du.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 37 of 37
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Danielsson, Helena
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Elevrespons på bloggen2013In: Meningsskapande fritidshem: Studio som arena för multimodalt lärande / [ed] Malin Rohlin, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, p. 81-113Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    De äldre barnen på fritidshemmet är i fokus i detta kapitel, som behandlar barns lärande vid inkludering av visuella uttryck i den pedagogiska verksamheten. Vi lät elever i tolvårsåldern inspireras att samtala om bilder och multimodala texter via en digital utställningsplats. Det övergripande syftet med vår studie var att stärka barnens förmåga att återkoppla och reflektera kring egna och andras arbeten och på så sätt öka deras förståelse både för bildskapande och för de kunskapsområden som varit föremål för deras studier. Olika temaarbeten har följts under en längre tid - projekt som äger rum i skolans sammanhang men i kapitlet diskuteras som idéer för möjligt samarbete mellan lärare på fritidshem och i skolmiljön. Konkreta exempel från barnens arbete och process varvas i kapitlet med teorier och begrepp in området visuell gestaltning och estetiska lärprocesser.

  • 2.
    Alenryd, Helena
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Bildundervisning i bildkommunikation och bildmedier: En litteraturstudie av didaktisk forskning kring bildämnets läroplansfokus2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en systematisk litteraturstudie på kvalitativ grund.

    Resultatet bygger på forskning kring problemformuleringen som analyserats och sedan

    tolkats. Analysmetoden som valts till studien är en innehållsanalys som avser jämföra den

    utvalda forskningen för att bl.a. finna likheter och skillnader. Den pedagogiska debatten kring

    bildämnet indikerar att undervisningen inte ligger i linje med ämnesplanen. Detta blir

    problematiskt för bildämnets utveckling och innebär att undervisningen får didaktiska

    konsekvenser. Litteraturstudien har därför haft i avseende att undersöka den bilddidaktiska

    forskningens syn på den bildkommunikativa inriktningen som varit aktuell i ämnesplaner för

    bild sedan år 1980. Syftet har varit att synliggöra bildundervisningens utveckling i förhållande

    till den bildkommunikativa inriktningen samt dess didaktiska betydelse i relation till

    bildundervisningen. Genom att undersöka hur forskningen ser på bildundervisningens

    utveckling i förhållande till den bildkommunikativa inriktningen kan problematiken kring

    utvecklingen synliggöras. Genom att undersöka den bildkommunikativa inriktningens

    didaktiska betydelse för undervisningen synliggörs också vilka didaktiska konsekvenser ett

    avvikande från ämnesinriktningen kan få för samtidens bildundervisning. Utefter syftet har

    frågeställningar formulerats. Svaren på frågeställningarna ges sedan i resultatet, tolkning av

    resultatet samt de slutsatser som dras. Studien visar att det blir av stor didaktisk betydelse att

    bildundervisningen ligger i linje med den bildkommunikativa ämnesinriktningen, med hänsyn

    till elevers och samhällets samtida och framtida behov och yrkesliv, men även för lärarens

    professionalism samt bildämnets status i skolan. Studien visar också att bildundervisningen

    avviker från den bildkommunikativa ämnesinriktningen. Studien visar att denna avvikning

    sker bl. a mot bakgrund av att äldre ämneskonceptioner lever kvar bland verksamma

    bildlärare, att bildlärare saknar kunskaper som behövs för att jobba i linje med inriktningen

    samt att bildämnet har en marginaliserad roll i skolan med bristande resurser.

  • 3.
    Augustsson, Lovisa
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Det självständiga bildämnet?: En bilddidaktisk litteraturstudie om bild ämnets möjligheter att vara ett autonomt ämne i skolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det självständiga bildämnet? – En bilddidaktisk litteraturstudie om bildämnets möjligheter att vara ett autonomt ämne i skolan: syftar till att undersöka, skapa kunskap om samt diskutera bildämnets plats, roll och funktion inom skolans värld. Vidare att öka förståelsen för bildämnets betydelse för elevers lärande och utveckling. Föreliggande studie har haft fokus mot gymnasieskolan och undersökningen är genomförd genom en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys som analysverktyg. Resultatanalysen är uppdelad efter frågeställningarna; Vilka argument lyfts fram för att legitimera bildämnet i skolan? Vilken betydelse har bildämnet för elevers lärande och utveckling? Vilka eventuella konsekvenser finns när bildämnet marginaliseras? Forskningen belyser flera argument för att legitimera bildämnet - exempelvis genom det mediespecifika argumentet, livsvärldsargumentet, demokrati- och yttrandefrihets-argumentet, tillväxtargumentet samt om bildämnet som kommunikatör vilket syftar till att konsten har en inverkan på kommunikation, ekonomi och teknik. Forskningen redogör för, gällande elevers lärande och utveckling, att bildundervisning har förmåga att konstruera betydelse och utveckla för ett öppet och kritiskt tänkande. Forskningen pekar mot att behövs nya perspektiv i bildundervisningen, annars riskerar undervisningen och estetiken att bli kraftlös och irrelevant.

  • 4.
    Bengtsson, Moa
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Digitaliseringen av bildämnet: En litteraturstudie om lärares olika förhållningssätt till digitala verktygs implementering i bildämnet - samt dess konsekvenser för elevers lärande2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vad forskning kommit fram till gällande lärares förhållningssätt till digitala verktygs implementering i bildämnet samt dess konsekvenser för elevers lärande. Metoden för studien är en systematisk litteraturstudie där avhandlingar, vetenskapliga artiklar och publikationer valts ut och analyserats för att kunna besvara frågeställningarna. Publikationerna är både nationella och internationella med fokus på högstadiet och gymnasiet. Forskningen visar att bildlärare framförallt har två förhållningssätt som präglas av antingen öppenhet eller skepticism till digitala verktyg och dess implementering i bildämnet. Konsekvenser av öppenhet och en framgångsrik implementering är att eleverna får en möjlighet att utveckla sina visuella förmågor vilka de behöver för att kunna delta i vårt visuella samhälle och arbetsliv. Ett skeptiskt förhållningssätt och konsekvenserna av att inte implementera digitala verktyg i bildundervisningen, leder således till att eleverna berövas möjligheten att inom bildundervisningen få lära sig att arbeta kreativt med digitala verktyg. Eftersom eleverna använder digitala verktyg till bildskapande på fritiden leder det skeptiska förhållningssättet även till att klyftan mellan elevernas livsvärldar och skolan ökar. Implementeringen av digitala verktyg i bildämnet går långsamt framåt och sker i olika grad eftersom lärarens förhållningssätt avgör i vilken grad det sker. Lärares ämneskonception spelar även en stor roll och de nya digitala teknikerna har svårt att konkurrera med traditionell teckning och målning. Även faktorer som tid, stoffträngsel, lärares kompetens, skolans resurser samt politikers och skollednings beslut påverkar både implementering och lärares förhållningssätt.

  • 5.
    Cosic, Monika
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Att motivera tvångsplacerade ungdomar genom bildämnet: En bilddidaktisk studie om motivation2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Fokus för denna studie är inre motivation ur ett bilddidaktiskt perspektiv i relation till elever som är inlåsta. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats som syftar till att beskriva och förklara det som studeras. Frågeställningarna och analysen har sin grund i tre grundläggande behov som kan påverka elevens motivation. Dessa behov är

    tillhörighet, autonomi och synen på den egna förmågan. Behoven behandlas i relation till de förutsättningar som inlåsta elever har i sin skolgång. Som ett underliggande led i analysen undersöks även potentiella metoder inom det bildterapeutiska fältet, som skulle kunna anpassas och användas i bildundervisning. Resultatet visar tydliga indikationer på att alla de tre behoven, och därmed även motivationen, kan stärkas genom medvetna bilddidaktiska val och förhållningssätt. Resultaten tyder även på att det finns bildterapeutiska metoder som kan ha fördelaktiga effekter på motivationen, i synnerhet för elever med social problematik.

  • 6.
    Danielsson, Helena
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Documenting Camp Cavic: Video as a tool for the reflective practitioner2015In: EDGE: 20 essays on contemporary art education / [ed] Göthlund, Anette, Illeris, Helene & Thrane, Kirstine W., København: Multivers Academic , 2015, p. 205-218Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Danielsson, Helena
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Double perspectives: Multimodal degree projects and society2013In: International Journal of Education Through Art, ISSN 1743-5234, E-ISSN 2040-090X, Vol. 9, no 1, p. 89-105Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to highlight the experiences from a research project that studied the use of multimodal forms in degree projects. A visual representation and a written report were presented. Phenomena that occurred in the process are discussed. The article focuses on parts that were conducted in the field of Art Education and uses, by way of example, two degree projects, both of which had disabilities and the inclusion of the disabled as their theme. Participants chose a museum to exhibit their finished projects, to share ideas with the community, and to inspire the industry of pedagogy. The study looked especially at design theory and a socio-cultural view of learning; further, research into visual literacy, media literacy and media reception was used. Using the results, I describe various aspects of tutoring, thesis presentation in a public venue, and the significance of feedback from a student perspective.

  • 8.
    Danielsson, Helena
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Ethical filming and editing: a multifaceted challenge in research work2014In: 34th World Congress of the International Society for Education through Art (InSEA ) 7-11 July 2014, Melbourne Cricket Ground, Victoria Australia Diversity through Art: Change, Continuity, Context: Abstracts Oral Presentations, 2014, p. 93-93Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This presentation focuses on the methodological and reflective aspects of video documentation. There will be two approaches: The first approach is a discussion of "video documentation as a method". The second approach is to make comments on "video as a tool for the reflective practitioner".  The main focus is questions about ethics in the use of video documentation in research – both with regard to technical issues and different aspects of editing. Results from two studies will be used. In the first video material itself is examined as an object. In the second the circumstances around video documentation in school contexts are discussed. The method used in the second study, collaborative visual method, stems in some parts directly from the first study.

          This paper examines different questions such as; which aspects of video documentation could be of special interest to video documenters and which aspects of video documentation could be of interest to the reflective practitioner? To know more about this, one aim was to examine which details in edited parts of a video might be of specific significance for me as a researcher. The presentation will include a discussion of how audio as well as visual influences might strengthen, change or even blur the reflection work. A video recording of 1 hour 24 minutes was used - edited out of material from five days together with art education research colleagues in collaborative work. The colleagues were aware of my filming, knowing it as a part of a reflective documentation. I have examined the video material and experiences from an ethnographic approach - where the use of visual material combined with a multimodal view of the human being forms the platform. Previous experiences from visual literacy studies, education and design theory are also taken into consideration. 

           Several points of interest are identifiable in the results. While using the video camera the researcher should be reminded of not becoming too connected to the lens – instead show a respectful way with long real-time scopes (a term used when the filmmaker  is recording long events without interruption and if possible keep the sequences in their full length to give the viewer an honest picture of what occurred) and in trying to avoid cutting people´s talk. The researcher should also consider that the avoiding of faces during certain scenes can actually promote intimate visual effects – such as showing pieces and parts of filmed persons or scenery (feet, hands, art work movements, techniques…). A third aspect is to be aware of the sound-memory that stills cut out of videos can bring. The last thing, but not the least, to take into consideration is the development of attitudes concerning ethical aspects. These studies show that if we use material in order to make individual or collective reflections there has to be an agreement from both the “actors” and the “audience”. 

         In the presentation I will also make connections to an example of a collaborative visual method, set in a school context (a two year school research project focusing on art/maths work). The challenge here was to use a video camera as a tool to explore how art education implemented in math lessons could develop teachers discussions about assessment. This raised unexpected issues related to ethical barriers. In some schools there were immigrant children with protected identity. Other classes had students with neurological diagnoses. The parents of these children were hesitant with regard to letting their children be filmed. How could we as researchers handle this? The ethic council at our university was doubtful about the use of video at all while observing children in school context. Is this attitude similar in other countries, other university councils? We live in a society where the use and presence of digital resources is increasing, but authorities views here might raise limitations to the use of video as a visual research method. The task, from my opinion, must be to learn how to handle this, not to avoid it. Both studies give an insight into information that can be used to increase this ability.

           Summing up: while writing about the experienced studies several specific concepts have been exposed. These will be raised in the end of the session, as a challenge of further developing within this field; "Innovative visual practice", "Ethical filming" and "Ethical editing".

  • 9.
    Danielsson, Helena
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Examensarbeten och bedömning2012Conference paper (Other academic)
  • 10.
    Danielsson, Helena
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Kombinera teckenvärldar: perspektiv på multimodala examensarbeten2011In: Praktiknära utbildningsforskning vid Högskolan Dalarna / [ed] Åsa Bartholdsson ; Eva Hultin, Falun: Högskolan Dalarna , 2011, p. 155-183Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är att lyfta fram erfarenheter av ett forskningsprojekt om användande av multimodala former vid examensarbete. Det gemensamma för refererade examensarbeten är att studenterna presenterar dem både i form av en visuell representation och en skriftlig rapport. Fem högskolor har totalt ingått i projektet och undersökt olika fenomen när studenter har använt sig kombinationer av varierade gestaltande uttryck, teckenvärldar och symbolspråk för att undersöka sin forskningsfråga. Artikeln fokuserar på avsnitt av den delstudie som genomfördes vid Högskolan Dalarna inom ämnet Bild. Den exemplifierar med två av gruppens examensarbeten, som båda berör teman om funktionshinder och delaktighet. Studien tar fasta på designteori och en sociokulturell syn på lärande – och har använt tidigare forskning kring visual literacy, media literacy, mediereception och ”kultur i lärande” som led i begreppsutvecklingen. Från resultatet diskuteras aspekter kring handledning, ventileringsförfarande i offentlig miljö och respons (återkoppling), med utgångspunkt i studenternas perspektiv. Positiva aspekter, såväl som problemorienterade, berörs.

  • 11.
    Danielsson, Helena
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Video som visuell metod - exempel från ett skolforskningsprojekt om multimodal undervisning för bedömning i matematik2013Conference paper (Other academic)
  • 12.
    Danielsson, Helena
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Visuell gestaltning och estetiska lärprocesser: Keynote-presentation vid Nationell konferens KLÄM - Konferens om Lärande, ämnesdidaktik och mediebruk2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Presentationen ger en historisk tillbakablick av forskning och utvecklingsarbeten där mediepedagogik i svensk skola behandlats och avslutas med aktuella mediedidaktiska projekt och frågor i fokus - på tema visuell gestaltning och estetiska lärprocesser.  

  • 13.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Ahlberg, Kerstin
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Bildblogg i skolan: Bildrespons – begrepp – bedömning2015In: Audiovisuellt: Ljud och Bild: En artikelsamling med bidrag från projektet Audiovisuella medier / [ed] Árni Sverrisson, Falun: Högskolan Dalarna, 2015Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna artikel utgår ifrån en studie om elevers användning av en digital plattform, där de arbetat med att lägga ut bilder och ge respons till varandra. Texten bygger på resultat dels från ett tvåårigt EU-finansierat utvecklingsprojekt1 där en grundskola, högskola och reklambyrå samverkade, dels från en uppföljande studie genom skolans bildlärare. I det initiala projektet var skolans åk 5 vår bas, och för den fortsatta kontakten kring bildblogg har fokus gällt klasserna 4-9 i ämnet bild. Både lärares och elevers synpunkter speglas i denna artikel. I vår text vill vi särskilt belysa återkoppling som fenomen. Vilken typ av återkoppling har förekommit? Vilka idéer har de själva om hur arbete med att ge feedback skulle kunna utvecklas? Vilka möjligheter ser lärare och elever med att använda bildbloggen i klassrummet? Och vad kan den audiovisuella tekniken eventuellt bidra med specifikt? Våra resultat diskuteras utifrån teorier om literacy och multimodalitet - med bedömningsaspekter men även teknik- och yttrandefrihetsfrågor mer generellt i fokus.

  • 14.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Ahlberg, Kerstin
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Elevrespons på bildbloggen2013Conference paper (Other academic)
  • 15.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Ahlberg, Kerstin
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Student Feedback on the Art Blog2014In: 34th World Congress of the International Society for Education through Art (InSEA )7-11 July 2014, Melbourne Cricket Ground, Victoria Australia : Diversity through Art, Change, Continuity, Context: Abstracts Oral Presentations, 2014, p. 92-92Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This study is carried out by the Department of Culture and Media, School of Education and Humanities at Dalarna University. The field work is carried out as a team work between teachers in compulsory school and us as researchers and teachers in art education and media within Teacher training programs. We will present and discuss experiences and outcomes of an EU-funded project as part of a bigger Audio-Visual Media project (cooperation between our university and companies in the region). Our partners here were in addition to a selected school also an advertising agency.

    Our first study was performed in two classrooms with 42 eleven-year-old pupils in primary school. We followed the classes for about one year as participating observers. The pupils were introduced to a variety of digital tools such as a digital platform (blog), cameras, sound recorders etc. We were curious to find out if these tools could increase the pupils´ interest to respond to each other’s work (art work, as well as tasks in social sciences and mathematics) and to see if they also got more reflective about their own assignments.

    In this development project a blog was designed specifically for those classes. This was done in cooperation with an advertising agency in the region. The aim of the activity was also to offer an opportunity for grown-ups around the children to participate, such as parents, teachers or us - the researchers. In the study we examined the phenomena “response”. What kind of responses could be noticed? What kind of ideas to develop this feedback was presented – by teachers as well as pupils? What can be done within the frames of the school? And how can the audio-visual technique eventually support this?

    In the study we use a design theory perspective of learning and we discuss our data based on concepts like multimodality, esthetic learning processes and digital literacy. The presentation will particularly focus on response as a tool for learning (visual art critics), but also examine multimodality in the classroom (as part of a democracy project) as a way to inspire and motivate children in the process of learning.

    The results of the study show that the pupils are very interested in giving one another feedback on artwork as well as other assignments but, surprisingly, not on the blog. The discussions in the classroom resulted in a deeper engagement on the part of the pupils and an ability to elaborate their work more with better results. Pupils found the work with the digital tools to be the most enjoyable, and this has a broad effect on their interest in their school work.

    After this first study was implemented we have widened the project to include older pupils as well (this time children between 11-16 years of age). An art teacher is involved and the blog will be a part of the schools art education. The plans are to continue the work from the first year, but make it wider and use a broader social context. Aspects related to this second step of the study will summarize the final section of the project.

  • 16.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Graviz, Ana
    Odelfors, Birgitta
    Multimodal Representations and the Construction of Knowledge: Paper to the Conference Designs for Learning, 17-19 March 2010, Stockholm University2010In: Designs for learning : 2nd International conference - towards a new conceptualization of learning, Stockholm, 2010Conference paper (Other academic)
  • 17.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Art Education.
    Göthlund, Anette
    Lind, Ulla
    Andersson, Cecilia
    Melin, Margareta
    Reimer, Bo
    Graviz, Ana
    Odelfors, Birgitta
    Kunskapens framträdandeformer: Ett projekt om kunskapsutveckling och en högskolepedagogik med dubbelt perspektiv : teori och gestaltning2011Report (Other academic)
  • 18.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Sommansson, Agneta
    Barn och medier2014In: Bild, konst och medier för yngre barn – kulturella redskap och pedagogiska perspektiv / [ed] Marie Bendroth-Karlsson och Tarja Häikiö, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, p. 97-117Chapter in book (Other academic)
  • 19.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Taflin, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Mathematics Education.
    Multimodal mathematical context and video as a tool for teachers´assessment2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Multimodal mathematical context And video as a tool for teachers´ assessment 

    Helena Danielsson, PhD, Associate professor Art and media education - hdn@du.se 

    Eva Taflin, PhD, Senior Lecturer Mathematics education - evat@du.se

    Dalarna University

    This presentation will discuss some experiences from a four year school research study. The aim of our research was to examine teachers develop when they were part of collaborative discussions based on video recordings and video edited material from specific lessons in their own practice. Our study had two focus; one was to investigate methods and tools that teachers can use to develop their ability in assessment when their students where working with multimodal tasks and the other was to examine how video can be used by teachers wanting to obtain knowledge about assessing.

    Our study is based on several theories about when teachers collaborate to create new knowledge. The first is the design theoretical approach – where visual ethnography and a semiotic approach contribute to problematize the use and mixture of different modes. A basic assumption of the framework here is that meanings are made and communicated in mathematics through a wide range of semiotic modes. By using video as an essential tool in our research our framework theories concerning visual ethnography, video documentation and individuals as reflective practitioners are also needed.

    We will choose to highlight some findings that concern the following themes: The use of tasks for assessment, The collaborative talk, The equipment, Ethical dilemmas. Most common was one choice of esthetical mode at a time (combined with written and verbal text), but there were also lessons with mixtures such as stations with different activities. Collaborative talks were evaluated as a meaningful way of sharing knowledge, and the video tool for this, although it raised important ethical discussions. Working with the assessment framework was of great interest to the teachers but it took a lot of time from their ordinary work. In this way the project highlighted more general aspects of school development.

    The relevance to Nordic educational research also concerns teachers´ use of collaborative talks in assessment work, multimodal tasks in mathematics and video as a research tool in general.

  • 20.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Taflin, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Mathematics Education.
    Multimodal mathematical context and video as a tool for teachers´assessment2014In: Conference proceedings - 4th international Designs for Learning conference 6-9th May 2014, 2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Project aims and research questions

    This presentation will discuss some experiences from a three year school research study now in its’ final stage. The aim of our research is to examine what kinds of knowledge teachers develop when they are part of collaborative discussions based on video recordings and video edited material from specific lessons in their own practice. Theses specific lessons are designed with multimodal mathematical tasks and students work in a multimodal process. The project has been formulated in close collaboration between teachers, other community representatives and us as researchers. Our study has two focus; one is to investigate methods and tools that teachers can  use to develop their ability in assessment when their students are working with multimodal tasks and the other is to examine how video can be used by teachers wanting to obtain knowledge about assessing “creative and aesthetics learning processes” (Skolverket, 2011).

    The research questions are: How can teachers and pupils assess mathematics abilities shown through creative and esthetic learning processes? How can video be used as a method to contribute to teacher professional development regarding formative and summative assessment? What kind of tools do teachers believe they need in order to assess pupils knowledge in multimodal processes?

    A part of  the study is (together with the teachers) to construct a matrix for assessment of students´ mathematical abilities. The matrices that are created are meant to be adapted to a completed lesson which was characterized by a multimodal task, a task in which not only the spoken or written word is important but also activities and interactions by way of documents, glances and gestures. The multimodal task might accommodate various forms of work – such as laboratory activities with different materials. The matrices that are created within the project framework are planned to be adapted for use by both teachers and students.

    Theoretical framework

    Our study is based on several theories about when teachers collaborate to create new knowledge (Carlgren 2012). The first is the design theoretical approach – where visual ethnography and a semiotic approach contribute to problematize the use and mixture of different modes. Other theories that are relevant for the study are Jaworskijs (1991) Teaching Triad as developed into inquiry and development of the teachers´ competence, along with Cobbs Design Theory (2000), where the specific mathematics is identified in the school discourse. The design theories expressed in different texts are used, e.g. by Kress & Van Leeuwen (2001); Kress (2010); Selander & Kress (2010), and concerning the discourse work and by Jewitt (2011; 2012) more explicit for the analyze work

    The epistemological view we represent is inspired by Vygotsky´s (1978) theory of ZDP and cultural aspects in communication. The study uses sociocultural theory as described by Säljö (2005; 2012). By using multimodal tasks we presume that multimodal tasks contribute toa more qualifiedlearning in which students candevelop theirown explanations, solve problems withdifferentstrategies dispute and present mathematical arguments, discussand comparesolutionspresentedbyvariousforms of representation (Taflin 2007). Previous studies (e.g. Danielsson 2002; Öhman Gullberg 2006; Leijon 2010) have shown that different modalities of “production forms” and media reception may even influence theexperienceofauthenticityand ownershipin a different waythan traditionalschoolwork. A basic assumption of the framework here is therefor that meanings are made and communicated in mathematics through a wide range of semiotic modes  (Jewitt 2011; Machin 2011).

    By using video as an essential tool in our research our framework theories concerning visual ethnography, video documentation and individuals as reflective practitioners are also needed. Appropriate theories are taken from Aull Davies (2008); Pink (2012); Schön (1991); Spencer (2011) and also from Heikkilä & Sahlström (2003).From (audio-)visual cultural theories we are inspired by Wingstedt (2012) who speak ofmultimodalityfor exponential growthofunderstanding.

    Methods

    The study has been conducted in two steps. First a prestudy over one year, where two primary schools participated (focus on four classes; grade 5 and grade 9). Knowledge gained from the prestudy was used in a more extended study and during the two last years we have had contact with teachers from different schools and levels in four municipalities. With the exception of two researchers we have a group of class teachers from grade 1 to grade 9 participating (about 15 regularly active, while others have been participating at some elected occasions). Two headmasters, two doctorial students and a film maker are also connected to the project.  

    Data collection has been made by both us as researchers, by the teacher themselves and by a professional film maker. In order to learn more about video as a tool we wanted to experiment with different kinds of video equipment in order to examine their functionality for use in a school context. The participating teachers were allowed to use different models but could also choose to use other techniques such as audio recording, photographs, scanning or material copying. Furthermore, they were offered to let students try these it, as part of developing self-assessment and peer assessment. All multimodal tasks in the math lessons were prepared and organized by the teachers themselves. In their second lesson they decided to sometimes try similar ones – in order to develop comparable material, perhaps useful for the matrix discussion. The teachers´ ambition was to design tasks to see if and how they could work to support teachers' assessment of pupils' skills. The researchers empiric data collection, however, both in the prestudy and the second phase of the main study, followed by the same order; Information and presentation sessions in all places and classes. Filming of lessons. After that the film maker edited the material into shorter parts. The edited excerpts were used in a situation of stimulated recall. At this occasion both teachers, colleagues and researchers took part in a video recorded collaborative talk for analysis session (using  two cameras). This process was repeated in altogether seven seminars. The video recordings from the seven meetings along with photographs and audio recordings were presented later on at a summing up meeting, where all the main participants took part.

    We are currently in the process of preparing survey questions, addressed to the teachers, for the final data collection.

     Some findings

    As the final results not yet complete, we have chosen to highlight some findings that we consider of interest to discuss and reflections upon. They concern the following themes: The framework for assessment, Editing concerns, The equipment,  ethical dilemmas.

    Framework for assessment:  Quite early in the project the teachers at one of the schools made a framework (matrix) in order to test it for assessment in maths – and made it available for use by other teachers in the project (that meant that four different municipalities were able to test it). These frameworks were made from the point of view that the multimodal tasks were designed as a  “creative and esthetical learning process”. Interesting here was that the teachers also active in the first grades in school also tried parts of this advanced models. In the project matrices constructed for art education also played a role in maths.

    Editing concerns: The edited video material was critical in the analyse process. Through the edited film teachers were reminded about moments in the lesson – they saw or heard details that could give a more complete picture of the lesson.

    The equipment: The qualities of video cameras of different sizes were discussed a lot. One finding was that sound was sometimes more important than the pictures. In some classes the teachers preferred to use only sound recording in order to be more discrete. In other classes mainly stills were used and copies made of pupils work.

    Ethical dilemmas: The use of video recording, stills or sound material raised unexpected ethical issues. In some schools there were immigrant children with protected identities. Other classes contained students with neurological diagnoses. The parents of these children were hesitant to letting their children be filmed. How could we as researchers handle this? The ethic council at our university expressed doubts about the use of video at all while observing children in a school context. Is this attitude similar in other countries, other university councils? We live in a society where the use and presence of digital resources is increasing, but authorities views here might raise limitations to the use of video as a visual research method. The task, in our opinion, must be to learn how to handle this, not to avoid it. Our studies give an insight into information that can be used to increase this ability.

    In summary all the teachers formulated their personal designed tasks in order to test different modes.  Most common was one choice of esthetical mode at a time (combined with written and verbal text), but there were also lessons with mixtures such as stations with different activities. Teachers commented that the reflection time at the end of lessons became of great importance to sum up questions around the pupils individual learning processes - something they partly developed and stressed more after watching the film excerpts.

    Working with the assessment framework was of great interest to the teachers but it took a lot of time from their ordinary work, and in some cases the teachers received no support from their headmaster. In this way the project highlighted more general aspects of school development.

  • 21.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Taflin, Eva
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Mathematics Education.
    Rapport från projektet Multimodala uppgifter och bedömning i matematik: Video och kollaborativa samtal som metod vid lärares bedömning av elevers matematiska kunskaper2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This research will discuss some experiences from a four year school research study. It was conducted in cooperation with teachers from four municipalities in Dalarna. The aim of the research was to examine teachers´ professional development when they participated in collaborative discussions based on video recordings and video edited material from specific lessons in their own practice. The study had two foci one was to investigate methods and tools that teachers can use to develop their ability to assess their students while working on multimodal tasks. The other was to examine how video can be used by teachers wanting to obtain knowledge about assessing students. The study is based on several theories about when teachers collaborate to create new knowledge. The first is the design theoretical approach – where visual ethnography and a semiotic approach contribute to problematize the use and mixture of different modes. A basic assumption of the framework here is that meanings are made and communicated in mathematics through a wide range of semiotic modes. By using video as an essential tool in the research the framework theories concerning visual ethnography, video documentation and individuals as reflective practitioners were also needed. The findings can be divided into the following themes: the use of tasks for assessment, collaborative discussion, equipment, ethical dilemmas. Collaborative discussions were evaluated as a meaningful way of sharing knowledge. The use of video recordings in association with these discussions raised important ethical issues. Working with the assessment framework was of great interest to the teachers but it took a lot of time from their ordinary work. In this way the project highlighted more general aspects of school development. The research also concerns teachers´ use of collaborative discussions in assessment work, multimodal tasks in mathematics and video as a research tool in general.

  • 22.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Art Education.
    Åström, Lena
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Learning Processes & multimodal Representations2009In: European Distance and E-learning Network Conference, ”Innovation in learning communities – What did you invent for tomorrow": EDEN 2009 Annual Conference : Book of abstracts, Gdansk, Polen, 2009, p. 145-Conference paper (Refereed)
  • 23.
    Ekfeldt, Cecilia
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Meningsskapande i bildämnet: En litteraturstudie om meningsskapande i ett bilddidaktiskt sammanhang.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Rapporter visar på elever som inte upplever skolan som meningsfull och borttagandet av

    ämnet som obligatorisk på gymnasiet nationella program samt en timfördelning på ynka 3,3

    % på grundskolan samtidigt som både gymnasieministern och vidare lyfter verksamma lärare

    hur bildämnet ökar elevers välmående och gör att de presterar bättre.

    Och läroplaner som lyfter att skolan har ett övergripande syfte med att organisera

    undervisningen så att eleverna finner lärandet meningsfullt var studiens syfte att undersöka

    hur forskningen ser på meningsskapande inom bildämnet. Samt undersöka hur

    meningsskapande kommer till uttryck sett i ett bilddidaktiskt sammanhang.

    Utifrån detta syfte har studien utgått ifrån följande frågeställningar:

    • Vad innebär meningsskapande inom bildämnet enligt forskningen?

    • Hur kommer meningsskapande till uttryck inom bildämnet?

    Studiens design var en kvalitativ litteraturstudie av aktuell forskning på det undersökta

    området. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med en innehållsanalys

    där utvald forskning analyserats och jämförts med varandra med fokus att svara på studiens

    syfte och frågeställningar.

    Resultatet visar att forskningen trots en stor variation i metoder och arbetssätt visar på flertalet

    gemensamma faktorer som lyfts som centrala i elevers meningsskapande.

    Slutsatserna som i min mening kan dras av undersökningen pekar på att pedagogens roll är av

    stor betydelse i att ge eleverna verktygen som krävs och tillåter dem att tänja på ramarna.

    Detta tillsammans med en öppen kommunikation och dialog med både andra elever och

    pedagoger, bidrar till en miljö som inrymmer flertalet möjligheter för elevers

    meningsskapande. Studien visar således att bildämnet med rätt didaktiska tillvägagångssätt

    och överväganden, inhyser stora möjligheter för elevers meningsskapande.

  • 24.
    Ericsson, Stina
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Elevers lärande i grundskolans bildundervisning: En litteraturstudie av bilddidaktisk forskning kring bildundervisningens effekter på elever i grundskolan2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie är en kvalitativ litteraturstudie av bilddidaktisk forskning, vars syfte är att

    undersöka huruvida bildundervisningen ger möjlighet till utveckling och lärande som även

    främjar lärande i akademiska ämnen, utöver lärandet enbart i bildämnet. Bildämnet anses vara

    ett viktigt ämne i skolan som främjar elevers individuella utveckling och kan ge dem

    utvecklingsmöjligheter även i akademiska ämnen genom att det inkluderar både praktiska och

    teoretiska arbetsmetoder. Bilddidaktisk forskning diskuterar därför om det finns särskilda

    effekter som bildämnet ger möjlighet att utveckla hos eleven, vilka kan påverka elevers

    resultat i akademiska ämnen positivt. Metoden som har använts är en innehållsanalys av

    relevant bilddidaktik forskning, och avser undersöka och jämföra eventuella likheter och

    olikheter. Materialet för studien består av artiklar, forskningsrapporter och avhandlingar som

    behandlar bildundervisningens utvecklingsmöjligheter och eventuella transfereffekter från

    bildämnet till akademiska ämnen. Resultaten av studien visar att forskningen inte har funnit

    några direkta transfereffekter från bildämnet till specifika akademiska ämnen och att

    eventuella bevis är svåra att påvisa, men att bildämnet ändå spelar en viktig roll för elevens

    individuella utveckling genom att det inkluderar flera kognitiva förmågor, vilket skapar

    helhetsammanhang och bidrar till större ökad social och kulturell förståelse hos eleven.

  • 25.
    Ericsson, Stina
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Varför väljer du bild?: En kvalitativ studie över elevers syn på bildämnet i årskurs 9 och årskurs 1 på gymnasiet2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att ta reda på vad elever i årskurs 9 och årskurs 1 på gymnasiet anser om bildämnet. Intresset för de olika åldrarna kommer av att eleverna i årskurs 9 läser bild som ett obligatoriskt ämne medan eleverna i årskurs 1 har gjort ett aktivt val för att läsa bild, och studien önskar att belysa eventuella skillnader i elevernas uppfattningar om bildämnet på grund av detta. Studiens utgångspunkt tar avstamp i det sociokulturella perspektivets syn på lärande, estetiska ämnens betydelse för identitetsskapande, skolans uppdrag genom läroplanernas övergripande syften och mål och elevers egna åsikter om ämnet. Genom dessa perspektiv presenteras bildämnets bakgrund i samhället och tidigare forskning inom området, vilket sedan ställs mot elevernas egna utsagor om bildämnets betydelse. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där eleverna har intervjuats i mindre grupper och har diskuterat och reflekterat över bildämnets betydelse. Resultatet visar att eleverna menar att bildämnet har störst betydelse som en kreativ paus bland annan undervisning, men att bildämnet också har en viss betydelse för annat lärande, personligt uttryck och som grundläggande kunskaper i framtiden.

  • 26.
    Frank, Petra
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Estetiska lärprocesser i gymnasieskolan efter införandet av Lgy11: En kvalitativ studie om lärares syn på skapande, estetiskt kunnande och entreprenöriellt lärande2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I och med införandet av den nya läroplanen Lgy11 har estetisk verksamhet som eget skolämne förminskats. Genom läroplansrevideringen i juli 2017 har formuleringar om skapande inskrivits i övergripande mål och riktlinjer och därmed har ansvaret för estetiska lärprocesser fördelats på alla ämneslärare. Denna studie ämnade sig åt att undersöka var estetiska lärprocesser tagit vägen i dagens gymnasieskola. Studien undersökte också entreprenöriellt lärande som innehåller många kompetenser och förmågor som även tillskrivs estetiska lärprocesser. För att kunna skapa förståelse på djupet och beskriva fenomenen valdes en kvalitativ metodansats. Sju ämneslärare på gymnasiet intervjuades med semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten för studiens analys är ett sociokulturellt synsätts på lärandet. Resultatet visade att de intervjuade ämneslärarna saknade den kompetens som behövdes för att möta de nya kraven i läroplanen. Det är ett resultat som implicerar att den svenska gymnasieskolan inte lever upp till EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande för varje enskild individ i ett kunskapssamhälle. Studien mynnar ut i olika förslag om fortsatt forskning inom fältet såsom att undersöka huruvida lärarutbildningar på högskolor och universiteten anpassar sin utbildning för att tillmötes går de nya kraven i enligt med den reviderade Lgy11.

  • 27.
    Gjörwell, Mikael
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Samtidskonstens roll och betydelse inom bildundervisningen: En litteraturstudie av forskning som behandlar samtidskonst och undervisning2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker de faktorer som kan påverka samtidskonstens roll och betydelse i dagens bildundervisning genom att titta på resultat från tidigare studier relaterade till ämnet. Studien är en systematiskt littereraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på hermeneutisk metod. Resultatanalysen består av två delar där den första delen utgörs av en begreppsanalys vilken i sig är uppdelad i en semantisk analys och en diskriminationsanalys. Begreppsanalysen har som syfte att definiera de för litteraturstudien centrala begreppen konst samt samtida konst. Litteraturstudiens andra del består av en analys av tidigare forskning. Två frågor ställdes i syfte att förstå vilka faktorer som påverkar samtidskonstens vara eller icke vara i bildundervisningen, varav den första undersöker vilka påverkansfaktorer forskningen finner gällande samtidskonstens roll, betydelse och omfattning i bildundervisningen och den andra vilka perspektiv forskningen ger på hur samtidskonstundervisning bedrivs. Forskningen visar att samtidskonsten ses som ett avvikande innehåll som främst behandlas utanför en skolkontext i ett formen av ett extramuralt lärande. Samtidskonsten som innehåll riskerar således att endast behandlas på samtidskonstens egna premisser av lärare som har ett genuint intresse för ämnet. När samtidskonsten inkluderas i undervisningen öppnar det upp för samtal och diskussioner om dagsaktuella ämnen som relaterar till elevers livsvärld. Samtidskonstundervisningen för även med sig viss problematik som försvårar implementeringen i bildämnet. Begreppsförståelse, ämneskonception, svårigheter vid bedömning och en radikalt annorlunda syn på bilden som uttryck jämfört med traditionell undervisning nämns i forskningen som faktorer som påverkar samtidskonstens vara eller icke vara i bildundervisningen

  • 28.
    Lindström, Susanne
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Digitala resurser i bildämnet: En kvalitativ intervjuundersökning om digitalt bildskapande i grundskolans bildundervisning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att undersöka hur bildlärare på högstadiet använder digitalt bildskapande i sin bildundervisning. Studien har genom intervjuer genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuerna består av fem deltagande bildlärare som undervisar i ämnet Bild på högstadiet. Inledningsvis beskrivs bilden som ett kommunikationsämne, läroplanens mål samt strategier för digitalisering och mediekunnighet. Visuell kultur är det teoretiska perspektivet för det här arbetet. Innehållsanalys är analysmetoden som den här undersökningen har utgått ifrån. Resultatet är uppdelat i tre delar: Hur använder bildlärarna sig av digitalt bildskapande i sin bildundervisning, vilken syn har lärarna på det digitala bildskapandet i sin bildundervisning och vilka resurser använder bildlärarna sig av när det gäller digitalt bildskapande i sin bildundervisning. Resultatet visar att endast två av fem bildlärare har tillräckligt med digitala resurser i sin bildundervisning. Övriga lärare uttrycker brist på digitala resurser i sin bildundervisning och två av de lärarna uttrycker att eleverna inte får den digitala kompetensen som läroplanens kunskapsmål förespråkar.

  • 29.
    Lindström, Susanne
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Digitala resurser i bildämnet: En kvalitativ intervjuundersökning om digitalt bildskapande i grundskolans bildundervisning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att undersöka hur bildlärare på högstadiet använder digitalt bildskapande i sin bildundervisning. Studien har genom intervjuer genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuerna består av fem deltagande bildlärare som undervisar i ämnet Bild på högstadiet. Inledningsvis beskrivs bilden som ett kommunikationsämne, läroplanens mål samt strategier för digitalisering och mediekunnighet. Visuell kultur är det teoretiska perspektivet för det här arbetet. Innehållsanalys är analysmetoden som den här undersökningen har utgått ifrån. Resultatet är uppdelat i tre delar: Hur använder bildlärarna sig av digitalt bildskapande i sin bildundervisning, vilken syn har lärarna på det digitala bildskapandet i sin bildundervisning och vilka resurser använder bildlärarna sig av när det gäller digitalt bildskapande i sin bildundervisning. Resultatet visar att endast två av fem bildlärare har tillräckligt med digitala resurser i sin bildundervisning. Övriga lärare uttrycker brist på digitala resurser i sin bildundervisning och två av de lärarna uttrycker att eleverna inte får den digitala kompetensen som läroplanens kunskapsmål förespråkar.

  • 30.
    Lovén, Linda
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    ”Alla konstnärer är ju galna och blir endast kända efter sin död”: - en bilddidaktisk litteraturstudie om elevers inställning till bildämnet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers inställning till bildämnet samt vilka förmågor

    de anses utveckla genom bildundervisningen. Studien omfattar både grundskolan och gymnasiet.

    Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Undersökningen har en historisk ansats som

    inledningsvis presenterar bildämnets utveckling för att granska hur bildämnets innehåll och

    mening förändrats sedan ämnet blev obligatorisk i skolundervisningen.

    Resultatanalysen är uppdelad i två delar, första delen presenterar elevers inställning till bildämnet

    och andra delen presenterar vilka förmågor elever utvecklar i bildämnet.

    Forskningen belyser att eleverna framförallt tycker att bildämnet är roligt och intressant. Däremot

    tycker de inte att bildämnet är viktigt i skolan. Flera olika aspekter påverkar elevernas inställning

    till bildämnet. Avgörande är bildämnets status som påverkas av andra skolämnen, olika

    traditioner och andras inställning till bildämnet. Eleverna har svårigheter att se bildämnets

    möjligheter till kunskapsbildning. På så sätt anser eleverna att bildämnet är oviktigt när det gäller

    fortsatta studier och yrken.

  • 31.
    Lundgren, Amanda
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Digitalisering av bildämnet: En litteraturstudie om användningen av digitala medier i bildämnet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka konsekvenser den digitala tekniken har i bildämnet. Syftet är också att undersöka vilka argument för de digitala och traditionella teknikerna som lyfts fram i forskningen samt undersöka vilka faktorer det är som påverkar det digitala skapandet i bildundervisningen. Ett medieekologiskt perspektiv bildar teoretisk utgångspunkt, och undersökningen har en kvalitativ ansats. Metoden utgörs av en systematisk litteraturstudie där relevanta avhandlingar, vetenskapliga artiklar och rapporter ingått, liksom läroplanstexter och statliga översikter om mediebruk. Resultatet visar att en del lärare anser att digitala verktyg är hämmande för elevernas kreativitet men att de också kan bidra med fler och varierande uttrycksformer och funktioner som både motiverade och omotiverade elever kan använda i sitt bildskapande. Bildlärare kunde ha olika synpunkter på att undervisa med digitala medier. Några tog avstånd från att använda dessa i bildundervisningen, men såg behov av att förstå mer av elevers arbetsprocess och bilduttryck vid digital hantering. Användandet av den digitala tekniken i bildundervisningen anses av flera forskare begränsas av tre faktorer: tidsbrist, bristande resurser och lärarens bristande kunskaper inom den digitala tekniken.

  • 32.
    Lundin, Johanna
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Interkulturalitet i bildundervisningen: En litteraturstudie om bilddidaktisk forskning gällande interkulturell kommunikation i bildämnet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bildlärares och elevers förståelse av subjektiva upplevelser i olika bildmässiga sammanhang utifrån kultur och värderingar, är essentiell för kommunikation och utveckling i ett mångkulturellt klassrum. För att undvika missförstånd kan lärare med hjälp av kulturkompetens och ett interkulturellt perspektiv lättare uppfatta en sådan situation. Skolverkets studier visar dock att två tredjedelar av elever i högstadiet inte har kunskap om analys och tolkning av bilder.

    Resultatet i studien visar att intresset för interkulturell lärar- och elevkompetens inom bildämnet växer utanför Sverige, där forskningsresultat visar exempel på framgångsrik undervisning. Interkulturell kommunikation har även fått uppmärksamhet inom svensk utbildning, men bilddidaktisk forskning i ämnet är begränsad. Svenska läroplaner nämner inte interkulturalitet i bildämnet överhuvudtaget.

    Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på betydelsen och vikten av bildlärares och elevers förståelse för varandras upplevelser i bildämnets olika bildsammanhang. Studien utgår därför från en kvalitativ ansats. Syftets och frågeställningarnas grundkonstruktion vilar på aktuell, vetenskapligt förankrad, bilddidaktisk forskning

    . Frågeställningarna behandlar användningen av bildämnet som ett verktyg för interkulturellt lärande, bildlärares interkulturella kompetens samt behovet av interkulturell kommunikation i bildämnet.

  • 33.
    Lundstedt, Kajsa
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Bildundervisning och digitala medier: En litteraturstudie om digitala medier relaterad till elevers lärande och bildkommunikation i bildämnet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur bilddidaktisk forskning belyste betydelsen av digitala medier för elevers lärande samt hur bildkommunikation kunde främjas i bildämnet. I urvalet av forskningslitteratur inkluderades både nationella och internationella vetenskapliga publikationer samt studier om undervisning i både lägre och äldre åldrar. I studien togs nationella utvärderingar och de sociokulturella och pragmatiska perspektiven på lärande upp som utgångspunkt. Metoden bestod av en litteraturstudie vilket innebär att vetenskaplig litteratur systematiskt söktes och granskades för att fokusera på aktuell forskning inom valt forskningsområde.

    Forskningen visade överlag positiva effekter av digitala medier relaterad till elevers lärande såsom att elevers motivation, kreativitet, självförtroende och kunskapsinlärning ökade. Skolor behöver således ha en genomtänkt pedagogik och bildlärare behöver ha digital kompetens för att dessa positiva effekter ska genereras. Forskningen belyste att digitala medier i bildämnet kan stärka elevers kritiska tänkande och bildkommunikation. Därför ansågs MIK och IKT vara betydelsefullt. IKT lyftes fram som ett sätt att främja global bildkommunikation i digitala forum utanför bildsalen. Betydelsen av att bildlärare inkluderade elevers visuella kulturer samt ställde frågor såsom varför och vad eleverna ville kommunicera med sina bilder lyftes fram som betydelsefullt för att främja bildkommunikation.

  • 34.
    Mäkiaho, Marja
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Art Education.
    Bedömning och betygssättning i bildämnet: En kvalitativ studie av lärares arbete med bedömning och betygssättning i bildämnet2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete har jag valt att behandla området bedömning och betygssättning i bildämnet. Syftet har varit att, ur ett likvärdighetsperspektiv, lyfta upp den problematik som finns vad gäller att sätta betyg i dagens skola. Genom att undersöka hur verksamma lärare tänker om, och arbetar med, bedömning och betygssättning inom bildämnet och sedan ställa resultaten mot de styrdokument och tidigare forskning som finns inom området vill jag lämna mitt bidrag till en ökad medvetenhet och kunskap inom området. Mina frågeställningar har gällt huruvida lärarna anser att en rättvis betygssättning i bildämnet är svårare att uppnå än i andra ämnen, hur de arbetar med styrdokumenten och hur arbetet med bedömning och betygssättning går till. Tre bildlärare verksamma i grundskolans senare år har deltagit i undersökningen, som gjordes i form av kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att lärarnas arbete med att tolka styrdokumenten skiljer sig åt. Den dokumentering av elevernas arbete som ligger till grund för betygsbedömning sker också på olika sätt. Om dessa olikheter medför att likvärdigheten, vad gäller betygsbedömning skolorna emellan, blir lägre ger inte undersökningen något entydigt svar på. Lärarna anser i stort att en rättvis betygsbedömning i bildämnet är svårare att uppnå än i andra ämnen. Alla lärarna är medvetna om att det finns faktorer, som egna preferenser och ämnesinnehåll, som kan påverka en rättvis bedömning och betygssättning inom bildämnet. De uttrycker alla en förhoppning om att framledes arbeta för att öka likvärdigheten. För detta krävs dock stöd från skolledning främst i form av tid men också i form av teknisk utrustning och fortbildning.

  • 35.
    Nilsson, Christoffer
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Att skapa mening genom konst: En litteraturstudie om motivation i ett bilddidaktiskt sammanhang2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte var att öka kunskapen om hur bilddidaktisk forskning belyser motivation inom bildämnet. Metoden för denna undersökning var en litteraturstudie av kvalitativ form. Motivationsteorier och didaktikrelaterade KASAM-begrepp har använts som teoretisk utgångspunkt. Internationell forskning har granskats för att nå fram till det resultat som studien presenterar. Resultatet är uppdelat efter de frågeställningar studien ämnade att besvara. Utöver den bilddidaktiska forskningen som använts har även utvärderingar från Skolverket varit till hjälp. Resultatet visar att motivation är ett komplext begrepp som påverkar elever och lärare på flera olika sätt. Motivation kan med fördel delas upp i tre kategorier, inre motivation vilken kommer från en individs egna intressen. Yttre motivation som kommer utifrån, t.ex. betyg eller bestämda uppgifter, samt amotivation vilket är avsaknad av motivation. Forskningen visar att en alltför strikt och styrd undervisning kan skapa för mycket fokus på yttre motivationsfaktorer, vilket kan skapa en känsla av meningslöshet. Vidare om undervisningen blir för öppen kan det också skapa problem på grund av det känns ostrukturerat. Den studerade forskningen är överens om att en balans mellan inre och yttre motivationsfaktorer skapar det mest gynnsamma inlärningsklimatet.

  • 36.
    Romanczukiewicz, Renata
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Problems and Issues in Concept Design of Characters: Mapping the process of creative media characters in the first development stages2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 37.
    Åström, Lena
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Danielsson, Helena
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Learning Processes & multimodal Represenations2010In: Designs for Learning 2010 Abstracts, 2010, p. 41-42Conference paper (Other academic)
1 - 37 of 37
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf