet. Verktyget för att nå djupare förståelse kring detta har varit den narrativa analysen. Via analysen framkom bland annat att temat för berättelsen var jagberättarens kamp mellan yttre/inre krav och de egna resurserna, samt att berättelsen hade en vårdande funktion dels för jagberättaren själv, dels för övriga aktörer i berättelsevärlden.

Mitt syfte är att undersöka hur maskuliniteter gestaltas i mansmagasinet Kings, år 2005, texter utifrån de begrepp och teorier som används i modern maskulinitetsforskning. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys, där ett analysverktyg bestående av ett antal nyckelkategorier kring vad maskulinitet och manlighet är, appliceras på tidningens texter. I resultatet visar det sig att King lägger största betoningen på utseende och konsumtion av manlighet men att det också finns gränser för hur och på vilket sätt mannen skall ta hand om sitt utseende för att inte värderas som feminin. Resultatet åskådliggör också att King är dubbeltydiga i sitt presenterande av maskulinitet, där mannen både tillåts inträda nya områden men samtidigt måste leva upp till många av de gamla normerna för män.