du.sePublications
Change search
Refine search result
1234 1 - 50 of 185
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abelin, Åsa
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Thorén, Bosse
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    The Perceptual Weight of Word Stress, Quantity and Tonal Word Accent in Swedish2017In: Phonology in Protolanguage and Interlanguage / [ed] Elena Babatsouli and David Ingram, Equinox Publishing, 2017, p. 316-341Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    When teaching the pronunciation of an additional language, the teacher should know which properties to give high priority and which to give lower priority. The present study aims at ranking the perceptual weight among the three phonemic prosodic contrasts of Swedish, namely word stress, quantity and tonal word accent. In two experiments, native Swedish subjects were presented with several disyllabic sequences; intact words, nonsense words and words that were distorted with respect to the three prosodic contrasts. The distorted words were not members of minimal pairs. In addition to intact words and non-word distractors, subjects heard originally trochaic words pronounced with iambic stress pattern and vice versa, originally /VːC/ words pronounced as /VCː/ and originally accent I words pronounced with accent II and vice versa. Listeners should decide whether the words were real words or not. The result shows that words with changed word accent category were rather easy to identify, words with changed stress pattern harder to identify, and changed quantity category caused most problems.

  • 2.
    Abelin, Åsa
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Thorén, Bosse
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    The relative perceptual weight of two Swedish prosodic contrasts2015In: Proceedings of the International Symposium on Monolingual and Bilingual Speech 2015 / [ed] Elena Babatsouli, David Ingram, Chania 73100, Greece: Institute of Monolingual and Bilingual Speech , 2015, p. 1-7Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Abstract. In addition to 9 vowel and 18 consonant phonemes, Swedish has three prosodic phonemic contrasts: word stress, quantity and tonal word accent. There are also examples of distinctive phrase or sentence stress, where a verb can be followed by either an unstressed preposition or a stressed particle. This study focuses on word level and more specifically on word stress and tonal word accent in disyllabic words. When making curriculums for second language learners, teachers are helped by knowing which phonetic or phonological features are more or less crucial for the intelligibility of speech and there are some structural and anecdotal evidence that word stress should play a more important role for intelligibility of Swedish, than the tonal word accent. The Swedish word stress is about prominence contrasts between syllables, mainly signaled by syllable duration, while the tonal word accent is signaled mainly by pitch contour. The word stress contrast, as in armen [´arːmən] ‘the arm’ - armén [ar´meːn] ‘the army’, the first word trochaic and the second iambic, is present in all regional varieties of Swedish, and realized with roughly the same acoustic cues, while the tonal word accent, as in anden [´anːdən] ‘the duck’ - anden [`anːdən] ‘the spirit’ is absent in some dialects (as well as in singing), and also signaled with a variety of tonal patterns depending on region. The present study aims at comparing the respective perceptual weight of the two mentioned contrasts. Two lexical decision tests were carried out where in total 34 native Swedish listeners should decide whether a stimulus was a real word or a non-word. Real words of all mentioned categories were mixed with nonsense words and words that were mispronounced with opposite stress pattern or opposite tonal word accent category. The results show that distorted word stress caused more non-word judgments and more loss, than distorted word accent. Our conclusion is that intelligibility of Swedish is more sensitive to distorted word stress pattern than to distorted tonal word accent pattern. This is in compliance with the structural arguments presented above, and also with our own intuition.

  • 3.
    Abelin, Åsa
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Thorén, Bosse
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    What affects recognition most – wrong wordstress or wrong word accent?2015In: Proceedings of Fonetik 2015, Lund University, Sweden / [ed] Malin Svensson Lundmark, Gilbert Ambrazaitis and Joost van de Weijer, 2015, Vol. 55, p. 7-10Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In an attempt to find out which of the two Swedish prosodic contrasts of 1) wordstress pattern and 2) tonal word accent category has the greatest communicative weight, a lexical decision experiment was conducted: in one part word stress pattern was changed from trochaic to iambic, and in the other part trochaic accentII words were changed to accent I.Native Swedish listeners were asked to decide whether the distorted words werereal words or ‘non-words’. A clear tendency is that listeners preferred to give more‘non-word’ responses when the stress pattern was shifted, compared to when wordaccent category was shifted. This could have implications for priority of phonological features when teaching Swedish as a second language.

  • 4.
    Abenius, Jessica
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Studiehandledning på modersmål ur studiehandledares egna perspektiv2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sedan år 2011 ligger det i skolans uppdrag att ordna med studiehandledning på modersmål, en stödinsats som är tätt sammankopplad med modersmålsundervisning. I skolförordningen, som reglerar Sveriges alla skolformer, kan man läsa att elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål ska få det (Skolförordningen, 5. kap, 4 §). Syftet med den här studien är att skapa förståelse om studiehandledning på modersmål utifrån studiehandledarnas egna perspektiv samt utifrån innehållet i styrdokument.

    Studien baseras på halvstrukturerade intervjuer med tre informanter som arbetar som studiehandledare på modersmål på en gymnasieskola och på en granskning av styrdokument där studiehandledning på modersmål nämns. Resultatet visar att informanterna känner sig välbehövda och viktiga i sin yrkesroll. De vittnar om att nyanlända elever behöver stöttning i sitt modersmål för att nå de utsatta målen i ett eller flera ämnen. Det framgår dock att samarbetet mellan studiehandlarna och ämneslärarna behöver bli bättre för att lektionerna ska kunna planeras och utföras på ett bra sätt. Även studiehandledarnas status på skolan behöver höjas, som det ser ut nu så arbetar de i det tysta med ansvar för ett stort antal elever.

  • 5.
    Alagic, Aida
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Lärarstudenters syn på svenska som andraspråk2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på lärarstudenters syn på ämnet svenska som andraspråk eller närmare vilka faktorer som påverkade beslutet i val av ämne samt vilka orsaker var de främsta att lärarstudenter valde/inte valde att utbilda sig i svenska som andraspråk.För att få svar på mina frågeställningar har en kvalitativ enkätsundersökning använts där öppna frågor ställdes till lärarstudenter.Undersökningsresultat visar att faktorer som påverkade lärarstudenters val av ämne var intresset för ämnet, barnens ålder, flexibelt jobb, eget modersmål och intagningskravet var de mest nämnda. Resultatet visar vidare att intresset för att bli lärare i svenska som andraspråk var stort dock var lärarstudenter bara beredda på att läsa högst en termin för att bli detta. Lärarstudenter tyckte även att ämnet är viktigt och nödvändigt men att det fortfarande har låg status. Själva lärarstudenterna hade ingen eller lite kompetens i ämnet.Slutsatserna som dras är att ämnet fortfarande används som ett resursämne och därför har låg status vilket i sin tur leder till att få lärarstudenter utbildar sig i detta viktiga ämne.

  • 6.
    Allard, Karin
    et al.
    Örebro universitet.
    Wedin, Åsa
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Translanguaging and social justice: The case of education for immigrant persons who are deaf or hard of hearing2017In: New Perspectives on Translanguaging and Education / [ed] Paulsrud, BethAnne; Rosén, Jenny; Straszer, Boglárka; Wedin, Åsa, London: Multilingual Matters, 2017, p. 90-107Chapter in book (Refereed)
  • 7.
    Andersson, Tim
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Jag finns i klassrummet men inte i mitt läromedel: En genus- och queeranalys av tre läromedel i svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta är ett examensarbete i ämnet Svenska som andraspråk som behandlar genus och heteronormativitet i skolämnet svenska som andraspråks läromedel. Studiens inriktning är mot den grundläggande vuxenutbildningen på Komvux. Den forskning som tidigare bedrivits i området kring genus och queer har länge fokuserat på klassrumsnära innehåll där man bland annat har undersökt talutrymme i klassrummet eller lärares förhållningssätt till genus. Detta har bidragit till att det inte fallit så mycket ljus över de materiel eleverna faktiskt läser i skolan. I denna studie vill jag bredda genus- och queer forskningen i den grundläggande vuxenutbildningen och även koppla in de läromedel som används.

    Insamlingen av empiri till studien har skett via kriteriebaserad kvalitativ sampling. För att analysera innehållet har jag använt mig av diskursanalys som jag kopplat queerteori till.

    Resultatet av studien var nedslående. Det märktes tydligt att biologiska kvinnor var underrepresenterade samt att kvinnorna på ett övervägande sätt beskrevs negativt. HBTQ-identiteter är i stor utsträckning marginaliserade och i de fall de förekommer är de totalt andrafierade. Den tidigare forskning som finns i ämnet från Norge och Australien visar liknande resultat med min studie. Slutsatsen är att vi i den svenska skolan behöver samla oss och göra läromedelsanalyser med ett queerperspektiv för att faktiskt belysa detta problem. Utan ett krafttag kring dessa frågor kommer vi ha svårt att skapa en jämlik skola som våra styrdokument ställer som krav.

  • 8.
    Arnell, Emma
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Att hitta sin identitet i en ny kultur: En studie av tre SFI-studenters upplevelser och tankar kring sin identitet i en den svenska kulturen2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 9.
    Arvidsson, Thomas
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Hor- och bögbegreppet – en identitetspositionerande smädelse?: En studie i språkanvändning hos flerspråkiga manliga ungdomar med annan härkomst än svensk2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har inspirerats av Rikard Jonssons avhandling Blatte betyder kompis (2007), vilken

    undersökte hur invandrarkillar använde sig av ett fult språk för att positionera sig som män i

    gruppen. Föreliggande studie undersökte hur elever på språkintroduktionsprogrammet på en

    utvald skola använder och analyserar orden hora och bög. I studien, som har en kvalitativ ansats

    deltog tio män i åldern 18-20 år.

    Syftet med undersökningen är att undersöka hur de medverkande ungdomarna använder orden

    hora och bög för att positionera sig i en grupp, markera sitt kön samt utöva makt. Resultatet visade

    att informanterna i denna studie kunde bekräfta det Jonsson (2007) kommit fram till i sin studie,

    nämligen att ungdomar använder sig av ett visst språk för att få en roll i gruppen och markera sitt

    kön. Dessutom framkom att informanterna är en produkt av den könsmaktsordning som råder i

    samhället.

  • 10.
    Axiö, Lisa
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Den västerländske mannens lärobok: En studie av texturvalet i två läroböcker i svenska som andraspråk2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har sin utgångspunkt i en nyfikenhet om de grundläggande värden om jämställdhet mellan könen och människors lika värde som skolan ska gestalta och förmedla verkligen når våra elever via de läroböcker som finns tillgängliga på marknaden.

     

    De två senast utgivna läroböckerna i svenska som andraspråk, Sätt full fart och Svenska som andraspråk 1 hävdar båda att de följer Skolverkets riktlinjer för kursen Svenska som andraspråk 1. Följande studie bygger på en textanalys, uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ analys, av de nämnda läroböckerna för att undersöka vilken syn på etnicitet och genus som texturvalet förmedlar och hur det överensstämmer med skolans styrdokument.

     

    Undersökningen visar att texturvalet i de båda undersökta läroböckerna på en snedfördelning vad det gäller författarnas kön. I båda läroböckerna återfinns en klar majoritet manliga författare. Den kvantitativa analysen pekar även på att representationen av icke-västerlänska författare är nästintill obefintlig. Texternas innehåll ger en relativt bred bild av manligt och kvinnligt samt av västerländskt och icke-västerländskt men det blir tydligt att det som ses som norm i samhället, det vill säga det manligt och det västerländska, blir den självklara normen även i texterna. Så länge det inte uttryckligen finns något som visar på motsatsen blir tolkningen att det är mannen och västerlandet som är utgångspunkt i texterna. Det är denna norm som läroböckerna förmedlar, tvärt emot de styrdokument som skolans arbete ska vila på.

  • 11.
    Bengtsson, Tina
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare: En undersökning om två bedömningsmetoders lämplighet vid bedömning av andraspråkstexter2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur lämpliga två bedömningsmetoder, närmare bestämt performansanalysen och den genrebaserade analysmodellen, är för bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare av svenska. Båda bedömningsmetoderna innehåller ett visst antal punkter utformade som frågor, vilka besvaras under bedömning. Förhoppningen är att denna undersökning ska kunna underlätta för framtida bedömare vid valet av bedömningsmetod.I strävan efter att uppnå syftet analyseras två texter skrivna av vuxna andraspråksinlärare av svenska respektive två texter skrivna av barn som läser svenska som andraspråk. Texterna analyseras med de båda bedömningsmetoderna och med grund i dessa analyser samt med grund i den allmänna fakta som presenteras i bakgrundsdelen görs sedan en jämförelse mellan bedömningsmetoderna. Med utgångspunkt i denna jämförelse kan sedan en slutsats kring bedömningsmetodernas lämplighet dras.Resultatet visar att båda metoderna har olika fokus och därmed lämpar sig bättre för bedömning av vissa språkliga drag eller fenomen än för andra. Ingen av metoderna kan med säkerhet sägas lämpa sig bättre än den andra för bedömning av andraspråkstexter, en kombination av båda metoderna hade snarare varit att föredra.

  • 12.
    Bergström, Lina
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Invandrarens plats i riksdagsmotioner: En studie i hur kategoriseringar och identitetsbegrepp skapas i riksdagsmotioner vilka rör andraspråk, andraspråksutbildning och individer vilka tillägnar sig ett andraspråk.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of the study is to examine how identity constructions and categorizations affecting individuals that are learning a second language are created in political documents in Sweden. Furthermore, the study inquires the paradoxical dilemma which occurs between the keyword integration which characterizes the discourse of Swedish politics and the way individuals who acquire a second language are referred to and described in parliamentary motions, and which linguistic ideologies as well as epistemologies that are behind these statements. The critical discourse analysis, the ideology criticism and the syntactic analysis form the basis for this study together with a qualitative approach. Study results has shown how the authors of parliamentary motions categorize and attributes individuals who acquire a second language specific identity constructions. Categorizations were created with imaginary boundaries between the swede/the Swedish and the immigrant/minority group. Individuals who acquire a second language were assigned identity constructions as invandrare (immigrant) and flykting (refugees) and these identity constructs attributed specific characteristics. Overall, the identity construction that was given the immigrant was often based on characteristics such as lack of swedish knowledge, in the absence of moral qualities, in the absence of motivation and sense of responsibility, lack of parenting, different values and norms than Swedish. The second identity construction that was not explicitly expressed in the parliamentary motions but still was present in the form of the achievable identity contruction that immigrants should aim for, was the identity construction as the swede/the Swedish. The identity construction ’Swedish’ implied implicit qualities such as knowledge in the swedish language, the correct moral qualities, good parenting and the right values and the right normsystem.

    Furthermore, the syntactic analysis showed that parliamentary motions were written in a specific way that positioned the central subject first in the process, those subjects were often those that could be characterized as Swedish or having the task to make the minority group Swedish. For example the Swedish as a second language education, laguage (in this case the Swedish langage), We (as in We – the majority group) and a language- and social test for naturalization. Based on the analysis and the conclusion it becomes obvious that the parliamentary motions are written from an ideology perspective which relies on homogenism.

  • 13.
    Blomgren, Karin
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Betydelsefulla faktorer vid inlärning och utveckling av svenska som andraspråk: En intervjustudie av några framgångsrika andraspråksinlärare2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka några framgångsrika andraspråksinlärares egna erfarenheter av betydelsefulla faktorer för deras inlärning och utveckling av avancerad litteracitet i svenska som andraspråk. Av informanterna, tre till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen är en verksam behörig lärare i matematik och arabiskt modersmål samt två som språkstödjare vid en svensk skola.

    Resultaten som framkom visar att informanterna framhåller eget ansvarstagande i kombination med hårt arbete som de mest betydelsefulla faktorer för framgångsrik inlärning och utveckling av avancerad litteracitet i svenska som andraspråk. Inlärning sker genom hårt eget arbete genom att: läsa, skriva, lyssna och tala samt genom interaktion med svensktalande. En av informanterna poängterar vikten av att tidigt anpassa sig till det svenska samhället och de sociala koderna för att kunna hantera språket korrekt och inte hamna i penibla situationer p.g.a. ett olämpligt språkbruk. Informanterna lyfter fram undervisningens betydelsefulla roll men den mest betydelsefulla faktorn för inlärning och utvecklande av avancerad andraspråkslitteracitet i studien är den egna inställningen.

  • 14.
    Bröchner, Annika
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Genrepedagogik och ämnet svenska som andraspråkinom den gymnasiala vuxenutbildningen2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här studien undersöks relationen mellan genrepedagogiken, styrdokument och läromedelmed upplägg enligt genrepedagogiken i kurserna svenska som andraspråk inom den gymnasialavuxenutbildningen. Den teoretiska bakgrunden till genrepedagogiken presenteras meddess för- och nackdelar. Ämnesplanerna och de nationella proven i svenska som andraspråkstuderas för att se om det finns belägg för att använda genrepedagogik inom denna skolform. Istudien framkommer att ordet genrepedagogik inte nämns i styrdokumenten men att det gessignaler som liksom i de nationella proven antyder att modellen med explicit undervisning omgenrer med fördel kan användas. Det finns dock kritik mot genrepedagogik och det finns nästanenbart forskning om genrepedagogik i grundskolan. Utbudet av läromedel för svenskasom andraspråk med genrepedagogikupplägg är än så länge magert.

  • 15.
    Burlin, Tetyana
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    "Jag tror att webb-distanskurs SFI är jättebra på mej… det är step by step, varje steg": En studie om hur elever beskriver för-och nackdelar med webbaserad SFI-undervisning och dess påverkan på deras lärande2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under de senaste åren har mängden webbaserat undervisningsmaterial ökat vilket i sin tur stimulerar informellt lärande. Forskare påpekar att det finns både fördelar och nackdelar med digitala tekniker. Till fördelarna räknas alla möjligheter som ger snabb tillgång till information. Men teknikutvecklingen ställer också höga krav på kommunikativ kompetens hos alla. Samtidigt är det svårt att visa att användningen av datorer/mobiltelefoner i lärandet gör denna process mer effektiv eftersom lärandeprocessen påverkas av många faktorer: på vilket sätt datorer används, vem som använder undervisningsprogrammet och vilket syfte datoranvändningen har i undervisningen.

    Studiens syfte är att visa hur eleverna i SFI-undervisning beskriver för- och nackdelar med distansundervisningen och hur dessa påverkar deras språkinlärning.

    Utifrån teoretisk orientering kan min undersökning betraktas som en tolkande process där resultatet kan påverkas av komplexa samspel mellan psykologiska, kulturella och sociala faktorer eftersom personlig utveckling är beroende av faktorer som bakgrund, familj, arbete, sociala kontakter och ansvar. Jag har valt att göra en kvalitativ studie för att få svar på mina frågor eftersom jag vill undersöka elevernas tankar och upplevelser och deras sätt att resonera kring undersökningens område och jämföra deras åsikter med tidigare resultat av liknande forskning/studier. Min datainsamling består av videoinspelade intervjuer och informella samtal med elever. Jag har använt semistrukturerade intervjuer, dvs. intervjuer där jag utgått från frågeområden i stället för detaljerade frågor.

    Som nackdelar med webbaserad undervisning beskrev eleverna de problem de hade med sin muntliga kommunikativa utveckling, både hörförståelse och tal. Som positivt med webbaserad SFI-undervisning beskrev eleverna uppbyggnaden av undervisningen: den var både individanpassad och kontinuerlig. Eleverna poängterade att den webbaserade undervisningsformen gav dem möjlighet att genomföra sina studier även då de inte haft möjlighet att komma till lektionerna.

    De frågor som ställdes till informanterna gav mig möjlighet att inte bara få reda på hur de beskriver för- och nackdelar med webbaserad undervisning som bedrivs på min skola utan också få några förslag till förbättring av webbaserad undervisning. Jag är medveten om att resultatet av min studie inte kan generaliseras, eftersom jag studerade elevernas uttalanden om webbaserad undervisning och dessa uttalanden kunde påverkas av kulturella attityder till skolan som maktinstitution. Men det är det första steget i utvärdering och problembeskrivning av webbaserad SFI-undervisning.

  • 16.
    Carlsson, Git
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Med annat modersmål: Nyanländas skolsituation inom grundskolans verksamhet2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med denna uppsats är att beskriva mottagandet för nyanlända elever, i år 6-9, vad gäller utbildning i en kommun i Sverige. Studiens avsikt har därmed varit att belysa, med utgångspunkt i tidigare forskning, vilka förutsättningar för en positiv skolutveckling som den nuvarande organisationen erbjuder. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en kvalitativ studie som baserats på intervjuer med fem informanter från skolans kontext, en rektor, en modersmålslärare, en lärare i förberedelseklass samt två kärnämneslärare. Resultaten från de genomförda intervjuerna har tolkats och analyserats och visar att förutsättningar för positiv skolutveckling finns i form av medvetenhet bland undervisande lärare samt rektor om vad som behövs för detta. Det finns behöriga lärare i svenska som andraspråk som försöker se till de nyanlända elevernas utbildningsbehov samtidigt som det finns andra lärare som har svårt att anpassa undervisningen för dessa elever. För att kunna diagnostisera utbildningsbehovet genomförs kartläggningar av lärare i syfte att få så mycket information om elevens skolbakgrund som möjligt. Dessvärre framkommer inte exakt hur och vad man kartlägger eller vad man gör med resultaten men det visar sig att det är kunskaper i matematik och engelska som främst testas, och det på svenska, vilket är tvärtemot vad Skolverket rekommenderar. Skolverket menar att det är viktigt att man inte bara tittar på elevens kunskaper i svenska språket utan att man även ska titta på elevens kunskaper från hemlandet. Studiehandledning förekommer inte på skolan utan de lärare som undervisar de nyanlända eleverna och då främst i svenska som andraspråk får därför fungera som studiehandledare, på svenska, vid språkproblem som uppstår. När eleverna anses vara mogna för klassundervisning sker en övergång dit. Detta äger rum efter kunskapstester och när läraren i förberedelseklassen anser att elevens språkkunskaper är tillräckliga för att klara av den undervisningen. Eleverna slussas ut till övriga ämnen successivt i syfte att integreras med klassen vilket är en bra förutsättning för positiv skolframgång. Den sammanfattande helhetsbilden av resultaten, på den undersökta skolan, visar att det finns förutsättningar för positiv skolutveckling för de nyanlända eleverna, medan det även framkommer att det finns mer att göra för att förbättra skolsituationen för dessa elever.

  • 17.
    Ekholm, Kajsa
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Svenska som andraspråk – ett svårt ämne?: tankar om orsaker till bristfälliga studieresultat i svenska som andraspråk hos grundskolans lärare och elever2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studieresultaten i den svenska skolan är ett ständigt aktuellt ämne. Skolverkets statistik visar att

    andraspråkselever riskerar att nå lägre studieresultat jämfört med elever med svenska som

    förstaspråk. Syftet med föreliggande studie är att utifrån semistrukturerade intervjuer med tre

    elever i grundskolans årskurs nio och tre svenska som andraspråkslärare jämföra tankar om

    orsaker till elevernas bristfälliga studieresultat i svenska som andraspråk. De båda

    informantgruppernas tankar om vad som påverkar elevens prestationer i ämnet skiljer sig åt till

    viss del. Eleverna och lärarna ser tillgång till andraspråket och viljan att lära som centralt för

    språkutveckling, medan lärarna även ser färdigheter i modersmålet, sociala och individuella

    faktorer liksom undervisningens karaktär som viktiga för andraspråkstillägnandet. Eleverna

    uppfattar svenska som andraspråk som svårt i relation till andra skolämnen, som nödvändigtvis

    inte förutsätter goda färdigheter i det svenska språket och erbjuder andra uttryck för

    kunskapstillägnande och redovisning. Vid lärarintervjuerna skildras tankar om den avsaknad av

    språkliga inslag i ämnesundervisningen som eleverna beskriver, vilket påverkar språkutvecklingen

    negativt. I studien framkommer ett behov av större fokus på språkets betydelse i

    ämnesundervisningen och en önskan om en främjande skolmiljö för alla.

  • 18.
    Eklund, Karin
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Tabeller, diagram och kunskapen bakom: En analys av styrdokument och nationella slutprov för sfi, kurs C och D2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 19.
    Eklund, Karin
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Tabeller, diagram och kunskapen bakom: En analys av styrdokument och nationella slutprov försfi, kurs C och D2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I kunskapssamhället av idag finns matematiska och digitaliserade strukturer i stort sett överallt ochinom alla områden och på grund av detta innehåller även de nationella slutproven för sfi olika slagstabeller, diagram och statistiska texter. Huvudsyftet med denna undersökning är att få kunskap omvilka utmaningar sfi-studenten möter i dessa uppgifter samt vilka förkunskaper som krävs för att lösadensamma. Sfi-undervisningen är en kvalificerad språkutbildning och frågan är om den räcker till föratt möta det utvidgade litteracitetsbegreppet.För att finna svaret på denna frågeställning görs en litteraturstudie som sedan kompletteras med enanalys av det matematiska innehållet i de nationella slutproven för kurs C och D. Detta materialjämförs sedan med framtagna styrdokument och kursplaner för sfi-undervisningen.I kursplanen för svenska för invandrare nämns matematiska kunskaper endast i kunskapskraven iform av att studenten ska kunna hämta och förstå information i olika uppgifter av matematiskkaraktär. Kursplaner för sfi och de nationella slutproven förutsätter att procentbegreppet redan ärkänt för studenten vilket är ett problem för studenter utan matematiska förkunskaper.Det är ett problem för lågutbildade invandrare att sfi-utbildningen inte innehåller alla de kunskapersom behövs för att leva och verka i det svenska samhället. För de som är analfabeter finns läs- ochskrivinlärning. För de som saknar matematiska förkunskaper finns ingenting. I Sverige är kunskapenatt kunna läsa och skriva en självklar kunskap. Likaså är det självklart att vi kan viss matematik ochatt vi kan läsa olika matematiska strukturer. Denna kunskap är så självklar att den blir osynlig och viglömmer att vi alla har lärt oss den kunskapen någonstans.

  • 20.
    Engström, Christina
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Vem gör vad i historieläroboken?: En grammatisk undersökning av några textdelar i en digital gymnasielärobok i historia2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har tre textdelar i ett digitalt gymnasieläromedel i historia undersökts. Syftet har varit att med teoretisk utgångspunkt i systemisk funktionell lingvistik (SFL) undersöka (1) vilka de språkliga utmaningarna är i de tre textdelarna och (2) vilket diskursivt mönster som framträder i textdelarna. En ideationell analys har därför genomförts och textdelarna har analyserats med avseende på transitivitet och agentivitet. Även deltagarnas lexikala kategorier har undersökts. Därtill har textdelarnas diskursiva mönster studerats. Sammantaget visar resultaten och analyserna av dessa att de språkliga utmaningarna finns på både process- och deltagarnivå och att en gemensam nämnare för flera språkliga strukturer som kan utgöra hinder för förståelse och lärande är att de på olika sätt döljer "vem som gör vad" i det historiska skeendet. Det gäller exempelvis passiva konstruktioner med utelämnad agent, icke-mänskliga deltagare och grupper/generiska. Som en särskild svårighet bland de icke-mänskliga deltagarna framstår de grammatiska metaforerna. Vidare framträder i textdelarna ett diskursivt mönster, där det i huvudsak är västerlänningar, som i egenskap av förstadeltagare i processerna, är de som agerar. Perspektivet i textdelarna framstår som västerländskt, vilket även det kan hindra förståelse och lärande.

  • 21.
    Engström, Emma
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Andraspråksinlärares attityder till modersmålsundervisning: En intervjustudie av arabisktalande elevers upplevelser av modersmålsundervisning2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Modersmålsundervisning är en viktig förutsättning för att kunna främja flerspråkighet i dagens skola. Forskning visar att modersmålsundervisning kan bidra till att stärka elevers identitets- och språkutveckling och förbättra deras skolresultat. Denna uppsats består av en intervjustudie där syftet är att undersöka andraspråkselevers attityder till modersmålsundervisning. En gruppintervju med sju elever samt tre enskilda intervjuer genomfördes. Resultatet i denna studie visar att eleverna har både positiva och negativa attityder till modersmålsundervisningen. Eleverna har positiva attityder vad gäller undervisningens innehåll och påverkan på deras språkliga utveckling och sociala liv. Detta resultat stärker också vad som framkommit i tidigare forskning. Eleverna har inte lika positiva upplevelser när det gäller organisationen och planeringen av ämnet. De upplever en orättvisa då undervisningen är schemalagd efter ordinarie skoltid.

  • 22.
    Eriksson, Johanna
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    "Han låter svensk": En undersökning av svenskfödda lyssnares upplevelse av andraspråkstalares uttal2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen bygger på en undersökning där ett eventuellt samband mellan svenskfödda lyssnares är upplevelse av vad som ett begripligt och lyssnarvänligt uttal hos andraspråkstalare, och durationen av de långa ljuden i betonade stavelser hos andraspråkstalare utreds. En lyssnargrupp bestående av 20 personer med svenska som förstaspråk fick lyssna på inspelningar av 6 andraspråkstalare som utifrån en bild och tio stödord skapade en berättelse. Lyssnarna betygsatte sedan talarnas uttal på skala från 1 till 6 utifrån kriterierna begriplighet och lyssnarvänlighet, och vid sidan av betygen gav de även skriftliga kommentarer om var och en av de sex talarna.           För att kunna bedöma och jämföra hur väl talarna lyckades realisera den komplementära längden användes talanalysprogrammet Praat. Undersökningen kan inte påvisa något samband mellan lyssnarnas betyg och talarnas förmåga att realisera den komplementära längden, men detta kan hänga samman med metodologiska problem. Lyssnarnas kommentarer visar emellertid på att flera talare lyssnar efter och värderar flyt högt och även att taltempot har en betydelse för upplevelsen av uttalet. Flyt definieras inte men ställt ofta i kontrast till ett hackigt uttal. Övriga faktorer som nämns i lyssnarnas kommentarer handlar ofta om segmentella och grammatiska faktorer och även om bland annat röststyrka och -kvalitet och om den berättartekniska förmågan.

  • 23.
    Eriksson, Julia
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Flexibelt lärande på distans: En studie gällande lärares och inlärares inställning tilldistansutbildning inom SFI2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 24.
    Fast, AnnSofie
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Vem gynnas av sambedömning på SFI?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sambedömning är en av Skolverkets insatser för att ge en mer likvärdig bedömning mellan

    Sveriges skolor och lärare. Jämfört med den svenska grundskolan skiljer sig SFI- utbildningen åt,

    dels genom ålder och bakgrund på eleverna, men även i utbildningstid och uppbyggnad.

    Utbildningen omfattar fyra kurser, med en tydlig progression och för att eleven ska kunna

    påbörja en högre kurs krävs ett genomfört nationellt prov, ett slutprov. Syftet med denna uppsats

    är att skapa kunskaper om lärarnas uppfattning beträffande hur sambedömning som arbetsmodell

    fungerar på SFI. En kvalitativ forskningsintervju har används och med hjälp av en intervjuguide

    har svaren bearbetas och analyserats. Resultatet visar att det är endast det nationella provet som

    sambedöms av SFI-lärarna och att samtliga lärare är positiva till arbetsmodellen. Lärarna menar

    att genom sambedömningen finns en förutsättning för rättssäkra betyg. Men det visar sig även att

    det kan vara avgörande med vilken kollega man sambedömer proven med. Samtliga lärare ser

    även att elevernas provresultat vid de nationella proven är betydligt sämre än vad de brukar

    prestera. En slutsats som kan dras är att sambedömning är en bra modell för lärarna, men för

    eleverna är det svårt att visa sin egentliga språkutveckling vid det nationella provet.

  • 25.
    Fors, Emelie
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    "Vad mer kan man göra liksom?": Om samverkan och kommunikation mellan lärare och nyanlända föräldrar2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolans tidigare år förhåller sig till genomförandet av läroplanens krav på samverkan mellan skola och hem, när det gäller de föräldrar med vilka man ännu inte har ett gemensamt fungerande språk. För att undersöka detta utgår studien ifrån följande frågeställning:

    • Hur talar lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolans tidigare år om läroplanens krav på samverkan mellan skola och hem, när det gäller de föräldrar med vilka man ännu inte har ett gemensamt fungerande språk?

    Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av socialkonstruktivistiska och poststrukturalistiska teorier med den kritiska diskursanalysen i centrum. Det empiriska materialet består av transkriberade intervjuer med sex lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolans tidigare år. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys.

    Resultatet av den kritiska diskursanalysen visar att den diskursiva praktiken kring lärarnas tal om samverkan med nyanlända föräldrar består av en kreativ diskursordning där flera konkurrerande diskurser förekommer samtidigt. Central i denna diskursordning är dock ansvarsdiskursen som går att dela upp i lärarens ansvar och föräldrarnas ansvar. Diskursen kring lärarens ansvar präglas framförallt av att det är problematiskt och utmanande att samverka med nyanlända föräldrar. Diskursen kring föräldrarnas ansvar bär på kritik av föräldrarnas engagemang i och intresse för barnens skolgång. Vanligt är att lärarna i samband med kritiken också erbjuder förklaringar till föräldrarnas agerande. Den sociala praktiken kopplar samman den diskursiva praktiken med textanalysen och där framträder att lärarnas sätt att tala om de nyanlända föräldrarna bidrar till att upprätthålla den institutionella och etniska maktordningen i skolan.

  • 26.
    Frank, Jenny
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Normer i läromedel: En undersökning om vilka normer för etnicitet, religion och kön som uttrycks i två läromedel för gymnasiekursen svenska som andraspråk 1.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att jämföra två aktuella läromedel i svenska som andraspråk 1 och huruvida de är i enlighet med skolans värdegrund och uppdrag. Studien innefattar hur representationen av kön, etnicitet och religion ser ut i läromedlens texter, samt bilder och illustrationer och hur de stämmer överens med skolans värdegrund och uppdrag. Metoderna som använts är en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. Resultatet visar att det förekommer läromedel tilltänkta gymnasiekursen svenska som andraspråk 1 som i sin helhet inte är i enlighet med skolans värdegrund och uppdrag. Läromedlen framhäver enformiga och därmed stereotypiska framställningar av såväl kvinnor som män, samt en kvantitativ ojämn fördelning vilket inte förmedlar jämställdhet mellan könen. Vidare finnes endast karaktärer med asiatiskt, afrikanskt och europeiskt ursprung i läromedlens texter vilket kan uppfattas kränkande och diskriminerande. Läromedlen berör heller inte religion i någon större omfattning vilket i sig är i enlighet med skolans läroplan som säger att skolan ska vara icke-konfessionell. Då religion nämns är det endast få av de största religionerna i Sverige och världen som representeras. Kristendomen nämns inte alls, i något av läromedlen vilket även det kan uppfattas kränkande och diskriminerande och något som skolan enligt värdegrunden aktivt skall motverka.

  • 27.
    Garske, Marion
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Språkpolitik i Sverige och Tyskland: En kontrastiv studie med fokus på organisation av andraspråksundervisning för nyanlända vuxna invandrare2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med min studie var att belysa och jämföra språkpolitiken i Sverige och

    Tyskland med särskilt fokus på styrdokument som gäller språkundervisning av

    nyanlända vuxna invandrare. Frågeställningarna som studien skulle besvara var

    följande: Vad är det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildes

    tillgång till språk både vad gäller modersmål och andra språk? Hur organiseras

    undervisningen i andraspråk för vuxna nyanlända i Sverige respektive Tyskland?

    Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gäller

    organisation av andraspråksutbildning för nyanlända vuxna?

    Jag använde mig av en kvalitativ metod, där materialurvalet bestod av tyska och

    svenska lagtexter inom relevant område.

    Resultatet visade att Sveriges språklag garanterar den enskildes tillgång till språk både

    vad gäller modersmål och annat språk än modersmål. Tyskland saknar språklag, som

    tyder på att Tyskland inte känner behovet av att reglera det tyska språket i förhållande

    till andra språk. Tyska är ett starkt språk inom ett nationellt och internationellt

    sammanhang. Undervisningen för nyanlända vuxna invandrare förankras i Sverige

    och Tyskland genom lagstiftning, dock finns mer olikheter än likheter när man jämför

    paragrafernas innehåll. Medan Sverige påvisar pedagogiska drag i förordningen kring

    SFI samt obegränsat tillgänglighet utmärker sig den tyska integrationskursen genom

    språkideologi. Detta sker i form av språktest som förutsättning för tilldelning av

    medborgarskap samt begränsningar i rätten att delta.

  • 28.
    Gjörwell, Mikael
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Svenska som andraspråklärares användning av bilder i undervisning riktad till vuxna inlärare på gymnasienivå: Val av bilder utifrån kunskapsmål, syfte och motiveringar2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka mot vilka kunskaper, i vilket syfte samt med vilka motiveringar lärare i svenska som andraspråk använder bilder i sin undervisning riktad till vuxna inlärare. Tolv lärare, samtliga verksamma lärare inom Kriminalvårdens Vuxenutbildning, har ombetts svara på en enkät varav fyra även har intervjuats.

    Enkätundersökningen jämförs med forskningsresultat samt fungerar som underlag för intervjuguide. Intervjuerna jämförs även de mot forskningresultat om vilka bildtyper som används och med vilka motiveringar. De jämförs även mot språkstöttande strategier vid andraspråksinlärning.

    Undersökningen visar att bildanvändandet varierar i omfattning och syfte samt att lärare motiverar sina bildval med hänsyn till olika förmågor och faktorer. I vissa fall används bilder i hög utsträckning och i andra är bildanvändningen minimal. Bilder används specifikt mot ett visst centralt innehåll och mot vissa specifika kunskapskrav. Eleven ges möjlighet att delta i diskussioner om och kring bilder vilket skapar förutsättningar för ett givande språkligt inflöde och utflöde. Bilder i undervisnigen underlättar inlärning, förtydligar, inspirerar, vidgar perspektiven och driver eleven till att producera texter inom olika genrer. De kan med fördel även användas för att behandla källkritik och den egna samt främmande kulturer. Undersökningen visar också att olika bildtyper används mot olika förmågor och att bildtyperna varierar utifrån upplevda kognitiva och perceptuella förmågor hos eleven. Enkla bilder används för att underlätta inlärning av nya ord och begrepp medan mer komplexa bilder underlättar utvecklingen av ett mer akademiskt språk.

  • 29.
    Hagel, AnnChristin
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Språkutvecklande arbetssätt i vuxenutbildning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra till ökad förståelse om hur lärare inom vuxenutbildning

    uppfattar begreppet språkutvecklande arbetssätt och hur de själva kopplar detta till sin egen

    undervisning. Vuxenutbildningens språkligt heterogena undervisningsmiljö ligger till grund

    för valet av informanter. Fyra lärare, verksamma inom vuxenutbildning i Sverige, har

    intervjuats om hur de tolkar begreppet språkutvecklande arbetssätt och hur de själva

    planerar och implementerar språkutvecklande aktiviteter i sin egen undervisning. Studien

    visar att kunskapen om språkutvecklande arbetssätt är mycket god och de intervjuade

    lärarna tillämpar i hög grad de pedagogiska modeller som förknippas med detta, dvs.

    genrepedagogik och cirkelmodellen. Lärarna ser en stark koppling mellan cirkelmodellen och

    språkutvecklande arbetssätt. Lärarnas beskrivning av hur de uppfattar, definierar och tolkar

    ett språkutvecklande arbetssätt överensstämmer väl med deras beskrivning av hur de själva

    arbetar i praktiken. En tydlig koppling till det sociokulturella perspektivet på lärande kan

    konstateras föreligga i lärarnas beskrivning av hur de arbetar.

  • 30.
    Hallgren, Gunilla
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Flerspråkiga elevers lärande och ämnesrelaterade språk2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har jag valt att undersöka ett antal flerspråkiga elevers förutsättningar för skolframgång och hur eleverna lär på bästa sätt för att lyckas i skolan. Några av de viktigaste förutsättningar för skolframgång är goda kunskaper i svenska för att förstå ämnesspråket, en stöttande undervisningsmiljö där alla elevers språk och kultur respekteras och där ett samarbete mellan hem och skola uppmuntras. Vikten av att utveckla modersmålet parallellt med andraspråksinlärning är avgörande då språken stärker varandra.

    Elever med annat modersmål än svenska benämns som

    flerspråkiga, eftersom de ofta talar mer än två språk. Jag har använt mig av intervjuer (bilaga 3) och en läromedelstext (bilaga 4) för empiriskt material till denna uppsats. För ordanalysen har jag använt Lindbergs et al. (2006) kategorisering. Till den teoretiska ramen har jag studerat bl a García (2015) och Thomas och Collier (2002) som gjort studier bland över 50 000 tvåspråkiga elever i USA. I jämförelse har jag använt mig av Axelsson (2013), Hyltenstam (2012, 2015) och Lindberg (2012) som arbetar med forskning om flerspråkighet och skolframgång i Sverige. Skolverkets senaste undersökningar och rapporter har också använts i detta arbete.

  • 31.
    Hansson Böhm, Eva
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    "Jag kände mig mycket mer lärare i mitt hemland än nu här": En studie om lärare med utländsk bakgrund i det svenska skolväsendet.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 32.
    Haskett, Johanna
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    På fritiden tycker Basma om att shoppa kläder: En diskursanalys ur ett genusperspektiv av läroböcker på sfi2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen har syftet varit att utifrån ett genusperspektiv utföra en diskursanalys av studiematerial på sfi. Med avstamp i Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem som genomsyrar samhället närläses tre läroböcker på sfi på nivå B, för att se om det går att skönja ett genussystem i dem. Undersökningen utgår vidare från att genussystemet kan skönjas i diskurser och att läroböcker är en arena för producerande och framförallt reproducerande av maktordningar och genussystem. Ett naturligt led i detta är sedan att ställa sig frågan om resultatet följer läroplanens uppdrag och syfte vad gäller arbetet med jämlikhet. Tre frågeställningar har ställts upp för att besvara syftet: Hur representeras kvinnor och män i läromedel för sfi? Hur väl stämmer presentationen av genus med Yvonne Hirdmans genusteori? Hur väl stämmer detta överens med läroplanens uppdrag och syfte? Uppsatsens resultat och slutsatser pekar entydigt och i linje med tidigare forskning i området, på en starkt representerad genusordning i läroböckerna. Då det i läroplanen står att elevernas undervisning ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv uppstår en motsättning mellan resultaten i den här uppsatsen och vad läroplanen säger att den ska göra. Det skapar en önskan om lärare med utbildning och medvetenhet om lärobokstexters roll.

  • 33.
    Hassan, Vida
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Undervisning i svenska som andraspråk ur lärarperspektiv: Fyra lärares beskrivningar av andraspråksundervisning i högstadiet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka några lärares beskrivningar av sin undervisning i svenska som andraspråk med fokus på hur undervisningen planeras, vilka utmaningar som lärarna kan ställas inför samt deras upplevelser av andraspråksundervisning. Studien utgick utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och genomfördes med en kvalitativ metod som användes för att samla in material utifrån fyra lärare verksamma på en högstadieskola, varav en av lärarna undervisar i en förberedelseklass med nyanlända elever. Studien visade att de fyra intervjuade lärarna beskrev olika arbetssätt i undervisningen som inkluderade samspel och de hade det gemensamt att de planerade undervisning som ansåg gynnade elevernas språkutveckling. Lärarna beskrev utmaningar så som kulturkrockar, olika kunskapsnivåer hos eleverna och betygssättning. Lärarna uttryckte delade åsikter om förstaspråkets roll i andraspråksundervisningen. Användandet av elevernas förstaspråk i undervisningen tillämpades av en av lärarna, medan två av lärarna inte var säkra på hur förstaspråket kan inkluderas i andraspråksundervisningen eller vilken innebörd förstaspråket skulle uppfylla.

  • 34.
    Hecht, Christian
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Introduktion till att läsa och skriva vetenskaplig text inom svenska som andraspråk2014Manuscript (preprint) (Other academic)
  • 35.
    Hecht, Christian
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Ordinlärning med facktexter2016In: Från ord till handling: språkliga, kulturella och historiska artiklar / [ed] Alanen, Kaisa, Johansson, Carl-Eric & Nikula, Kristina, Tammerfors: Nordiska språk, institutionen för språk- och översättningsvetenskap, Univ. , 2016, 2Chapter in book (Refereed)
  • 36.
    Hemer, Tove
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Förståelsestrategier – en jämförande studie av svenska som andraspråk och tyska som modernt språk2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen är en jämförande studie av förståelsestrategier i svenska som andraspråk och tyska som modernt språk. Åtta informanter, varav tre har svenska som andraspråk, tre har tyska som modernt språk och två av dem har båda språken, jämförs med varandra, med utgångspunkt från de två informanterna som har både svenska som andraspråk och tyska som modernt språk. Studien, som bygger på kvalitativa intervjuer med informanterna, bekräftar tidigare forskning och kommer fram till att tidigare språkerfarenheter gynnar inlärningen och förståelsen av ett nytt språk och ju fler strategier man använder sig av desto större framgång har man. Studien bekräftar även att kognitiva och metakognitiva strategier är de vanligaste vid språkförståelse. Det som också framkommer i studien är att svenska som andraspråkselever använder sig av fler strategier än elever som läser moderna språk, framförallt använder de fler sociala strategier.

  • 37. Jeong, H.
    et al.
    Thorén, Bosse
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Othman, J.
    Mutual intelligibility of Malay- and Swedish-accented English: An experimental study2017In: Indonesian Journal of Applied Linguistics, ISSN 2301-9468, Vol. 7, no 1, p. 43-53Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In using English as an international language (EIL), one important issue is mutual intelligibility among EIL speakers from different language backgrounds. The present study investigates the crosslinguistic intelligibility of Malay-accented English and Swedish-accented English, regarding the three phonetic features – word stress pattern, consonant clusters, and long vowel in particular. We prepared 15 English statements that are evidently true or false if understood, and examined to what extent the three phonetic features are related to 30 Swedish and 38 Malaysian listeners’ understandings of the statements read by a speaker from the other language group. We compared the Malaysian and Swedish listeners’ answers given with understanding as well as processing time to respond. The listeners’ own accounts of their struggles in understanding the speakers’ pronunciations were also analyzed. Results show that Malaysian listeners easily understood Swedish-accented English, while Swedish listeners struggled to understand Malay-accented English. The difference between the two groups of listeners seems to be closely related to the degree of the realization of the three phonetic features by the speakers as well as to the degree of the use of these features as perceptual cues by the listeners. Based on the findings, we discuss potential phonetic core features of EIL for intelligibility and some pedagogical implications for teaching English pronunciation to the learners of the language.

  • 38.
    Jeong, Hyeseung
    et al.
    Language & Literacy Education Department, Faculty of Education, University Malaya, Malaysia.
    Thorén, Bosse
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Do Malay and Swedish speakers of English understand each other well? Cross-linguistic comparison for using English as an international language (EIL) [i] Malaysia is a multilingual country where other languages beside Malay, the official language, are spoken. In our study we focus on Malaysian English users whose first language is Malay.2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In using English as an international language (EIL), one important issue is the mutual intelligibility of the pronunciations of EIL speakers from different language backgrounds. The present study examines the cross-linguistic intelligibility of Malay English and Swedish English. We prepared 15 English statements (evidently true or false if understood), and examined how well 30 Swedish and 38 Malay listeners understand the statements spoken by a speaker from the other language group by comparing the number of correct answers and processing time. We also analyzed the listeners’ own accounts of their struggles in understanding the speakers’ pronunciations. Results show that Swedish listeners struggled significantly more to understand the Malaysian speaker compared to Malaysians listening to the Swedish speaker. This seems to be because the Malaysian speaker did not clearly realize certain phonetic features, such as word stress pattern, consonant cluster and long vowel. Based on the findings, we discuss the core features of EIL pronunciation for intelligibility, and suggest further attestation and investigation on the concerned matter.

  • 39.
    Johansson, Ann-Chatrin
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Stöttning av andraspråkselev i skola med få flerspråkiga elever: En fallstudie om stöttningsbehov från både elev- och lärarperspektiv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka en andraspråkselevs upplevda behov av stöttning inför

    tillägnande av undervisningsmaterial samt lärarnas uppfattning om elevens behov. Lärarnas

    erfarenhet av andraspråkselever på aktuell skola är begränsad. Eleven har under drygt fem år

    i svensk skola varken erhållit modersmålsundervisning eller studiehandledning på

    förstaspråket. Förståelsekartläggningen grundar sig på utdrag ur fyra läromedelstexter. Elev

    respektive lärare har markerat vad de anser kan utgöra stöttningsbehoven. Lärare och elev har

    intervjuats om uppfattning om elevens språkliga förmåga, behov av stöttning, interaktion med

    andra elever, och möjligheter till skolframgång. Undersökningen utgår från två teoretiska

    grunder dels språkdidaktisk, dels sociokulturell. Resultatet visar att lärarnas uppfattning om

    elevens stöttningsbehov kraftigt avviker mot de av eleven uttryckta. Lärarna fokuserade på

    ämnesspecifika fackord medan eleven i större utsträckning markerade ämnestypiska

    allmänspråkliga ord. Lärarna tycks inte heller i förväg planera särskild stöttning till eleven

    utan eleven måste fråga efter språkliga förklaringar. Slutsatsen blir att elevens skolsituation är

    svårare än nödvändigt. Eleven får ta stort ansvar för att förstå undervisningen som inte verkar

    förläggas i hens nära utvecklingszon. Elevens möjligheter till skolframgång begränsas

    troligen avsevärt. Då eleven inte heller haft tillgång till studiehandledning på sitt förstaspråk

    eller möjlighet att visa färdigheter uttryckta på förstaspråket har elevens resurser förmodligen

    inte tagits tillvara. Förstaspråkets starka betydelse för andraspråksinlärning är en

    grundläggande teori inom andraspråksforskningen, vilken för eleven i denna studie lämnats

    helt obeaktad.

  • 40.
    Johansson, Sabine
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Flerspråkiga elevers syn på modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur flerspråkiga gymnasieelever upplever modersmålets betydelse för deras andraspråksutveckling. För att uppnå syftet har jag utgått från tre frågeställningar gällande elevers syn på modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen, i vilka situationer eleverna använder sig av sitt modersmål samt hur de upplever att stöttningen av deras modersmål ser ut.

    Undersökningen är gjord i form av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever med annat modersmål än svenska. Tre av dessa studerar sitt modersmål i skolan och resterande tre gör det inte. Metodvalet gjordes med anledningen av att ha möjlighet att belysa några elevers uppfattningar om ämnet.

    Resultatet av intervjuerna visade att fem av de sex eleverna inte är medvetna om modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen. Däremot framgick det att samtliga någon gång under sin andraspråksinlärning har använt sig av modersmålet i utvecklingen av svenskan, exempelvis för att översätta ord. Samtliga elever uppgav att de är nöjda med det stöd de får i modersmålet, både från skolan och hemmet. Både de elever som inte studerar sitt modersmål i skolan och de elever som inte gör det menade att de ser positivt på modersmålsundervisning. Dock framkom det att majoriteten, fyra av eleverna, ser modersmålsundervisning snarare som ett stöd i svenska än i modersmålet. En sammanfattande slutsats utifrån intervjuerna är att eleverna inte har tillräcklig kunskap om modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen.

  • 41.
    Jungsbo, Linda
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Swedish as Second Language.
    Adopterades språkutveckling - att gå från ett modersmål till ett annat: En intervjustudie om adopterade och en adoptivförälders syn på språkutveckling2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Studien tar upp ett problemområde som rör utlandsadopterades språkutveckling. Problemen handlar om begreppsuppfattningen där vissa barn tenderar att ha svårigheter att hantera begrepp som är abstrakta som rums- och tidsuppfattning. Detta leder till att matematikinlärningen hämmas, flera barn visar svårigheter med inlärningen av ytterligare ett språk i skolan. Anledningen till detta är att de adopterade barnen har brister i ”skolspråket” som av Jim Cummins kallas för CALP (= Cognitive Academic Language Proficiency) s.k. kunskapsrelaterade språkbehärskning eller skolrelaterade språkfärdigheter (i texten kallat skolspråk eller CALP). Syftet med min uppsats har varit att titta på hur språkutvecklingen kan se ut för de barn som adopteras efter att de fyllt tre år. Att beskriva vad den forskning som finns på området säger om språkutvecklingen och eventuella språksvårigheter som barnen kan få. Valet av åldern avspeglar sig i att jag ville belysa den grupp av barn som är på godväg att bilda sig ett språk på ett modersmål när den processen ska avbrytas och ett nytt modersmål ska läras in. Alla barn som adopteras är inte lika, detta säger sig själv. Det finns dock minst två saker som förenar dem och det är att de under sina första år har upplevt minst en separation och att de får en avbruten språkutveckling oavsett ankomstålder. I de intervjuer som genomförts har jag tagit del av adopterades egen uppfattning om sin språkutveckling och en mamma till två adoptivbarn har berättat ur sitt perspektiv hur hon ser på sina barns språkutveckling. Tidigare studier bekräftar de svårigheter som mina informanter vittnar om. Jag menar att pedagoger måste bli medvetna om att barn som är adopterade har haft en avbruten språkutveckling och att de därför kan sakna viktiga bitar av språket. Genom att läsa vad tidigare studier säger samt att se vad mina informanter berättar vet vi att det nya modersmålet tar form snabbt, att barnen lär sig vardagsspråket snabbt och att de har ett felfritt uttal gör att de ofta försvinner i mängden i skolan. Att deras problem inte uppmärksammas förrän senare. Det går inte att ta igen sitt modersmål när man uppnått en ålder av 13-14 år. Därför måste förskolan och skolan få en förståelse för hur det kan se ut och jobba intensivt med språkförståelsen tidigt.

  • 42.
    Karlsson, Anna
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Det viktiga deltagandet: Korttidsutbildade i samtidens diskurs2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att belysa konstruktionen av korttidsutbildade invandrare, samt sättet de ska åtgärdas på och vilka mål åtgärden syftar till. Genom en diskursanalys av två samtida policydokument utifrån Foucaults teoretiska ramverk om governmentalitet, visas hur den korttidsutbildade konstrueras som en sorts extra mycket invandrare, där problem som beskrivs gälla för invandrare generellt är särskilt svåra för korttidsutbildade. I problembeskrivningarna märks postkoloniala tankefigurer. En arbetsmarknadsdiskurs präglar policydokumenten, och den korttidsutbildade konstrueras utifrån den som inte anställningsbar. Lösningen på problemen är en utbildningsinsats, den korttidsutbildade ska delta i ett livslångt lärande för att förbättra sin anställningsbarhet, vilket är kännetecknande för samtida politisk styrning. Förutom att förbättra anställningsbarheten identifieras ett annat mål: att skapa ett deltagande subjekt. Aktivt deltagande i samhället ses utifrån ett governmentalitetsteoretiskt perspektiv som en moralisk plikt för individen.

  • 43.
    Karlsson, Josefina
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Svenska som andraspråkslärares erfarenheter av dyslexibegreppet: En kvalitativ studie med fokus på erfarenheter2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter lärare inom ämnet svenska som andraspråk har av att arbeta med elever som har eller som misstänks ha dyslexi. Studien utgick från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på lärande, där syftet var att utifrån denna utgångspunkt ta reda på hur lärare konstruerar sin bild av dyslexi i form av personliga erfarenheter. Metoden bygger på ett kvalitativt synsätt, innehållande strukturerade intervjufrågor riktade till lärare inom ämnet svenska som andraspråk. Resultaten visade att lärarna hade svårt att veta om andraspråkselever hade dyslexi eller om det endast var en del i processen av att lära sig ett nytt språk. Majoriteten av lärarna var inte helt insatta i vad kartläggningen innefattar och hade erfarenheter av att andraspråkselevers behov inte följdes upp genom kartläggning i den utsträckning som hade varit nödvändigt för att tillmötesgå deras behov och ge dem den stöttning i skolarbetet som behövs. De arbetade därför på egen hand för att finna strategier i klassrummet som gjorde att de fick en bild av var eleven befann sig kunskapsmässigt. Resultatet visade också att lärarna bedrev mycket individuell undervisning som syftar till elevernas utvecklingsmål, för att nå samtliga elevers behov med koppling till dyslexi.

    Utifrån studiens resultat med hänsyn till informanternas uttalanden är det möjligt att konstatera en önskan om en mer utförlig och kontinuerlig specialpedagogisk hjälp som kan vara delaktig i att definiera vad som är dyslexi och vad som inte är det, samt att dessa elever tillsätts resurser på bästa sätt utöver det som den enskilda läraren kan ge.  

  • 44.
    Karlsson Söderstrand, Petter
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Elevens behov eller organisationens begränsningar?: Om pedagogisk kartläggning och undervisningsanpassning vid gymnasiets språkintroduktionsprogram2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 45.
    Kerbs, Oliver
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    En studie om gymnasieskolans SVA-elevers attityd och motivation till att lära sig svenska som andraspråk2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inom skolans värld är elevernas motivation och attityd två faktorer av framgång eller misslyckande. I dagens samhälle, med alltmer multikulturellt inflytande, undersöker denna studie specifikt vilken motivation och attityd SVA- elever har till att lära sig svenska. För att få en tydligare bild på just det, har en kvalitativ forskningsintervju använts som metod och tre invandrarelever och en lärare i ämnet svenska som andraspråk deltagit i studien. Resultatet visar att dessa elever i många fall har både en positiv motivation och attityd kring svenskan och skolan generellt. Det finns alltid undantag men eleverna inser att språket är nyckeln i ett nytt land. Dessutom visar resultat och analys ett tydligt samband mellan motivation och attityd. Så kan konstateras att elever med negativ attityd samtidigt inte uttrycker speciellt mycket motivation till att lära sig svenska eller skolan generellt.

  • 46.
    Kindlund, Julia
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Språkliga utmaningar för andraspråkselever i matematik: En intervjustudie ur ett lärarperspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In the following exam work the situation of second language students (L2) in mathematics classrooms are investigated. Ten teachers from two different schools in the same city, active in the grades 7-9 in the Swedish preliminary school, have been interviewed regarding the situation in their particular classrooms. The point is to summon the teachers view of the situation for those students whom are not speaking Swedish as their mother tongue. What lingual challenges are the most common ones and what are the most demanding ones, are subjects of investigation.

    According to earlier studies, L2 students are performing poorly compared to native students in the Swedish ground school mathematics. Different types of language, large amounts of text and lack of motivation are pointed out to be mayor reasons for this situation.

    The result of this study comprehend to those theories. Nine out of ten teachers confirm there are problems regarding the Swedish-linguistic part of the mathematics for the L2-speakers. Nine out of ten teachers also points out the large amount of text in the educational books as one of two main issues. The other one, is lack of motivation. The motivated students seem to overcome the linguistic challenges, while the less motivated individuals get stuck and gives up the scholar work more easily.

  • 47.
    Kosak, Sirpa
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Att fostra nysvenskar till goda samhällsmedborgare: – en läroboksanalys2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur det svenska samhället och människorna i den speglas i läroböcker för sfi (utbildning i svenska för invandrare). Studien är en kvalitativ text- och bildanalys. Kritisk diskursanalys har använts för att studera de olika diskurserna, som förekommer i läroböckerna. Resultatet av studien är att läroböckerna visar upp stereotyper av människor, som befinner sig i en produktiv ålder eller som är på väg in i en produktiv ålder. Därför förekommer till exempel äldre människor i väldigt liten utsträckning och när de förekommer befinner de sig ute i periferin av händelserna. Det traditionella familjelivet med familjeaktiviteter finns inte, utan alla familjemedlemmar har aktiviteter på skilda håll. Kärnfamiljen är inte vanligt förekommande, utan de flesta familjer är nybildade. Människorna är fria att göra vad de vill och föräldraskapet är inget hinder för det. Samkönade relationer nämns i ett fall. Sammanfattningsvis kan sägas att, bilden som framställs av människorna i samhället är att de är goda samhällsmedborgare, som tar ansvar för sina liv och fattar de rätta besluten för att kunna vara eller bli självförsörjande. Det samhället som framställs i läroböckerna är ett samhälle som är väl fungerande utan problem, som till exempel arbetslöshet eller bidragstagare.

  • 48.
    Kowalski, Irena
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Flerspråkiga elevers möjligheter till en likvärdig utbildning och skolframgång: En studie om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur några högstadielärare berättar att de arbetar språk- och kunskapsutvecklande för att främja flerspråkiga elevers lärande och hjälpa de nå skolmålen.

    För att besvara syftet utgår undersökningen utifrån följande tre frågeställningar: Vilka skolfaktorer anser lärarna påverkar flerspråkiga elevers lärande? Hur utformar och anpassar lärarna undervisningen så att flerspråkiga elever får den stöttning de behöver för att kunna utvecklas både språkligt och ämnesmässigt? Hur tillvaratar lärarna flerspråkighet i undervisningen?

    Denna undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av djupintervjuer med 6 högstadielärare. Resultatet visar att de flesta lärare anser att trygghet i skolan är en av de viktigaste faktorerna för att flerspråkiga elever ska kunna nå skolframgång, men just att få med elevernas första språk i det dagliga arbetet i klassrummet är något som behöver utvecklas. Undersökningen visar också att när det gäller pedagogiska arbetssätt och strategier så tillämpar lärarna olika metoder som gynnar flerspråkiga elevers lärande men att flerspråkighet är något som inte tas till vara tillräckligt. Av resultatet framgår att lärare är medvetna om vikten av att synliggöra elevernas språk och kulturer i klassrummet, men majoriteten säger att de behöver arbeta mer med det. Elevernas första språk, erfarenheter och bakgrund synliggörs inte i det dagliga arbetet i klassrummet. Flerspråkighet ses som en resurs i allmänhet men den tas inte till vara så som lärarna själva hade önskat. Flerspråkighet är snarare något som man jobbar med när tillfälle ges än ett kontinuerligt arbete som en naturlig del i undervisningen i alla ämnen. Undersökningen visar även att bättre samarbete behövs med andra lärare och studiehandledare och att samarbetet med modersmålslärare är något som de flesta lärare i den här studien önskar att de hade men att detta samarbete knappast existerar.

  • 49.
    Köllin, Yvonne
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Hörförståelse - vad är det som testas?: En undersökning om hörförståelsedelen i Swedex-test2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hörförståelse är en viktig del av den språkliga kompetensen och i allmänna språktest bedöms hörförståelse som enspråklig färdighet. Men hörförståelse omfattar mycket mer än avkodning. Syftet med undersökningen var attrekonstruera vilka antaganden och definitioner av hörförståelse som explicit formuleras av testkonstruktörer ochimplicit formuleras i hur ett test är utformat. Undersökningen analyserar det standardiserade språktestet Swedex påtvå nivåer. Den är upplagd som dokumentanalys och kartlägger med hjälp av innehållsanalytiska element hurhörförståelse defnieras och operationaliseras. Jämförelsen av det explicita och implicita testkonstruktet visade att de ihög grad överensstämmer. Andra resultat är att hörtexterna bara i liten utsträckning bär taltypiska drag och atthörförståelse inte explicit testas i interaktion.

  • 50.
    Larsson, Ewy
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    "Det är så enkelt, bara hands on, sen är de där": Digitala hjälpmedel och litteracitet på sfi2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har till syfte att beskriva tre lärares erfarenheter av digitala hjälpmedel inom sfi-undervisningen med fokus riktat på iPad. Studien är kvalitativ och ger svar på frågor kring lärarnas erfarenhet av litteracitetsutveckling, motivation och det individuella arbetet i klassrummet.

    Metoden omfattas av intervjuer som bygger på tre frågeställningar. Hur upplever lärarna litteracitetsutveckling och motivation hos de studerande vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Hur ser lärarna på de enskilda studenternas behov vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Vilken utveckling ser lärarna med iPad i framtida perspektiv? . Resultatet har analyserats och diskuterats i relation till tidigare forskning kring litteracitet, digitala hjälpmedel i undervisningen samt en rapport om iPad i skolan.

    I den första frågeställningen är lärarna överens om att litteracitetsutvecklingen med iPad relateras till vilken nivå de studerande uppnått. Ju lägre skriftspråksutvecklingsnivå ju lämpligare är språkinlärning med iPad som digitalt hjälpmedel. Detta på grund av dess enkla användarvänlighet. Lärarna anser också att enkelheten och den snabba responsen som de studerande får har en motiverande effekt. De som uppnår en högre skriftspråksutvecklingsnivå i svenska och som behöver mer utvecklande skrivövningar använder i föreliggande undersökning dator.

    I andra frågan diskuteras den individuella aspekten kring användning av iPad. De tre lärarna i studien anser att iPaden är ett bra verktyg och de har positiva erfarenheter om de studerandes individuella arbete och kan på ett enkelt sätt tillgodose individuella önskemål och behov hos de studerande.

    I den tredje frågan diskuteras iPad i ett framtida perspektiv. De tre lärarna ser iPaden som ett bra verktyg i en vidare utveckling av sfi. De menar att Skolverkets krav tillgodoses på ett lämpligt sätt med detta digitala hjälpmedel.

1234 1 - 50 of 185
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf