du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 140
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Skriftspråksutvecklingen i övergången från förskoleklass till årskurs ett2017Ingår i: Barns övergångar: Förskola, fritidshem, grundsärskola och grundskola / [ed] Anne Lillvist & Jenny Wilder, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 1, s. 59-78Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linneaus University.
    Information sharing on children’s literacy learning in the transition from Swedish preschool to school2017Ingår i: Journal of Research in Childhood Education, ISSN 0256-8543, E-ISSN 2150-2641, Vol. 31, nr 2, s. 240-254Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Collaboration and continuity between school types are important factors that favour long-term learning and that need to be given attention in the transition between early childhood school institutions. This study highlights teachers’ experiences of information-sharing during the transition from Swedish preschool to preschool class (i.e., from the daycare to school) with regards to children’s literacy learning. To find out and evaluate the individual child’s development, both the child’s actual and proximal development zone need to be taken into account in the transition. It appears that some preschool teachers wish to share information on children’s literacy learning but that it is mainly about the children’s interest in literacy activities. Also the preschool class teachers’ wishes to know more about the children’s literacy learning are too much on a general level as to be able to provide a  good enough basis for planning literacy activities that fit every individual child. A large part of the outcomes derive from the preschool tradition that has viewed care as being core to its work, and considered learning and achievement as domains associated with compulsory school. This article discusses whether the training of teachers in early childhood education needs stronger focus on literacy learning.

  • 3.
    Almgren, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Varför grammatik?: Svensklärares attityder till grammatikundervisning Författare: Malin2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här är en studie om svensklärares attityd till grammatikundervisning. Jag har undersökt vad några svensklärare på gymnasieskolor i Mellansverige har för uppfattning om grammatik, deras egen grammatikundervisning, och grammatik i styrdokumenten. För att försöka svara på frågeställningarna har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts med svensklärare på några olika skolor i området. Intervjuerna har visat att det finns skilda åsikter bland de medverkande lärarna kring frågor om deras egen erfarenhet av grammatik, deras undervisning, grammatikens roll i svenskämnet och styrdokumentens behandling av grammatiken. Det upptäcktes även likheter i, till exempel, deras uppfattningar om grammatikens nytta och det faktum att de flesta var missnöjda med styrdokumenten samt att elevernas förkunskaper när de börjar på gymnasiet inte alltid är tillräckliga. Studiens resultat ger en inblick i några svensklärares attityder till grammatikundervisning, men är inte generaliserbar och speglar inte hur alla svensklärares åsikter ser ut.

  • 4.
    Almgren, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Älskade och hatade grammatik: En systematisk litteraturstudie kring attityder till grammatikundervisning2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka vad forskningen säger om attityder till grammatikundervisningen och om grammatikundervisningen idag är tillfredsställande. Detta arbete är en systematisk litteraturstudie och består därför av systematiska sökningar och urval gjorda bland databaser med vetenskaplig litteratur. Resultatet av studien visar att forskningen kring grammatikdidaktik och attityder inte är vidsträckt, och inte heller tillkommit de senaste åren. På första frågeställningen, vad forskningen säger om attityder till grammatikundervisningen så finns det många svar som tyder på att grammatiken har ett dåligt rykte och uppfattas som svår och tråkig av många, och att detta oftast förekommer i klassrum där traditionell grammatikundervisning används. Ur lärares synvinkel framkommer att många upplever svårigheter i att motivera undervisningen för eleverna. Den andra frågeställningen, om grammatikundervisningen fungerar väl i dagens klassrum, är svårare att besvara då forskningen är ett tunt underlag här, men att döma av de negativa attityderna så verkar det finnas utrymme för förbättringar.

  • 5.
    Andersson, Matilda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Berättandets kraft: Gymnasielärare om elevers läsning av skönlitterär prosa2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att analysera fem svensklärare gällande skönlitterär läsning av prosa i

    svenskundervisningen i gymnasiet. Studiens frågeställningar är: hur förhåller sig svensklärarna till

    faktorerna kanon, bildning, upplevelse, de formella färdighetsaspekterna, de sociokulturella

    aspekterna och det fostrande och demokratiska tänkandet och hur kan svensklärarnas

    erfarenheter relateras till läroplanen för gymnasieskolan? Undersökningen är en kvalitativ studie

    med halvstrukturerade individuella intervjuer. I bakgrundsavsnittet presenteras forskare och

    didaktikers argument för vilka effekter som skönlitterär läsning medför hos läsaren. Studiens

    resultat visar att en av de fem svensklärarna som medverkade i studien är medveten om fyra av

    Staffan Thorsons fem aspekter. Den färdighet som lärarna inte talade om var det fostrande och

    demokratiska tänkandet, vilket är något som forskningen argumenterar för. Endast en av de fem

    medverkande lärarna talade om de sociokulturella aspekterna genom skönlitterär läsning av prosa.

    Resultatet visar även att det faktum att lärarna lider av tidsbrist och dessutom tolkar läroplanen

    olika resulterar i att det finns skillnader i vilka färdigheter, kunskaper och i hur mycket eleverna

    kan utvecklas. Lärarna argumenterar för de färdigheter som de anser att läsningen medför i

    läroplanen, men framhåller även hur svårt det är att få eleverna att ta del av läsningens positiva

    effekter om eleverna inte ser det som lustfyllt.

  • 6.
    Andersson, Matilda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Varför svenska skolelever bör läsa skönlitteratur: Vilka argument finns för att skönlitteratur ska användas i svenskundervisningen2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats ämnar undersöka vilka argument som framförs i de två senaste årtiondenas

    forskning av skönlitterär läsning i svenskundervisningen samt på vilket sätt dessa argument

    förhåller sig till skolans styrdokument. Frågeställningarna som studien vilar på är hur forskarna

    argumenterar för läsning av skönlitteratur i svenskundervisningen samt om forskarnas

    argumentation kring läsning av skönlitteratur förhåller sig till skolans styrdokument.

    Undersökningens metod är en systematisk litteraturstudie. Där forskarnas argument för läsning

    av skönlitteratur har analyserats. Resultatet redovisar de argument som forskarna framför för

    vilka fördelar som läsning av skönlitteratur bidrar till, inte endast kunskapsmässigt utan även

    personlighetsmässigt. Vidare visar studiens resultat, med utgång från författarnas motiveringar för

    läsning av litteratur hur detta är kopplat till skolans styrdokument. Syftet är att denna studie ska

    utvecklas till en studie med ett normativt syfte där den andra studien ska undersöka hur

    verksamma lärare arbetar med skönlitteratur för att öka läsförståelsen.

  • 7.
    Askemur, Carina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Hur fyra lärare arbetar med textsamtal i årskurs 4-6: En studie om hur fyra lärare arbetar med textsamtal i syfte att bearbeta en text, samt vilka förmågor som kan utvecklas hos eleverna.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra lärare i grundskolan årskurs 4-6 arbetar med textsamtal i svenskundervisningen. Syftet var också att lyfta fram de förmågor som elever kan utveckla vid textsamtal samt pedagogens betydelse för textsamtalets genomförande. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats. Dessa är:

    1. Hur arbetar fyra lärare med textsamtal i svenskundervisningen i årskurs 4-6?

    2. Vilken kunskap bör pedagogen ha för att kunna genomföra samtal om texter enligt de deltagande lärarna?

    3. Hur vanligt förekommande är samtal om texter i grundskolan årskurs 4-6 rent generellt enligt de deltagande lärarna?

    4. Vilka förmågor anser de intervjuade lärarna att elever kan utveckla vid samtal om texter?

    Metod: Den metod som har använts för att genomföra denna empiriska studie är observation och intervju. Urvalet som gjordes var att begränsa observationerna till fyra lektionstillfällen med fyra olika lärare. Den intervjuform som kändes mest lämplig att använda för detta ändamål var en halvstrukturerad ansats med ett kvalitativt utgångsläge.

    Resultat och analys: Resultatet visar att de fyra deltagande lärarna har en medvetenhet kring vad ett textsamtal innebär. Denna kunskap är en följd av att lärarna helt eller delvis använder sig av ett färdigt arbetsmaterial i undervisningen. I materialet ingår strukturerade textsamtal. Den slutsats som kan göras efter att ha genomfört både observationer och intervjuer, är att endast en lärare säger sig arbeta medvetet, regelbundet och strukturerat med textsamtal i undervisningen. Det var dock inget som observerades under lektionen jag deltog i. En av lärarna säger också att hon arbetar medvetet och strukturerat med aktiviteten men menar att det är svårt att få tiden att räcka till. De övriga två arbetar inte med textsamtal i undervisningen men den ena läraren uppger att hon använder sig av öppna frågor rent generellt i undervisningen. Ett tryggt klassrumsklimat, goda ämneskunskaper, kunskap i att ställa rätt frågor samt att vara förberedd är förmågor som benämns som betydelsefulla för att textsamtal ska kunna äga rum. Ingen av lärarna uppger att de tror att textsamtal är vanligt förekommande i skolan.

    Samtliga intervjuade lärare uppger ett antal förmågor som de menar att eleverna kan utveckla vid samtal om texter. Dessa är förmågan att kommunicera, förmågan att lyssna på andra, förmågan att uttrycka egna åsikter samt att kunna reflektera, analysera och bygga vidare på resonemang.

  • 8.
    Axelsson, Sanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Hur "galen" får man vara?: Om elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lärandet ville jag fördjupa förståelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers läsförmåga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestämda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolår 1. Eleverna valdes ut på grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal. Med hjälp av den fenomenografiska analysen kategoriserade jag datamaterialet och konstruerade fem beskrivningskategorier, vilka utgör mitt utfallsrum. Resultatet från min studie visar att elever har uppfattningen av att de genom litteratursamtal kan lära sig läsa, memorera text, förstå text, förstå verkligheten samt lära sig lära. Tidigare studier bekräftar elevernas uppfattningar av lärandets bredd, något som kan utnyttjas i skolan. Litteratursamtalet tränar alla de färdigheter och förmågor som krävs enligt de styrdokument som reglerar verksamheten. Eleverna lär sig att avkoda såväl som att tolka och värdera både text och verklighet. Dessutom lär de sig att reflektera över lärprocessen. Litteratursamtalet skapar helt enkelt möjligheter att utveckla elevers läsförmåga, något som är nödvändigt för att vända den negativa trenden och förbättra resultaten i svensk skola.

  • 9.
    Bader, Katarina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Att arbeta praktiskt utifrån teoretiska skrivdiskurser i skrivundervisningen: Med fokus på genrepedagogik och processkrivning i förhållande till svenskämnet i gymnasieskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis analyses existing scientific articles and papers about the principles of genre pedagogy, process writing and how they are working in theory and pratice. Many studies have been made to see how genre pedagogy and process writing are working in Swedish schools. This thesis gives and overview over a selection of scientific papers and books, and discusses the usage, the possiblities and challenges of these methods in different contexts. It wants to find answers to the questions how writing is taught using these discourses and what teachers should be aware of when using each of the presented methods. The conclusion of this thesis is that teachers need deep knowledge, competence and awareness of critical elements in order to teach according to the chosen writing discourses.

  • 10.
    Bader, Katarina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Tillämpning av genreskolans pedagogik i skrivundervisningen: Ett sätt att utveckla elevens språk, text- och skrivarbete ur ett lärarperspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har utgångspunkten i mitt eget examensarbete 1, en genomförd litteraturstudie med titeln Att arbeta praktiskt utifrån teoretiska skrivdiskurser i skrivundervisningen (2018). l detta arbete kartläggs processkrivning och genrepedagogik. I litteraturstudien framkom vilka för- och nackdelar det finns i teorin när de används i undervisningen, hur lärare kan använda sig av skrivprocesser som verktyg, samt vilka effekter de bidrar till i elevernas textproduktion och vilka följder de kan ge om man som lärare inte har djupa förkunskaper i resp. diskurs.

    Det övergripande syftet med denna empiriska studie är att undersöka i vilket omfång ett fåtal svensklärare i gymnasieskolan har kunskaper om den teoretiska bakgrunden till genrepedagogiken, hur lärarna genomför sin undervisning med hjälp av denna metod och om metoden är deras didaktiska val. Syftet belyser om svårigheten att tolka och använda genre i undervisningen. Ambitionen är att ta reda på om svensklärare ser denna skrivmetod som ett verktyg för att gynna och avancera elevernas skrivutveckling genom att samla in data som talar om vilka delar av genrepedagogiken som svensklärare använder sig av, varifrån de inhämtar kunskap om genrepedagogik och hur de ser på begreppet genre i undervisningen. I den teoretiska genomgången klarläggs nationell och internationell forskning utifrån Sydneyskolans genrepedagogik. Studien är baserad på kvalitativ metod och datainsamlingen har genomförts genom intervjuer i skolors grupprum eller via högskolans Connect-plattform. Det som framkommer i resultatet är att en majoritet av informanterna uttalar sig positivt om skrivmetoder och att hälften av dem är beredda att skaffa sig mer kunskap om genrepedagogik. De som använder sig av genrepedagogiken, ser fördelar i metodens tydliga strukturer och modeller, men uttalar sig om vissa nackdelar att bruka denna skrivmetod. Svårigheter har visat sig vara tidsbristen att genomföra alla faser, stora och heterogena gruppsammansättningar som beror på elevernas olika kunskapsnivåer och grundkunskaper. Två förslag är att utveckla genrepedagogiken ytterligare för att förbättra möjligheterna för elever i stora och heterogena grupper och att informera svensklärare att fördjupa sig i genrekunskap och genreskolans pedagogik för att kunna effektivisera skrivundervisningen.

  • 11.
    Berg, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Skönlitteraturen i undervisningen: En kvalitativ studie om den skönlitterära läsningens syften inom svenskundervisningen på gymnasieskolan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur praktiserande ämneslärare arbetar med skönlitteraturen i sin undervisning. Lästräning, allmänbildning/litteraturhistoria och personlighetsutveckling/demokratifostran är de aspekter av svenskämnet som forskare tidigare pekat ut som centrala inom undervisningen i svenska i gymnasieskolan och det är dessa aspekter jag har utgått ifrån i min undersökning.I mitt examensarbete I belystes särskilt skolans roll som fostrande i den demokratiska andan och genom resultatet av det arbetet ville jag behandla denna aspekt ytterligare genom att undersöka om den personlighetsutvecklande/demokratifostrande aspekten verkligen var det mest framträdande syftet i undervisningen hos de lärare jag intervjuade.Arbetet är en studie baserad på en kvalitativ metod, där jag genom halvstrukturerade intervjuer har diskuterat med lärare i gymnasieskolan om deras syften och metoder gällande den skönlitterära läsningen inom svenskundervisningen.Studiens resultat visar att den personlighetsutvecklande/demokratifostrande aspekten inte är det mest framträdande syftet för skönlitterär läsning i gymnasieskolan enligt de lärare jag intervjuat för min undersökning. Lärarna väljer att lägga större vikt vid läsförståelse och lästräning då de upplever en ökning gällande lässvaga elever. Dock anser de att det är av stor vikt att elever lär sig om sig själva i undervisningen, vilket jag tolkar som ett personlighetsutvecklande moment.

  • 12.
    Berg, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Skönlitteraturen i undervisningen: Litteraturläsningens syften inom svenskämnet2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med detta arbete är att undersöka och synliggöra argument som framträder i forskningen kring den skönlitterära läsningen inom svenskundervisningen i skolans högre årskurser. Hur kan läsning av skönlitteratur motiveras inom den svenska skolan och vad säger styrdokumenten?

    Min frågeställning behandlar hur den skönlitterära läsningen kan motiveras utifrån de effekter som påvisats av tidigare forskning inom ämnet. Skolans roll som fostrande i den demokratiska andan belyses särskilt i de studier jag tagit del av och jag vill genom resultatet av detta arbete synliggöra denna aspekt ytterligare. Arbetet är en litteraturstudie baserad på tidigare forskning utförd under de senaste decennierna och utifrån resultatet av denna studie har jag kommit fram till att det mest framträdande syftet med den skönlitterära läsningen inom svenskundervisningen, är demokratifostran och personlighetsutveckling.

    Studiens resultat ska leda till ytterligare en studie inom ämneslärarprogrammet, där jag avser att följa yrkesverksamma lärares arbete med skönlitteratur i gymnasieskolan.

  • 13.
    Berwald, Lisbeth
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Ett rikare språk med bildmunta: Vad är ett rikt språk och kan bildskapande stimulera till ett rikare språk2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    A richer language when painting before speaking? – What is a rich language and can painting stimulate towards a richer language? In this work I seek to answer two questions. What may a “richer” language mean and does it become richer when the informants, as a preparation, paint what they are going to talk about in front of the class, than when they do not paint? This I try to do by studying earlyer research about how to measure the richness in languages and by analysing video recordings of speeches when the students in an sfi-class (Swedish for foreigners) painted or did not paint before the speech, and by analysing the richness in their language. The result is my own definition of what rich language is in this context, and a conclusion that painting stimulates the students to use more words and to use specific words that they need to bring the audience their message.

  • 14.
    Brandshage, Stefan
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Genrepedagogik i forskning och läroplan: En systematisk litteraturstudie kring genrepedagogikens framväxt, teoretiska grund, pedagogiska tillämpning och inflytande på den svenska skolan.2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Genre pedagogy and the curriculum cycle is commonly applied in schools in Sweden today. Genre pedagogy aims to develop students’ abilities to write texts in different social contexts. The curriculum cycle (or teaching-learning cycle) is the pedagogical model most commonly used in Swedish schools to achieve this aim. This model has many advantages but often tends to become static and prescriptive. This study aims to examine scientific research concerning genre pedagogy and further on how it has influenced the Swedish curriculum. This study shows that genre pedagogy classifies texts into different genres with common features and that both context and language of each text should be analyzed. In school, genre pedagogy is often taught through the four steps of the curriculum cycle. According to some research the curriculum cycle fails to include critical analysis and creative development of genres, aspects that are included in the Swedish curriculum. One of the articles presents two additional steps to the curriculum cycle which might supplement the first four steps including critical analysis and creative writing. The conclusion of this study states that the Swedish curriculum is clearly influenced by genre pedagogy and the curriculum cycle. It also states that the curriculum cycle needs to be supplemented by the two additional steps to match the curriculum of the Swedish school better.

  • 15.
    Brandshage, Stefan
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Genrepedagogik i läromedel: En studie kring arbetsformer och cirkelmodellens faser i läroböcker i svenska och svenska som andraspråk åk. 7-92018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det genrepedagogiska arbetssättet är idag väletablerat i den svenska grundskolan och cirkelmodellen är den mest utbredda pedagogiska modellen. Genrepedagogiken har stöd i såväl läroplan som pedagogiska modeller och läromedel. Syftet med föreliggande studie är att identifiera faser och arbetsformer i ett antal läromedel i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 7-9, vilka är inspirerade av genrepedagogiken och cirkelmodellen samt att jämföra dessa läromedel med varandra. I resultatdelen presenteras först de faser som har kunnat identifieras i avsnitten om argumenterande text i utvalda läromedel utifrån en systematisk begreppsanalys av verb i imperativ. I resultatet presenteras också de arbetsformer i utvalda läromedel som har kunnat identifierats, vilka sedan relateras till aspekter såsom socialkonstruktivistisk kunskapssyn, kooperativt lärande, individualisering i skolan samt inkluderande lärmiljöer. I resultatdelen jämförs också de utvalda läromedlen med varandra. Resultatet visar att Läromedlen

    Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A följer cirkelmodellens fyra faser medan Spegla Språket 7 och Start – svenska som andraspråk helt utelämnar den tredje fasen (Att skriva en gemensam text). Resultatet visar också att utvalda läromedel innehåller en bredd av arbetsformer med såväl individorienterade som grupporienterade lärprocesser. Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A visar här en större tydlighet och variation än Spegla Språket 7 och Start – svenska som andraspråk. Enbart de förstnämnda innehåller en arbetsform där läraren stöttar eleverna i författandet av en gemensam text. En arbetsform som är tydligt grupporienterad och befinner sig i det som Vygotsky kallar den proximala utvecklingszonen. Studiens slutsats är att läromedlen Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A utgör ett gott stöd för den lärare som vill arbeta språkutvecklande med mycket stöttning under såväl individorienterade som grupporienterade arbetsformer utifrån cirkelmodellens fyra faser.

  • 16.
    Börjesson, Petter
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Litteratur och legitimering i gymnasieskolan: - En historisk överblick2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilken skönlitteratur som lästs på gymnasiet och hur det litterära urvalet och litteraturläsning legitimerats. För att besvara frågeställningen har material valts ut genom manuell sökning som beskriver litterär kanon, historiska kontexter, bildningsideal och läroplaner och läroböcker. Undersökningen sträcker sig över större delen av 1900-talet och visar dels på en kontinuitet ifråga om litterärt urval dels på förändringar när det gäller legitimering.

  • 17.
    Danemyr, Rebecka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Ovana eller ovilja?: En litteraturstudie om hur man skapar läsmotivation hos gymnasieelever2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att fånga in de metoder som pedagogen kan använda sig av i undervisningen för att utveckla läsmotivation och läslust hos elever på gymnasieskolan. Studien är en systematisk litteraturstudie som bygger på svensk forskning och materialet utgörs av artiklar, uppsatser och avhandlingar som är relevanta för forskningsöversikten.

    Resultatet som framkommit är att de metoder pedagoger främst arbetar med för att skapa läsmotivation och läslust hos eleverna, är konkreta stödstrukturer i form av boksamtal, lässtrategier och bruk av litteratur som ligger inom elevernas egna intresse och tillåter igenkänning. Dock kan även konstateras att inga undersökningar synes föreligga som klart visar att dessa metoder är särskilt framgångsrika - mera framgångsrika än andra möjliga metoder.

    Det konstateras även att pedagogerna inte alltid möter eleverna utifrån elevernas egna önskemål då eleverna själva främst väljer litteratur som vänner har läst. Gymnasieelever idag har ett förändrat sätt att se på läsning, och i det material som använts till denna litteraturstudie har inte pedagogerna mött eleverna i denna förändring.

  • 18.
    Darke, Malena
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    "… Att de ens läser ... ": En undersökning av skönlitteraturens syften i undervisningen - lärares ämneskonceptioner2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningens grundas i en strävan att få inblick i fyra lärares uppfattningar om ämnet skönlitteratur och att se hur dessa konceptioner framträder i didaktiska val och undervisning. Utifrån intervjuer kategoriserades lärarnas ämnesuppfattningar enligt Jan Brinks (2006) beskrivningar av tre huvudsakliga ämneskonceptioner kring svenskämnet; färdighets-, bildnings- och erfarenhetspedagogiska konceptioner. De två första konceptionerna utgår från och strävar mot ideal som färdighet och bildning medan den tredje utgår från eleverna själva och fokuserar individuella faktorer som elevers erfarenheter, förutsättningar, motivation och även preferenser. Den tendens att utgå från elevernas perspektiv, som enligt Brink eskalerat under senare år, tyder på en tyngdpunkt i en erfarenhetspedagogisk ämneskonception, vilken fokuseras i denna undersökning.

    Syftet med denna intervjustudie var att undersöka i vilken grad och i så fall varför lärarna anammar en erfarenhetspedagogisk ämneskonception. Frågeställningarna löd:

    I vilken mån framträder den erfarenhetspedagogiska ämneskonceptionen bland de intervjuade lärarna?

    Vilken syn på den erfarenhetspedagogiska ämneskonceptionen framträder hos de intervjuade lärarna?

    Undersökningen utgick delvis från en tidigare litteraturstudie, där litteraturläsningens historia, utveckling och förutsättningar i undervisningen belystes. I denna påföljande studie med samma intresse intervjuades fyra lärare verksamma i årskurs 1 på gymnasiets yrkesinriktade linjer om litteraturläsning.

    Vad som läses, hur det arbetas med läsning och varför lärarna väljer dessa sätt att arbeta på, var frågor som ställdes i intervjuerna.

    Resultatet visade en framträdande erfarenhetspedagogisk ämneskonception i samtalen kring de didaktiska valen. Lärarna delade en relativt stor samsyn vad gäller att anpassa litteraturundervisningen efter elevernas förutsättningar och preferenser. Hur denna anpassning av undervisningen gick till i praktiken varierade dock, vilket tas upp i diskussionen.

  • 19.
    Darke, Malena
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    "… Att de orkar läsa ..."2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Är litteraturämnet och litteraturläsning på gymnasiet i kris? Anser lärare det ens viktigt att läsa företrädesvis döda vita mäns berättelser, skrivna för hundratals år sedan, i dagens svenska skola? Denna litteraturstudie studerar kanonbegreppet och hur det uppfattas i skolan idag. Begreppet och dess vedermödor belyses i en kort historik men framför allt studeras begreppets status idag, via nutida litteratur i ämnet. Kanonisk läsning visar sig vara på utdöende idag. Det vidgade textbegreppet har fört fokus bort från det skrivna ordet. Multimedia och internet har onekligen medverkat till en förändrad varseblivning där kvantitet vunnit över kvalitét. Den efferenta, faktainriktade läsningen har tagit plats och den reflekterande läsningen har sållats bort. Resultat prioriteras framför reflektion. Elevernas och styrdokumentens krav på medbestämmande har bidragit till bortrationalisering av tidskrävande och kognitivt krävande litteraturläsning. Inte minst visar sig litteraturläsningens utarmning i samtida litteratur, där flera författare högljutt söker påverka lärare att återerövra litteraturläsningens kvalitéer.

  • 20.
    Engström, Lisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Engelska och svenska i högre utbildning: Studenters perspektiv på språkanvändning2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks förhållandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet är att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som är på engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. Två enkäter delades ut till studenter på Högskolan i Skövde. Enkät 1 innehöll korta frågor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var på engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ämnesområden. Enkät 2 innehöll samma frågor som Enkät 1, kombinerat med ett antal öppna frågor. Denna delades ut till 22 studenter på fem olika utbildningsprogram. Resultaten från enkät 1 visade att de flesta studenter har den mesta undervisningen, och även en del kurslitteratur, på svenska. Enkät 2 visade att de som hade mest undervisning och kurslitteratur på engelska var studenter på biomedicinprogrammet och programmet för medvetandestudier, samt att studenterna på lärarprogrammet hade minst inslag av engelska. Kommentarerna från studenterna tyder på att det saknas medvetenhet och diskussion kring hur engelska och svenska används i undervisningen. Utifrån resultaten tillsammans med tidigare forskning, dras slutsatsen att det i framtiden vore bra om lärare och studenter i större utsträckning diskuterade och uppmärksammade språkfrågor, och att parallellspråkighet blir något som eftersträvas.

  • 21.
    Eriksson, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Hur utformas en effektiv läxa?: Hur läxans utformning påverkar elevers studieresultat och hur elevers förutsättningar påverkar läxans utformning.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har jag granskat hur läxor bör utformas för att gynna elever i deras lärande. Jag har har använt mig av litteraturstudier. Den litteratur som granskats tar upp läxors utformning samt lärares syn på läxor. Resultatet visade att läxor bör utformas efter elevernas behov och förutsättningar, vilket lärare i Sverige är medvetna om och arbetar aktivt med. Elever med högutbildade föräldrar drar nytta av läxor, medan elever som inte har detta inte får bättre studiesresultat.

  • 22.
    Ersson, Anna-Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Svenskämnets nationella prov åk 3: En systematisk litteraturstudie om prövning ochbedömning av förmågor2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolverkets redovisningar av de svenska PIRLS-proven visar att de svenska elevernasresultat försämrats alarmerande i läsförståelse. Det nationella provet har flyttats framfrån årskurs 5 till årskurs 3 för att det ska identifiera svagheter i ett tidigt skede.Förmågan att urskilja språkliga strukturer och språkliga normer anses som en viktigdel för att få flyt i läsningen och en förbättrad läsförståelse. Syftet med den härstudien har varit att undersöka vilka forskningsunderlag det finns om nationella provför årskurs 3. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där relevantvetenskaplig litteratur granskats och analyserats. Resultatet visar att sådana underlag ärfå och att språkliga strukturer och språkliga normer inte direkt bedöms i de nyanationella proven. Resultatet visar också att det inte finns några uttömmande studierfrån 2009 då de nationella proven började tillämpas från åk 3.

  • 23.
    Eskilsson, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Andraspråksinlärning: en intervjustudie av andraspråkselevers upplevelser av Svenska som andraspråk respektive Modersmålsundervisning2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevers upplevelser av andraspråksundervisning och modersmålsundervisning i förhållande till deras skolgång och studieresultat. Examensarbetet består av en intervjustudie av fenomenografisk karaktär, d.v.s. är baserad på informanternas egna upplevelser och är genomförd med fyra gymnasieelever i en liten stad i södra Sverige. Frågeställningarna behandlar vad Svenska som andraspråk (SSA) respektive Modersmålsundervisning har haft för betydelse för eleverna när det gäller språkliga färdigheter, studieresultat samt den övriga skolgången. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan till text, vilken har legat till underlag för resultatet. Resultatet av studien visar att eleverna själva anser att undervisning i Svenska som andraspråk har varit av yttersta vikt för hur väl de har tillägnat sig det svenska språket, studieresultat samt hur väl de har klarat sig i de övriga ämnena. Detta resultat stämmer väl överens med forskningen och slutsatsen som dragits är att SSA-undervisningen är att föredra framför vanlig svenskundervisning för de elever som har ett annat förstaspråk än svenska. Modersmålsundervisningen har enligt eleverna inte haft samma funktion som hjälp för att klara av de övriga ämnena, utan har varit en isolerad företeelse, helt friställd den övriga undervisningen, vilket strider mot forskningens syn på densamma. Däremot har slutsatsen om modersmålets och Modersmålsundervisningens betydelse för elevernas sociala liv kunnat dras. Sammanfattande slutsats av denna studie är att alla elever som har ett annat modersmål borde erbjudas samt föreslås välja både SSA och Modersmålsundervisning, för att få bästa möjliga förutsättningar i sin skolgång, till bra betyg, till fortsatta studier, till ett bra arbete samt till en god social gemenskap både i Sverige och i hemlandet.

  • 24.
    Fast, AnnSofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Kapitalförmedlarna: En studie av svensklärarens undervisningsstrategier ochanpassning i olika undervisningsmiljöer2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att öka vår kunskap om hur svensklärare anpassar sin undervisning till olika undervisningsmiljöer som uppstår på yrkesförberedande- respektive högskoleförberedande program. Tidigare forskning har via intervjustudier med svensklärare belyst att det råder en nivåanpassning till eleverna i dessa olika sociala undervisningsmiljöer och att det finns en medelklassnorm i utbildningssystemet som premierar medelklasselever och sätter upp hinder för arbetarklasselever. Mot bakgrund av detta är det därför av vikt att undersöka hur lärarna anpassar sin undervisning utifrån Pierre Bourdieus (1930–2002) teori om utbildningssystemets funktion, då tidigare forskning inte försökt sätta samman dessa två perspektiv. Ingen har observerat lärares anpassning och studerat detta i ljuset av deras roll som förmedlare av ett visst kulturellt kapital. De resultat som denna observationsstudie visar är att lärarens nivå vad gäller språket, arbetssätt och undervisningens innehåll anpassas till de olika undervisningsmiljöerna i kursen Svenska 1. Genom att teorisera denna problematik utifrån Bourdieus teori kan slutsatsen dras att dessa nivåskillnader som uppstår i utbildningssystemet betraktas som ett fält och lärarens position i klassrummet blir till en grindvakt. Läraren som grindvakt ges i uttryck genom en nivåsänkning av kursen på yrkesförberedandeprogram, där läraren inte fördelar ut alla den kunskap som ingår i kursen Svenska 1. Medan däremot, läraren och de eleverna på högskoleförberedande program har samma kulturella kapital, vilket gör att det finns en tydlig överrensstämmelse i värderingar, sätt att arbeta och uttrycka sig. Ett samförstånd och en gemensam medelklassnorm där lärarna förmedlar allt sitt undervisningskapital i syfte att förbereda dem för högre studier.

  • 25.
    Fast, AnnSofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Kapitalförmedlarna: En studie av svensklärarens undervisningsstrategier ochanpassning i olika undervisningsmiljöer2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att öka vår kunskap om hur svensklärare anpassar sin undervisning till olika undervisningsmiljöer som uppstår på yrkesförberedande respektive högskoleförberedande program. Tidigare forskning har via intervjustudier med svensklärare belyst att det råder en nivåanpassning till eleverna i dessa olika sociala undervisningsmiljöer och att det finns en medelklassnorm i utbildningssystemet som premierar medelklasselever och sätter upp hinder för arbetarklasselever. Mot bakgrund av detta är det därför av vikt att undersöka hur lärarna anpassar sin undervisning utifrån Pierre Bourdieus (1930–2002) teori om utbildningssystemets funktion, då tidigare forskning inte försökt sätta samman dessa två perspektiv. Ingen har observerat lärares anpassning och studerat detta i ljuset av deras roll som förmedlare av ett visst kulturellt kapital. De resultat som denna observationsstudie visar är att lärarens nivå vad gäller språket, arbetssätt och undervisningens innehåll anpassas till de olika undervisningsmiljöerna i kursen Svenska 1. Genom att teorisera denna problematik utifrån Bourdieus teori kan slutsatsen dras att dessa nivåskillnader som uppstår i utbildningssystemet betraktas som ett fält och lärarens position i klassrummet blir till en grindvakt. Läraren som grindvakt ges i uttryck då svensklärare på yrkesförberedande program gör en nivåsänkning av kursen och inte fördelar ut all den kunskap som ingår i Svenska 1. Däremot har svenskläraren på högskoleförberedande program möjlighet att förmedla allt sitt undervisningskapital då läraren och eleverna har en gemensam medelklassnorm som ger en tydlig överrensstämmelse vad gäller värderingar, sätt att arbeta och uttrycka sig.

  • 26.
    Fast, AnnSofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Svenskundervisningen och dess kunskapsinnehåll: En litteraturstudie gällande yrkes- och högskoleförberedandegymnasieprogram2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad aktuell svensk forskning säger om hur

    gymnasielärare anpassar sitt kursupplägg och lektionsinnehåll i det gymnasiegemensamma

    ämnet svenska på högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program. Utifrån en

    systematisk litteraturstudie, med sökningar i databas och manuell sökning visar resultatet en

    enhetlig bild om lärarnas anpassning av sin svenskundervisning. Anpassning framkom både

    vad gällde kursupplägg och lektionsinnehåll utifrån elevernas olika socioekonomiska

    förutsättningar att kunna ta till sig kunskaperna. Resultatet visade även att eleverna på

    yrkesförberedande program inte gavs samma möjlighet att nå höga betyg, dels utifrån sin

    bakgrund, men även utifrån valet av ett icke-teoretiskt program. De slutsatser som drogs var

    att faktorer som undervisningsmiljö och skolorganisation påverkade svensklärarnas

    undervisning på yrkesförberedande program i så hög grad att det var svårt att genomföra sitt

    arbete utifrån Skolverkets riktlinjer om en målstyrd undervisning. Men framförallt att

    gymnasieskolans olika programinriktningar gav elever så pass olika kursinnehåll i ämnet

    svenska, att eleverna inte fick samma möjlighet till höga betyg.

  • 27.
    Fredriksson, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Att läsa eller icke läsa, det är frågan: Högstadieelevers läsvanor och attityder till fiktionstexter2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den kvantitativa studien är att undersöka högstadieelevers läsvanor och attityder till fiktionstexter. Mot bakgrund av olika synsätt på svenskämnet, läroplanen, förståelsen av de svenska elevernas sjunkande läsförståelse, forskning om vilka fördelarna med fiktionsläsning är kontra vad som gör fiktionsläsning intressant samt tidigare forskning, har 31 elevers och åtta lärares enkätsvar sammanställts och granskats. Resultatet visar att i den undersökta elevgruppen är intresset för fiktionstexter och läsning av densamma tämligen lågt. Av elevernas enkätsvar kan man utläsa en marginell eller ingen skillnad mellan pojkars och flickors läsvanor och inställning till fiktionstexter. Däremot menade lärarna att flickor var mer positiva till fiktionstexter och även hade en högre läsförståelse. Vidare visar resultatet att fiktionsläsning hos högstadieelever har minskat och intresset för fiktionstexter är lägre än tidigare. Den huvudsakliga anledningen till detta är den digitala revolutionen som gör att eleverna tillbringar mycket tid uppkopplade framför skärmar och väljer att titta på filmer och serier, istället för att till exempel läsa en bok.

  • 28.
    Fredriksson, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Måste fiktionsläsning på högstadiet vara tråkig?: Högstadieelevers attityder till fiktionsläsning i skolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att undersöka om man ur aktuell forskning kan utläsa hur läsning och attityder gentemot fiktionstexter ter sig hos högstadieelever, och hur man som svensklärare kan arbeta för att öka elevers intresse och engagemang för fiktionstexter. Mot bakgrund av gällande läroplan, olika ämnessyner på svenskämnet och röster kring fiktionsläsningens relevans och fördelar i en undervisningskontext har avhandlingar och vetenskapliga artiklar granskats för att söka möta studiens syfte. Resultatet som dras visar att attityderna mot fiktionstexter och läsning av dessa varierar beroende på läsvana, ålder och kön. Vidare visar resultatet att det är av vikt att läsaren upplever igenkänning på något plan i fiktionstexten för att läsningen ska uppfattas som engagerande och meningsfull. Däremot saknas aktuell forskning som ur ett elevperspektiv synliggör och undersöker högstadieelevers läsvanor, detta torde te sig viktigt då dessa elever är födda och uppvuxna i den digitala revolutionen.

  • 29.
    Gillqvist, Julia
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    "Men vadå eleverna kan väl läsa": Mätning av läsförståelse på gymnasiet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har en tidigare genomförd litteraturstudie som bakgrund vilken syftade till att kartlägga den kunskapssyn som ligger bakom mätning av elevers läsförståelse. Litteraturstudien visade att forskningsområdet är eftersatt men i en försiktig slutsats konstaterades att det nationella läsförståelseprovet under Lgy11 bättre verkar spegla samhällets kunskapssyn än under Lpf94. Syftet med föreliggande studie var att, genom kvalitativa intervjuer med svensklärare på gymnasiet, undersöka hur mätning av läsförståelse kan göras tillförlitlig. Resultatet av föreliggande studie visade att muntliga och skriftliga uppgifter med fokus på helhetsförståelse samt förmågan att koppla det lästa till omvärlden är de sätt på vilka informanterna huvudsakligen mäter läsförståelse. Bedömningssätt likt det nationella läsförståelseprovet tar väldigt lite eller i vissa fall ingen plats i undervisningen. Av resultatet framgick också att det finns olika typer av läsförståelse som verkar testas mest tillförlitligt på olika sätt: den tekniska sidan av läsförståelse är mer lämpligt att pröva med hjälp av läsprov; den bredare typen av läsförståelse som innefattar helhetsförståelse samt förmågan att dra paralleller till omvärlden är mer lämpligt att pröva med hjälp av diskussioner och skriftliga uppgifter.

  • 30.
    Göransson, Carolina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Sociala medier, en resurs för lärande?: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då skolans styrdokument gör gällande att informations- och kommunikationsteknik (IKT) ska integreras på olika sätt i undervisningen ville jag undersöka dess potential för lärande. Området avgränsades till att omfatta sociala medier som en digital lärresurs och syftet formulerades till att mer generellt beskriva hur sociala medier i undervisningen kan användas som en resurs för lärande. Syftet är också att mer specifikt att beskriva hur detta kan användas som en resurs för lärande i svenskämnet. Följande frågeställningar formulerades:

    -          Vilka möjligheter till lärande och kunskapsutveckling ger sociala medier om de integreras i undervisningen?

    -          På vilka sätt kan sociala medier användas i svenskundervisningen för att stimulera lärande?

    Metoden som använts för att svara på syftet är en allmän litteraturstudie. Tidigare publicerad forskning och litteratur inom området har således granskats och analyserats för att uppnå syftet.

    I resultatet visade det sig att sociala medier kan fungera som en resurs för lärande i undervisningen då dessa bl.a. möjliggör webbpublicering av texter som kan få eleverna att engagera sig i arbetet med texten för att få den så bra som möjligt när mottagarperspektivet ändras till att omfatta en autentisk publik och inte bara läraren. Den feedback eleverna kan få på sina texter är också värdefull för att motivera eleverna att skriva och publicera texter. Vidare pekar resultatet på att sociala medier kan fungera som en gemensam arena för deltagande och samarbete kring t.ex. innehåll vilket kan bidra till ett gemensamt kunskapsbygge. Sociala medier möjliggör också arbete med det vidgade textbegreppet, ett väl etablerat begrepp i svenskämnet som syftar till att arbeta med text ur ett vidgat perspektiv. Detta kan motivera och engagera elever som t.ex. tycker att skriftbaserat berättande är svårt och jobbigt.

  • 31.
    Hansson, Petra
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    CMC-språkliga drag – A, C, E eller F?: Lärarbedömning av CMC-språkdrag i elevproduktioner2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att fastställa huruvida språkdrag som är typiska för CMC (Computer Mediated Communication/datormedierad kommunikation) förekommer i elevproduktioner i svenskundervisningen på gymnasienivå och hur verksamma lärare i ämnet ser på fenomenet. Studien genomförs i form av skriftliga intervjuer med fem lärare från tre olika skolor som är verksamma inom svenskämnet på gymnasienivå. Tidigare forskning har använts för att fastställa vilka språkdrag som kan anses typiska för CMC och för att fastställa vad som tidigare konkluderats om lärares bedömning av fenomenet. De språkdrag som presenterats för de deltagande lärarna som typiska för CMC anser de sällan förekommer i elevproduktioner. Det är dock tydligt att lärarna upplever att förekomsten varierar mellan olika klasser. Lärarna är överens om hur språkdrag som kopplas till CMC ska bedömas, både i den traditionella undervisningen och i undervisning inom ämnet. De är dock inte överens om hur och i vilken grad CMC bör integreras i ämnet, baserat på hur de själva använder sig av det i sin undervisning. Trots att de flesta av dem inte integrerar CMC i sin undervisning, och trots att majoriteten inte upplever att kollegiet har något gemensamt synsätt eller gemensamma diskussioner kring hur det bör hanteras, så är de överens om att en kunskap om och utveckling av färdigheter inom CMC är viktigt för elevernas framtid. För att se vidare på detta vore det relevant att göra en större studie och att även ta med elevernas upplevelse av CMC, vad de anser om dess plats i undervisningen samt deras framtida behov av att behärska även det språkbruket.

  • 32.
    Hansson, Petra
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Kort, koncist och kreativt: En undersökning av hur språket i datormedierad kommunikation förhåller sig till rådande normer och äldre genrer2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa vilka språkliga drag som tidigare forskning har fastslagit är karakteristiska för datormedierad kommunikation och de nya genrer som uppstått till följd av teknologins framfart. Dessutom ämnar studien jämföra dessa med mer traditionellt skriftspråk och mer befästa genrer. Arbetet har utförts i formen av en systematisk litteraturstudie. Vilket innebär att tidigare forskning har använts som grund för resultat och analys. Den datormedierade kommunikationen synes ha lösare ramar och regler att följa vilket öppnar för kreativitet från författaren. Dessutom tycks det sociala sammanhang i vilket den datormedierade kommunikationen försiggår ha stor betydelse för hur den ser ut. Vanligt förekommande är att parterna utnyttjar möjligheten att frångå konventionella stavningsregler samt regler kring meningsbyggnad och interpunktion. Även smileys, okonventionella förkortningar och kodväxlingar är vanligt förekommande i de nya genrerna. För att ytterligare utforska detta ämne skulle forskning som ser på hur, och om, den datormedierade kommunikationen påverkar skrivregler och äldre genrer. Ur en didaktisk ståndpunkt kan det vara intressant att se forskning på hur lärare och elever upplever att de nya dragen inom skriftlig produktion påverkar skolverksamheten

  • 33.
    Hedvall, Mira
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Lärande i teknikens framkant: Digitaliseringens betydelse för eleven och språket2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Digitaliseringen av de svenska skolorna blir allt mer omfattande och tekniken i form av mobiler, datorer, smartboards och surfplattor, får en allt större betydelse i undervisningen. Trots detta finns det mycket lite forskning såväl som kunskap om teknikens påverkan på elevers skolresultat och deras språk. Syftet med den här undersökningen är att genom en systematisk litteraturstudie samla befintlig kunskap kring hur elevers skolresultat och språk påverkas av skolans digitalisering. Utöver detta finns även syftet att se huruvida det finns forskning kring hur tekniken borde integreras i undervisningen för att uppnå bästa möjliga resultat. Målet är bättre förstå tekniken och hur den påverkar eleverna för att på så vis kunna förbättra utbildningen i skolorna.Studien lyfter fem vetenskapliga studier från olika författare och länder vilka valdes utifrån deras relevans till frågeställningarna samt att de berörde rätt åldersgrupp och var peer-reviewed.Resultatet visar att arbete med informations- och kommunikationsteknik (datorer, surfplattor m.m.) har en positiv inverkan på elevers motivation. Både elever och lärare anser att det är viktigt för språkutvecklingen och konstruktivistiskt lärande. Det är viktigt att tekniken integreras ordentligt i undervisningen och många lärare efterfrågar mer kompetens inom detta område. Ju mindre integrerad tekniken är desto mindre tycker eleverna att den är nödvändig för undervisningen.Definitiva slutsatser är svåra att dra då mycket mer forskning inom ämnet behövs, främst gällande språkutvecklingen. Det går dock att tyda vissa tendenser och mönster som är genomgående i alla funna studier. Den tekniska utvecklingen är positiv för den svenska skolan om man kan undvika vissa fallgropar så som bristande integration i undervisningen och för lite kompetensutveckling av lärarna.

  • 34.
    Hellqvist, Amanda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Betydelsen av skönlitteratur för unga vuxnas kunskapsutveckling: En kvalitativ undersökning genomförd med sex djupintervjuer2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att genom djupintervjuer kartlägga sex olika svensklärares syn på skönlitteraturens betydelse för unga vuxnas kunskapsutveckling. Undersökningen bygger på en kvalitativ metodansats som bygger på semistrukturerade intervjuer. På en allmän nivå presenterar denna studie både likheter och skillnader i svensklärares syn på skönlitteratur som undervisningsmoment och hur skönlitteratur nyttjas i undervisningskontext, detta presenteras i relation till ett sociokulturellt perspektiv. Således finns det en bred variation i hur svensklärare beskriver hur skönlitteratur kan användas i undervisningssammanhang men det finns en omedveten överenskommelse om att sakinnehållet i skönlitteratur är av betydelse för unga vuxnas kunskapsutveckling. I denna process visar studien tydligt att i dagens skola finns en ambition att använda skönlitteratur som ett kunskapsutvecklande instrument men att det finns stora skillnader i hur skönlitteratur verkligen används i undervisningssituationer. Detta resulterar i slutsatser som bygger på att sakinnehållet i skönlitteratur har en positiv inverkan på unga vuxnas kunskapsutveckling men att eleverna inte får ta del av ett enhetligt svenskämne samt att dagens kursplan erbjuder en bred tolkningshorisont.

  • 35.
    Hellqvist, Amanda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    En entrébiljett till nya världar – skönlitterär läsning och unga vuxnas utveckling: En studie om hur skönlitterär läsning kan främja unga vuxnas utveckling2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur läsning av skönlitteratur kan främja unga vuxnas utveckling. Studien är baserad på forskning i form av vetenskapliga avhandlingar och böcker.

    Denna studie har undersökt på vilka sätt skönlitterär läsning kan utveckla unga vuxnas inlevelseförmåga samt på vilka sätt skönlitteratur kan öka unga vuxnas medvetenhet om omvärlden. Detta görs i förhållande till olika teoretiska utgångspunkter för svenskundervisning. Det perspektiv som är mest framstående i denna studie är det sociokulturella perspektivet. Fokus har under arbetets gång legat på så kallade begreppsanalyser (concept analyses) för att redovisa hur vi tolkar och benämner upplevelser, erfarenheter och fenomen via läsning av skönlitteratur.

    Förhoppningen med denna studie är att resultatet ska påvisa vikten och betydelsen av att unga vuxna läser skönlitteratur samt att undervisning via skönlitteratur kan bidra med mer än endast tidsfördriv.

  • 36.
    Holmgren, Barbro
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Svensklärares arbete: om villkor för gymnasieskolans svenskämne2008Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The aim of this didactic study is to understand the terms of work, education and teaching of Swedish in a period round 2000. The research questions focus on how teachers at upper secondary school in conversations describe and construct their work, values in society and school, structures of power and relation to time. With the help of tools related to story and storytelling, and by connecting the empirical material to a late modern society, I can interpret and understand the description of their work. With the help of Pierre Bourdieu’s theory I can see how values, power and relation to time are expressed in different ways when teachers of Swedish talk about their work and education. The results show that when teacher talk about work in school is it related to ideals in a global economy. Decentralization and individualization get new meanings when those words are placed in school environment and activity. Effectiveness, flexibility and individualization are words related to economy and they seem to have an effect on education and subjects of Swedish. I can also understand teachers’ work when it is related to power and values on the educational field. I can see how a diffuse power acts on the field and how harmony is a dominant value and a term that influences teachers’ work. New terms also form new identities related to teaching. New terms form new subjects of Swedish that in time and practice will form new habitus connected to subjects. I call it ämneskonceptionella habitus.

  • 37.
    Hultin, Eva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Westman, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Changing learning conditions when early literacy practices go digital2012Ingår i: the 40th Annual Congress of the Nordic Educational Research Association: Abstract book, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 38.
    Hultin, Eva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Westman, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Digitalization of Early Literacy Practices2012Ingår i: Proceedings of Canadian International Conference on Education, Guelph, Canada 18-21 juni 2012, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to contribute to an understanding on how digitalization affects early literacy practices in terms of literacy teaching (methods, materials, routinized activities, etc.) and the use of literacy genres in the digitalized writing. The study has an overall ethnographical design, where we as researchers, during two years, follow a group of first grade teachers when they “go digital” in their literacy teaching. The study is theoretically influenced by New Literacy Studies, genre theory and multi-modality. “Going digital” here implies both the new digital tools that the classrooms have been equipped with (e.g. computers, smart boards, projectors, etc.) and the use of a specific early literacy method, learning to read through writing on computers – without using a pencil. The method involves the change from children learning to read and write by using textbooks for reading and pencils for writing to using computers from the start. The children’s own texts are used as an important reading material. When children use digital writing tools their texts become longer and they also use a wider range of literacy genres, specifically more factional genres.

     

  • 39.
    Hultin, Eva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Westman, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Genres in Transformation in Digital Classrooms2013Ingår i: The 41st Annual Congress of the Nordic Educational Research AssociationDisruptions and eruptions as opportunities for transforming education: Abstract book, 2013, s. 157-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 40.
    Hultin, Eva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Westman, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Literacy Teaching, Genres, and Power2013Ingår i: Educational Enquiry, ISSN 2000-4508, Vol. 04, nr 02, s. 279-300Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The theoretical framework of this article is based on critical literacy (Janks, 2010) and genre theories (Swales, 1990; Schleppegrell , 2004). The main purpose of this article is to contribute to an understanding of the use and production of text genres as a power-embedded practice. In doing so, we analyse first grade children’s texts in terms of genres and sub-genres. Furthermore, we analyse the subject positions that are constituted in the children’s texts. We understand genres as related to power; since they both open and/or closed ways of saying or stating things in and about the world. “Where there is power there is resistance”, as Foucault says (1976). Specific interest will be directed towards children’s ways of offering resistance in their texts, resistance against prescribed dominant genres. This resistance is seen as a creative way for children to use their power and agency, through creating hybrid genres.

  • 41.
    Högman, Jimmy
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Högläsning och boksamtal i skolans tidiga år.: Hur arbetas det med högläsning och boksamtal i F-3?2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Styrdokumenten säger att elever genom olika typer av texter och berättande ska gesförutsättningar att utveckla sitt språk.. Vidare står att genom att föra diskussioner om livsfrågor utifrånlitteraturen kan undervisningen uppnå syftet att eleverna ska utveckla sitt språk. Av egna erfarenheteroch litteratur att döma så ges dessa diskussioner och berättande inte nog med utrymme.Syfte: Syftet med studien var att undersöka varför högläsning används som pedagogiskt redskap iskolans tidiga år och hur högläsning sker. Vidare undersöker jag hur arbete med boksamtal bäst skeroch om det finns några tydliga fördelar med dessa båda arbetssätt.Metod: Metoden för studien är en allmän litteraturstudie med systematiskt inslag, då vissa kriterieruppfylls i och med att det finns ett specifikt syfte, sökningen av litteratur är noggrant beskriven,urvalskriterier och resultat finns även de tydligt beskrivna. Materialet som valts har granskats ochanalyserats. Databaser som använts är DiVa, Summon och Google Scholar.Resultat: Studier visar att det råder ett samförstånd över att högläsning är ett pedagogiskt verktyg somär utmärkt för att väcka barns läslust. Det fungerar även bra för att visa på skillnader mellan talspråkoch skriftspråk samt att öka ordförrådet. För att någon större inverkan på läsförmåga ska ske så börnågon form av samtal och interaktion ske, exempelvis genom boksamtal.Slutsats: För att fungera optimalt så bör högläsning ske i samband med samtal kring det som lästs.Någon form av interaktion i kombination med högläsningen är ett måste för att det som pedagogisktverktyg ska kunna ge några framtida resultat ur ett läs- och skrivutvecklingsperspektiv. Mer tid ochstörre kunskap om tillvägagångssätt behövs.

  • 42.
    Idén-Höglund, Simone
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Litterturdidaktik i praktiken2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att genom kvalitativa skriftliga intervjuer med svensklärare på gymnasiet undersöka vilka arbetssätt lärare i svenska använder sig av i arbetet med skönlitteratur i gymnasieskolan och med vilken motivering. Syftet är också att se om det finns arbetssätt som bör undvikas, om det finns en tanke om att kritiskt läsa skönlitteratur med eleverna och om detta kan variera beroende på antal års erfarenhet som lärare. Resultatet av studien visar att varierande arbetssätt samt anpassning från lärare till grupp och individer är att föredra. Mer klassiska arbetssätt med skönlitteratur så som att låta elever recensera böcker pekades särskilt ut som negativt. En kritisk läsning förespråkades av majoriteten av informanterna, dock blandat med en läsform utskriven som upplevelseläsning. Svaren i studien visade också att lärarnas antal år som arbetande lärare inte gjorde några större skillnader i svaren. Resultatet visar också på en nyfikenhet till vidare forskning inom samma område med ett fokus på samarbete mellan olika ämnen inom läsning av skönlitteratur.

  • 43.
    Idén-Höglund, Simone
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Varför skönlitteratur i skolan?: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att genom en sammanställning av aktuell litteraturdidaktisk forskning utröna argumenten för värnandet av läsning av skönlitteratur i skolan. Detta genom att undersöka om svar finns i den didaktiska forskningen idag på frågorna kring varför skönlitteratur ska läsas i skolan samt vilken typ av skönlitteratur det då gäller. Mot bakgrund av ett sociokulturellt perspektiv på utbildning granskas relevanta vetenskapliga texter och litteratur när en systematisk litteratursökning gjorts. Resultatet visar att forskningen pekar på att mycket av vad läroplanen har utskrivet som krav och preferenser kan uppnås i och med läsning av skönlitteratur i undervisningen. Ett fokus forskningen visar är hur läsning av skönlitteratur kan svara på de krav på hållbar mening i undervisningen eleverna ofta har samt vidare pekas den emotionella aspekten hos individer i skolan, där undervisningen ofta styr mot ett mer vetenskapligt perspektiv, pekas ut som viktigt för den individuella och medmänskliga utvecklingen hos elever. Fortsatt forskning i hur mätning av dessa emotionella aspekter genomförs vore värdefullt samt att se hur det ser ut i skolor idag med läsning av skönlitteratur. Då den tekniska utvecklingen går framåt, var hamnar då skönlitteraturen och de värden som uppnås med läsningen? Detta har även tagits upp som förslag på vidare forskning.

  • 44.
    Ivarsson, Rebecka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Utvecklande läsning: En systematisk litteraturstudie om arbetet med läsförståelse och lässtrategier i gymnasieskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svenska elevers läsförståelse har minskat enligt tidigare forskning och de internationella undersökningarna PISA och PIRLS. Nya styrdokument infördes i skolan år 2011, men dessa är tämligen otydliga när det kommer till läsförståelsearbetet på gymnasieskolan. Syftet med den här studien är att sammanställa vad tidigare forskning kommit fram till om arbetet med läsförståelse på gymnasieskolan. Frågorna som ställs handlar om vilka undervisningsmetoder samt lässtrategier som visat sig vara framgångsrika enligt tidigare forskning, samt vilka faktorer förutom bristande undervisning som kan leda till att elever får låg läsförståelse. Syftet och frågeställningarna besvarades genom en systematisk litteraturstudie där sökning och granskning av litteratur har gjorts utifrån bestämda kriterier. Studien bekräftar att skriftlig eller muntlig reflektion kring det lästa samt elevernas arbete med lässtrategier är utvecklande för läsförståelsen. Resultatet visar också att om läraren är medveten om vilka bakgrundsfaktorer som finns för minskad läsförståelse, kan läraren sätta in extra stöttning i tid för svagpresterande elever. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att desto mer medveten en elev är om sin läsprocess desto bättre läsare blir eleven. För att främja svagpresterande elever behöver skolan ta sitt ansvar och bland annat satsa på att lärarna lär ut lässtrategier för att både de svaga och goda läsarna ska utveckla sin läsförståelse.

  • 45.
    Jacobsson Stenström, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Förmågan att känna empati med skönlitterära karaktärer.: Högstadieelevers självrapporterade empatiska känslor för skönlitterära karaktärer2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan de upplevda empatiska känslorna för skönlitterära karaktärer och faktiska skönlitterära vanorna hos elever i två olika årskurs nio. Empiri samlades in med hjälp av enkäter som bygger på Swedish Core Affect Scale, vilket är en beprövad metod för att mäta självrapporterade känslor. Eleverna ombads att rapportera självvärderade känslor vid läsning av en novell, Stig Dagermans Att döda ett barn. Frågorna handlade om hur eleverna tror att några av karaktärerna i novellen känner sig samt hur eleverna själva känner sig när de läser novellen. Eleverna delades sedan in i tre grupper utifrån sina faktiska skönliterära vanor. Grupperna namngavs enligt följande: Läsande, ej läsande och intresserade ej läsande. Elevernas svar på frågorna kopplades samman med forskning inom området. Enligt Theory of minde så finns ett samband mellan att läsa skönlitteratur och förmågan att känna empati. Skönlitteratur tycks kunna bidra både till bildning och ett livslångt lärande som främjar empati och demokrati. Hos eleverna i studien så finns tendenser som visar på ett samband mellan att läsa skönlitteratur och att känna empati för skönliterära karaktärer.

  • 46.
    Jacobsson Stenström, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Kan skönlitteratur främja elevers empati?2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag är intresserad av hypotesen att läsning av skönlitteratur bidrar till bildning, underlättar identifikationsprocessen och skapar mer empatiska människor. Via en litteraturstudie har jag undersökt vad forskningslitteraturen säger om skönlitteratur och om den kan bidra till att skapa empati hos elever. Skönlitteratur ses av tradition som en del av den västerländska bildningstanken. Läsförmågan sjunker enligt undersökningar som PISA och PRLS och skönlitteraturen har inte längre en självklar plats i samhället. I Skolan äger utbildning företräde framför tanken om bildning. Tanken om bildning innebär att en livslång individuell utvecklingsprocess äger rum. Kan skönlitteraturen bidra till denna process? Forskningslitteraturen visar att skönlitteratur kan påverka, den är ett viktigt bidrag till vårt identitetsbyggande och människor som läser skönlitteratur är mer empatiska och känner sig mindre ensamma. Det är skönlitteratur och inte texter i ett vidare begrepp som har denna positiva inverkan. Elever behöver stöd i sin litteraturläsning för att utveckla den och bli medvetna om hur de påverkas av skönlitteratur. Bildning, demokrati och empati tycks främjas av skönlitteratur men området behöver mer ämnesövergripande forskning. Den psykologiska teorin Theory of mind skulle kunna kopplas samman med litteraturdidaktisk forskning för att fastslå vikten av bildning via skönlitteratur.

  • 47.
    Jakobsson, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Hur gör jag?: Att arbeta med läsförståelseundervisning för äldre elever Explicita beskrivningar av den reciproka, transaktionella och begreppsorienterade läsförståelseundervisningen2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De svenska eleverna har försämrat sitt resultat drastiskt när det kommer till läsning och läsförståelse, trots att de ligger i framkant när det kommer till att knäcka "läskoden" i början av sin läsning. Forskare menar att det dels beror på att de svenska lärarna inte har kunskap i eller ges stöd till att arbeta evidensbaserat och med läsförståelseutveckling, trots att undersökningar visar att undervisning i läsförståelse ger mycket goda resultat.

    Studiens syfte var därför att undersöka och redogöra för arbetsgången för tre olika huvudriktlinjer inom läsförståelseundervisning, den reciproka, den transaktionella och den begreppsorienterade/CORI. Syftet besvaras utifrån frågeställningen "Hur kan lärare med äldre elever arbeta konkret med dessa?"

    Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att jag systematiskt har sökt, kritiskt granskat och slutligen sammanställt en del av den aktuella forskning som finns idag och som är relevant för undersökningens syfte och frågeställning.

    Resultatet av undersökningen visade explicit på olika arbetssätt och metoder för vardera inriktning. Det visade även att de olika metoderna kan anpassas efter olika klasser och nivåer och att undervisning kan bedrivas inom samtliga ämnen. Läsförståelseundervisning kräver förberedelse och engagemang, men behöver inte vara kostsamt eller särskilt tidskrävande i längden. Samtliga undersökningar visade på stora vinster både för elever och lärare, vilket är något som jag kommer att ta i beaktning i mitt framtida arbete som lärare.

  • 48.
    Jakobsson, Ann
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Vaffö gör ni (inte) på detta viset?: En kvalitativ studie om idag verksamma lärares kunskaper, erfarenheter och attityder till arbete med evidensbaserad och explicit läsförståelseundervisning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den svenska skolan är i kris enligt den internationella kunskapsmätningen PISA. Evidensbaserad- och explicit läsförståelseundervisning har introducerats som problemlösare på skolans kris och förordas även i styrdokumenten. Dock saknas det forskning på hur det fungerar i praktiken och hur det bemöts och arbetas med i skolan. Syftet med studien är därför att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka idag verksamma lärare och deras omgivnings attityder, erfarenheter och kunskaper av de olika undervisningsmetoder.

    Undersökningen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem olika högstadielärare. Resultatet visade att deras kunskaper och erfarenheter om evidensbaserad- och explicit läsförståelseundervisning är mycket knappa, och endast förvärvade på eget initiativ. Och trots att de och skolledning ställer sig mycket positiva till metoderna, så tilldelas inga resurser till detta och metoderna används därmed väldigt begränsat.

  • 49.
    Janbrink, Sven
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    "Detta och sommarnatten är jag satt att förvalta": En stilistisk studie av tre romaner av Stig Claesson2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen studeras stilen i Stig Claessons romaner Vem älskar Yngve Frej, På palmblad och rosor samt Henrietta ska du också glömma. Syftet är undersöka syntax, disposition och innehållsaspekter som motiv, symboler och tema och jämföra resultatet med tidigare forskning. I uppsatsen studeras också romanernas textbindning. Undersökningen visar att Claesson använder sig av repetition avseende både syntax, motiv och innehåll vilket skapar en väl sammanhållen, långsamt framskridande och rytmisk text med betydelseglidningar.

  • 50.
    Jönsson, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Prins, Monica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Att se framtiden an med IUP: En analys av framtidsplaneringen i individuella utvecklingsplaner2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att undersöka hur den framåtsyftande planeringen i individuella ut-vecklingsplaner, IUP, formuleras i förhållande till elevernas framtida lärande. Undersökning-en har genomförts genom att vi gjort en innehållsmässig textanalys av 127 IUP:er. Tidigare forskning har uppmärksammat att IUP är mer tillbakablickande och nulägesbeskrivande än framåtblickande. Skolverket har i sina tidigare undersökningar sett att mycket av ansvaret som skrivs in i IUP ligger på eleven och föräldrarna. Resultatet av vår undersökning visar att de IUP:er som vi har analyserat inte är tillbakablickande och nulägesbeskrivande, utan formu-leringarna syftar framåt i tiden. Däremot håller vi med Skolverket om att mycket av ansvaret fördelas till elever och vårdnadshavare. I vår undersökning kan vi konstatera att de handlingsstrategier som formuleras i IUP:er oftast är kortsiktiga och många gånger syftar på andra saker än kunskapsmål. Vår övergripande slutsats är att planeringen i de IUP:er vi analyserat är kortfattad och ofta vagt och lösryckt formulerad, det saknas oftast konkret formulerade lång-siktiga mål och det saknas också tydliga tillvägagångssätt för hur målen ska nås.

123 1 - 50 av 140
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf