Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 1 - 50 av 261
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Almgren, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Varför grammatik?: Svensklärares attityder till grammatikundervisning Författare: Malin2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här är en studie om svensklärares attityd till grammatikundervisning. Jag har undersökt vad några svensklärare på gymnasieskolor i Mellansverige har för uppfattning om grammatik, deras egen grammatikundervisning, och grammatik i styrdokumenten. För att försöka svara på frågeställningarna har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts med svensklärare på några olika skolor i området. Intervjuerna har visat att det finns skilda åsikter bland de medverkande lärarna kring frågor om deras egen erfarenhet av grammatik, deras undervisning, grammatikens roll i svenskämnet och styrdokumentens behandling av grammatiken. Det upptäcktes även likheter i, till exempel, deras uppfattningar om grammatikens nytta och det faktum att de flesta var missnöjda med styrdokumenten samt att elevernas förkunskaper när de börjar på gymnasiet inte alltid är tillräckliga. Studiens resultat ger en inblick i några svensklärares attityder till grammatikundervisning, men är inte generaliserbar och speglar inte hur alla svensklärares åsikter ser ut.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Almgren, Malin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Älskade och hatade grammatik: En systematisk litteraturstudie kring attityder till grammatikundervisning2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka vad forskningen säger om attityder till grammatikundervisningen och om grammatikundervisningen idag är tillfredsställande. Detta arbete är en systematisk litteraturstudie och består därför av systematiska sökningar och urval gjorda bland databaser med vetenskaplig litteratur. Resultatet av studien visar att forskningen kring grammatikdidaktik och attityder inte är vidsträckt, och inte heller tillkommit de senaste åren. På första frågeställningen, vad forskningen säger om attityder till grammatikundervisningen så finns det många svar som tyder på att grammatiken har ett dåligt rykte och uppfattas som svår och tråkig av många, och att detta oftast förekommer i klassrum där traditionell grammatikundervisning används. Ur lärares synvinkel framkommer att många upplever svårigheter i att motivera undervisningen för eleverna. Den andra frågeställningen, om grammatikundervisningen fungerar väl i dagens klassrum, är svårare att besvara då forskningen är ett tunt underlag här, men att döma av de negativa attityderna så verkar det finnas utrymme för förbättringar.

  • 3.
    Andersson, Matilda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Berättandets kraft: Gymnasielärare om elevers läsning av skönlitterär prosa2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att analysera fem svensklärare gällande skönlitterär läsning av prosa i

    svenskundervisningen i gymnasiet. Studiens frågeställningar är: hur förhåller sig svensklärarna till

    faktorerna kanon, bildning, upplevelse, de formella färdighetsaspekterna, de sociokulturella

    aspekterna och det fostrande och demokratiska tänkandet och hur kan svensklärarnas

    erfarenheter relateras till läroplanen för gymnasieskolan? Undersökningen är en kvalitativ studie

    med halvstrukturerade individuella intervjuer. I bakgrundsavsnittet presenteras forskare och

    didaktikers argument för vilka effekter som skönlitterär läsning medför hos läsaren. Studiens

    resultat visar att en av de fem svensklärarna som medverkade i studien är medveten om fyra av

    Staffan Thorsons fem aspekter. Den färdighet som lärarna inte talade om var det fostrande och

    demokratiska tänkandet, vilket är något som forskningen argumenterar för. Endast en av de fem

    medverkande lärarna talade om de sociokulturella aspekterna genom skönlitterär läsning av prosa.

    Resultatet visar även att det faktum att lärarna lider av tidsbrist och dessutom tolkar läroplanen

    olika resulterar i att det finns skillnader i vilka färdigheter, kunskaper och i hur mycket eleverna

    kan utvecklas. Lärarna argumenterar för de färdigheter som de anser att läsningen medför i

    läroplanen, men framhåller även hur svårt det är att få eleverna att ta del av läsningens positiva

    effekter om eleverna inte ser det som lustfyllt.

  • 4.
    Andersson, Matilda
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Varför svenska skolelever bör läsa skönlitteratur: Vilka argument finns för att skönlitteratur ska användas i svenskundervisningen2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats ämnar undersöka vilka argument som framförs i de två senaste årtiondenas

    forskning av skönlitterär läsning i svenskundervisningen samt på vilket sätt dessa argument

    förhåller sig till skolans styrdokument. Frågeställningarna som studien vilar på är hur forskarna

    argumenterar för läsning av skönlitteratur i svenskundervisningen samt om forskarnas

    argumentation kring läsning av skönlitteratur förhåller sig till skolans styrdokument.

    Undersökningens metod är en systematisk litteraturstudie. Där forskarnas argument för läsning

    av skönlitteratur har analyserats. Resultatet redovisar de argument som forskarna framför för

    vilka fördelar som läsning av skönlitteratur bidrar till, inte endast kunskapsmässigt utan även

    personlighetsmässigt. Vidare visar studiens resultat, med utgång från författarnas motiveringar för

    läsning av litteratur hur detta är kopplat till skolans styrdokument. Syftet är att denna studie ska

    utvecklas till en studie med ett normativt syfte där den andra studien ska undersöka hur

    verksamma lärare arbetar med skönlitteratur för att öka läsförståelsen.

  • 5.
    Andersson, Susanne
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Undersökning av läromedel för åk 3 i ämnet svenska: Ur ett genus- och identitetsperspektiv2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här arbetet är att undersöka författare, bilder, olika texter samt förekommande namn i sju olika läromedel som används i undervisningen i svenska för åk 3 ur ett genus- och identitetsperspektiv. Arbetet utgår från en kritisk diskursanalys med en kvantitativ metod. Det teoretiska perspektiv som arbetet har sin utgångspunkt i är Hirdmans teori om genus. Resultatet visar att författarna till läromedlen i högre grad är kvinnor än män. I en del läromedel bestod flertalet texter av externa författare vilket var fler kvinnor/flickor. Vidare visar resultatet att i fem av läromedlen ingick fler bilder på män/pojkar. Resultatet påvisar att namn som bärs av både kvinnor/flickor samt män/pojkar är vanligast förekommande, det näst vanligaste namnen var kvinno-/flicknamn men mans-/ pojknamn förekommer fler gånger. Då lärare sällan har tid att undersöka läromedel innan köp har mitt arbete betydelse för det didaktiska fältet, eftersom läromedel ofta är ett viktigt hjälpmedel i undervisningen.

  • 6.
    Askemur, Carina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Hur fyra lärare arbetar med textsamtal i årskurs 4-6: En studie om hur fyra lärare arbetar med textsamtal i syfte att bearbeta en text, samt vilka förmågor som kan utvecklas hos eleverna.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra lärare i grundskolan årskurs 4-6 arbetar med textsamtal i svenskundervisningen. Syftet var också att lyfta fram de förmågor som elever kan utveckla vid textsamtal samt pedagogens betydelse för textsamtalets genomförande. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats. Dessa är:

    1. Hur arbetar fyra lärare med textsamtal i svenskundervisningen i årskurs 4-6?

    2. Vilken kunskap bör pedagogen ha för att kunna genomföra samtal om texter enligt de deltagande lärarna?

    3. Hur vanligt förekommande är samtal om texter i grundskolan årskurs 4-6 rent generellt enligt de deltagande lärarna?

    4. Vilka förmågor anser de intervjuade lärarna att elever kan utveckla vid samtal om texter?

    Metod: Den metod som har använts för att genomföra denna empiriska studie är observation och intervju. Urvalet som gjordes var att begränsa observationerna till fyra lektionstillfällen med fyra olika lärare. Den intervjuform som kändes mest lämplig att använda för detta ändamål var en halvstrukturerad ansats med ett kvalitativt utgångsläge.

    Resultat och analys: Resultatet visar att de fyra deltagande lärarna har en medvetenhet kring vad ett textsamtal innebär. Denna kunskap är en följd av att lärarna helt eller delvis använder sig av ett färdigt arbetsmaterial i undervisningen. I materialet ingår strukturerade textsamtal. Den slutsats som kan göras efter att ha genomfört både observationer och intervjuer, är att endast en lärare säger sig arbeta medvetet, regelbundet och strukturerat med textsamtal i undervisningen. Det var dock inget som observerades under lektionen jag deltog i. En av lärarna säger också att hon arbetar medvetet och strukturerat med aktiviteten men menar att det är svårt att få tiden att räcka till. De övriga två arbetar inte med textsamtal i undervisningen men den ena läraren uppger att hon använder sig av öppna frågor rent generellt i undervisningen. Ett tryggt klassrumsklimat, goda ämneskunskaper, kunskap i att ställa rätt frågor samt att vara förberedd är förmågor som benämns som betydelsefulla för att textsamtal ska kunna äga rum. Ingen av lärarna uppger att de tror att textsamtal är vanligt förekommande i skolan.

    Samtliga intervjuade lärare uppger ett antal förmågor som de menar att eleverna kan utveckla vid samtal om texter. Dessa är förmågan att kommunicera, förmågan att lyssna på andra, förmågan att uttrycka egna åsikter samt att kunna reflektera, analysera och bygga vidare på resonemang.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Axelsson, Magnus
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Att finna balans i litteraturundervisningen: En komparativ intervjustudie av svenska och åländska svensklärares syn på litteraturundervisningen och dess praktiska genomförande i gymnasieskolan2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka synen på litteraturundervisning hos svensklä-rare på gymnasiet. Detta görs genom att ställa frågan hur svensklärare konstruerar begreppet litteraturundervisning. Det undersöks också hur lärare resonerar kring ba-lansen i litteraturundervisningen mellan förhållningsätt där man närmar sig litteratur från ett analytiskt perspektiv och förhållningsätt där man utgår från den enskilde individens upplevelsevärld. Teorin som används för att analysera den sistnämnda frågan är Louise M. Rosenblatts teori om efferenta och estetiska läsningar. För att få ett nyanserat perspektiv på litteraturundervisning jämförs svenska och åländska svensklärares syn på litteraturundervisning. Fokusområdena är litteraturdidaktik och skönlitteratur, ämnet svenska och gymnasieskolan.En kvalitativ metod används då empiri samlas genom halvstrukturerade intervjuer med totalt sex gymnasielärare i svenska. Analysen av materialet görs med hjälp av den nämnda Louise M. Rosenblatts teori om efferenta och estetiska läsningar samt Örjan Torells modell för litterär kompetens.Resultatet indikerar att svensklärare som har ett estetiskt förhållningsätt som ut-gångspunkt i sin konstruktion av litteraturundervisning inte fullt ut kan realisera denna konstruktion i sin faktiska undervisning. De försöker dock att på olika sätt balansera upp det litteraturanalytiska fokus som de upplever att den formella be-dömningen kräver av undervisningen med estetiska inslag. Vidare går det att urskilja att det finns en syn på litteraturundervisning som innebär att eleverna endast kan nå personlig utveckling genom skönlitteratur med hjälp av utökade litteraturanalytiska kunskaper. Det vill säga att denna syn representerar en mer efferent utgångspunkt. Slutligen går det, utifrån denna studies förutsättningar, inte urskilja att nationella skolkulturella skillnader skulle påverka svensklärares konstruktioner av begreppet litteraturundervisning nämnvärt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Axelsson, Magnus
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Utvecklande läsningar: Självinsikt och insikter om andra människor genom arbete med skönlitteratur och annan fiktion i svenskundervisningen2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad en litteraturundervisning i svenskämnet på gymnasiet menad att hjälpa elever att utveckla självinsikt och insikter om andra människors liv och levnadssituationer kräver för förutsättningar. I studien undersöks också vilka metoder som går att använda för att uppnå detta syfte. Frågeställningar tar avstamp från en formulering i Lgy11 där ett syfte med svenskundervisningen är att eleverna ska utveckla förmågan att an-vända skönlitteratur och annan fiktion för personlig utveckling av nämnda slag. Fokusområdena är litteraturdidaktik, ämnet svenska och gymnasiet.Resultatet indikerar att företeelser kopplade till identitet är viktiga för att elever ska kunna an-vända fiktion för att utveckla dessa förmågor – viktiga begrepp som har utskilts angående detta är identifikation och subjektiv förankring. Förmågan att kunna anlägga ett metaperspektiv, även kopplat till metakognitiva lässtrategier, framstår också som en viktig förutsättning. Den mer praktiskt inriktade delen av litteraturstudien finner att boksamtalet kan vara en fördelaktig ar-betsform genom vilken eleven kan utveckla nämnda förmågor, men det finns delar av resultatet som också pekar på att det också finns svårigheter med boksamtalet som arbetsform. Dessutom lyfts läsloggen fram som en arbetsform som lämpar sig för arbete med utvecklande av självin-sikt och insikt om andra människors liv och levnadssituationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Axelsson, Sanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Hur "galen" får man vara?: Om elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lärandet ville jag fördjupa förståelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers läsförmåga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestämda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolår 1. Eleverna valdes ut på grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal. Med hjälp av den fenomenografiska analysen kategoriserade jag datamaterialet och konstruerade fem beskrivningskategorier, vilka utgör mitt utfallsrum. Resultatet från min studie visar att elever har uppfattningen av att de genom litteratursamtal kan lära sig läsa, memorera text, förstå text, förstå verkligheten samt lära sig lära. Tidigare studier bekräftar elevernas uppfattningar av lärandets bredd, något som kan utnyttjas i skolan. Litteratursamtalet tränar alla de färdigheter och förmågor som krävs enligt de styrdokument som reglerar verksamheten. Eleverna lär sig att avkoda såväl som att tolka och värdera både text och verklighet. Dessutom lär de sig att reflektera över lärprocessen. Litteratursamtalet skapar helt enkelt möjligheter att utveckla elevers läsförmåga, något som är nödvändigt för att vända den negativa trenden och förbättra resultaten i svensk skola.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Bader, Katarina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Att arbeta praktiskt utifrån teoretiska skrivdiskurser i skrivundervisningen: Med fokus på genrepedagogik och processkrivning i förhållande till svenskämnet i gymnasieskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis analyses existing scientific articles and papers about the principles of genre pedagogy, process writing and how they are working in theory and pratice. Many studies have been made to see how genre pedagogy and process writing are working in Swedish schools. This thesis gives and overview over a selection of scientific papers and books, and discusses the usage, the possiblities and challenges of these methods in different contexts. It wants to find answers to the questions how writing is taught using these discourses and what teachers should be aware of when using each of the presented methods. The conclusion of this thesis is that teachers need deep knowledge, competence and awareness of critical elements in order to teach according to the chosen writing discourses.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Bader, Katarina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Tillämpning av genreskolans pedagogik i skrivundervisningen: Ett sätt att utveckla elevens språk, text- och skrivarbete ur ett lärarperspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har utgångspunkten i mitt eget examensarbete 1, en genomförd litteraturstudie med titeln Att arbeta praktiskt utifrån teoretiska skrivdiskurser i skrivundervisningen (2018). l detta arbete kartläggs processkrivning och genrepedagogik. I litteraturstudien framkom vilka för- och nackdelar det finns i teorin när de används i undervisningen, hur lärare kan använda sig av skrivprocesser som verktyg, samt vilka effekter de bidrar till i elevernas textproduktion och vilka följder de kan ge om man som lärare inte har djupa förkunskaper i resp. diskurs.

    Det övergripande syftet med denna empiriska studie är att undersöka i vilket omfång ett fåtal svensklärare i gymnasieskolan har kunskaper om den teoretiska bakgrunden till genrepedagogiken, hur lärarna genomför sin undervisning med hjälp av denna metod och om metoden är deras didaktiska val. Syftet belyser om svårigheten att tolka och använda genre i undervisningen. Ambitionen är att ta reda på om svensklärare ser denna skrivmetod som ett verktyg för att gynna och avancera elevernas skrivutveckling genom att samla in data som talar om vilka delar av genrepedagogiken som svensklärare använder sig av, varifrån de inhämtar kunskap om genrepedagogik och hur de ser på begreppet genre i undervisningen. I den teoretiska genomgången klarläggs nationell och internationell forskning utifrån Sydneyskolans genrepedagogik. Studien är baserad på kvalitativ metod och datainsamlingen har genomförts genom intervjuer i skolors grupprum eller via högskolans Connect-plattform. Det som framkommer i resultatet är att en majoritet av informanterna uttalar sig positivt om skrivmetoder och att hälften av dem är beredda att skaffa sig mer kunskap om genrepedagogik. De som använder sig av genrepedagogiken, ser fördelar i metodens tydliga strukturer och modeller, men uttalar sig om vissa nackdelar att bruka denna skrivmetod. Svårigheter har visat sig vara tidsbristen att genomföra alla faser, stora och heterogena gruppsammansättningar som beror på elevernas olika kunskapsnivåer och grundkunskaper. Två förslag är att utveckla genrepedagogiken ytterligare för att förbättra möjligheterna för elever i stora och heterogena grupper och att informera svensklärare att fördjupa sig i genrekunskap och genreskolans pedagogik för att kunna effektivisera skrivundervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Berg, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Skönlitteraturen i undervisningen: En kvalitativ studie om den skönlitterära läsningens syften inom svenskundervisningen på gymnasieskolan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur praktiserande ämneslärare arbetar med skönlitteraturen i sin undervisning. Lästräning, allmänbildning/litteraturhistoria och personlighetsutveckling/demokratifostran är de aspekter av svenskämnet som forskare tidigare pekat ut som centrala inom undervisningen i svenska i gymnasieskolan och det är dessa aspekter jag har utgått ifrån i min undersökning.I mitt examensarbete I belystes särskilt skolans roll som fostrande i den demokratiska andan och genom resultatet av det arbetet ville jag behandla denna aspekt ytterligare genom att undersöka om den personlighetsutvecklande/demokratifostrande aspekten verkligen var det mest framträdande syftet i undervisningen hos de lärare jag intervjuade.Arbetet är en studie baserad på en kvalitativ metod, där jag genom halvstrukturerade intervjuer har diskuterat med lärare i gymnasieskolan om deras syften och metoder gällande den skönlitterära läsningen inom svenskundervisningen.Studiens resultat visar att den personlighetsutvecklande/demokratifostrande aspekten inte är det mest framträdande syftet för skönlitterär läsning i gymnasieskolan enligt de lärare jag intervjuat för min undersökning. Lärarna väljer att lägga större vikt vid läsförståelse och lästräning då de upplever en ökning gällande lässvaga elever. Dock anser de att det är av stor vikt att elever lär sig om sig själva i undervisningen, vilket jag tolkar som ett personlighetsutvecklande moment.

  • 13.
    Berg, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Skönlitteraturen i undervisningen: Litteraturläsningens syften inom svenskämnet2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med detta arbete är att undersöka och synliggöra argument som framträder i forskningen kring den skönlitterära läsningen inom svenskundervisningen i skolans högre årskurser. Hur kan läsning av skönlitteratur motiveras inom den svenska skolan och vad säger styrdokumenten?

    Min frågeställning behandlar hur den skönlitterära läsningen kan motiveras utifrån de effekter som påvisats av tidigare forskning inom ämnet. Skolans roll som fostrande i den demokratiska andan belyses särskilt i de studier jag tagit del av och jag vill genom resultatet av detta arbete synliggöra denna aspekt ytterligare. Arbetet är en litteraturstudie baserad på tidigare forskning utförd under de senaste decennierna och utifrån resultatet av denna studie har jag kommit fram till att det mest framträdande syftet med den skönlitterära läsningen inom svenskundervisningen, är demokratifostran och personlighetsutveckling.

    Studiens resultat ska leda till ytterligare en studie inom ämneslärarprogrammet, där jag avser att följa yrkesverksamma lärares arbete med skönlitteratur i gymnasieskolan.

  • 14.
    Berwald, Lisbeth
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Ett rikare språk med bildmunta: Vad är ett rikt språk och kan bildskapande stimulera till ett rikare språk2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    A richer language when painting before speaking? – What is a rich language and can painting stimulate towards a richer language? In this work I seek to answer two questions. What may a “richer” language mean and does it become richer when the informants, as a preparation, paint what they are going to talk about in front of the class, than when they do not paint? This I try to do by studying earlyer research about how to measure the richness in languages and by analysing video recordings of speeches when the students in an sfi-class (Swedish for foreigners) painted or did not paint before the speech, and by analysing the richness in their language. The result is my own definition of what rich language is in this context, and a conclusion that painting stimulates the students to use more words and to use specific words that they need to bring the audience their message.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Björkvall, A.
    et al.
    Örebro universitet.
    Nyström Höög, Catharina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Legitimation of value practices, value texts, and core values at public authorities2019Ingår i: Discourse & Communication, ISSN 1750-4813, E-ISSN 1750-4821, Vol. 13, nr 4, s. 398-414Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A large number of Swedish public authorities produce 'platform of values' texts that present core values. This article presents a study of how such texts and practices, including the core values they revolve around, are legitimized. Using Van Leeuwen's legitimation framework, three different data sets are analysed: 47 'platform of values' texts, a focus group discussion with seven senior HR officers, and a quantitative questionnaire study answered by civil servants at three public authorities. The analysis shows how the existence of 'platform of values' texts and practices is legitimized through rationalizations, above all by describing the texts as concrete means for reaching specific ends and, with regard to the choice of core values, through a custom-conformity type of authority. Thus, this article addresses discursive transformations of contemporary organizations with a particular focus on available discursive space for critical thinking in the wake of New Public Management and related developments.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Blomqvist, Gabriella
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Skrivkompetenser för livet: Att undervisa i skrivande för ett aktivt deltagande i samhället efter gymnasiet2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för detta arbete är problemet att många ungdomar lämnar gymnasiet med otillräckliga skrivkunskaper vilket får konsekvenser för deras möjligheter att arbeta, studera och på andra sätt delta aktivt i samhället. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på skrivande och lärande är syftet med den här studien därför att undersöka vilka skrivkompetenser forskningen anser att eleverna behöver förvärva genom svenskämnets skrivundervisning i gymnasiet för att kunna delta aktivt i samhället. Dessa skrivkompetenser presenteras dels som generella kompetenser, vilka anses behövas oavsett framtidsplaner, dels som specifika kompetenser, vilka anses behövas för vidare studier och arbetsliv. Studien syftar också till att reda ut hur skrivundervisningen med fördel kan utformas för att eleverna ska ges goda förutsättningar att utveckla viktiga skrivkompetenser och således stå väl rustade för att möta samhällets krav efter fullgången skola. Arbetet är en litteraturstudie och bygger på forskning som undersökt svenskämnets praktik i allmänhet och elevers skrivande i synnerhet. I studien ingår också forskning om skrivande i en akademisk diskursgemenskap samt om skrivande i arbetslivet. Resultatet visar bland annat att de skrivkompetenser som elever behöver främst finns att hämta i diskursiva skrivuppgifter där eleverna ägnar sig åt problemutredande och ställningstagande textaktiviteter. De kompetenser som eleverna främst behöver utveckla är av diskursiv och kritisk art inklusive metakunskaper om skrivande. Skrivundervisningen behöver enligt studiens resultat vara explicit och iscensättas i autentiskt kommunikativa skrivsituationer. Dessa aspekter diskuteras utifrån ett demokratiskt perspektiv och problematiseras utifrån teoretiska förhållningssätt inom svenskämnet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Blomqvist, Gabriella
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Uppmuntrar provet till kritisk litteracitet?: En undersökning av ett nationellt prov i skriftlig framställning för kursen svenska 1 på gymnasiet2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier har visat att en viktig aspekt ofta saknas i den skrivundervisning som eleverna ges inom ramen för svenskämnet i skolan. Fokus har för ensidigt riktats mot skrivfärdighet och genreanpassning. Det som ofta saknas i under-visningen är ett perspektiv som sätter språk och text i relation till makt, och ett skrivande som använder språket för att bygga kunskap och åstadkomma förändring i samhället. Förutom språklig och kulturell kompetens behöver eleverna alltså utveckla kritiska kompetenser genom skrivundervisningen. Syftet med denna studie är att belysa den position som de kritiska skrivkompetenserna innehar i dagens svenskämne genom att undersöka i vilken utsträckning kritisk litteracitet möjliggörs och uppmuntras i ett nationellt prov i skriftlig framställning. De nationella proven har nämligen en normerande effekt på undervisningen i stort. I detta syfte har ett nationellt prov i skriftlig framställning för kursen Svenska 1 på gymnasiet granskats utifrån Janks (2010, 2013) critical literacy-perspektiv och dess fyra dimensioner: makt, tillgång, mångfald och design. Studien visar att provet i relativt låg grad främjar kritisk litteracitet eftersom uppgifterna på olika sätt begränsar elevernas definierande och rekonstruerande möjligheter och eftersom uppmaningar till kritiska förhållningssätt saknas. De fyra olika skrivuppgifterna som erbjuds kan därtill sägas främja kritisk litteracitet i olika utsträckning. Trots att ingen av uppgifterna uppmanar till kritiska förhållningssätt är möjligheterna att detta görs av eleverna större i vissa uppgifter än i andra. Studien visar därmed att det granskade provet inte korresponderar med skolans övergripande demokratiska mål. Resultatet bekräftar tidigare forskning och indikerar därmed att den skrivundervisning som ges i kursen svenska 1 på gymnasiet behöver vidgas till att omfatta också en socio-politisk diskurs och kritiska skrivkompetenser för att ge eleverna tillgång till en holistisk undervisning om språk och text samt dess relation till makt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Brandshage, Stefan
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Genrepedagogik i forskning och läroplan: En systematisk litteraturstudie kring genrepedagogikens framväxt, teoretiska grund, pedagogiska tillämpning och inflytande på den svenska skolan.2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Genre pedagogy and the curriculum cycle is commonly applied in schools in Sweden today. Genre pedagogy aims to develop students’ abilities to write texts in different social contexts. The curriculum cycle (or teaching-learning cycle) is the pedagogical model most commonly used in Swedish schools to achieve this aim. This model has many advantages but often tends to become static and prescriptive. This study aims to examine scientific research concerning genre pedagogy and further on how it has influenced the Swedish curriculum. This study shows that genre pedagogy classifies texts into different genres with common features and that both context and language of each text should be analyzed. In school, genre pedagogy is often taught through the four steps of the curriculum cycle. According to some research the curriculum cycle fails to include critical analysis and creative development of genres, aspects that are included in the Swedish curriculum. One of the articles presents two additional steps to the curriculum cycle which might supplement the first four steps including critical analysis and creative writing. The conclusion of this study states that the Swedish curriculum is clearly influenced by genre pedagogy and the curriculum cycle. It also states that the curriculum cycle needs to be supplemented by the two additional steps to match the curriculum of the Swedish school better.

  • 19.
    Brandshage, Stefan
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Genrepedagogik i läromedel: En studie kring arbetsformer och cirkelmodellens faser i läroböcker i svenska och svenska som andraspråk åk. 7-92018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det genrepedagogiska arbetssättet är idag väletablerat i den svenska grundskolan och cirkelmodellen är den mest utbredda pedagogiska modellen. Genrepedagogiken har stöd i såväl läroplan som pedagogiska modeller och läromedel. Syftet med föreliggande studie är att identifiera faser och arbetsformer i ett antal läromedel i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 7-9, vilka är inspirerade av genrepedagogiken och cirkelmodellen samt att jämföra dessa läromedel med varandra. I resultatdelen presenteras först de faser som har kunnat identifieras i avsnitten om argumenterande text i utvalda läromedel utifrån en systematisk begreppsanalys av verb i imperativ. I resultatet presenteras också de arbetsformer i utvalda läromedel som har kunnat identifierats, vilka sedan relateras till aspekter såsom socialkonstruktivistisk kunskapssyn, kooperativt lärande, individualisering i skolan samt inkluderande lärmiljöer. I resultatdelen jämförs också de utvalda läromedlen med varandra. Resultatet visar att Läromedlen

    Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A följer cirkelmodellens fyra faser medan Spegla Språket 7 och Start – svenska som andraspråk helt utelämnar den tredje fasen (Att skriva en gemensam text). Resultatet visar också att utvalda läromedel innehåller en bredd av arbetsformer med såväl individorienterade som grupporienterade lärprocesser. Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A visar här en större tydlighet och variation än Spegla Språket 7 och Start – svenska som andraspråk. Enbart de förstnämnda innehåller en arbetsform där läraren stöttar eleverna i författandet av en gemensam text. En arbetsform som är tydligt grupporienterad och befinner sig i det som Vygotsky kallar den proximala utvecklingszonen. Studiens slutsats är att läromedlen Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A utgör ett gott stöd för den lärare som vill arbeta språkutvecklande med mycket stöttning under såväl individorienterade som grupporienterade arbetsformer utifrån cirkelmodellens fyra faser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Breznik, Nina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    ”Högläsning är bra på så sätt att jag får med mig alla elever”: Gymnasielärares erfarenheter av att använda högläsning i svenskundervisningen på gymnasiet2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet svenska syftar till att ge elever förståelse för olika typer av texter och att utveckla elevers språk- och läsförmåga. En undervisningsgrupp kan innehålla olika individer med varierande läsförmåga och erfarenhet av skriftspråk på grund av olika språk- och socioekonomiska bakgrunder. I dagens skriftspråkssamhälle är det därför viktigt att alla elever får utveckla en god läsförmåga för att kunna delta i skola och samhällsliv. Skolan och stödet från läraren kan vara avgörande för elevers språk- och läsutveckling.Syftet med denna studie är att få kunskap om högläsning inom svenskunder-visningen som ett sätt att främja gymnasieelevers läsutveckling. Frågeställningarna hur svensklärare på gymnasiet resonerar om stöttning av gymnasieelevers läsning, vilka utmaningar och möjligheter lärarna ser med att använda högläsning i en klassrumsmiljö och hur svensklärare på gymnasiet motiverar högläsning för att främja gymnasieelevers läsutveckling har besvarats. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex verksamma svensklärare på olika gymnasie-skolor. Det teoretiska ramverk som använts i studien är den sociokulturella teorin.Resultatet visar att högläsning kan bidra till att utveckla gymnasieelevers läs- och språkförmåga. Resultatet visar även att det finns utmaningar med högläsning. En nackdel kan vara att eleverna inte följer med i läsningen eller lyssnar när läraren högläser. Andra nackdelar är att det tar tid att högläsa samt att lästempot bestäms av läraren och inte eleverna. Vidare framkommer att högläsning kan fungera som ett stöd för att utveckla gymnasieelevers läsförståelse. Dessutom ges alla elever förutsättningar att hänga med i läsningen och möjlighet att skapa förståelse för olika typer av texter. Genom högläsning kan även elevers motivation för läsning öka. Elever kan komma att klara av att möta mer komplexa och avancerade texter som de annars kanske hade gått miste om. Likaså visar resultatet att elever behöver utveckla läsförmågan för att kunna ta sig an mer avancerad läsning. Högläsning kan därmed bidra till att utveckla elevers läsutveckling, intresse och lust. Vidare är det av betydelse att högläsningen kompletteras med samtal och diskussioner om det lästa.

  • 21.
    Breznik, Nina
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Perspektiv på högläsning som ett sätt att främja elevers läsutveckling: En litteraturstudie2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet svenska syftar till att ge elever kännedom om olika typer av texter och förståelse för dessa samt att utveckla elevers språkliga förmåga. Lärarna bör vara vaksamma på elevernas språk- och läsförmåga. I ett och samma klassrum kan det finnas många olika individer med ojämn läsförmåga och varierad erfarenhet av skriftspråk på grund av olika förutsättningar för att de har olika språk- och socioekonomiska bakgrunder. I dagens skriftspråkssamhälle är det därför viktigt att alla elever får utveckla en god läsförmåga för att kunna delta i skola och samhällsliv. Skolan kan därmed bli en central del i att alla olika elever ges förutsättningar för att utveckla strategier och förståelse för läsning och stödet från läraren kan vara avgörande för elevers språk- och läsutveckling.Syftet med denna studie är att få en samlad bild över aktuell forskning kring högläsning inom svenskundervisningen som ett sätt att främja gymnasieelevers läsutveckling. Frågeställningarna har besvarats genom en litteraturstudie där den valda litteraturen har granskats och analyserats. I denna studie har sökord baserade på studiens syfte och frågeställningar använts i databaser som Diva, LIBRIS och ERIC för att finna relevant forskning. Vidare har manuella sökningar i Google Scholar genomförts.Resultatet tyder på att högläsning kan bidra till att utveckla gymnasieelevers läs- och språkförmåga och tänkande. Vidare framkommer att högläsning kan fungera som ett stöd för att utveckla gymnasieelevers läsförståelse eftersom elever kan ha bättre lyssningsförmåga än läsförmåga. Dessutom ges alla elever förutsättningar att hänga med i läsningen och möjlighet att skapa förståelse för olika typer av texter. Genom högläsning kan dessutom elevers motivation för läsning öka och elever ges möjlighet att kunna möta mer komplexa och avancerade texter de annars kanske hade gått miste om. Resultatet visar också att elever behöver utveckla läsförmågan för att kunna gå vidare till högre studier och mer avancerad läsning. Möjligheten för att ta sig an mer avancerade och komplexa texter på gymnasienivå kan uppnås med hjälp av högläsning som metod. Högläsning kan därmed vara avgörande för elevers läsutveckling, intresse och lust. Vidare är det av betydelse att högläsningen kompletteras med samtal och diskussioner och att läraren är lyhörd för elevers behov av att diskutera det lästa.

  • 22.
    Bälter, Helen
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Digitala verktyg och deras påverkan på elevers rättstavning och ordförståelse: Hur lärare och elever upplever att skriftspråket förändras vid användandet av digitala verktyg i ämnet svenska2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den systematiska litteraturstudien var att kartlägga tidigare forskning om svensklärares användning av digitala verktyg för att undervisa om stavning och ordförståelse i årskurs 7–9. Mot bakgrund av skriftspråkets snabba utveckling genom användning av digitala verktyg och elevernas användning av ordförståelse- och rättstavningsprogram analyserades och granskades litteratur som vilar på vetenskaplig grund. Resultatet visade att eleverna upplevde att det var lättare att skriva med digitala verktyg medan lärare upplevde det svårare att undervisa i både pedagogik och med digitala verktyg. Eleverna upplevde att det var lättare att skriva längre texter och att de inte behövde fokusera på sin stavning och ordförståelse medan de skrev eftersom skrivprogrammet i datorn hjälpte dem med stavning och ordförståelse. Lärarna upplevde att det blev svårare att undervisa eleverna när de utöver undervisning i pedagogik även behövde lägga fokus på digitala verktyg i undervisningen. Lärarna önskar en bredare kompetens när det gäller digitalisering och de eftersöker mer utbildning i digitala verktyg och hur digitala verktyg kan användas i undervisningen. I diskussionen lyftes fram att eleverna behöver mer motivation till sitt skrivande och det skapas genom variation mellan digitalt skrivande och att skriva för hand. Eleverna behöver kunna skriva både digitalt och för hand. Vid skrivande med digitala verktyg lägger eleverna fokuset mer på stavningen i stället för på textens innehåll eftersom de använder sig av rättstavningsprogram. Även dispositionen av texten glöms bort vid digitalt skrivande, eftersom eleven planerar sin text under tiden som de skriver och inte innan de börjar skriva. Att skriva texter med hjälp av digitala verktyg gör att eleverna upplever att de kan skriva snabbare och effektivare och att texten blir läsbar. Avslutningsvis diskuterades hur forskare är oeniga om digitalt skrivande förbättrar eller försämrar skolprestationerna hos eleverna. Det gäller att ha en bra balans mellan pedagogiskt arbete och användandet av digitala verktyg för att skapa bättre resultat och se positiva effekter på elevers lärande.

  • 23.
    Bälter, Helen
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Skriva, läsa och digitalisera: En kvalitativ intervjustudie om digitala verktygs påverkan på högstadieelevers ordkunskap och rättstavningsförmåga2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur svensklärare i årskurs 7–9 upplever hur det digitala inflytandet påverkar elevernas skriftspråksproduktion i svenskundervisningen. Om lärarna ser att det gynnar eleverna med användning av digitala verktyg i sin skrivundervisning eller om det ställer till problem för elevernas handskrift. Frågeställningarna som används för att få svar på syftet är: Hur ser svensklärare på högstadiet på elevernas skrivförmåga när de skriver digitalt i jämförelse med när de skriver för hand? och Vilka didaktiska val lyfter svensklärare på högstadiet för användningen av att skriva när eleverna ska lära sig ordkunskap och rättstavning? För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes intervjuer med sex lärare som arbetar eller har arbetat som lärare i ämnet svenska på högstadiet. De sociokulturella begreppen scaffolding och proximal utveckligszon användes i analysen av resultatet för att synliggöra elevernas skriftspråksproduktion vid användandet av digitala verktyg. Resultatet visade att lärarna upplever att eleverna skriver bättre vid användandet av digitala verktyg i jämförelse med när de skriver för hand. Dock anser många av lärarna att eleverna måste skriva för hand ibland för att inte tappa sin förmåga att skriva för hand. Nästan alla lärare använder sig av läsning av böcker för att eleverna ska lära sig stavning och ordförståelse. Det framkommer att lärarna anser att läsning är viktigt för elevernas stavning och ordkunskap.

  • 24.
    Börjesson, Petter
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Fostran eller färdighetsträning?: En kvalitativ studie av hur svensk skönlitteratur legitimeras på gymnasieskolan2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur svensklärare motiverar valet av svenskspråkiga skönlitterära texter i undervisningen på gymnasieskolans yrkesprogram och högskoleförberedande program. För att besvara frågeställningen har intervjuer genomförts med sex gymnasielärare verksamma i svenskämnet, med erfarenhet av att arbeta med elever från olika gymnasieprogram. Undersökningen visar att legitimeringar på högskoleförberedande program i första hand kan kopplas till sociokulturella perspektiv, medan legitimeringar på yrkesprogram främst utgår från olika typer av språkfärdighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Börjesson, Petter
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Litteratur och legitimering i gymnasieskolan: - En historisk överblick2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilken skönlitteratur som lästs på gymnasiet och hur det litterära urvalet och litteraturläsning legitimerats. För att besvara frågeställningen har material valts ut genom manuell sökning som beskriver litterär kanon, historiska kontexter, bildningsideal och läroplaner och läroböcker. Undersökningen sträcker sig över större delen av 1900-talet och visar dels på en kontinuitet ifråga om litterärt urval dels på förändringar när det gäller legitimering.

  • 26.
    Dagarp Cooper, Leonard
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Att stötta elever med dyslexi i årskurs 7–9: En intervjustudie om fem svenskämneslärares upplevelser av arbetet med och utmaningarna i att stödja elever med dyslexi2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt läroplanen för grundskolan ska ämnet svenska syfta till att elever utvecklar sin förmåga att bearbeta och producera text. För att elever med dyslexi ska ha lik-värdiga möjligheter att utveckla dessa grundläggande färdigheter och bli kapabla medborgare skriver Skolverket att svenskämneslärare måste kunna anpassa under-visningen efter dessa elevers svårigheter. Syftet med denna kvalitativa studie är således att undersöka hur fem svenskämneslärare på högstadiet upplever sitt arbete med och utmaningarna i att stödja elever som har dyslexi. Arbetets första fråge-ställning lägger fokus vid vilka metoder som lärarna anser att de använder för att främja läs- och skrivutveckling hos elever med dyslexi. Den andra frågeställningen gäller huruvida lärarna upplever att det finns utmaningar i deras arbete med att främja läs- och skrivutveckling hos elever med dyslexi och om så är fallet, vilka. Data samlas in genom digitala, semistrukturerade intervjuer. Resultatet är att lärarna använder metoderna kompensatoriska- och multimodala verktyg, skönlitteratur och läs- samt skrivträning för att ge elever med dyslexi bättre förutsättningar för läs- och skrivutveckling. Det framgår även att lärarna upplever utmaningar i elevers negativa självbild, lärarnas bristande kunskaper om dyslexi och anpassnings-arbetet. Slutsatser som kan dras av resultatet är att lärarna lägger vikt vid att etablera en god kontakt med elever och att detta kan påverka elevernas självbild och möjlig-heter till effektivt stöd. Lärarna upplever även att det finns ett behov av individuella anpassningar och att lärarna behöver planera så att undervisningen blir likvärdig för alla elever, även de utan dyslexi. Avslutningsvis har lärarna även skilda meningar om vad som orsakar dyslexi.

  • 27.
    Dagarp Cooper, Leonard
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Dyslexi i klassrummet: Svensklärares metoder för att utveckla läsning hos elever med dyslexi2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt tidigare forskning samt en granskning av Skolinspektionen så finns i dagsläget ett stort behov av specialpedagogisk kompetens hos svensklärare för att kunna bemöta de lässvårigheter som elever kan ha i ett heterogent klassrum. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur svensklärare arbetar med elever som har dyslexi och studiens frågeställningar lägger fokus vid vilka metoder som svensklärare använder i klassrummet för att påverka läsning hos dessa elever, samt vilka för- respektive nackdelar som kan finnas med de olika metoderna. Syfte samt frågeställningar besvaras bland annat genom användning av metoden ”systematisk litteraturstudie” där både sökprocessen samt val av relevant litteratur utgår från förutbestämda kriterier. Av litteraturstudiens resultat framgår det att svensklärare använder en eller en kombination av metoder såsom ljudböcker, individualiserade instruktioner, högläsning, att eleven läser högt för läraren, Bornholmsmodellen, Wittingmetoden, utmanande uppgifter och scaffolding för att främja läsutveckling. Resultatet belyser även fördelarna med en undervisning som anpassats efter elevers förutsättningar där tidigt implementerade stödinsatser framstår som naturliga inslag. Om lärare däremot frånhåller stöd och istället inväntar ”elevers mognad” så är risken att dessa elever antingen inte får något stöd alls eller att insatser sätts in väldigt sent, när kunskapsklyftan mellan elever med dyslexi och klassen har blivit alltför stor. Slutsatser som drogs från resultatet är att elever vars undervisning som präglas av metoder som anpassats efter deras lässvårigheter har större chans att utveckla sin läsning. Lärare som däremot inte anpassat metod efter elev riskerar snarare att sänka elevens chanser till fortsatt läsutveckling. Genom att vara medveten om elevens svårigheter och metodens för-respektive nackdelar kan läraren se till att eleven får tillgång till det stöd som just den individen behöver, och därmed främja fortsatt läsutveckling för eleven med dyslexi.

  • 28.
    Dahlgren, Sandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    ”Språkhistoria blir som en egen liten ö”: Fem svensklärare om språkhistorisk undervisning i gymnasieskolans svenskämne2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med det föreliggande arbetet har varit att undersöka svensklärares erfaren-heter av språkhistoria i gymnasieskolans svenskämne. För att uppnå arbetets syfte och för att kunna besvara arbetets frågeställningar har en undersökning genom se-mistrukturerade intervjuer med verksamma svensklärare på gymnasienivå genom-förts. Metoden har således varit att samla in empiri som först har transkriberats och sedan har analyserats genom en fenomenografisk analysmodell. Av de kategorier som framkom angående vad svensklärarna ansåg vara syftet med ämnet språkhistoria var språkförändringar det huvudsakliga syftet med undervisningen. I svensklä-rarnas utsagor framgick också att det fanns fler kunskaper som lärarna vill förmedla med undervisningen. Dessa kunskaper har kategoriserats och artikulerats till: Samhällsförändringar, identitetsutveckling, språkhistorisk medvetenhet samt allmän-bildning. I svensklärarnas utsagor ansåg majoriteten att språkhistoria skrivs fram tydligt i styrdokumenten. I utsagorna beskriver svensklärarna hur de själva upplever den egna undervisningen och gemensamma utgångspunkter för undervisningen har kategoriserats till läroboken, erfarenhet, styrdokumenten och grupp och individ. I diskussionen av resultatet har ett historiedidaktiskt och ett sociokulturellt perspektiv använts. Resultatet av undersökningen kan inte generaliseras då det är en alltför liten grupp av svensklärare som intervjuats. Resultatet kan dock appliceras på en liknande population i en liknande arbetssituation.

  • 29.
    Dahlgren, Sandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Undervisning i språkdelen och språkhistoria i gymnasieskolans svenskämne2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka svenskämnets språkdel samt språkhistoria i gymnasieskolan ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna som an-vänds för att besvara syftet är:1. Hur förhåller sig svensklärarna till styrdokumenten kring undervisning av språk-delen och språkhistoria?2. Vilka faktorer påverkar svensklärarna när de planerar undervisning av svenskäm-nets språkdel och språkhistoria?Litteraturstudiens resultat visar att lärarna förhåller sig lojala till styrdokumenten och arbetar inom ramarna genom att anpassa undervisningen och dess innehåll. Re-sultatet av den första frågeställningen innehåller kopplingar som kan relateras till språkhistorisk undervisning i svenskämnets språkdel och arbetsområdet språkhisto-ria.Det finns ett flertal faktorer som påverkar svensklärares planering och val av inne-håll till undervisning. Resultatet av litteraturstudiens undersökning pekar på att svensklärarna påverkas av flera faktorer när de planerar undervisning och väljer in-nehåll. Några av dessa inre och yttre faktorer består av egna erfarenheter av utbild-ning och skolgång, svenskämnets traditioner, skolledning, elever, kollegor och re-surser. Styrdokumenten och eleverna är två starka påverkansfaktorer enligt littera-turstudiens resultat.

  • 30.
    Danemyr, Rebecka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    “Jag läser bara när jag måste”: Hur gymnasieelevers attityd till läsning har förändrats mellan 2011 och 20182019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks vilken attityd en grupp elever som går andra året på gymnasiet har gentemot läsning. Vidare undersöks om det går att påvisa en ändring gällande attityd gentemot läsning jämfört med de svar som framkom i PIRLS 2011. För att ha möjlighet att undersöka denna förändring av attityd, ska elever i åk 2 på gymnasiet år 2018 besvara identiska frågor gällande attityd till läsning som samma årskull besvarade i PIRLS 2011 när de gick i åk 4. Studiens resultat bygger på egenproducerat material i form av en kvantitativ elevundersökning via enkät.

    Resultatet av studien visar att en stor del av gymnasieelever har en positiv attityd gentemot läsning. Andelen elever som tycker om att läsa har fördubblats sen PIRLS 2011, och andelen elever som inte tycker om att läsa har halverats. Dock går inte denna positiva attityd att se i gymnasieelevernas faktiska läsande, då läsning av samtliga texttyper har minskat och ungefär en tredjedel av eleverna önskar att de hade mer tid till läsning. Denna nedgång är oroväckande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Detta då läsning ger en unik möjlighet att både vidga sitt eget perspektiv samt att ta till sig bland annat kunskap och information som bara är möjligt via skriftspråkliga källor vilket kan leda till att eleverna kommer att få svårare att klara av sina framtida samhälls- och arbetsliv.

    Resultatet i denna studie bekräftar tidigare forskning både gällande positiv attityd till läsning samt minskat läsande.

    Resultatet i denna studie grundas på vad mitt egenproducerade material påvisat. Även om studien ökar förståelsen kring det undersökta fenomenet, står denna studies resultat endast i relation till den elevgrupp som besvarade elevenkäten och resultatet kan inte på något sätt ses som generaliserbart.

  • 31.
    Danemyr, Rebecka
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Ovana eller ovilja?: En litteraturstudie om hur man skapar läsmotivation hos gymnasieelever2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att fånga in de metoder som pedagogen kan använda sig av i undervisningen för att utveckla läsmotivation och läslust hos elever på gymnasieskolan. Studien är en systematisk litteraturstudie som bygger på svensk forskning och materialet utgörs av artiklar, uppsatser och avhandlingar som är relevanta för forskningsöversikten.

    Resultatet som framkommit är att de metoder pedagoger främst arbetar med för att skapa läsmotivation och läslust hos eleverna, är konkreta stödstrukturer i form av boksamtal, lässtrategier och bruk av litteratur som ligger inom elevernas egna intresse och tillåter igenkänning. Dock kan även konstateras att inga undersökningar synes föreligga som klart visar att dessa metoder är särskilt framgångsrika - mera framgångsrika än andra möjliga metoder.

    Det konstateras även att pedagogerna inte alltid möter eleverna utifrån elevernas egna önskemål då eleverna själva främst väljer litteratur som vänner har läst. Gymnasieelever idag har ett förändrat sätt att se på läsning, och i det material som använts till denna litteraturstudie har inte pedagogerna mött eleverna i denna förändring.

  • 32.
    Darke, Malena
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    "… Att de ens läser ... ": En undersökning av skönlitteraturens syften i undervisningen - lärares ämneskonceptioner2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningens grundas i en strävan att få inblick i fyra lärares uppfattningar om ämnet skönlitteratur och att se hur dessa konceptioner framträder i didaktiska val och undervisning. Utifrån intervjuer kategoriserades lärarnas ämnesuppfattningar enligt Jan Brinks (2006) beskrivningar av tre huvudsakliga ämneskonceptioner kring svenskämnet; färdighets-, bildnings- och erfarenhetspedagogiska konceptioner. De två första konceptionerna utgår från och strävar mot ideal som färdighet och bildning medan den tredje utgår från eleverna själva och fokuserar individuella faktorer som elevers erfarenheter, förutsättningar, motivation och även preferenser. Den tendens att utgå från elevernas perspektiv, som enligt Brink eskalerat under senare år, tyder på en tyngdpunkt i en erfarenhetspedagogisk ämneskonception, vilken fokuseras i denna undersökning.

    Syftet med denna intervjustudie var att undersöka i vilken grad och i så fall varför lärarna anammar en erfarenhetspedagogisk ämneskonception. Frågeställningarna löd:

    I vilken mån framträder den erfarenhetspedagogiska ämneskonceptionen bland de intervjuade lärarna?

    Vilken syn på den erfarenhetspedagogiska ämneskonceptionen framträder hos de intervjuade lärarna?

    Undersökningen utgick delvis från en tidigare litteraturstudie, där litteraturläsningens historia, utveckling och förutsättningar i undervisningen belystes. I denna påföljande studie med samma intresse intervjuades fyra lärare verksamma i årskurs 1 på gymnasiets yrkesinriktade linjer om litteraturläsning.

    Vad som läses, hur det arbetas med läsning och varför lärarna väljer dessa sätt att arbeta på, var frågor som ställdes i intervjuerna.

    Resultatet visade en framträdande erfarenhetspedagogisk ämneskonception i samtalen kring de didaktiska valen. Lärarna delade en relativt stor samsyn vad gäller att anpassa litteraturundervisningen efter elevernas förutsättningar och preferenser. Hur denna anpassning av undervisningen gick till i praktiken varierade dock, vilket tas upp i diskussionen.

  • 33.
    Darke, Malena
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    "… Att de orkar läsa ..."2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Är litteraturämnet och litteraturläsning på gymnasiet i kris? Anser lärare det ens viktigt att läsa företrädesvis döda vita mäns berättelser, skrivna för hundratals år sedan, i dagens svenska skola? Denna litteraturstudie studerar kanonbegreppet och hur det uppfattas i skolan idag. Begreppet och dess vedermödor belyses i en kort historik men framför allt studeras begreppets status idag, via nutida litteratur i ämnet. Kanonisk läsning visar sig vara på utdöende idag. Det vidgade textbegreppet har fört fokus bort från det skrivna ordet. Multimedia och internet har onekligen medverkat till en förändrad varseblivning där kvantitet vunnit över kvalitét. Den efferenta, faktainriktade läsningen har tagit plats och den reflekterande läsningen har sållats bort. Resultat prioriteras framför reflektion. Elevernas och styrdokumentens krav på medbestämmande har bidragit till bortrationalisering av tidskrävande och kognitivt krävande litteraturläsning. Inte minst visar sig litteraturläsningens utarmning i samtida litteratur, där flera författare högljutt söker påverka lärare att återerövra litteraturläsningens kvalitéer.

  • 34.
    Engström, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Som att hänga upp en tavla du inte gillar: En intervjustudie om fyra gymnasielärares erfarenheter av att motivera elever till läsning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läsning av skönlitteratur är en stor del av svenskämnet på gymnasieskolan men lärare har idag allt större bekymmer med att motivera sina elever till läsning. Syftet med denna studie är därför att undersöka gymnasielärares erfarenheter av elevers motivation i samband med läsning. Arbetets teoretiska ram utgår från de motivationsteorier som Jenner (2004) och Imsen (2006) beskriver som behandlar yttre och inre motivation, där motivation kan ses ur ett kognitivt perspektiv när inre faktorer påverkar samt ur ett behavioristiskt perspektiv när det är yttre faktorer som påverkar. För att besvara syftet och frågeställningarna har halvstrukturerade intervjuer genomförts med fyra svensklärare som alla är verksamma på gymnasiet. Resultatet visar att bokvalet är det mest avgörande i lärares arbete för att motivera sina elever till läsning. Resultatet visar också att det finns delade meningar om hur miljön runt omkring eleverna bör se ut i litteraturundervisningen. Det framgår också att det är viktigt att läraren tydliggör syftet med läsningen och att eleverna inte sätts under för stor press då de kan bli rädda för att misslyckas vilket i sin tur kan leda till en minskad motivation. Angående vad lärarna tror att det finns för orsaker till att skolan inte lyckas väcka läslusten hos alla elever framgår det att hemförhållandena är avgörande. Även den tidigare skolgången innan gymnasiet verkar vara avgörande då många elever påstår sig aldrig ha läst en bok under grundskolan. Det mest avgörande för att skolan inte lyckas väcka läslusten verkar dock vara att det finns stor konkurrens utanför skolan idag. Elever har idag många andra fritidsintressen än tidigare och många elever väljer att använda digitala och sociala medier istället för att läsa en bok.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Engström, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Vad motiverar elever till läsning?: En systematisk litteraturstudie om elevers läsmotivation2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens skola möts lärare av allt mer motstånd till läsning av skönlitteratur och det är en stor utmaning för lärarna att motivera elever till läsning. Forskare talar om vikten av läsning i skolan då det är språkutvecklande men också personlighetsutvecklande, läsningen utvecklar såväl vår självinsikt som vår identitet. Jag har utifrån detta genomfört en systematisk litteraturstudie med syfte att ta reda på vad forskningen vet om ungdomars motivation till läsning av skönlitteratur. Syftet var också att undersöka vilka faktorer i litteraturundervisningen som är viktiga för att främja elevers läsmotivation. De frågeställningar som användes var:

    Vad motiverar elever till att läsa skönlitteratur, enligt tidigare didaktisk forskning?

    Vad säger ämnesdidaktisk forskning om vilka aspekter i litteraturundervisningen som är viktiga för att främja elevers läsmotivation?

    Resultatet visar att det finns både inre och yttre faktorer som påverkar elevers motivation till läsning och de teman som identifierats i mitt material är hem- och skolmiljö, sociala aspekter, val av bok, belöningar och mål, igenkänning och relevans i texter samt balans mellan framgång och utmaning. Den slutsats som dras är att varje elev är unik och motiveras av olika saker men det finns några faktorer som kan vara till hjälp att tänka på när man som lärare ska försöka motivera sina elever till läsning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Engström, Lisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Engelska och svenska i högre utbildning: Studenters perspektiv på språkanvändning2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks förhållandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet är att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som är på engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. Två enkäter delades ut till studenter på Högskolan i Skövde. Enkät 1 innehöll korta frågor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var på engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ämnesområden. Enkät 2 innehöll samma frågor som Enkät 1, kombinerat med ett antal öppna frågor. Denna delades ut till 22 studenter på fem olika utbildningsprogram. Resultaten från enkät 1 visade att de flesta studenter har den mesta undervisningen, och även en del kurslitteratur, på svenska. Enkät 2 visade att de som hade mest undervisning och kurslitteratur på engelska var studenter på biomedicinprogrammet och programmet för medvetandestudier, samt att studenterna på lärarprogrammet hade minst inslag av engelska. Kommentarerna från studenterna tyder på att det saknas medvetenhet och diskussion kring hur engelska och svenska används i undervisningen. Utifrån resultaten tillsammans med tidigare forskning, dras slutsatsen att det i framtiden vore bra om lärare och studenter i större utsträckning diskuterade och uppmärksammade språkfrågor, och att parallellspråkighet blir något som eftersträvas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Eriksson, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Hur utformas en effektiv läxa?: Hur läxans utformning påverkar elevers studieresultat och hur elevers förutsättningar påverkar läxans utformning.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har jag granskat hur läxor bör utformas för att gynna elever i deras lärande. Jag har har använt mig av litteraturstudier. Den litteratur som granskats tar upp läxors utformning samt lärares syn på läxor. Resultatet visade att läxor bör utformas efter elevernas behov och förutsättningar, vilket lärare i Sverige är medvetna om och arbetar aktivt med. Elever med högutbildade föräldrar drar nytta av läxor, medan elever som inte har detta inte får bättre studiesresultat.

  • 38.
    Eriksson, Petter
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Svenskläraren är en person: Om vad som styr svensklärares litteraturundervisning på gymnasiet2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete har haft som syfte att åskådliggöra hur svensklärare omsätter läroplanens teori till verksamhetens praktik. Fokus har riktats mot lärarnas egen tolkning av läroplanens kursplaner i svenska samt skolans värdegrund. Därefter har dessa tolkningar och omsättningar analyserats och diskuterats i ett strukturfunktionalistiskt teoretiskt ramverk för att lyfta fram vilka konsekvenser tolkningarna och omsättningarna kan få för skolans verksamhet. Huvudfrågorna i studien har varit: Vad styr lärares val av och arbete med skönlitteratur i skolan? Hur tolkar lärarna läroplanens skrivningar om skönlitteraturens roll i skolan? Finns utöver Gy11 någon lokal alternativt personlig styrning av litteraturundervisningen? Sex lärare på en stor gymnasieskola i mellersta Norrland har intervjuats i form av semistrukturerade intervjuer. Lärarna har fritt fått reflektera över sin och skolans styrning av litteraturundervisningen, och förutom de förutbestämda frågorna har vissa frågor ställts med utgångspunkt i lärarens svar. Gemensamt för lärarna är att de i liten utsträckning samarbetar med andra svensklärare, att det saknas en lokalt förankrad syn på litteraturundervisningen och att lärarna inte tar fasta på allt som står i kursplanerna. En stor del av lärarna drivs av personliga värderingar som påverkar litteraturundervisningen: Privata erfarenheter och den personliga synen på samhälle och kultur resulterar i en olikartad litteraturundervisning. Att lärarna är autonoma och styr sin egen undervisning kan ses som en styrka, men svagheterna är att lärarna inte alla gånger agerar professionellt och att eleverna inte får en likvärdig litteraturundervisning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Eriksson, Petter
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Varför ska skönlitteratur läsas i skolan?: Förhållningssätt hos några litteraturdidaktiker till litteraturundervisningen i den svenska skolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to make visible the view held by a few Swedish didactics on what the purposes are of literature within the Swedish school. The contemporary didacticts who’s work have been studied are Bengt-Göran Martinsson, Gunilla Molloy, Anne Heith, Örjan Torell and Djamila Fatheddine.

    Reading fiction in school has been an important part of education all through the 20th century, but the purposes of and approaches to literature has varied. Fiction has been seen as characterimproving, but also as degenerating. It has been seen as a way to broaden the understanding of other cultures, but also one’s own nation’s culture and history. In light of this background, and in a time in which fiction no longer primaraly is read this study seek to clarify which approaches to literature a few 21th century didactical och literature researchers holds.

    Through a systematical literature study this study shows that in this field of research there are two main approaches to literature. Martinsson, Molloy and Heith has a democratical approach to the purpose of literature within the Swedish school, while Torell and Fatheddine holds a subjectivical approach. These approaches are not to be seen as two poles in a dicotomical relationship – they often work in synergy, which Molloy demonstrates when emphasizing the individual’s subjectivity’s role in a democracy

  • 40.
    Ersson, Anna-Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Svenskämnets nationella prov åk 3: En systematisk litteraturstudie om prövning ochbedömning av förmågor2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolverkets redovisningar av de svenska PIRLS-proven visar att de svenska elevernasresultat försämrats alarmerande i läsförståelse. Det nationella provet har flyttats framfrån årskurs 5 till årskurs 3 för att det ska identifiera svagheter i ett tidigt skede.Förmågan att urskilja språkliga strukturer och språkliga normer anses som en viktigdel för att få flyt i läsningen och en förbättrad läsförståelse. Syftet med den härstudien har varit att undersöka vilka forskningsunderlag det finns om nationella provför årskurs 3. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där relevantvetenskaplig litteratur granskats och analyserats. Resultatet visar att sådana underlag ärfå och att språkliga strukturer och språkliga normer inte direkt bedöms i de nyanationella proven. Resultatet visar också att det inte finns några uttömmande studierfrån 2009 då de nationella proven började tillämpas från åk 3.

  • 41.
    Eskilsson, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Svenska språket.
    Andraspråksinlärning: en intervjustudie av andraspråkselevers upplevelser av Svenska som andraspråk respektive Modersmålsundervisning2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevers upplevelser av andraspråksundervisning och modersmålsundervisning i förhållande till deras skolgång och studieresultat. Examensarbetet består av en intervjustudie av fenomenografisk karaktär, d.v.s. är baserad på informanternas egna upplevelser och är genomförd med fyra gymnasieelever i en liten stad i södra Sverige. Frågeställningarna behandlar vad Svenska som andraspråk (SSA) respektive Modersmålsundervisning har haft för betydelse för eleverna när det gäller språkliga färdigheter, studieresultat samt den övriga skolgången. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan till text, vilken har legat till underlag för resultatet. Resultatet av studien visar att eleverna själva anser att undervisning i Svenska som andraspråk har varit av yttersta vikt för hur väl de har tillägnat sig det svenska språket, studieresultat samt hur väl de har klarat sig i de övriga ämnena. Detta resultat stämmer väl överens med forskningen och slutsatsen som dragits är att SSA-undervisningen är att föredra framför vanlig svenskundervisning för de elever som har ett annat förstaspråk än svenska. Modersmålsundervisningen har enligt eleverna inte haft samma funktion som hjälp för att klara av de övriga ämnena, utan har varit en isolerad företeelse, helt friställd den övriga undervisningen, vilket strider mot forskningens syn på densamma. Däremot har slutsatsen om modersmålets och Modersmålsundervisningens betydelse för elevernas sociala liv kunnat dras. Sammanfattande slutsats av denna studie är att alla elever som har ett annat modersmål borde erbjudas samt föreslås välja både SSA och Modersmålsundervisning, för att få bästa möjliga förutsättningar i sin skolgång, till bra betyg, till fortsatta studier, till ett bra arbete samt till en god social gemenskap både i Sverige och i hemlandet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Fast, AnnSofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Kapitalförmedlarna: En studie av svensklärarens undervisningsstrategier ochanpassning i olika undervisningsmiljöer2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att öka vår kunskap om hur svensklärare anpassar sin undervisning till olika undervisningsmiljöer som uppstår på yrkesförberedande- respektive högskoleförberedande program. Tidigare forskning har via intervjustudier med svensklärare belyst att det råder en nivåanpassning till eleverna i dessa olika sociala undervisningsmiljöer och att det finns en medelklassnorm i utbildningssystemet som premierar medelklasselever och sätter upp hinder för arbetarklasselever. Mot bakgrund av detta är det därför av vikt att undersöka hur lärarna anpassar sin undervisning utifrån Pierre Bourdieus (1930–2002) teori om utbildningssystemets funktion, då tidigare forskning inte försökt sätta samman dessa två perspektiv. Ingen har observerat lärares anpassning och studerat detta i ljuset av deras roll som förmedlare av ett visst kulturellt kapital. De resultat som denna observationsstudie visar är att lärarens nivå vad gäller språket, arbetssätt och undervisningens innehåll anpassas till de olika undervisningsmiljöerna i kursen Svenska 1. Genom att teorisera denna problematik utifrån Bourdieus teori kan slutsatsen dras att dessa nivåskillnader som uppstår i utbildningssystemet betraktas som ett fält och lärarens position i klassrummet blir till en grindvakt. Läraren som grindvakt ges i uttryck genom en nivåsänkning av kursen på yrkesförberedandeprogram, där läraren inte fördelar ut alla den kunskap som ingår i kursen Svenska 1. Medan däremot, läraren och de eleverna på högskoleförberedande program har samma kulturella kapital, vilket gör att det finns en tydlig överrensstämmelse i värderingar, sätt att arbeta och uttrycka sig. Ett samförstånd och en gemensam medelklassnorm där lärarna förmedlar allt sitt undervisningskapital i syfte att förbereda dem för högre studier.

  • 43.
    Fast, AnnSofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Kapitalförmedlarna: En studie av svensklärarens undervisningsstrategier ochanpassning i olika undervisningsmiljöer2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att öka vår kunskap om hur svensklärare anpassar sin undervisning till olika undervisningsmiljöer som uppstår på yrkesförberedande respektive högskoleförberedande program. Tidigare forskning har via intervjustudier med svensklärare belyst att det råder en nivåanpassning till eleverna i dessa olika sociala undervisningsmiljöer och att det finns en medelklassnorm i utbildningssystemet som premierar medelklasselever och sätter upp hinder för arbetarklasselever. Mot bakgrund av detta är det därför av vikt att undersöka hur lärarna anpassar sin undervisning utifrån Pierre Bourdieus (1930–2002) teori om utbildningssystemets funktion, då tidigare forskning inte försökt sätta samman dessa två perspektiv. Ingen har observerat lärares anpassning och studerat detta i ljuset av deras roll som förmedlare av ett visst kulturellt kapital. De resultat som denna observationsstudie visar är att lärarens nivå vad gäller språket, arbetssätt och undervisningens innehåll anpassas till de olika undervisningsmiljöerna i kursen Svenska 1. Genom att teorisera denna problematik utifrån Bourdieus teori kan slutsatsen dras att dessa nivåskillnader som uppstår i utbildningssystemet betraktas som ett fält och lärarens position i klassrummet blir till en grindvakt. Läraren som grindvakt ges i uttryck då svensklärare på yrkesförberedande program gör en nivåsänkning av kursen och inte fördelar ut all den kunskap som ingår i Svenska 1. Däremot har svenskläraren på högskoleförberedande program möjlighet att förmedla allt sitt undervisningskapital då läraren och eleverna har en gemensam medelklassnorm som ger en tydlig överrensstämmelse vad gäller värderingar, sätt att arbeta och uttrycka sig.

  • 44.
    Fast, AnnSofie
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Svenskundervisningen och dess kunskapsinnehåll: En litteraturstudie gällande yrkes- och högskoleförberedandegymnasieprogram2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad aktuell svensk forskning säger om hur

    gymnasielärare anpassar sitt kursupplägg och lektionsinnehåll i det gymnasiegemensamma

    ämnet svenska på högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program. Utifrån en

    systematisk litteraturstudie, med sökningar i databas och manuell sökning visar resultatet en

    enhetlig bild om lärarnas anpassning av sin svenskundervisning. Anpassning framkom både

    vad gällde kursupplägg och lektionsinnehåll utifrån elevernas olika socioekonomiska

    förutsättningar att kunna ta till sig kunskaperna. Resultatet visade även att eleverna på

    yrkesförberedande program inte gavs samma möjlighet att nå höga betyg, dels utifrån sin

    bakgrund, men även utifrån valet av ett icke-teoretiskt program. De slutsatser som drogs var

    att faktorer som undervisningsmiljö och skolorganisation påverkade svensklärarnas

    undervisning på yrkesförberedande program i så hög grad att det var svårt att genomföra sitt

    arbete utifrån Skolverkets riktlinjer om en målstyrd undervisning. Men framförallt att

    gymnasieskolans olika programinriktningar gav elever så pass olika kursinnehåll i ämnet

    svenska, att eleverna inte fick samma möjlighet till höga betyg.

  • 45.
    Frank, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Digitala läromedel, en resurs för lärande?: En litteraturstudie om för- och nackdelar med digitala läromedel i svenskämnet på gymnasiet ur ett elev-, lärar- och klassrumsperspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är ta reda på vad forskning har kommit fram till om för- och nackdelar med digitala läromedel inom ämnet svenska på gymnasiet framställt ur ett elevperspektiv, lärarperspektiv och klassrumsperspektiv. För att uppnå syftet användes en systematisk litteraturstudie där sökning och sammanställning av litteratur utfördes utifrån förbestämda kriterier. Slutsatserna som drogs utifrån studien är att kompetens och erfarenhet av digitala läromedel spelar roll för hur läromedlen ska komma att användas och tas emot av såväl lärare som elever och klassrum samt huruvida läromedlen ska ses som för- eller nackdelar i undervisningen. Tydliga nackdelar är att det tar tid att sätta sig in i digitala läromedel, att de ofta är kostsamma och att användandet ofta möjliggör för eleverna att sysselsätta sig med parallella aktiviteter såsom spel och sociala medier vilket kan komma att hämma elevernas studier. Tydliga fördelar är att undervisningen framställt ur ett elevperspektiv upplevdes som mer intressant vilket gjorde att eleverna tog fram sina läromedel oftare än vid traditionella böcker vilket resulterade i längre lässessioner, att både läs- och skrivmöjligheten fanns på samma ställe och att den digitala enhetens funktioner kan förenkla samarbeten

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Frank, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Digitala läromedel i undervisningen: En studie om användningen av digitala läromedel i svenskämnet på gymnasiet ur ett tidsperspektiv2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala läromedel inom ämnet svenska på gymnasiet står i relation till tidsaspekten och inlärning. Det vill säga: underlättar digitala läromedel inlärning genom att spara tid eller är det snarare tvärtom att digitala läromedel är ineffektiva ur en tidsaspekt. För att uppnå syftet med studien användes kvalitativa metoder, dels intervjuer i form av webbaserade enkätformulär, dels icke-deltagande fältobservationer. Slutsatserna som dras utifrån studien är att digitala läromedel som redskap för lärande som förespråkas inom det sociokulturella perspektivet, kan tolkas vara effektiva vad gäller tid så länge tekniken fungerar som den ska. Såväl lärare som elever motiverar användandet av digitala läromedel utifrån en encyklopedisk tanke, det vill säga att all kunskap är samlad på ett ställe, och ser det som en tidsmässig fördel. Fortsättningsvis framhåller såväl lärare som elever att tekniken kan gå sönder, tappas bort eller av andra skäl försvåra bruket av digitala läromedel vilket ses som en tidsmässig nackdel. En minoritet av lärarna ansåg att de fått mer tid till undervisning tack vare de digitala läromedlen, något som läromedelsföretagen framhåller som en av de största fördelarna med digitala läromedel. Enligt lärare och elev kan det tidseffektiva respektive ineffektiva användandet av digitala läromedel ha kommit att påverkats av huruvida studiemotiverade och studievana eleverna i fråga är. Tilläggas bör är att om användningen beror på huruvida studiemotiverade och studievana eleverna är kan användandet av digitala läromedel tendera öka glappet mellan eleverna vilket är förödande ur ett demokratiskt perspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Fredriksson, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Att läsa eller icke läsa, det är frågan: Högstadieelevers läsvanor och attityder till fiktionstexter2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den kvantitativa studien är att undersöka högstadieelevers läsvanor och attityder till fiktionstexter. Mot bakgrund av olika synsätt på svenskämnet, läroplanen, förståelsen av de svenska elevernas sjunkande läsförståelse, forskning om vilka fördelarna med fiktionsläsning är kontra vad som gör fiktionsläsning intressant samt tidigare forskning, har 31 elevers och åtta lärares enkätsvar sammanställts och granskats. Resultatet visar att i den undersökta elevgruppen är intresset för fiktionstexter och läsning av densamma tämligen lågt. Av elevernas enkätsvar kan man utläsa en marginell eller ingen skillnad mellan pojkars och flickors läsvanor och inställning till fiktionstexter. Däremot menade lärarna att flickor var mer positiva till fiktionstexter och även hade en högre läsförståelse. Vidare visar resultatet att fiktionsläsning hos högstadieelever har minskat och intresset för fiktionstexter är lägre än tidigare. Den huvudsakliga anledningen till detta är den digitala revolutionen som gör att eleverna tillbringar mycket tid uppkopplade framför skärmar och väljer att titta på filmer och serier, istället för att till exempel läsa en bok.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Fredriksson, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Måste fiktionsläsning på högstadiet vara tråkig?: Högstadieelevers attityder till fiktionsläsning i skolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att undersöka om man ur aktuell forskning kan utläsa hur läsning och attityder gentemot fiktionstexter ter sig hos högstadieelever, och hur man som svensklärare kan arbeta för att öka elevers intresse och engagemang för fiktionstexter. Mot bakgrund av gällande läroplan, olika ämnessyner på svenskämnet och röster kring fiktionsläsningens relevans och fördelar i en undervisningskontext har avhandlingar och vetenskapliga artiklar granskats för att söka möta studiens syfte. Resultatet som dras visar att attityderna mot fiktionstexter och läsning av dessa varierar beroende på läsvana, ålder och kön. Vidare visar resultatet att det är av vikt att läsaren upplever igenkänning på något plan i fiktionstexten för att läsningen ska uppfattas som engagerande och meningsfull. Däremot saknas aktuell forskning som ur ett elevperspektiv synliggör och undersöker högstadieelevers läsvanor, detta torde te sig viktigt då dessa elever är födda och uppvuxna i den digitala revolutionen.

  • 49.
    Fryklund, Robin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Den talande tystnaden – retorikens betydelse för den muntliga framställningen: En litteraturstudie om muntligheten i svenskklassrummet2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den svenska skolan har sedan långt tillbaka muntlighet och muntlig framställning haft stort utrymme i svenskundervisningen. I och med 2011 års läroplansreform för gymnasiet återfinns numera kunskapskravet att kunna framföra muntlig framställ-ning inför grupp samt att den retoriska arbetsprocessen givits utrymme i svenskäm-net. Trots detta finns många elever som lider av talängslan vilket försvårar möjlig-heterna för dem att lyckas i svenskämnet. För dessa och andra elever gäller att de måste få stöttning i den fortsatta utvecklingen av sina muntliga språkförmågor. Syf-tet med denna studie är därför att belysa hur den retoriska arbetsprocessen i svenskundervisningen på gymnasiet kan stödja elevers muntliga förmåga. För att besvara detta har en systematisk litteraturstudie genomförts för att genomlysa den forskning som gjorts inom det beskrivna området. Därefter har de redovisats i denna studie.De resultat som framkommit visar på att det finns arbetsmetoder och moment i svenskämnet som kan struktureras på ett sätt som underlättar muntlig framställning för huvudsakligen talängsliga elever men också de elever som redan är säkra talare. Undervisningsmoment i retorik omnämns i stor utsträckning som ett sätt att hjälpa elever i muntliga moment oavsett vilka muntliga språkförmågor de besitter, men tidigare forskning efterlyser likväl kontinuerliga arbetsformer för svensklärare att tillämpa i detta arbete. Betoningen hamnar på implementeringen av den retoriska arbetsprocessen i svenskämnesundervisningen, men tre andra viktiga faktorer fram-träder också i diskussionerna kring muntlighet i klassrummet. Dessa är trygghet i gruppen, kunskap om ämnet samt lyssnarstrategier. Studien kunde också påvisa av-saknad av forskning inom muntlighet och muntlig framställning, både vad gäller den retoriska arbetsprocessens betydelse för muntlighet i svenskundervisningen, men huvudsakligen i spänningsfältet mellan talängslan hos elever och de kunskapskrav gällande muntlig framställning som återfinns i svenskämnet på gymnasieskolan.

  • 50.
    Fryklund, Robin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Retorik och muntlighet i svenskklassrummet: Svensklärares syn på den retoriska arbetsprocessen i gymnasieskolan2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Individens muntliga språkförmåga har stor betydelse för dennes möjligheter att föra sin talan i olika sammanhang i livet. På gymnasieskolan finns sedan 2011 års läro-plansreform tydliga belägg för att arbeta med retorik och den retoriska arbets-processen i svenskämnet på gymnasiet. Denna undervisning skulle kunna underlätta för elever att utveckla de språkliga förmågor och den tilltro till den egna rösten som är viktiga både i studierna och i livet utanför skolan, men detta är avhängt av hur lärare väljer att arbeta med retorik i den egna undervisningen. Syftet med denna studie är därför att belysa lärares syn på den retoriska arbetsprocessen som stöd för elevens muntliga förmåga i svenskundervisningen på gymnasiet. För detta har två frågor formulerats. Den första behandlar hur svensklärare utformar sin retorik-undervisning i muntliga moment. Den andra söker belysa vilka utmaningar och möjligheter som framträder i svensklärares syn på elevers muntliga förmåga. För att besvara detta har sex svensklärare intervjuats utifrån temana muntlig framställning, retorik och den retoriska arbetsprocessen, talängslan och makt.De resultat som framträder i intervjuerna är att lärare anser att den retoriska arbets-processen är givande för elever att utveckla sin muntliga förmåga och att graden av utveckling är beroende av i vilken av svenskämnets kurser den retoriska arbets-processen introduceras. Lärarna beskriver även hur responsarbetet brukar utformas och vad eleverna i regel ombeds ge respons på i samband med muntlig framställning. Här kan den retoriska arbetsprocessen bidra med tydlighet och struktur som kan vara behjälpligt i övningsfasen inför muntlig framställning. Även utmaningar och möjlig-heter med elevens muntliga förmåga belyses. Totalt identifieras tre teman som utgör utmaningar för lärare i detta arbete. Det första gäller lärarens egen erfarenhet av retorik i lärarutbildningen. Den andra handlar om att skapa en trygghet i gruppen och den tredje handlar om talängslan och hur man som lärare kan stötta elever som lider av sådan. Bland de möjligheter som identifieras framkommer potential att genomföra muntlig framställning i mindre grupp samt att den retoriska arbets-processen är värdefull för att minska nivån av talängslan i muntliga moment.

123456 1 - 50 av 261
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf