Dalarna University's logo and link to the university's website

When teaching the pronunciation of an additional language, the teacher should know which properties to give high priority and which to give lower priority. The present study aims at ranking the perceptual weight among the three phonemic prosodic contrasts of Swedish, namely word stress, quantity and tonal word accent. In two experiments, native Swedish subjects were presented with several disyllabic sequences; intact words, nonsense words and words that were distorted with respect to the three prosodic contrasts. The distorted words were not members of minimal pairs. In addition to intact words and non-word distractors, subjects heard originally trochaic words pronounced with iambic stress pattern and vice versa, originally /VːC/ words pronounced as /VCː/ and originally accent I words pronounced with accent II and vice versa. Listeners should decide whether the words were real words or not. The result shows that words with changed word accent category were rather easy to identify, words with changed stress pattern harder to identify, and changed quantity category caused most problems.

Abstract. In addition to 9 vowel and 18 consonant phonemes, Swedish has three prosodic phonemic contrasts: word stress, quantity and tonal word accent. There are also examples of distinctive phrase or sentence stress, where a verb can be followed by either an unstressed preposition or a stressed particle. This study focuses on word level and more specifically on word stress and tonal word accent in disyllabic words. When making curriculums for second language learners, teachers are helped by knowing which phonetic or phonological features are more or less crucial for the intelligibility of speech and there are some structural and anecdotal evidence that word stress should play a more important role for intelligibility of Swedish, than the tonal word accent. The Swedish word stress is about prominence contrasts between syllables, mainly signaled by syllable duration, while the tonal word accent is signaled mainly by pitch contour. The word stress contrast, as in armen [´arːmən] ‘the arm’ - armén [ar´meːn] ‘the army’, the first word trochaic and the second iambic, is present in all regional varieties of Swedish, and realized with roughly the same acoustic cues, while the tonal word accent, as in anden [´anːdən] ‘the duck’ - anden [`anːdən] ‘the spirit’ is absent in some dialects (as well as in singing), and also signaled with a variety of tonal patterns depending on region. The present study aims at comparing the respective perceptual weight of the two mentioned contrasts. Two lexical decision tests were carried out where in total 34 native Swedish listeners should decide whether a stimulus was a real word or a non-word. Real words of all mentioned categories were mixed with nonsense words and words that were mispronounced with opposite stress pattern or opposite tonal word accent category. The results show that distorted word stress caused more non-word judgments and more loss, than distorted word accent. Our conclusion is that intelligibility of Swedish is more sensitive to distorted word stress pattern than to distorted tonal word accent pattern. This is in compliance with the structural arguments presented above, and also with our own intuition.

In an attempt to find out which of the two Swedish prosodic contrasts of 1) wordstress pattern and 2) tonal word accent category has the greatest communicative weight, a lexical decision experiment was conducted: in one part word stress pattern was changed from trochaic to iambic, and in the other part trochaic accentII words were changed to accent I.Native Swedish listeners were asked to decide whether the distorted words werereal words or ‘non-words’. A clear tendency is that listeners preferred to give more‘non-word’ responses when the stress pattern was shifted, compared to when wordaccent category was shifted. This could have implications for priority of phonological features when teaching Swedish as a second language.

Sedan år 2011 ligger det i skolans uppdrag att ordna med studiehandledning på modersmål, en stödinsats som är tätt sammankopplad med modersmålsundervisning. I skolförordningen, som reglerar Sveriges alla skolformer, kan man läsa att elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål ska få det (Skolförordningen, 5. kap, 4 §). Syftet med den här studien är att skapa förståelse om studiehandledning på modersmål utifrån studiehandledarnas egna perspektiv samt utifrån innehållet i styrdokument.

Studien baseras på halvstrukturerade intervjuer med tre informanter som arbetar som studiehandledare på modersmål på en gymnasieskola och på en granskning av styrdokument där studiehandledning på modersmål nämns. Resultatet visar att informanterna känner sig välbehövda och viktiga i sin yrkesroll. De vittnar om att nyanlända elever behöver stöttning i sitt modersmål för att nå de utsatta målen i ett eller flera ämnen. Det framgår dock att samarbetet mellan studiehandlarna och ämneslärarna behöver bli bättre för att lektionerna ska kunna planeras och utföras på ett bra sätt. Även studiehandledarnas status på skolan behöver höjas, som det ser ut nu så arbetar de i det tysta med ansvar för ett stort antal elever.

The purpose of this study is to compare Swedish as a second language (SVA) and Swedish (SVE) with focus on how the teachers think about literary studies. Interviews with three teachers in each course have been made. The results of the study are indicative rather than measurable. The interviews show that the aspect of language is more important to the SVA-teachers. There are differences in the curriculums, not only connected to the aim of developing an acceptable language, but also in contents. The teachers in SVA chose modern literature and the teacher in SVE chose classic literature and this is coherent with the curriculum. The conclusions are that the aim on developing the language in SVA is necessary, since the students who are attending that course not have reached the same level in language as the SVE-students have. But earlier research in the subject indicates that the capability to read different kind of literature does not need to be connected with skills in language. There are no justifiable arguments for the differences in content in the curriculum according to literary studies. The students may have advantages in discussing literature in mixed classes but the prework need to be different with the starting point that the students in SVA need more help with the understanding of words. The difficulties with the understanding of the whole book do not necessarily have a connection with the difficulties with the language.

Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på lärarstudenters syn på ämnet svenska som andraspråk eller närmare vilka faktorer som påverkade beslutet i val av ämne samt vilka orsaker var de främsta att lärarstudenter valde/inte valde att utbilda sig i svenska som andraspråk.För att få svar på mina frågeställningar har en kvalitativ enkätsundersökning använts där öppna frågor ställdes till lärarstudenter.Undersökningsresultat visar att faktorer som påverkade lärarstudenters val av ämne var intresset för ämnet, barnens ålder, flexibelt jobb, eget modersmål och intagningskravet var de mest nämnda. Resultatet visar vidare att intresset för att bli lärare i svenska som andraspråk var stort dock var lärarstudenter bara beredda på att läsa högst en termin för att bli detta. Lärarstudenter tyckte även att ämnet är viktigt och nödvändigt men att det fortfarande har låg status. Själva lärarstudenterna hade ingen eller lite kompetens i ämnet.Slutsatserna som dras är att ämnet fortfarande används som ett resursämne och därför har låg status vilket i sin tur leder till att få lärarstudenter utbildar sig i detta viktiga ämne.

This study examines early experiences of literacy described by unaccompanied minors from Afghanistan who are now following a general program of studies at a college of further education (folkhögskola) in Sweden. Their studies are conducted at a secondary and upper secondary school level. All of the participants are subject to the Swedish legislation applying to residence permission and participation in upper secondary education The experiences of literacy taken up here are reader biografies comprising picture collage and short text passages. The analysis is based on the biografies of 12 participants, illustrating various activities experienced during their respective childhoods, some of which are related to literacy, others not. The activities are presented in the form of illustrations and text along a timeline.  In the results section, the experiences described in the reader biografies are presented in terms of four categories: literacy and education, multimodal literacy and literacy mediating related to the theoretical background of this study.

This study examines everyday experiences of literacy described by unaccompaniedminors who are now following a general program of studies at a college of furthereducation (folkhögskola). Their studies are conducted at a secondary and uppersecondary school level. All of the participants are subject to the Swedish legislationapplying to residence permission and participation in upper secondary education.The underlying theories of this studie comes from literacy as embedded in socialcontexts from New Literacy Studies and as formed by discourses. These theoriesrelates to Gee’s and Wedin’s research about multilinguality and negotiation of identity.From a narrative approach the analysis presents the seven participants everydayexperiences of literacy from collected photographs and semistructured photoretrospective interviews.The studies contribution to the research area consists, among other things, in drawingattention to the young peoples competent approach to their everyday literacy.Folkhögskola as a possible successful context for language and literacy developmentis highlighted as well as how overall societal norms affect the view of secondlanguage learners skills and experiences. The results show a learning environmentnormed by the national Swedish language. These norms limits the participantsopportunities to contribute with experiences from their past. This is in sharp contrastto literacy in their everyday life outside of the classroom. Which circumstances appearmore open and demanding for language learning and acquisition of literacy andenables negotiating of identities. Literacy evolve outside the classroom in relation tovarious new discourses. This stress the importance of including experience fromoutside of the learning environment. The results also contribute with knowledge forprofessionals and to the research area concerning the crucial importance of amultilingual perspective and what significance multilingual norms can have forparticipants development.

Det övergripande syftet med studien är att få kunskap om vad det är som gör att elever som studerar svenska för invandrare (sfi) väljer att gå på praktik. Jag vill också veta hur deras erfarenheter ser ut när det kommer till möjligheten om lärande och interaktion på dessa praktikplatser. Till studien används en kvalitativ metod med samtalsintervjuer som undersökningsmetod. För undersökningen samlas data in från andraspråkselever genom intervjuer. Detta på grund av att i intervjuer finns det möjligheter för deltagarna att relativt fritt kan berätta utifrån de frågorna eller teman som jag har tagit upp. Uppsatsen lyfter fram relationen mellan triangelbegreppen, praktik, lärande och interaktion på praktikplatsen. Informanternas uppfattning visar att det finns en ömsesidig relation mellan de tre begreppen, men systemet kan variera från skola till skola eller praktikplats till praktikplats. Innan att eleverna går på praktik borde de ha en tillräcklig hög nivå i det svenska språket för att möjliggöra och motivera både elever och personal på arbetsplatsen att skapa en interaktiv miljö. Informanterna beskriver hur bristen på svenska på arbetsplatsen kan vara ett hinder för informanternas integration. Detta skiljer sig mellan olika informanter i och med att det finns olika åsikter som beror på elevernas bakgrund och tänkande.

Syftet med studien är att undersöka fyra SFI- lärares uppfattning kring vad och hur de bedömer andraspråksinlärares muntliga förmågor vid Nationella prov samt belysa lärarnas erfarenheter och utmaningar i samband med Nationella Prov. Vidareär syftet att synliggöra huruvida Skolverkets matriser är ett adekvat bedömningsverktyg för bedömande lärare som inte undervisar i kursen som de bedömer.

Studien bygger på kvalitativa metoder genom semi-strukturerade intervjuer med fyra SFI-lärare som undervisar och bedömer elevernas muntliga språkförmågor var fjärde vecka vid Nationella Prov samt två bedömningssamtal av fem SFI D elevers muntliga språkförmågor mellan tre bedömande lärare. Studien pekar på liksom andra undersökningar att muntliga bedömningar är svåra för bedömande SFI- lärare att bedöma utifrån Skolverkets matriser. Enligt lärarnas uppfattning är det inte ovanligt att muntliga bedömningar ofta är utanför matrisens normen, och enligt lärarna beror det på brist på lärare och sva-utbildning hos bedömare men också matrisernas otydlighet. Lärarna anser därför att en SVA-behörighet är väsentlig och avgörande faktor vid bedömning och sambedömning av SFI-elevernas muntliga färdigheter vid Nationella Prov. Lärarna ser både utmaningar och möjligheter med att bedöma NP en gång i månaden

Det övergripande syftet med den här studien är att skapa kunskap om skolutvecklingsprocesser riktade mot nyanlända och flerspråkiga elever utifrån Skolverkets framgångsfaktorer gentemot den nämnda elevgruppen och hur olika aktörer på ett gymnasieprogram förhåller sig till dessa framgångsfaktorer. För att besvara studiens frågeställningar om i vilken mån Skolverkets framgångsfaktorer utgör en resurs vid skolutveckling för lärare och rektorer, samt vilka andra faktorer som framstår som betydelsefulla för skolutveckling och vilka faktorer eleverna själva anser är betydelsefulla för skolframgång genomförs semi-strukturerade intervjuer med två rektorer, fyra lärare och sex elever på ett gymnasieprogram som nyligen har påbörjat ett riktat projekt med Skolverket rörande nyanlända och flerspråkiga elevers lärande. Aktivitetsteorin används för att strukturera upp de olika aktörernas aktivitetssystem i den delade gemenskapen skolan, via aktivitetsteorin tydliggörs vilka faktorer som påverkar de olika aktörernas handlingar sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Det studien visar är att de olika aktörerna påverkas av olika faktorer i sina aktivitetssystem och att de har skild syn på framgångsfaktorerna och de utvecklingsområden som finns. Det är tydligt att uttalade och outtalade normer i hög grad styr lärare och elevers skolvardag och därmed inverkar vid skolutveckling, medan rektorerna i studien har ett mer forskningsinriktat fokus. Kunskapsbidraget i studien är sammanfattningsvis att det behövs förståelse aktörerna emellan för att belysa behov och sedermera lyckas implementera förändringar som gynnar de nyanlända och flerspråkiga elevernas skolframgång.

Denna uppsats handlar om hur elever som tidigare studerat på språkintroduktion i gymnasieskolan upplever nationella program. I uppsatsen intervjuas fyra elever som tidigare studerat på språkintroduktion och nu studerar andra året på nationella program kring sina upplevelser av mottagandet på nationella program, inkludering i klass och hur deras språk påverkats. Resultatet visar att eleverna upplever att de bemöttes och behandlades som de elever som påbörjar studier på nationella program efter årskurs nio. Eleverna uppger att det var svårt i början på det nationella programmet, bland annat beroende på skillnaderna mellan språkintroduktion och nationella program. Flera av eleverna uppger att de umgås med andra elever i klassen i och utanför skolan. Ingen av eleverna ser aktiviteter som grupparbeten som extra problematiska och en bild ges av att flertalet elever upplever sig inkluderade i sina klasser. Samtliga elever anser att deras svenska förbättrats sedan de började studera på nationella program. Eleverna verkar uppfatta svenska som ett viktigt språk medan elevernas andra språk varierar i användning på nationella program.

Detta är ett examensarbete i ämnet Svenska som andraspråk som behandlar genus och heteronormativitet i skolämnet svenska som andraspråks läromedel. Studiens inriktning är mot den grundläggande vuxenutbildningen på Komvux. Den forskning som tidigare bedrivits i området kring genus och queer har länge fokuserat på klassrumsnära innehåll där man bland annat har undersökt talutrymme i klassrummet eller lärares förhållningssätt till genus. Detta har bidragit till att det inte fallit så mycket ljus över de materiel eleverna faktiskt läser i skolan. I denna studie vill jag bredda genus- och queer forskningen i den grundläggande vuxenutbildningen och även koppla in de läromedel som används.

Insamlingen av empiri till studien har skett via kriteriebaserad kvalitativ sampling. För att analysera innehållet har jag använt mig av diskursanalys som jag kopplat queerteori till.

Resultatet av studien var nedslående. Det märktes tydligt att biologiska kvinnor var underrepresenterade samt att kvinnorna på ett övervägande sätt beskrevs negativt. HBTQ-identiteter är i stor utsträckning marginaliserade och i de fall de förekommer är de totalt andrafierade. Den tidigare forskning som finns i ämnet från Norge och Australien visar liknande resultat med min studie. Slutsatsen är att vi i den svenska skolan behöver samla oss och göra läromedelsanalyser med ett queerperspektiv för att faktiskt belysa detta problem. Utan ett krafttag kring dessa frågor kommer vi ha svårt att skapa en jämlik skola som våra styrdokument ställer som krav.

Denna studie har inspirerats av Rikard Jonssons avhandling Blatte betyder kompis (2007), vilken

undersökte hur invandrarkillar använde sig av ett fult språk för att positionera sig som män i

gruppen. Föreliggande studie undersökte hur elever på språkintroduktionsprogrammet på en

utvald skola använder och analyserar orden hora och bög. I studien, som har en kvalitativ ansats

deltog tio män i åldern 18-20 år.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur de medverkande ungdomarna använder orden

hora och bög för att positionera sig i en grupp, markera sitt kön samt utöva makt. Resultatet visade

att informanterna i denna studie kunde bekräfta det Jonsson (2007) kommit fram till i sin studie,

nämligen att ungdomar använder sig av ett visst språk för att få en roll i gruppen och markera sitt

kön. Dessutom framkom att informanterna är en produkt av den könsmaktsordning som råder i

samhället.

Denna studie har sin utgångspunkt i en nyfikenhet om de grundläggande värden om jämställdhet mellan könen och människors lika värde som skolan ska gestalta och förmedla verkligen når våra elever via de läroböcker som finns tillgängliga på marknaden.

De två senast utgivna läroböckerna i svenska som andraspråk, Sätt full fart och Svenska som andraspråk 1 hävdar båda att de följer Skolverkets riktlinjer för kursen Svenska som andraspråk 1. Följande studie bygger på en textanalys, uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ analys, av de nämnda läroböckerna för att undersöka vilken syn på etnicitet och genus som texturvalet förmedlar och hur det överensstämmer med skolans styrdokument.

Undersökningen visar att texturvalet i de båda undersökta läroböckerna på en snedfördelning vad det gäller författarnas kön. I båda läroböckerna återfinns en klar majoritet manliga författare. Den kvantitativa analysen pekar även på att representationen av icke-västerlänska författare är nästintill obefintlig. Texternas innehåll ger en relativt bred bild av manligt och kvinnligt samt av västerländskt och icke-västerländskt men det blir tydligt att det som ses som norm i samhället, det vill säga det manligt och det västerländska, blir den självklara normen även i texterna. Så länge det inte uttryckligen finns något som visar på motsatsen blir tolkningen att det är mannen och västerlandet som är utgångspunkt i texterna. Det är denna norm som läroböckerna förmedlar, tvärt emot de styrdokument som skolans arbete ska vila på.

Studien syftar till att synliggöra vilka faktorer som styr valet av skönlitterärt material och beskriva skönlitteraturens roll i relation till kursplanen. Genom en intervjustudie synliggörs två gymnasielärares selektionsprocesser för skönlitterärt material i SVA. Diskussionen förankras i tidigare forskning kring ett sociokulturellt perspektiv på lärande, litteraturdidaktik och forskning rörande skönlitteratur i andraspråksundervisning. Studien pekar på att litteraturundervisningen i SVA är elevcentrerad och att det skönlitterära materialet väljs utifrån elevens språkliga förmåga och personliga preferenser för att stödja läs- och språkutveckling. Dessutom pekar studien på att litteraturvetenskapligt inriktad undervisning står tillbaka i SVA för en didaktik som influeras av reader-response teori.

Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur lämpliga två bedömningsmetoder, närmare bestämt performansanalysen och den genrebaserade analysmodellen, är för bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare av svenska. Båda bedömningsmetoderna innehåller ett visst antal punkter utformade som frågor, vilka besvaras under bedömning. Förhoppningen är att denna undersökning ska kunna underlätta för framtida bedömare vid valet av bedömningsmetod.I strävan efter att uppnå syftet analyseras två texter skrivna av vuxna andraspråksinlärare av svenska respektive två texter skrivna av barn som läser svenska som andraspråk. Texterna analyseras med de båda bedömningsmetoderna och med grund i dessa analyser samt med grund i den allmänna fakta som presenteras i bakgrundsdelen görs sedan en jämförelse mellan bedömningsmetoderna. Med utgångspunkt i denna jämförelse kan sedan en slutsats kring bedömningsmetodernas lämplighet dras.Resultatet visar att båda metoderna har olika fokus och därmed lämpar sig bättre för bedömning av vissa språkliga drag eller fenomen än för andra. Ingen av metoderna kan med säkerhet sägas lämpa sig bättre än den andra för bedömning av andraspråkstexter, en kombination av båda metoderna hade snarare varit att föredra.

Fokus i denna uppsats är relationen mellan tre forskningsfält: svensk kritisk ras- och rasismforskning, den interkulturella pedagogiken respektive forskning på ras i utbildning och SLA. Syftet med uppsatsen är att utforska konstruktiva förbindelser mellan dessa forskningsfält och inom dem centrala begrepp, vilket görs genom en diffraktiv läsning av ett urval av svensk kritisk ras- och rasismforskning, två verk om interkulturell pedagogik samt ett urval av svensk och internationell forskning på ras i andraspråksutbildning. Frågeställningarna kretsar bland annat kring hur vi kan försåt relationen mellan begrepp som monokulturell norm, enspråkig norm, etnicitet, ras och rasism.

Karen Barads teori kring agentisk realism utgör det teoretiska ramverk uppsatsen utgår från. Även den diffraktiva metoden och metodologiska frågeställningar utgår från detta perspektiv.

Resultatet visar att normerande forskning på interkulturell pedagogik rymmer en färgblindhet och former av begripliggörande av rasism som tenderar att dölja och naturalisera det fenomen den interkulturella pedagogiken ämnar utmana, det vill säga den strukturella rasismen/skillnadsskapandet. Resultatet lyfter språkets potentiella roll som central aspekt i en rasifierad, hierarkisk samhällsformation och förhållandet mellan å enda sidan språk och å andra sidan vithetsnorm och hegemonisk vithet problematiseras. Analysen påvisar monokulturell norm och enspråkig norm som osynliggörande av egentlig vithetsnorm respektive potentiell vithetsnorm. Även en blindhet för vithetsprivilegier och ett osynliggörande av erfarenheter av rasism problematiseras i relation till det undersökta urvalet av litteratur på interkulturell pedagogik. Denna läsning av den interkulturella pedagogiken kan, för att tala med Sara Ahmed, utifrån sin inkluderande strävan betraktas som en möjlighet för det vita (pedagog-/forskar-) subjektet att skriva in sig själv i historien om den mångkulturella skolan som ett antirasistiskt subjekt inom ramen för en hegemonisk vithet.

Resultatet ligger i linje med tidigare både internationell och svensk forskning som pekar mot relevansen av ras och vithet som analyskategorier i relation till utbildning och SLA.

Implikationerna för SVA-fältet och SVA-forskning är bland annat vikten av en kritisk vaksamhet kring frågor om epistemiskt berättigande och vem som studerar vem i en kontext karaktäriserad av post-kolonialism och hegemonisk vithet. Även det fruktbara i ras och rasifiering som analytiska kategorier i intersektionella analyser av utbildning påtalas.

The aim of the study is to examine how identity constructions and categorizations affecting individuals that are learning a second language are created in political documents in Sweden. Furthermore, the study inquires the paradoxical dilemma which occurs between the keyword integration which characterizes the discourse of Swedish politics and the way individuals who acquire a second language are referred to and described in parliamentary motions, and which linguistic ideologies as well as epistemologies that are behind these statements. The critical discourse analysis, the ideology criticism and the syntactic analysis form the basis for this study together with a qualitative approach. Study results has shown how the authors of parliamentary motions categorize and attributes individuals who acquire a second language specific identity constructions. Categorizations were created with imaginary boundaries between the swede/the Swedish and the immigrant/minority group. Individuals who acquire a second language were assigned identity constructions as invandrare (immigrant) and flykting (refugees) and these identity constructs attributed specific characteristics. Overall, the identity construction that was given the immigrant was often based on characteristics such as lack of swedish knowledge, in the absence of moral qualities, in the absence of motivation and sense of responsibility, lack of parenting, different values and norms than Swedish. The second identity construction that was not explicitly expressed in the parliamentary motions but still was present in the form of the achievable identity contruction that immigrants should aim for, was the identity construction as the swede/the Swedish. The identity construction ’Swedish’ implied implicit qualities such as knowledge in the swedish language, the correct moral qualities, good parenting and the right values and the right normsystem.

Furthermore, the syntactic analysis showed that parliamentary motions were written in a specific way that positioned the central subject first in the process, those subjects were often those that could be characterized as Swedish or having the task to make the minority group Swedish. For example the Swedish as a second language education, laguage (in this case the Swedish langage), We (as in We – the majority group) and a language- and social test for naturalization. Based on the analysis and the conclusion it becomes obvious that the parliamentary motions are written from an ideology perspective which relies on homogenism.

I den här studien har fem vuxna andraspråksinlärare intervjuats i en norrländsk inlandskommun. Syftet var att undersöka deras narrativ gällande deras lärande från deras hemländer samt deras studier i svenska i Sverige. Fokus har varit att synliggöra vilka symboliska kapital som framhävts som viktiga i lärandet i hemländerna samt i Sverige i och utanför skolan. Undersökningen visar bland annat att respondenternas tidigare skolbakgrund med hårda regler och bestraffningar har gjort dem fokuserade i klassrummet. Det visar även att man trots många år i skolan på högre utbildningsnivå inte självklart har någon fördel när man kommer till Sverige. Undersökningen visar också att sociala kontakter med svensktalande är viktiga för att lära sig svenska. Flera av respondenterna är vana att studera själv hemma. De anser att mer jobb och praktik tidigare inom sfiundervisningen skulle leda till att de lär sig mer svenska snabbare. De upplever friheten i svenska skolan som något positivt samtidigt som något nytt och främmande som leder till vissa svårigheter.

Det senaste året har undervisning i Sverige och runtomkring i världen bedrivits i mer flexibla undervisningsformer. Flertalet nyligen publicerade artiklar betonar vikten av att elever samarbetar och lär sig av varandra för att skapa goda möjligheter att lära när undervisningen sker på avstånd. Av denna anledning har denna studie fokuserat på lärares reflektioner om fördelar, utmaningar och centrala aspekter vid kollaborativt lärande vid distansundervisning inom SFI. Sex lärare från sex skilda skolor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer via ett digitalt videoverktyg. Efteråt transkriberades dessa samtal med ett innehållsligt fokus och analyserades tematiskt.Resultaten visar att de fördelar som betonats är elevers möjlighet till gemensam stöttning av skilda slag, elevers möjlighet att motverka känslan av ensamhet och elevers möjlighet att delta i mer naturliga samtalsmiljöer. De utmaningar som påtalats är att det inledningsvis är svårt att motivera mer elevaktiva arbetssätt, att skapa ett socialt sammanhang samt att överblicka elevernas progression och deltagande. Avslutningsvis lyfter lärarna fram god planering och struktur, autonoma elever och en positiv syn på sig själv som pedagog, som tre betydelsefulla faktorer för att främja en god undervisningsmiljö. Dessutom visar denna studie att distansundervisning innebär en balansgång mellan ytterligheter så som elevstyrning kontra lärarstyrning och att lärarna stegvis förändrar sin pedagogik så att den passar den nya undervisningssituationen.

I denna studie undersöks handledningen i akademiskt skrivande av studenter med svenska som andraspråk på några av Sveriges högskolor och universitet. Syftet är att ge en inblick i det som utmärker verksamheten. Detta görs genom mejlintervjuer med fyra handledare på lika många lärosäten. Deras svar diskuteras sedan utifrån teorier och tidigare forskning inom området. Resultaten tyder på att handledningen ännu inte fått en utformning som är särskilt anpassad till studenter med andraspråk. Dessutom verkar det finnas en motsättning mellan å ena sidan den handledningsmetodik som handledarna förväntas använda och å andra sidan studenternas och lärarnas förväntningar på handledningen.

I studien undersöks hur svensklärare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers språk och stil i det nationella provets skriftliga delprov på gymnasiet. Följande två frågeställningar har ställts: Hur bedömer sve-lärare sva-elevers texter utifrån kriteriet “språk och stil” - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? Utgångspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andraspråk är svårt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfältet svenska som andraspråk som har olika lösningar på hur ämnet skall organiseras. En annan utgångspunkt för undersökningen är att språksyn är avgörande för hur sva-elevers språk bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andraspråkselever förfördelas i ett skolsystem där inlärarspråk bedöms utifrån standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts där två lärare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. Lärarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehåll sedan analyserats och kopplats till språksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien är att alla sva-texter förutom en får ett lägre betyg med bedömningskriterierna för sve1 än med dem för sva1. Ingen text får högre betyg än E och två texter underkänns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna får också högre betyg på delaspekten stil än på delaspekten språk. Lärarna är samstämmiga i sina bedömningar och reagerar på samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lärarna och som påverkar bedömningen negativt är framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförråd. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa språkfel, har svårt att uppnå betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftspråkets normer. Vidare upplever lärarna rättningen som mentalt krävande men visar samtidigt prov på förståelse för andraspråksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist är det betygskriterierna som är det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg än E. Resultaten i studien pekar också mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smälta samman med kursen svenska bör en sådan kursändring föregås av noggranna avväganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmässigt.

I studien undersöks hur svensklärare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers språk och stil i det nationella provets skriftliga delprov på gymnasiet. Följande två frågeställningar har ställts: Hur bedömer sve-lärare sva-elevers texter utifrån kriteriet “språk och stil” - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? Utgångspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andraspråk är svårt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfältet svenska som andraspråk som har olika lösningar på hur ämnet skall organiseras. En annan utgångspunkt för undersökningen är att språksyn är avgörande för hur sva-elevers språk bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andraspråkselever förfördelas i ett skolsystem där inlärarspråk bedöms utifrån standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts där två lärare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. Lärarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehåll sedan analyserats och kopplats till språksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien är att alla sva-texter förutom en får ett lägre betyg med bedömningskriterierna för sve1 än med dem för sva1. Ingen text får högre betyg än E och två texter underkänns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna får också högre betyg på delaspekten stil än på delaspekten språk. Lärarna är samstämmiga i sina bedömningar och reagerar på samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lärarna och som påverkar bedömningen negativt är framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförråd. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa språkfel, har svårt att uppnå betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftspråkets normer. Vidare upplever lärarna rättningen som mentalt krävande men visar samtidigt prov på förståelse för andraspråksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist är det betygskriterierna som är det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg än E. Resultaten i studien pekar också mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smälta samman med kursen svenska bör en sådan kursändring föregås av noggranna avväganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmässigt.

Syftet med studien är att undersöka några framgångsrika andraspråksinlärares egna erfarenheter av betydelsefulla faktorer för deras inlärning och utveckling av avancerad litteracitet i svenska som andraspråk. Av informanterna, tre till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen är en verksam behörig lärare i matematik och arabiskt modersmål samt två som språkstödjare vid en svensk skola.

Resultaten som framkom visar att informanterna framhåller eget ansvarstagande i kombination med hårt arbete som de mest betydelsefulla faktorer för framgångsrik inlärning och utveckling av avancerad litteracitet i svenska som andraspråk. Inlärning sker genom hårt eget arbete genom att: läsa, skriva, lyssna och tala samt genom interaktion med svensktalande. En av informanterna poängterar vikten av att tidigt anpassa sig till det svenska samhället och de sociala koderna för att kunna hantera språket korrekt och inte hamna i penibla situationer p.g.a. ett olämpligt språkbruk. Informanterna lyfter fram undervisningens betydelsefulla roll men den mest betydelsefulla faktorn för inlärning och utvecklande av avancerad andraspråkslitteracitet i studien är den egna inställningen.

Syftet med denna studie är att få kunskap om lärares diskursiva konstruktioner av ämnena svenska som andraspråk (sva) respektive svenska (sve) samt om de elever de möter i dessa inom ramen för yrkesförberedande gymnasieprogram. Genom att intervjua sex lärare som undervisar i ett eller bägge av gymnasieskolans två svenskämnen urskiljs med hjälp av Laclau och Mouffes (1985) diskursteori hur lärare diskursivt konstruerar sina ämnen som olika, samt hur yrkeseleven konstrueras som en särskild elevkategori som har betydelse för lärarnas förhållningssätt till det egna ämnet.

Lärarna i studien beskriver på ett generellt plan sva-ämnet som primärt ett språkoch stödämne med fokus på utveckling främst av grammatik, ordförråd och kulturella referenser, medan de beskriver sve-ämnet mer som ett litteraturämne med stora möjligheter vars fokus till stor del ligger på att utveckla mer avancerade litteracitetskunskaper hos eleverna. Förutom att lärarnas diskurser om svenskämnena organiseras kring olika tecken och således tillskrivs olika mening, visar resultatet också att lärare med snarlika/återkommande begrepp diskursivt konstruerar eleven från yrkesförberedande program som en problempräglad, läsoch studieointresserad elevkategori som förstås se på svenskämnena som ”ett nödvändigt ont”.

Slutsatser som kan dras från studien är att (1) begreppet språk ekvivaleras med olika tecken beroende på om diskursen gäller sva eller sve, vilket visar på en betydande skillnad mellan hur lärarna i studien förstår sina ämnen och inte minst då de språkliga kompetenser som sva- respektive sve-eleven anses vara i behov av att utveckla inom ramen för dessa. (2) Det är inte enbart en fråga om uppdelningen sva/sve när likvärdighet i gymnasieskolans svenskundervisning diskuteras, utan även en fråga om vilket gymnasieprogram som eleverna kommer från och vem den enskilde läraren är. Denna studie visar hur yrkeselev ligger som en överordnad elevkategori av betydelse för hur lärare relevantgör sitt ämne i en yrkesgymnasial kontext.

En ytterligare slutsats är att (3) det råder motstridiga diskurser i lärarnas tal, då lärarna dels tydligt rör sig inom en omsorgsdiskurs i vilken elevens (o)intressen och (icke-)behov utgör en tydlig utgångspunkt för dem i sin praktik, men dels också en anpassningsdiskurs som har sin främsta utgångspunkt i låga förväntningar på yrkeselevens motivation och kapacitet. Denna senare diskurs kan ses gå stick i stäv med omsorgsdiskursen, genom att risk finns att undervisningen i svenskämnena utformas på ett sätt så att den skapar social reproduktion.

Studiens syfte var att undersöka flerordsenheter såsom fasta, relativt fasta och idiomatiska i läromedel för vuxna andraspråksinlärare, som läser svenska som andraspråk. Studien undersökte hur idiomatiska flerordsenheter presenteras i det undersökta läromedlet. Studien utfördes som en läromedelsanalys med hjälp av en analysmodell. Undersökningen visar att flerordsenheter förekommer i läromedlets innehåll som oanalyserade enheter genom helfrasinlärning. Sammanfattningsvis, presenteras de idiomatiska flerordsenheterna i det undersökta läromedlet, utan att deras metaspråkliga struktur förklaras i läromedlets innehåll med partikelverb som undantag.

I den här studien undersöks relationen mellan genrepedagogiken, styrdokument och läromedelmed upplägg enligt genrepedagogiken i kurserna svenska som andraspråk inom den gymnasialavuxenutbildningen. Den teoretiska bakgrunden till genrepedagogiken presenteras meddess för- och nackdelar. Ämnesplanerna och de nationella proven i svenska som andraspråkstuderas för att se om det finns belägg för att använda genrepedagogik inom denna skolform. Istudien framkommer att ordet genrepedagogik inte nämns i styrdokumenten men att det gessignaler som liksom i de nationella proven antyder att modellen med explicit undervisning omgenrer med fördel kan användas. Det finns dock kritik mot genrepedagogik och det finns nästanenbart forskning om genrepedagogik i grundskolan. Utbudet av läromedel för svenskasom andraspråk med genrepedagogikupplägg är än så länge magert.

Under de senaste åren har mängden webbaserat undervisningsmaterial ökat vilket i sin tur stimulerar informellt lärande. Forskare påpekar att det finns både fördelar och nackdelar med digitala tekniker. Till fördelarna räknas alla möjligheter som ger snabb tillgång till information. Men teknikutvecklingen ställer också höga krav på kommunikativ kompetens hos alla. Samtidigt är det svårt att visa att användningen av datorer/mobiltelefoner i lärandet gör denna process mer effektiv eftersom lärandeprocessen påverkas av många faktorer: på vilket sätt datorer används, vem som använder undervisningsprogrammet och vilket syfte datoranvändningen har i undervisningen.

Studiens syfte är att visa hur eleverna i SFI-undervisning beskriver för- och nackdelar med distansundervisningen och hur dessa påverkar deras språkinlärning.

Utifrån teoretisk orientering kan min undersökning betraktas som en tolkande process där resultatet kan påverkas av komplexa samspel mellan psykologiska, kulturella och sociala faktorer eftersom personlig utveckling är beroende av faktorer som bakgrund, familj, arbete, sociala kontakter och ansvar. Jag har valt att göra en kvalitativ studie för att få svar på mina frågor eftersom jag vill undersöka elevernas tankar och upplevelser och deras sätt att resonera kring undersökningens område och jämföra deras åsikter med tidigare resultat av liknande forskning/studier. Min datainsamling består av videoinspelade intervjuer och informella samtal med elever. Jag har använt semistrukturerade intervjuer, dvs. intervjuer där jag utgått från frågeområden i stället för detaljerade frågor.

Som nackdelar med webbaserad undervisning beskrev eleverna de problem de hade med sin muntliga kommunikativa utveckling, både hörförståelse och tal. Som positivt med webbaserad SFI-undervisning beskrev eleverna uppbyggnaden av undervisningen: den var både individanpassad och kontinuerlig. Eleverna poängterade att den webbaserade undervisningsformen gav dem möjlighet att genomföra sina studier även då de inte haft möjlighet att komma till lektionerna.

De frågor som ställdes till informanterna gav mig möjlighet att inte bara få reda på hur de beskriver för- och nackdelar med webbaserad undervisning som bedrivs på min skola utan också få några förslag till förbättring av webbaserad undervisning. Jag är medveten om att resultatet av min studie inte kan generaliseras, eftersom jag studerade elevernas uttalanden om webbaserad undervisning och dessa uttalanden kunde påverkas av kulturella attityder till skolan som maktinstitution. Men det är det första steget i utvärdering och problembeskrivning av webbaserad SFI-undervisning.

Huvudsyftet med denna uppsats är att beskriva mottagandet för nyanlända elever, i år 6-9, vad gäller utbildning i en kommun i Sverige. Studiens avsikt har därmed varit att belysa, med utgångspunkt i tidigare forskning, vilka förutsättningar för en positiv skolutveckling som den nuvarande organisationen erbjuder. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en kvalitativ studie som baserats på intervjuer med fem informanter från skolans kontext, en rektor, en modersmålslärare, en lärare i förberedelseklass samt två kärnämneslärare. Resultaten från de genomförda intervjuerna har tolkats och analyserats och visar att förutsättningar för positiv skolutveckling finns i form av medvetenhet bland undervisande lärare samt rektor om vad som behövs för detta. Det finns behöriga lärare i svenska som andraspråk som försöker se till de nyanlända elevernas utbildningsbehov samtidigt som det finns andra lärare som har svårt att anpassa undervisningen för dessa elever. För att kunna diagnostisera utbildningsbehovet genomförs kartläggningar av lärare i syfte att få så mycket information om elevens skolbakgrund som möjligt. Dessvärre framkommer inte exakt hur och vad man kartlägger eller vad man gör med resultaten men det visar sig att det är kunskaper i matematik och engelska som främst testas, och det på svenska, vilket är tvärtemot vad Skolverket rekommenderar. Skolverket menar att det är viktigt att man inte bara tittar på elevens kunskaper i svenska språket utan att man även ska titta på elevens kunskaper från hemlandet. Studiehandledning förekommer inte på skolan utan de lärare som undervisar de nyanlända eleverna och då främst i svenska som andraspråk får därför fungera som studiehandledare, på svenska, vid språkproblem som uppstår. När eleverna anses vara mogna för klassundervisning sker en övergång dit. Detta äger rum efter kunskapstester och när läraren i förberedelseklassen anser att elevens språkkunskaper är tillräckliga för att klara av den undervisningen. Eleverna slussas ut till övriga ämnen successivt i syfte att integreras med klassen vilket är en bra förutsättning för positiv skolframgång. Den sammanfattande helhetsbilden av resultaten, på den undersökta skolan, visar att det finns förutsättningar för positiv skolutveckling för de nyanlända eleverna, medan det även framkommer att det finns mer att göra för att förbättra skolsituationen för dessa elever.

Under de senaste decennierna har man med hjälp av ordassociationstest studerat utveckling och organisation av människors mentala lexikon. I det multikulturella Sverige växer intresset för frågan om ordinlärning och ordorganisering hos andraspråksinlärare. Det finns ett behov av forskning i området ur ett kontrastivt perspektiv. Denna studie behandlar organisation av det mentala lexikonet hos modersmålstalare och andraspråkstalare av svenska. Syftet med studien är att utreda frågan om i vilken omfattning olika organisationstyper förekommer hos studiedeltagare och om det finns ett samband mellan ordorganisationstyper och ordfrekvens. Som instrument i studien används ett ordassociationstest som består av 30 stimulusord. Deltagarnas associationer till stimulusorden, som utgör material i studien, delas in i fyra kategorier: fonologiska associationer, syntagmatiska associationer, paradigmatiska associationer och ej klassificerbara responser.

Studiens resultat visar att alla typer av responser förekommer i alla åldrar på olika språkfärdighetsnivåer. Det mentala lexikonet organiseras enligt olika principer men deltagare tenderar att organisera sitt mentala lexikon semantiskt. Fonologiska associationer är den minst förekommande typen av ordassociationer.

Studiens resultat visar också att det inte finns något entydigt samband mellan stimulusordens frekvens och typer av ordassociationer. En hög ordfrekvens är ingen garanti på att ordet kommer att gå igenom alla utvecklingsstadier och organiseras uteslutande semantiskt hos alla människor. Djupet av ordkunskap pekas ut som den viktigaste faktorn av ordorganisering i människors mentala lexikon.

Temat för denna studie är flerspråkighet i samtida svensk raplyrik. Flerspråkighet betraktas här som språkväxling i konstnärlig framställning, och genom en kvalitativ analys av tolv svenska raptexter, utgivna mellan 2013 och 2019, undersöks vilka funktioner språkväxlingen har i texterna, hur den skapar mening och identitet och hur den kan tolkas på ett övergripande plan i relation till hiphop som genre. Utifrån Androutsopoulos (2010) relateras språkväxlingen till texternas struktur, och med grund hos Sarkar och Winer (2006) diskuteras språkväxlingens performativa, pragmatiska och poetiska funktioner, med särskild tyngdpunkt på performativitet (Pennycook, 2004). Analysen visar att språkväxlingens performativa, pragmatiska och poetiska funktioner kan tolkas utifrån fyra linjer som har att göra med genrespecifika drag inom hiphop: (1) konstruktionen av autenticitet, (2) framställningen av jaget, (3) hanteringen av rim och rytm och (4) spänningen mellan det lokala och det globala, till vilken kan kopplas en gestaltning av ett kulturellt mellanförskap.

Studien undersöker fyra ämneslärares upplevelser kring att arbeta språk- och kunskapsutvecklande med andraspråkselever i gymnasiet. I sina berättelser utgår lärarna ifrån skolornas språkpolicys och elevernas tidigare skolerfarenheter. Studien undersöker även hur lärarna ser på fortsatt kompetensutbildning med fokus på andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Samtliga ämneslärare som deltar undervisar elever med svenska som andraspråk. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. De teoretiska ramverken för studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på stöttning och transspråkande.

Studiens resultat visar att lärarna arbetar språk- och kunskapsutvecklade genom ett sociokulturellt förhållningssätt till undervisning samt att de uppmuntrar eleverna till att använda sig av den språkliga strategin transspråkande då ämneslärarna anser att det är det kunskapsmässiga som ska bedömas av dem och inte det svenska språket. Lärarnas arbete med andraspråkselevers tidigare skolerfarenheter är dock något isolerat och det existerar ingen vägledning på deras skola genom språkpolicys. Resultatet uppvisar även en vilja bland majoriteten av lärarna att vidareutveckla sina kunskaper kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, men är osäkra kring kompetensutbildningens förfarande.

Användningen av autentiska texter i språkundervisningen är ett mångdiskuterat ämne bland forskarna. Denna studie undersöker hur andraspråksinlärare upplever en lektion som fokuserar på arbetet med en autentisk text. Inlärargruppen som deltar i studien är internationella utbytesstudenter som läser svenska som andraspråk i Sverige på nybörjarnivå.I studien används en kvalitativ metod. Insamlade data består av ett frågeformulär med 18 studenters svar utifrån ett gemensamt arbete med en autentisk text.Studiens viktigaste resultat är att det höjde studenternas motivation att lära sig svenska om de fick läsa en autentisk text. Upplevelsen att både kunna förstå och diskutera en text som inte är skriven specifikt för svenskundervisning för vuxna nybörjare var mycket positiv för de flesta studenterna. Vidare kändes lektionen meningsfull för dem eftersom de bland annat kunde lära sig många nya slangord som berörde livet utanför klassrummet.Utifrån resultatet dras slutsatsen att lärarens ansvar att noggrant välja lektionsmaterial för att på bästa sätt främja studenternas intresse och motivation att lära sig målspråket bör betonas. En variation i språkundervisningen kan bidra till en lyckad sådan.

Studieresultaten i den svenska skolan är ett ständigt aktuellt ämne. Skolverkets statistik visar att

andraspråkselever riskerar att nå lägre studieresultat jämfört med elever med svenska som

förstaspråk. Syftet med föreliggande studie är att utifrån semistrukturerade intervjuer med tre

elever i grundskolans årskurs nio och tre svenska som andraspråkslärare jämföra tankar om

orsaker till elevernas bristfälliga studieresultat i svenska som andraspråk. De båda

informantgruppernas tankar om vad som påverkar elevens prestationer i ämnet skiljer sig åt till

viss del. Eleverna och lärarna ser tillgång till andraspråket och viljan att lära som centralt för

språkutveckling, medan lärarna även ser färdigheter i modersmålet, sociala och individuella

faktorer liksom undervisningens karaktär som viktiga för andraspråkstillägnandet. Eleverna

uppfattar svenska som andraspråk som svårt i relation till andra skolämnen, som nödvändigtvis

inte förutsätter goda färdigheter i det svenska språket och erbjuder andra uttryck för

kunskapstillägnande och redovisning. Vid lärarintervjuerna skildras tankar om den avsaknad av

språkliga inslag i ämnesundervisningen som eleverna beskriver, vilket påverkar språkutvecklingen

negativt. I studien framkommer ett behov av större fokus på språkets betydelse i

ämnesundervisningen och en önskan om en främjande skolmiljö för alla.

I kunskapssamhället av idag finns matematiska och digitaliserade strukturer i stort sett överallt ochinom alla områden och på grund av detta innehåller även de nationella slutproven för sfi olika slagstabeller, diagram och statistiska texter. Huvudsyftet med denna undersökning är att få kunskap omvilka utmaningar sfi-studenten möter i dessa uppgifter samt vilka förkunskaper som krävs för att lösadensamma. Sfi-undervisningen är en kvalificerad språkutbildning och frågan är om den räcker till föratt möta det utvidgade litteracitetsbegreppet.För att finna svaret på denna frågeställning görs en litteraturstudie som sedan kompletteras med enanalys av det matematiska innehållet i de nationella slutproven för kurs C och D. Detta materialjämförs sedan med framtagna styrdokument och kursplaner för sfi-undervisningen.I kursplanen för svenska för invandrare nämns matematiska kunskaper endast i kunskapskraven iform av att studenten ska kunna hämta och förstå information i olika uppgifter av matematiskkaraktär. Kursplaner för sfi och de nationella slutproven förutsätter att procentbegreppet redan ärkänt för studenten vilket är ett problem för studenter utan matematiska förkunskaper.Det är ett problem för lågutbildade invandrare att sfi-utbildningen inte innehåller alla de kunskapersom behövs för att leva och verka i det svenska samhället. För de som är analfabeter finns läs- ochskrivinlärning. För de som saknar matematiska förkunskaper finns ingenting. I Sverige är kunskapenatt kunna läsa och skriva en självklar kunskap. Likaså är det självklart att vi kan viss matematik ochatt vi kan läsa olika matematiska strukturer. Denna kunskap är så självklar att den blir osynlig och viglömmer att vi alla har lärt oss den kunskapen någonstans.

I denna uppsats har tre textdelar i ett digitalt gymnasieläromedel i historia undersökts. Syftet har varit att med teoretisk utgångspunkt i systemisk funktionell lingvistik (SFL) undersöka (1) vilka de språkliga utmaningarna är i de tre textdelarna och (2) vilket diskursivt mönster som framträder i textdelarna. En ideationell analys har därför genomförts och textdelarna har analyserats med avseende på transitivitet och agentivitet. Även deltagarnas lexikala kategorier har undersökts. Därtill har textdelarnas diskursiva mönster studerats. Sammantaget visar resultaten och analyserna av dessa att de språkliga utmaningarna finns på både process- och deltagarnivå och att en gemensam nämnare för flera språkliga strukturer som kan utgöra hinder för förståelse och lärande är att de på olika sätt döljer "vem som gör vad" i det historiska skeendet. Det gäller exempelvis passiva konstruktioner med utelämnad agent, icke-mänskliga deltagare och grupper/generiska. Som en särskild svårighet bland de icke-mänskliga deltagarna framstår de grammatiska metaforerna. Vidare framträder i textdelarna ett diskursivt mönster, där det i huvudsak är västerlänningar, som i egenskap av förstadeltagare i processerna, är de som agerar. Perspektivet i textdelarna framstår som västerländskt, vilket även det kan hindra förståelse och lärande.

Modersmålsundervisning är en viktig förutsättning för att kunna främja flerspråkighet i dagens skola. Forskning visar att modersmålsundervisning kan bidra till att stärka elevers identitets- och språkutveckling och förbättra deras skolresultat. Denna uppsats består av en intervjustudie där syftet är att undersöka andraspråkselevers attityder till modersmålsundervisning. En gruppintervju med sju elever samt tre enskilda intervjuer genomfördes. Resultatet i denna studie visar att eleverna har både positiva och negativa attityder till modersmålsundervisningen. Eleverna har positiva attityder vad gäller undervisningens innehåll och påverkan på deras språkliga utveckling och sociala liv. Detta resultat stärker också vad som framkommit i tidigare forskning. Eleverna har inte lika positiva upplevelser när det gäller organisationen och planeringen av ämnet. De upplever en orättvisa då undervisningen är schemalagd efter ordinarie skoltid.

This paper aims to study how students perceive their own language development is helped by oral interaction, and if their development is perceived as different whether it takes place the classroom or in their spare time. For the study, six students have been interviewed about their interaction habits and how their habits help them to develop their Swedish both in school and at their spare time. How the students experience their learning of second language varies. What they agree on is the importance of conversations regardless of the surrounding environment or subject of matter.  

Uppsatsen bygger på en undersökning där ett eventuellt samband mellan svenskfödda lyssnares är upplevelse av vad som ett begripligt och lyssnarvänligt uttal hos andraspråkstalare, och durationen av de långa ljuden i betonade stavelser hos andraspråkstalare utreds. En lyssnargrupp bestående av 20 personer med svenska som förstaspråk fick lyssna på inspelningar av 6 andraspråkstalare som utifrån en bild och tio stödord skapade en berättelse. Lyssnarna betygsatte sedan talarnas uttal på skala från 1 till 6 utifrån kriterierna begriplighet och lyssnarvänlighet, och vid sidan av betygen gav de även skriftliga kommentarer om var och en av de sex talarna.           För att kunna bedöma och jämföra hur väl talarna lyckades realisera den komplementära längden användes talanalysprogrammet Praat. Undersökningen kan inte påvisa något samband mellan lyssnarnas betyg och talarnas förmåga att realisera den komplementära längden, men detta kan hänga samman med metodologiska problem. Lyssnarnas kommentarer visar emellertid på att flera talare lyssnar efter och värderar flyt högt och även att taltempot har en betydelse för upplevelsen av uttalet. Flyt definieras inte men ställt ofta i kontrast till ett hackigt uttal. Övriga faktorer som nämns i lyssnarnas kommentarer handlar ofta om segmentella och grammatiska faktorer och även om bland annat röststyrka och -kvalitet och om den berättartekniska förmågan.

Sambedömning är en av Skolverkets insatser för att ge en mer likvärdig bedömning mellan

Sveriges skolor och lärare. Jämfört med den svenska grundskolan skiljer sig SFI- utbildningen åt,

dels genom ålder och bakgrund på eleverna, men även i utbildningstid och uppbyggnad.

Utbildningen omfattar fyra kurser, med en tydlig progression och för att eleven ska kunna

påbörja en högre kurs krävs ett genomfört nationellt prov, ett slutprov. Syftet med denna uppsats

är att skapa kunskaper om lärarnas uppfattning beträffande hur sambedömning som arbetsmodell

fungerar på SFI. En kvalitativ forskningsintervju har används och med hjälp av en intervjuguide

har svaren bearbetas och analyserats. Resultatet visar att det är endast det nationella provet som

sambedöms av SFI-lärarna och att samtliga lärare är positiva till arbetsmodellen. Lärarna menar

att genom sambedömningen finns en förutsättning för rättssäkra betyg. Men det visar sig även att

det kan vara avgörande med vilken kollega man sambedömer proven med. Samtliga lärare ser

även att elevernas provresultat vid de nationella proven är betydligt sämre än vad de brukar

prestera. En slutsats som kan dras är att sambedömning är en bra modell för lärarna, men för

eleverna är det svårt att visa sin egentliga språkutveckling vid det nationella provet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolans tidigare år förhåller sig till genomförandet av läroplanens krav på samverkan mellan skola och hem, när det gäller de föräldrar med vilka man ännu inte har ett gemensamt fungerande språk. För att undersöka detta utgår studien ifrån följande frågeställning:

• Hur talar lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolans tidigare år om läroplanens krav på samverkan mellan skola och hem, när det gäller de föräldrar med vilka man ännu inte har ett gemensamt fungerande språk?

Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av socialkonstruktivistiska och poststrukturalistiska teorier med den kritiska diskursanalysen i centrum. Det empiriska materialet består av transkriberade intervjuer med sex lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolans tidigare år. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys.

Resultatet av den kritiska diskursanalysen visar att den diskursiva praktiken kring lärarnas tal om samverkan med nyanlända föräldrar består av en kreativ diskursordning där flera konkurrerande diskurser förekommer samtidigt. Central i denna diskursordning är dock ansvarsdiskursen som går att dela upp i lärarens ansvar och föräldrarnas ansvar. Diskursen kring lärarens ansvar präglas framförallt av att det är problematiskt och utmanande att samverka med nyanlända föräldrar. Diskursen kring föräldrarnas ansvar bär på kritik av föräldrarnas engagemang i och intresse för barnens skolgång. Vanligt är att lärarna i samband med kritiken också erbjuder förklaringar till föräldrarnas agerande. Den sociala praktiken kopplar samman den diskursiva praktiken med textanalysen och där framträder att lärarnas sätt att tala om de nyanlända föräldrarna bidrar till att upprätthålla den institutionella och etniska maktordningen i skolan.

Syftet med denna studie var att analysera samt tolka om och i så fall hur två NO-lärare arbetar med språk- och kunskapsutveckling i årskurs 8 innehållande elever med svenska som andraspråk. Studien har ett sociokulturellt perspektiv på lärandet och metoderna som används för insamlandet av material är intervjuer samt observationer av två undervisande lärare i NO-ämnena kemi och fysik.

Resultatet visade att lärarna många gånger inte anser sig göra några specifika anpassningar för elever med svenska som andraspråk i sin undervisning, trots detta kunna studien visa att de många gånger arbetar språk- och kunskapsutvecklande. De arbetssätt som lärarna använda sig av i undervisningen var interaktion, tillämpande av språk- och ämneskunskaper, till viss del struktur samt begreppsförklaranden.

Syftet med denna uppsats har varit att jämföra två aktuella läromedel i svenska som andraspråk 1 och huruvida de är i enlighet med skolans värdegrund och uppdrag. Studien innefattar hur representationen av kön, etnicitet och religion ser ut i läromedlens texter, samt bilder och illustrationer och hur de stämmer överens med skolans värdegrund och uppdrag. Metoderna som använts är en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. Resultatet visar att det förekommer läromedel tilltänkta gymnasiekursen svenska som andraspråk 1 som i sin helhet inte är i enlighet med skolans värdegrund och uppdrag. Läromedlen framhäver enformiga och därmed stereotypiska framställningar av såväl kvinnor som män, samt en kvantitativ ojämn fördelning vilket inte förmedlar jämställdhet mellan könen. Vidare finnes endast karaktärer med asiatiskt, afrikanskt och europeiskt ursprung i läromedlens texter vilket kan uppfattas kränkande och diskriminerande. Läromedlen berör heller inte religion i någon större omfattning vilket i sig är i enlighet med skolans läroplan som säger att skolan ska vara icke-konfessionell. Då religion nämns är det endast få av de största religionerna i Sverige och världen som representeras. Kristendomen nämns inte alls, i något av läromedlen vilket även det kan uppfattas kränkande och diskriminerande och något som skolan enligt värdegrunden aktivt skall motverka.

Motivation är en förutsättning för lärande och utveckling. Utan framgångar vad gäller studieresultat hotas elevernas inlärning och deras måluppfyllelse, och sålunda i förlängningen deras möjligheter att välja sin framtid

– till exempel möjligheterna att studera vidare eller att välja ett önskat arbete. Motivation påverkar därmed indirekt elevers livschanser och framtid.

Syftet med studien är att undersöka attityderna bakom motivationen att lära sig svenska hos några elever som studerar svenska som andraspråk på Språkintroduktionsprogrammet med betygsmål åk 9 på en gymnasieskola i en större stad i Sverige. Attityder som undersöktes var inställningen till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen, såväl som elevernas syn på sig själva som målspråkstalare i framtiden. Slutligen studeras också elevernas uppfattning om sin arbetsinsats och ihärdighet att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde. Samtliga 14 elever fyllde skriftligt i en enkät utifrån syftet med studien och med fyra elever fördes därefter fördjupande intervjuer.

Resultatet sammanställdes utifrån studiens fyra frågeställningar. Som slutsats drogs att eleverna hyste till största delen positiva attityder till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen. Eleverna drevs framåt av både en önskad och en fruktad framtida bild av sig själva som målspråkstalare. Avslutningsvis upptäcktes även en diskrepans mellan hur motiverade eleverna upplevde sig vara och den ihärdighet som de faktiskt lade ner på att lära sig svenska och att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde.