du.sePublications
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 52
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Ing-Marie
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Gunnarsson, Kristina
    Uppsala universitet, Department of Occupational and Environmental Medicine .
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Young people’s attitudes to attractive work, during and after upper secondary school2017In: Nordic Journal of Working Life Studies, ISSN 2245-0157, E-ISSN 2245-0157, Vol. 7, no 1, p. 55-68Article in journal (Refereed)
  • 2.
    Andersson, Ing-Marie
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Gunnarsson, Kristina
    Arbets- och miljömedicin Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Young peoples’ entrance to the workplace: Introduction to occupational health and safety2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Negative outcomes of a poor work environment are more frequent among young workers. The aim of the current study was to study former pupils’ conditions concerning occupational health and safety by investigating the workplaces’, safety climate, the degree of implementation of SWEM and the their introduction programs.

    Four branches were included in the study: Industrial, Restaurant, Transport and Handicraft, specialising in wood. Semi-structured dialogues were undertaken with 15 employers at companies in which former pupils were employed. They also answered a questionnaire about SWEM. Former pupils and experienced employees were upon the same occasion asked to fill in a questionnaire about safety climate at the workplace.

    Workplace introduction programs varied and were strongly linked to company size. Most of the former pupils and experienced employees rated the safety climate at their company as high, or good. Employers in three of the branches rated the SWEM implemented at their workplaces to be effective.

    The Industry companies, which had the largest workplaces, gave the most systematic and workplace introduction for new employees. There are no results from this study explaining the fact that young workers have a higher risk for workplace accidents.

  • 3.
    Andersson, Ing-Marie
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Arbetsmiljö vid service- och reparation av skogsbränslemaskiner2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta fram underlag till en arbetsmiljöchecklista för service och reparationsarbete av skogsbränslemaskiner. Däri ingår maskiner för skördning, transport och sönderdelning av sortimenten GROT (grenar och toppar), stubbar respektive klenskog. En avgränsning har gjorts till service och reparationsarbete som görs ute i fält. Tjugotre riktade fallstudier har genomförts i Mellansverige med fokus på service- och reparationsarbete som skett ute i fält. Arbetsmiljöfaktorer har observerats och dokumenterats med foto, samtal har förts med förare och servicemän, och mätningar av buller och damm har genomförts. Vid samtal med förare har efterfrågats hur ofta service och reparationsarbete genomförs, vem som gör det, vilka moment som ingår samt var det vanligtvis utförs. Servicearbete ingår i förarens arbetsuppgifter och förekommer med olika intervall. Vissa arbetsmoment utförs dagligen, såsom byte av huggstål, smörjning av krannipplar och renblåsning av container. Andra sker med längre intervall, såsom byte av oljor och filter. I studien har tillvägagångssätt och arbetsmiljörisker vid omfattande, respektive mindre, service- ochreparationsarbete identifierats. Service- och reparationsarbete är ofta tungt och smutsigt.Arbetsmiljörisker samt goda exempel på lösningar för olika typer av maskiner har sammanställts.Baserat på studiens empiriska resultat, genomförda litteraturstudier och analyser harcheckpunkter som bör ingå i en arbetsmiljöchecklista identifierats. Identifierade checkpunkternahar grupperats utifrån målgrupp och typ av arbetsmoment med syftet att vara praktisktanvändbara. Målgrupperna är maskintillverkare/ägare som modifierar maskiner, respektiveservicemän och förare. Framtagna checkpunkter utgör en grund till en checklista för arbete medservice- och reparationsarbete av skogsbränslemaskiner.

  • 4.
    Andersson, Ing-Marie
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Branschråd inom Focus InnoWents profilområden: Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö, samt IT & Media2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har skrivits på uppdrag av Focus InnoWent och är baserad på samtal med representanter för profilområdena Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö samt IT & Media vid Högskolan Dalarna. Syftena är att kartlägga aktuella branschrådskontakter inom respektive profilområde och att fånga upp respektive profilområdes önskade behov av nya projekt med inriktning mot området Attraktivt Arbete. Andra nätverk och näringslivskontakter har också dokumenterats. Undersökningen har genomfört i form av samtal utgående från en samtalsmall. Följande områden har berörts – branschråd, andra nätverk, alumni och Attraktivt Arbete. Arbetet har sammanfattats i några rekommendationer inom samma områden.

  • 5.
    Andersson, Ing-Marie
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Ökad förståelse bland företagsledare för nyttan av utvecklingsinsatser inom arbetsmiljöområdet2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Föreliggande rapport avser en delstudie inom projektet Attraktiv Konkurrenskraft (AKK) Syftet med detta arbete är att utvärdera fem metoder som kan ”väcka insikt” om nyttan av att starta utvecklingsaktiviteter för att bättre ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet. Baserat på detta ska en metod väljas för fördjupade studier. Drivkrafterna för att skapa bra arbetsmiljöer är många. Den primära kan sägas vara den humanitära drivkraften. Förutom de överväganden som ligger till grund för arbetsmiljölagstiftning och avtal mellan arbetsmarknadens parter finns alltså goda skäl för företagare att prioritera arbetsmiljöarbete. Den fråga som berörs i detta arbete är i vad mån det är möjligt att genom enkla insatser påverka en arbetsmiljöansvarig chefs benägenhet att gå till beslut om att genomföra insatser för att utveckla förutsättningarna för att bättre nyttja de mänskliga resurserna i organisationen. Målet är att chefen bestämmer sig för att påbörja en beslutsprocess om utvecklingsaktiviteter för att ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet vilket ökar förutsättningarna att rekrytera, behålla och engagera kompetent personal. Som resultat av förstudien har fem olika insiktsmetoder utvecklats och anpassats. Dessa metoder har kallats GAP-analys, Fokusgrupper Attraktivt Arbete, Visit, Riskanalys och Scenario. De tio företagen som deltog hade mellan 11 och 39 anställda, och deras verksamheter var inom områdena tillverkning, reparation och underhåll. Resultat från användning av metoderna visar att alla metoderna uppfyller kriterierna att vara enkla att förstå och snabba att genomföra. Fokusgrupper, Visit och Riskanalys ger konkret vägledning för fortsatt utvecklingsarbete. Fokusgrupper ger ett brett underlag för en fortsättning som bygger på dialog, en djupare analys på individnivå samt har psykiska och sociala dimensioner. Därmed sågs Fokusgrupper som den mest intressanta metoden att gå vidare med. Denna studie indikerar att det finns möjlighet att påverka ledare att ta beslut om aktiviteter för att utveckla den mänskliga resursen. Det finns därmed anledning att ytterligare studera ett antal företag där en och samma metod används. Valet har fallit på Fokusgrupper, även om andra metoder skulle vara tänkbara. Abstract This report concerns a sub-study of the project attractive competitiveness (AKK). The aim of the work is to evaluate five methods that are supposed to” raise awereness” about the advantages of initiating activities to better utilize human resources at work. Based on that shall one method be elected for depend studies. The driving forces for creation of good work environments are many. The primary can be said to be the humanitarian driving force. Except for the considerations that are behind the work environment legislations and agreements between social partners is therefore good reasons for entrepreneurs to give priority to work environment work. The focus of this study is to which extent it is possible by a limited input influence the liability of a manager with responsibilities for the work environment to take decisions to start a process aimed at improving the use of the human resources in the company. The goal is that the manager decides to start such a process which also is supposed to recruit, retain and engage competent staff. In the sub-study have five insight methods been developed or adapted. Those methods have been named gap-analysis, focus groups attractive work, visit, risk analysis, and scenario. The ten participating companies employed between eleven and thirty-nine persons. The companies represented different branches as production, repair work and maintenance. The results from the test of the methods shows that they all meet the criteria’s to be simple to understand and quick to carry through. Focus groups attractive work, visit, and risk analysis gives substantial guidance for further development work. Focus groups attractive work gives a broad base for a continuation built on a dialogue, a deeper analyses of individual level as well as mental and social dimensions. Of that reason chosen for deepened studies. This study indicates that there are possibilities to influence managers to decide about activities aimed at better use of human resources. There are therefore reasons to make further studies in a number of companies where the elected method is used.

  • 6.
    Andersson, Ing-Marie
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    PIMEX 2008 for the aluminium industry. Visualised training material and manual.2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    PIMEX in the aluminiumindustry. It is not always self-evident what should be done to minimize the elements that create problems in the work environment. Which initiatives are most effective in improving the air quality? How can we decrease noise and vibration? How should we work in order to decrease the risk of strain injuries? Often is it possible to significantly reduce these risks without bigger investments, simply by making these hazards visible. The PIMEX-method does this clearly by simultaneously filming and monitoring the workplace so that such hazards – air pollutants, for example – can be traced. PIMEX has shown itself to be an effective tool for implementing work environment improvements.

  • 7.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Activities for improved attractiveness in the woodworking industry2007In: 5:th Seminar on Worklife Development, Vesilahti, Finland, 2007Conference paper (Other academic)
  • 8.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Attractive work in progress2008In: 6:th Seminar on Worklife Development, Garpenberg, Sweden, 2008Conference paper (Other academic)
  • 9.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Business Administration and Management.
    ATTRAKTIV TIMMERHUSUTBILDNING2002Report (Other academic)
  • 10.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Attraktivitetens dynamik - studier av förändringar av arbetets attraktivitet2007Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [sv]

    This thesis takes a point of departure in the problems to recruit and retain personnel in woodworking companies. Companies, actors of society and researchers started with the ambition to create work which people, especially young ones, would like to have and where employees want to stay. The research has been carried out within the att…-project in collaboration between Dalarna University and National Institute for Working Life. The primary purpose was to create deeper understanding of characteristics of attractive work. A distinction has been made between on the one hand what makes work attractive, and on the other hand changes of the attractiveness. The empirical problem with recruitment was a starting point, followed by an interaction between theory and empiricism. The relation to practioners can be described as interactive with usefulness in focus. Questionnaires, group discussions and interviews, as well as informal conversations, have been used in five separate studies. The attractiveness of work depends on the individual’s estimation of the totality of work based upon her/his life situation. Characteristic for attractive work is that it is dynamic and comparative. Positive factors of work are related to other employments or to the idea of attractive work. A model of attractive work which represents an overall picture regarding what makes work attractive contains about 80 qualities in 22 dimensions. One finding is that changes in one dimension influences other dimensions. Another finding is that changed estimations of work depends both on changed valuation of the importance of different aspects of work, and on changed conception of the aspects. It is not enough to do a single effort aimed at retaining and recruiting personnel since the attractiveness of work is dynamic and comparisons are made with other employments. Companies must continuously do efforts for more attractive work. Existing attractive qualities that are hidden from applicants can be displayed. Other qualities can be realized and added to. Knowledge about what makes work attractive and about the dynamic of the attractiveness is valuable to create more attractive work.

  • 11.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Business Administration and Management.
    Attraktivt arbete2004Report (Other academic)
  • 12.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Från elev till verksam timmerman - en utvecklingsprocess: Utbildning, yrkeserfarenhet och arbetets attraktivitet2006Book (Other academic)
  • 13.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Fysisk arbetsmiljö vid nätbaserad undervisning: En kartläggning vid Högskolan Dalarna2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en redovisning av ett arbete kring fysisk arbetsmiljö för lärare vid nätbaserad undervisning. Brister avseende den fysiska arbetsmiljön är identifierade fördelat på de tre områdena kontor, föreläsningssal och inspelningsmiljö. Även andra arbetsmiljöfaktorer som identifierats under arbetets gång är noterade. Önskemålet är att läraren i största möjliga mån ska slippa behöva tänka på tekniska förutsättningar. Förslag på lösningar ges för såväl föreläsningssal, inspelningsmiljö och kontorsrum. Utvecklingsmöjligheterna är många och genom att åtgärda bristerna i enlighet med föreslagna åtgärder samt att sprida framgångsfaktorer kan en förbättrad arbetsmiljö för lärare vid nätbaserad undervisning erhållas. Ett behov av en övergripande strategi för hur Högskolan Dalarna ska arbeta för att förbättra arbetsmiljön för lärare som arbetar med nätbaserad undervisning har identifierats, liksom att en samordnande person med ansvar för såväl fysisk, som psykisk och social arbetsmiljö vid nätbaserad undervisning utses.

  • 14.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Moving loghouse production indoors influence the experience of the work attractiveness2005In: Fourth Seminar on Worklife Development, Bjurfors, Sverige, 2005Conference paper (Other academic)
  • 15.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Practical experiences from use of the Attractive Work model2004In: Third Seminar on WorkLife Development, Imatra, Finland, 2004Conference paper (Other academic)
  • 16.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    The attractiveness of the work is affected when production of handcrafted log houses moves indoors2006In: Silva Fennica, ISSN 0037-5330, E-ISSN 2242-4075, Vol. 40, no 3, p. 545-558Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Viewed from a historical perspective, a shift has occurred within the forestry and wood sector towards indoor work. In Sweden, the production of handcrafted log houses has now also begun to move indoors. With a point of departure in development processes within the log house sector involving working indoors, education, work attractiveness, between 2001-2005, the aim of this study was to compare indoor work with outdoor work, based on log house builders' experience of working on handcrafted log houses. Methods used in the interactive development project involving apprentices, experienced log house builders and researchers, were participation with continuous documentation of experiences and opinions; questions; interviews; and measurement of the work environment. The Attractive Work Model has been used in order to analyse perceptions and values. The changes, 15 out of 22 areas, were perceived both negatively and positively. Therefore, it can not be said that working on traditional, handcrafted log houses becomes more attractive if it is moved indoors. The majority wanted to work both outdoors and indoors, while most of the others only wanted to work outdoors. The results indicate that there is scope for developing more attractive work indoors by utilising experiences from log house builders and closely related activities such as the forestry and wood sector. Changes made within one area of work attractiveness affect other areas. Further research is needed both with regard to comparisons between indoor and outdoor work and regarding the interaction between the areas that are identified in the Attractive Work Model.

  • 17.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Vi och vår arbetsplats: - beskrivning och utvärdering av en utbildning, samt dess påverkan på arbetsmiljöarbetet ur ett regionalt samverkans perspektiv2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utbildningen Vi och vår arbetsplats utgör ett exempel på regional samverkan kring arbetsmiljöarbete. Den ansågs intressant att beskriva och utvärdera med tanke på att förutsättningar för samverkan fanns mellan arbetsplatser, mellan regionala arbetsmiljöaktörer (utbildningsanordnare) samt mellan arbetsplatser och regionala arbetsmiljöaktörer. Syftet är att beskriva och utvärdera arbetsmiljöutbildningen Vi och vår arbetsplats. Frågor som avses att besvara är hur deltagare och kursledning ser på utbildningen, samt hur den kan förbättras, likväl som vilket arbetsmiljöarbete samt vilka kontakter inom arbetsmiljöområdet som kommit till stånd till följd av utbildningen. Vi och vår arbetsplats är en tvådagarsutbildning uppdelad på två kurstillfällen à en dag med en mellanliggande arbetsuppgift. Utbildningen vänder sig till olika arbetsplatser inom en region och förutsätter att en arbetsmiljöansvarig och en personalrepresentant deltar från varje arbetsplats. Ambitionen är att deltagarnas önskemål ska styra innehållet varför kursledningen förutsätts ha en bred kompetens inom arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöansvariga och skyddsombud från åtta arbetsplatser inom Borlänge kommun representerande vård, skola och administration deltog i den studerade utbildningen. Utvärderingen gjordes genom deltagande, enkäter, intervjuer och fokusgrupp. Sammantaget var kursdeltagarna mycket positiva till utbildningen. Framförallt uppskattades att både chef och skyddsombud deltog, att lära sig att arbetsmiljöarbetet är en process, utbytet av erfarenheter samt det psykosociala innehållet. De områden som kunde förbättras var främst lokalerna, samt bättre presentationer och dokumentation till varandra av deltagarnas projektarbeten. Även kursledningen såg utifrån sitt perspektiv områden som kunde utvecklas, t ex samordningen inom kursledningen. Samtliga arbetsplatser hade fortsatt med sina projektarbeten efter utbildningen och därtill bedrivit annat arbetsmiljöarbete. Utbildningen bidrog till att väcka och/eller bibehålla ett engagemang för arbetsmiljöarbete bland kursdeltagarna. Kursdeltagarna började snabbt kommunicera med varandra och utbyta erfarenheter. Även medarbetare till kursdeltagarna blev involverade i arbetsmiljöarbetet och exempel fanns på att effekterna spred sig till närliggande avdelningar. Den övergripande slutsatsen är att utbildningskonceptet Vi och vår arbetsplats är framgångsrikt. Starkt bidragande är att både chefer och skyddsombud från samma arbetsplats deltar. Andra slutsatser är att utbildningen bidrar till att väcka och/eller bibehålla ett engagemang för arbetsmiljöarbete bland kursdeltagarna samt att kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan personer på olika arbetsplatser inom arbetsmiljöområdet gynnas av utbildningen. Några förbättringsförslag kan ges för utbildningen Vi och vår arbetsplats sett ur ett regionalt samverkansperspektiv för att stödja arbetsmiljöarbetet. Ett är att i än högre grad applicera innehållet till deltagarnas verksamheter. Ett annat är att inrikta utbildningens innehåll på praktiskt tillämpbar kunskap och den grundläggande arbetsmiljökunskap som då erfodras. Ett tredje är att öka samstämmigheten inom kursledningen avseende mål, pedagogik och roller. Därtill kan kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagarna underlättas genom tidig spridning av kontaktuppgifter (e-post), samt dokumentation av arbetsuppgifterna. Slutligen bör den ursprungliga utbildningsplanen kompletteras med en uppföljning efter 3-6 månader och fortsatta möten stödjas.

  • 18.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Work environment improvements in small woodworking industries2004In: Third Seminar on WorkLife Development, Imatra, Finland, 2004Conference paper (Other academic)
  • 19.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Bullerförekomst vid sönderdelning av skogsbränsle2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att öka kunskapen om bullerexponering för omgivning och förare vid sönderdelning av skogsbränsle till flis. Sammanlagt har sex fallstudier genomförts, tre skotare, två lastbilar och en mobil anläggning. Fallen har valts med syftet att representera olika typer av sönderdelningsekipage och teknik. Studierna har genomförts i Dalarnas, Stockholms och Gävleborgs län. Bullerexponering för omgivning och förare i samband med sönderdelning till flis har undersökts med föreskrivna metoder.

    Det är stora skillnader på bullerexponering för förarna av de olika ekipagen. En skotarförare har daglig bullerexponering under såväl insats- som gränsvärde. Två förare (en skotarförare och en lastbilsförare) överskred insatsvärde, men var under gränsvärdet. Övriga förares bullerexponering överskred gränsvärdet.

    Alla maskiner har bullernivåer över 40/45 dB(A) på 200 meters avstånd, vilket överstiger acceptabla nivåer dagtid för områden med fritidsbebyggelse och fritidsområden. Endast ett av ekipagen (en skotare) hade bullernivåer på 200 meters avstånd i nivå med riktlinjer för områden med bostäder för permanent boende.  Övriga ekipage hade högre värden.

    De slutsatser som kan göras från denna studie är:

    • Merparten av förare vid sönderdelning av skogsbränsle till flis exponeras för dagliga bullernivåer som kräver åtgärder.
    • Bullernivåerna varierar mellan olika typer av ekipage för sönderdelning av skogsbränsle till flis.

    Studerade ekipage har högre värden för buller på 200 meters avstånd till bostäder, arbetslokaler och friluftsområden än vad som rekommenderas.

  • 20.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Industrial Engineering and Management.
    Damm- och mögelförekomst vid hantering av skogsbränsle2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier har indikerat att exponering för trädamm och mögeldamm vid hantering av GROT (grenar och toppar) kan vara en hälsorisk. Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om dammförhållanden inom skogsenergibranschen. Mer specifikt är målet att genom fallstudier studera dammförekomst vid hantering av GROT samt stubbar. Enstaka fallstudier av mögelförekomst i förarmiljön inkluderas.

    Sammanlagt har 19 fallstudier genomförts hos tio olika företag i Dalarna, Västmanland, ödermanland, Uppland, och Närke. Totaldamm har mätts med filterprovtagning inne i hytten och utanför hytten. Mögel har mätts med filterprovtagning inne i hytten.

    Sammanfattningsvis kan konstateras att vid samtliga fall av skotning uppmättes förhöjda dammnivåer utomhus. Högst dammnivåer uppmättes vid sönderdelning av GROT vid olika årstider. Förare som utförde arbete utanför hytten exponerades för högre dammnivåer än de som enbart arbetade inifrån hytten. De enstaka fallstudierna av mögel visade på relativt låga värden av mögelsporer. Arbetsmomentet såsom byte av knivar indikerade ökade mögelhalter.

    Slutsatser från denna studie är:

    • Inga höga damm och mögelhalter har uppmätts i dessa fallstudier. Då väderförhållandena innebar mer nederbörd än i genomsnitt är resultaten inte generaliserbara.
    • Förhöjda dammhalter uppmättes då förare utfört service och underhållsarbete utanför hytten.
    • I studerade fall där dammängden utanför hytten var förhöjd har inga dammhalter mätts upp inne i hytterna, vilket tyder på bra luftfilter.

    Rekommendationer till förare är att:

    • Regelbundet byta hyttens luftfilter och att hålla fönster och dörrar stängda för att förhindra dammexponering inne i hytten.
    • Vid service- och underhållsarbete ska föraren i möjligaste mån undvika att använda tryckluft. Andningsskydd bör användas under de korta moment som tryckluft används.
  • 21.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Drivers’ opinions concerning working conditions in forest fuel production2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Forest fuel production is a sub-branch in forestry that has increased during the last decade, both in Sweden and in other parts of the European Union (EU). Forestry is a risky branch and knowledge about working environment conditions in forest fuel production is limited. The aim of this study is to raise knowledge about drivers’ opinions concerning working conditions in forest fuel production. A questionnaire was answered by 34 drivers. The drivers experience their work as risky. They use personal protective equipment to different degrees in their daily work. Cut damage and slipping are the most common accidents and incidents. Most of the drivers experience the mental and the physical workload as low or moderate. Regarding the findings in this study, two main work environmental issues can be raised: The drivers experience major problems outside the cabin compared to inside, which increases the risk that they stay in the cabin during most of the workday. The new work tasks within forest fuel production may increase the fact that forestry is one of the most risky branches.

  • 22.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Förarens arbetsmiljö2015In: Skogens energi – en källa till hållbar framtid: Sammanfattande rapport från Effektivare Skogsbränslesystem 2011-2015 / [ed] C. H. Palmér & M. Iwarsson Wide, Uppsala: Skogforsk , 2015, p. 82-83Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Sedan 2009 har Tema Arbetsliv vid Högskolan Dalarna arbetat med arbetsmiljöfrågor vid hantering av skogsbränsle. I det tidigare ESS-programmet studerades bland annat kunskapsutbyte mellan entreprenörer, skogsenergibranschens attraktivitet, beställaransvar, mögeldamm och systematiskt arbetsmiljöarbete. Under programperioden 2011–2014 har fördjupade studier genomförts kring buller, damm och mögel, helkroppsvibrationer samt service- och reparationsarbete. Dessutom har förarnas uppfattning om arbetsförhållanden och arbetsmiljörisker följts upp i en enkät.  Resultaten från dessa studier redovisas här.

  • 23.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Bjurström, Rasmus
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Arbetsmiljöfaktorer i skogsenergibranschen: - Fallstudier med fokus på buller, vibrationer och damm2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi (Hedlund m fl, 2010). Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergibranschen avseende arbetsmiljö och ergonomiska möjligheter. Mer specifikt var målet att genom fallstudier studera skördning och skotning av stubbar samt mäta exponering av damm, buller och vibrationer vid olika delprocesser. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processerna skotning av stubbar med skotare, skördning av stubbar med grävmaskin försedd med stubbrytningsaggregat, samt sönderdelning av GROT med skotare och lastbil försedda med sönderdelningsaggregat. Arbetsmiljöanalyserna har fokuserat på buller, vibrationer och damm, därtill har ergonomisk checklista använts för att undersöka de ergonomiska förhållandena. Fallstudierna har genomförts i Dalarna, Närke och Gästrikland, samt i Finland. Den ekvivalenta ljudnivån i maskinerna varierade mellan 68 och 82 dB(A). I två av åtta fall översteg ljudnivån insatsvärdet. De fall ljudnivån kom upp till eller översteg insatsvärdet var vid skördning av stubbar, 80 dB(A) och i kranhytt på lastbil vid sönderdelning av GROT, 82 dB(A). Uppmätta maximala ljudnivåer visar att inget ekipage översteg insatsvärdet för maximal A-vägd ljudtrycksnivå, 115 dB(A). Mätningarna och uppgifter från förare indikerar att ljudnivån vid sönderdelning ökar vid sönderdelning av större dimensioner. I två av fyra fall överskreds insatsvärdet för helkroppsvibrationer. Vid sönderdelning av GROT (ett av två ekipage) och vid stubbskördning (ett av två ekipage) överskreds insatsvärdena i x-led. Vid sönderdelning av GROT har genom mätningar med PIMEX identifierats att det främst var kranrörelser som påverkade vibrationsnivåerna. Därtill kan markförhållanden i form av ytstruktur och bärighet, samt hur hårt stubbarna sitter i marken (integrering) påverka vibrationsnivåerna. Vid skördning av stubbar visade mätningar med PIMEX att exponeringstoppar förekom vid skakning av stubbar, vridning av hytt, när skördningsaggregatet används till att skjuta iväg stubbar utmed marken eller till att jämna till marken och vid förflyttning. Resultaten från denna, såväl som tidigare studier, visar att helkroppsvibrationsnivåerna varierar mellan olika maskiner och olika arbetssituationer. Dammnivåerna i hytterna var låga, men höga och korta exponeringstoppar förekom vid servicearbete på sönderdelningsaggregaten. Trots torr väderlek och sönderdelning av brun GROT med mycket synligt damm utomhus var nivåerna inne i hytterna låga. PIMEX visar att de högsta exponeringstopparna förekom i samband med att föraren gick i och ur maskinen, samt vid byte av knivar i sönderdelningsaggregat. Regelbundna byten av luftfilter, noggrann montering av filter samt hur föraren positionerar maskinen i förhållande till vindriktningen är här av betydelse. Förarergonomin är relativt god i ordinära skogsmaskiner, medan den är bristfällig i kranhytt på lastbil. Dock förekom hos skotarna en till tre röda markeringar som innebär uppenbar risk för hälsoproblem, sjukdom eller skada. Kranhytten som ingått i studien har sämre ergonomi och klimatförhållanden (totalt sex röda makeringar). Genom att använda PIMEX har exponeringsnivåer för buller, vibrationer och damm kopplats till aktuella arbetsmoment vilket kan användas som underlag för att minska exponeringen.

  • 24.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Björheden, Rolf
    Skogforsk.
    Skogsbränslehantering: En arbetsmiljöhandledning2012Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Denna handledning behandlar arbetsmiljön vid skördning, transport, och sönderdelning av sortimenten GROT, stubbar och klenskog. Den vänder sig till nuvarande och blivande maskinförare och arbetsledare.

  • 25.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Fällstrand Larsson, Nina
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Stark, Anna
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Studenters, anställdas och företags syn på arbete: En pilotstudie av Turism/Besöksnäring, Material, Energi & Miljö samt IT & Media2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultaten från ett pilotprojekt om studenters, anställdas och företagsrepresentanters syn på arbete. Rapporten dokumenterar insamlad data, redovisar genomförda inledande analyser, samt ger förslag till fortsatt forskning och samverkan. Syftet med studien är ökad kunskap om synen på arbete inom profilområdena Turism/Besöksnäring, Material, Energi & Miljö samt IT & Media. Därtill förväntas diskussioner kring resultatens användbarhet kunna ge underlag för utvecklingsprojekt för ökad attraktivitet.

    Studien har genomförts i form av fallstudier på fem företag inom respektive profilområde i Dalarna. Därtill har en enkätundersökning genomförts bland studenter vid Högskolan Dalarna inom motsvarande utbildningsområden på 21 olika utbildningsprogram. Statistiska beräkningar och begreppsanalyser har genomförts på insamlat material.

    I rapporten redovisas studenters, anställdas och företagsrepresentanters syn på arbete fördelat på de olika profilområdena. Därtill görs jämförelser mellan de olika grupperna.

    Slutsatser från studien är:

    • Studenter ser arbete inom deras utbildningsområde som i hög grad attraktiva.
    • Anställdas syn på vad som är viktigt för att göra ett arbete attraktivt är likartad oavsett profilområde, där relationer och ledarskap är viktigast.
    • Nuvarande arbete anses som attraktivast av anställda inom Turism/Besöksnäring, därefter kommer Energi & Miljö följt av IT & Media och Material.
    • Erfarenhet och kompetens gör arbetskraften attraktiv enligt arbetsgivarrepresentanter, även personliga egenskaper är av betydelse.
    • Studenter ser arbete som viktigare än vad anställda gör.
    • För samtliga profilområden finns skillnader mellan vad studenter förväntar sig att arbetet innehåller och vad anställda upplever att arbetet innebär.
    • Sammantaget tycker studenter att arbete inom respektive utbildningsområde är attraktivare än vad anställda tycker om nuvarande arbete.

    Baserat på erfarenheter från denna pilotstudie ges följande förslag på idéer till fortsatt forskning och samverkan. En studie som i sin omfattning är representativ för de olika profilområdena för att stärka pilotstudiens resultat och indikationer. Utifrån behov göra olika analyser på den empiri som är tillgänglig från denna studie. Ett projekt som följer studenter ut i arbetslivet. Samarbetsprojekt mellan forskare, lärare och företag i syfte att förbättra förutsättningarna för ökad samstämmighet mellan utbildning och arbete. Skapa utbildningstillfällen på temana ledarskap och relationer.

  • 26.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    A (partly) new PIMEX strategy: To use the method for characterisation of exposure as a part of an epidemiological study2009In: 7:th Seminar on Worklife Development, Lappeenranta and Ruokolahti, Finland, 2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The background to this study is the overall aim to learn more about health effects of exposure. At the fertilizer production factory in Herøya Industripark, Porsgrunn, Norway is the occurrence of chronic occupational pulmonary disease (COPD) 9%. Questions have been raised if there is a correlation between decline in lung function and working conditions in fertilizer production. Occupational aerosols are known risk factors for COPD and gas exposure and dust affects the lung function. The study has been performed at seven different work places at Herøya Industripark. Average measurements for a sample of workers show low exposure. Those low exposures are not seen as an explanation to the occurrence of COPD. Instead questions were raised about health effects of exposure peaks. The aim is to develop a method using PIMEX in epidemiological studies. More precisely is the aim to identify peaks of work place exposure and use the data to refine questionnaires in follow up studies on lung function. In focus are work tasks when workers accomplish rounds during 30-90 minutes in the plant to control and maintain the production. Measurements were conducted at 20 rounds during a week in May 2009. Two PIMEX equipments with telemetry equipment for wireless transmission of the monitoring signal were used. One person was recording working operations while another was carrying the laptop and handling the PIMEX program during the monitoring. In this study was for example peak exposure of ammonia identified in connection with filter cleaning. That information can be used as basis to better understand the correlation between exposure and health effects. One way is to combine the information about peak exposure with information about how often the worker perform work tasks causing the peak. That information can then be related to the occurrence of COPD and decline in lung function. The identification of peaks also gives the possibility to identify when health measurements shall be done. For example, doing spirometry measurements directly before and after the peak exposure. Another experience from this study was to walk around during the measurements. The camera person and the laptop person had to walk close together because of short cables between the camera and the laptop. The plant had several floors and the pair went up and down many stairs during the rounds. Some experiences are: - The pair, recording person and laptop person, must synchronies their movements. - The telemetry for the monitoring signal went well. - High battery capacity is needed. - It is difficult to record the worker all the time if he/she walks fast and the work place has many stairs and small passages. - It is good to have some kind of equipment to carry the laptop with when using it walking around.

  • 27.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Attractive Work Process2009In: USE2009: Understanding Small Enterprises – a healthy working life in a healthy business, Elsinor, Danmark, 2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Many companies both in Sweden and other parts of the world are since the beginning of the 21st century faceing a lack of work force (1,2,3). The ability to recruit and retain skilled employees is seen as one of the most important questions for the survival and development of the companies (4,5). Labour shortage is seen as the biggest obstacle for expansion for small enterprises in Sweden (5). There is a need for workplaces to be attractive, but how can the attractiveness be increased? Researchers at Högskolan Dalarna have during almost a decennium conducted research concerning attractive work. Based on a modell of qualities that contributes to make a work attractive (6) has a method aiming for raised attractiveness been developed for SME:s. All employees participate by answering a questionnaire about the importance of different qualities and to what degree they are fulfilled. Further discussions at the workplace on what to preserve and what to develop make the base for an action plan. Important experiences: • Discuss and establish the aim of the method with management and employees. • The company must be prepared to follow up and realize the action plan. • Agree about expectations – they must be realistic and practicable. • Reserve time to start the process and to end up in an action plan. • Avoid negative thinking and put problems away. • Take all the time small steps in the right direction. • Keep employees engaged and avoid the manager or process leader to take the command. • Use the strategy with small work groups; it gives better possibilities for participation and outspokenness. • Follow up studies are necessary to keep up the motivation. The most positive aspects of the method is its promoting perspective and that it engages all the employees. 1.Rauhut, D. (2002). Arbetskraftsbrist och arbetskraftsinvandring: hot eller möjlighet för ekonomisk tillväxt? Östersund, ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier. 2.Funch, M. and C. Ehrnooth. (2008, 08-10-2008). Labour shortage despite financial crisis? Retrieved 2008-12-16, 2008, from www.norden.org/webb/news/news.asp?id=8113&lang=6. 3.Manpower (2008). Talent Shortage Survey 2008 Global Results: 10. 4.Bakker, A. B. and W. B. Schaufeli (2008). Positive organizational behavior: Engaged employees in flourishing organizations. Journal of Organizational Behavior 29: 147-154. 5.Kennemar, J. and L. Jagrén (2008). Småföretagsbarometern. Stockholm, Swedbank Företagarna: 23. 6.Åteg, M., A. Hedlund, et al. (2004). Attraktivt arbete. Från anställdas uttalanden till skapandet av en modell. Stockholm, Arbetslivsinstitutet.

  • 28.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Implementation of Video Monitoring In Aluminium Industry2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim was to evaluate results and experiences from development of new technology, a training program and implementation of strategies for the use of a video exposure monitoring method, PIMEX.

    Starting point of this study is an increased incidence of asthma among workers in the aluminium industry. Exposure peaks of fumes are supposed to play an important role. PIMEX makes it possible to link used work practice, use of control technology, and so forth to peaks. Nine companies participated in the project, which was divided into three parts, development of PIMEX technology, production of training material, and training in use of equipment and related strategies.

    The use of the video exposure monitoring method PIMEX offers prerequisites supporting workers participation in safety activities. The experiences from the project reveal the importance of good timing of primary training, technology development, technical support, and follow up training. In spite of a delay of delivery of the new technology, representatives from the participating companies declared that the experiences showed that PIMEX gave an important contribution for effective control of hazards in the companies. Eight out of nine smelters used the PIMEX method as a part of a strategy for control of workers exposure to fumes in potrooms. Possibilities to conduct effective control measures were identified.

    This article describes experiences from implementation of a, for this branch, new method supporting workers participation for workplace improvements.

  • 29.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Är dagens arbeten attraktiva?2009In: Arbetet i människors liv, Göteborg, 2009Conference paper (Other academic)
  • 30.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Är dagens arbeten attraktiva?: Värderingar hos 1440 anställda2010In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, no 4, p. 31-43Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Utifrån problematiken med att rekrytera kompetent arbetskraft är det intressant att studera vad som gör arbeten attraktiva. Här presenteras de första resultaten av vad anställda från några arbetsplatser tycker om arbete med utgångspunkt i modellen av Attraktivt Arbete. Både vad som är viktigt för att ett arbete ska vara attraktivt och synen på nuvarande arbeten redovisas. Hur viktigt är det att vara förtrogen med sitt arbete? Hur viktiga är arbetskamraterna?

  • 31.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Moström Åberg, Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Pontén, Bengt
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Attractive work2009In: 7:th Seminar on Worklife Development, Lappeenranta and Ruokolahti, Finland, 2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The model of Attractive Work was published 2004 (Åteg, Hedlund m fl. 2004). A questionnaire Questionnaire concerning Attractive Work was developed from the model (Högskolan Dalarna 2008). The questionnaire has been used during some years and at most occasions as a part in the Attractive Work Process. It is mostly researchers at Theme Working Life that have been using it, but also some supporting service companies. Data has been collected by the questionnaire during development work at companies or organizations. The results that will be presented are gathered from 16 different studies. Totally 1440 persons have filled in the questionnaire. They were employed at workplaces in different branches, for example estate management, parish work, museum, and elderly care. The results represent only these groups and are not representative for Swedish work force. The results shows that work is a relatively important aspect in the respondents life (3,8 on a scale 1-5). The main reason for working is to more than half of them “Earning a living and survival” (55,1%), two fifth says “Self-realization and good quality of life” (39,9%), and only a minor part says “material gain and a high standard of living” ( 5,0%). Most of them consider their current job as attractive to a big extent. The most important qualities to make a job attractive concern working conditions related to relations and leadership, as well as work satisfaction related to be sought after, stimulated and have inner acknowledgement. The two most important qualities are “I consider what I do to be important” and “I feel that I do a good job”. These important qualities correspond to a relatively high degree in the respondents’ current job, but there are still opportunities for development. The Attractive Work Process has been developed within interactive research and development projects. The process contains six steps – 1) Inform, plan and motivate, 2) Complete the questionnaire, 3) Analyze results, 4) Report results and prioritize, 5) Action plan, 6) Measure/evaluate. Central and important aspects of the process have been identified based on the experiences of participating researchers and companies. General important aspects are that the process is built on a promoting approach and engagement from all the employees. It is thereby important that the behavior of the process leader supports that approach. To make changes takes time and taking small steps in the right direction keeps the process moving forward. The process must be “living” all the time in order to be continuous. Högskolan Dalarna (2008). Questionnaire concerning Attractive Work. Borlänge: 5. Åteg, M., A. Hedlund, m fl. (2004). Attraktivt arbete. Från anställdas uttalanden till skapandet av en modell. Stockholm, Arbetslivsinstitutet.

  • 32.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rydell, Alexis
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Ind Engineering, Management and Work Science.
    Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi: En redovisning av fallstudier2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Uttaget av skogsbränsle har ökat kraftigt i Sverige under senare år och tillkomsten av nya entreprenörer i denna nisch inom skogsbranschen ökar. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergiområdet avseende arbetsmiljö, ergonomi och arbetens attraktivitet. Detta har gjorts genom litteraturstudier, fallstudier och djupintervjuer. Litteraturstudien visar att kunskapen om risker i skogsenerginischen specifikt är begränsad. Det gäller såväl yrkeshygieniska, ergonomiska, psykosociala risker såväl som olycksfallsrisker. Specifikt har damm av olika typer, vibrationer, buller och exponering för kemikalier uppmärksammats. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processer kopplade till de olika sortimenten GROT(grenar och toppar), stubbar och klenskog innehållanden arbetsmoment för skördning, transport, sönderdelning och kvalitetskontroll. Många av arbetsmiljöproblemen som finns i skogsbranschen, t ex monotona arbetsställningar, vibrationer, stötar/slag, hand/armrörelser, finns också vid uttag av flis. Många arbetar ensamma, saknar rutiner för regelbundna kontakter och rastkoja. Ensamarbete sker delvis också i mörker och med långa avstånd till bebyggelse. Det finns ett antal specifika risker i arbetsmiljön vid hantering av flis, t ex flygande föremål och damm. Stubbrytning och sönderdelning, liksom längre tids lagring av råvaran är nya moment. Denna studie har t ex visat på trånga hytter med avsaknad av vibrationsdämpning, dålig ljudisolering och bristande hyttklimat. Kartläggning av arbetets attraktivitet visar att merparten av de intervjuade i denna studie tycker att arbetet är attraktivt. Det som främst bidrar till detta är friheten att styra sitt arbete under eget ansvar, att vara i skog och natur, få arbeta med maskiner samt upplevelsen av att ha en bra arbetsgivare som arbetar för att både verksamhet och de anställda ska få utvecklas. De fallstudier som genomförts är slumpmässigt utvalda inom ett begränsat geografiskt område. Denna studie ska ses som en översiktlig kartläggning av arbetsmiljöförhållanden inom skogsenerginischen där de framkomna resultaten ger indikationer på områden för fördjupade studier. Utifrån studiens resultat kan följande slutsatser dras: • Det finns brister avseende arbetsmiljön, varav några är generella för skogsbranschen och andra unika för skogsenerginischen. • Speciellt allvarliga risker är olycksfallsrisker; helkroppsvibrationer, stötar och slag; buller; ensamarbete; samt monotont och ensidigt arbete. • Det finns brister i kommunikationen mellan utförare av olika delprocesser. • Genom att införa fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete kan säkerhetskulturen förbättras. • Det finns lokal kunskap om bra tekniska och organisatoriska lösningar, men den är inte spridd. • Merparten av de intervjuade i nischen tycker att arbetet är attraktivt, det som främst bidrar är friheten att styra sitt eget arbete och att vara utomhus, eget ansvar samt nuvarande arbetsgivare. • Hälften av intervjupersonerna, både de med VD-roll och anställda, uttrycker en oro kring att i framtiden kunna rekrytera kompetent personal. Förslag på fortsatt utvecklingsarbete är bland annat att studera arbetsmiljöförhållanden under andra årstider än hösten, fördjupade studier av vibrationer, slag och stötar samt hyttklimat. Det är också angeläget att utveckla ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och hitta former för skogsenerginischens speciella förutsättningar. En vidgad studie kring arbetenas attraktivitet bland presumtiv arbetskraft är ett annat angeläget område.

  • 33.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Åteg, Mattias
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Picking Apples2009In: 7:th Seminar on Worklife Development, Lappeenranta and Ruokolahti, Finland, 2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The Attractive Work model was developed by Theme Working Life (Åteg, Hedlund m fl. 2004). To be able to measure attractiveness a questionnaire was developed from the model (Högskolan Dalarna 2004). The overall aim with the questionnaire is to provide a basis for the development of attractive work and workplaces. A change process with the questionnaire as a base has been developed in research and development projects together with SMEs. When following up the process at one company the thoughts about using the model itself, in the form as a tree, as a basis for development of attractive work and workplaces were born. The argument for using the model directly instead of results from the questionnaire was that in small groups, the employees can easily participate in immediate discussions based on the contents of the model. This results in a higher degree of involvement, quicker feedback and a visual representation that is easy to grasp and communicate. Development of a new method, called Picking Apples, has begun. So far a pilot study has been conducted at one company. The specific aim with the method is to raise the insight about the importance to better take care of the human resources for the organizations sustainability. This creates motivation to develop work for increased attractiveness and increased competitiveness. The Picking Apples method implies discussions around Attractive Work. One or more groups of employees discuss attractivity in different steps supported by a process leader. A whiteboard where the tree Attractive Work is drawn up is used as support to the discussion. The employees talk about what they perceive as attractive in their work, why that makes their work attractive and what can be done to increase the attractiveness. The most important qualities in the work are identified. The results of the discussions are documented with a camera. Afterwards the results of the discussions are presented to the manager. The results from the pilot study showed that the employees were engaged, and the manager appreciated the method and said that it had resulted in a better dialogue between the manager and the employees. Högskolan Dalarna (2004). Frågor om Attraktivt Arbete. Borlänge: 5. Åteg, M., A. Hedlund, m fl. (2004). Attraktivt arbete. Från anställdas uttalanden till skapandet av en modell. Stockholm, Arbetslivsinstitutet.

  • 34.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Gummesson, Karl
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rydell, Alexis
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Safety motivation at work: evaluation of changes from six interventions2016In: Safety Science, ISSN 0925-7535, E-ISSN 1879-1042, Vol. 82, p. 155-163Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Unsafe work environments can be both unhealthy for employees and costly for organizations. Safety motivation is essential to enhancing safety behaviors among employees. The objective is to evaluate whether six different interventions including safety training increase safety motivation. A validated questionnaire was used at two metal companies, two municipal agencies, one paper mill, and one plastic company. Statistical tests were used to compare the results at the factorial and item levels. In three cases, safety motivation changed significantly at the factorial level. There was a significant difference in each intervention at the item level. The outcomes indicate that the degree of participation, the number of occasions, the primary target group, and the decision maker of the intervention affect safety motivation.

  • 35.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Pontén, Bengt
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Införande av systematiskt arbetsmiljöarbete på träföretag: Utvärdering av en metod, dess resultat och påverkan på arbetets attraktivitet2006Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Träföretag i Dalarna förväntade sig att ett förbättrat och systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) leder till attraktivare och bättre arbete, vilket i sin tur leder till förbättrad rekrytering av personal. Fem träföretag valde att delta i ett projekt där SAM infördes med en utvecklad metod kallad TräSAM. Projektet innehöll tre delar – genomförande av SAM, konsultstöd och revision. TräSAM-metoden bestod av ett utbildningsprogram som involverade alla anställda på företaget. Det övergripande syftet var att praktiskt prova och utvärdera TräSAM-metoden, samt att undersöka hur arbetets attraktivitet förändrats. I projektet ingick företag som tillverkade dörrar (25 anställda), hus (22), kökssnickerier (16) och träkomponenter (22) samt ett sågverk (90). Enkäter, deltagande och intervjuer i kombination med litteraturstudier användes för att utvärdera TräSAM. Samtliga anställda på företagen deltog i utvärderingen. Utvärderingen gjordes med avseende på process (metodens styrkor och svagheter), resultat och effekt, med utgångspunkt i företagens och deras personals behov. TräSAM-metoden innehåller till stor del de framgångsfaktorer som tidigare forskning identifierat för fungerande SAM i småföretag. Därtill har metoden motivations- och engagemangsskapande egenskaper. Metodens förtjänster är främst att företagen själva stegvis inför SAM, som ett lagarbete, med stöd av arbetsmiljöintermediärer. TräSAM-metoden har visat sig kunna genomföras på små företag som är beredda att avsätta de resurser som krävs för metodens genomförande. Arbetena blev attraktivare enligt de anställda på alla företag som deltog i TräSAM. Många kvaliteter i ett Attraktivt Arbete ökade signifikant, enligt personalen på fyra av de fem företagen. Såväl arbetsförhållanden, arbetsinnehåll som arbetstillfredsställelse ökade. Ett attraktivt arbete bidrar till att behålla, engagera och attrahera personal. Utvärderingen visar att genomförandet av TräSAM har bidragit till att öka arbetets attraktivitet. Ett företags önskan att erbjuda attraktiva arbeten kan alltså vara motiverande till att införa SAM. En väl genomförd implementering och ett fungerande SAM kan därmed också förbättra rekryteringen av personal.

  • 36.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Pontén, Bengt
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Uppföljning av ”Ny kunskap ger Nya affärer” 20072011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tema Arbetsliv vid Högskolan Dalarna har tillsammans med företag och arbetsplatser utvecklat konkreta metoder och processer för attraktivare arbeten. Vår vilja är att dessa metoder sprids till många små och medelstora företag. Att stödja och utbilda ”stödjande tjänsteföretag”, såsom företagshälsovård, organisationskonsulter, m.fl., så att de kan kommersialisera de utvecklade metoderna ses som en bra strategi. ”Stödjande tjänsteföretag” i Dalarna bjöds in till 3-timmars informationsseminarier och halvdagarskurser för sex olika metoder. Totalt deltog 37 personer i planeringen och/eller i aktiviteterna. En uppföljning gjordes efter ett och ett halvt år genom intervjuer med 25 av dessa avseende det praktiska utförandet av aktiviteterna, metodernas design, den praktiska användningen av metoderna, kommersiell användning av metoderna och framtida samverkan. Följande slutsatser kan dras från uppföljningen av genomförda aktiviteter: • Informationsseminarierna och kursdagarna genomfördes på ett bra sätt. • Kursdagarna hade resulterat i ”nya affärer” för 9 av de 20 intervjuade kursdeltagarna och flera av dem sökte aktivt kunder. Metodernas ansats, möjligheten att engagera och motivera de anställda och de konkreta resultaten uppskattades av kunderna. • Ett mer långsiktigt stöd till de som ska genomföra metoderna kommersiellt kan behövas. • Strukturen och innehållet i metoderna fungerade bra i kommersiell användning. De kunde enkelt kombineras med andra metoder. • Metoderna upplevdes som imponerande, konkreta och användbara, men de behöver utvecklas så att det skapade engagemanget kan behållas på en hög nivå. De behöver också utvärderas i ekonomiska termer och mätbara förbättringar. • Alla intervjuade ville lära sig fler metoder och näringslivsrepresentanterna bistår gärna med kontakter och träffar. Flera av de ”stödjande tjänsteföretagen” och alla näringslivsrepresentanterna ville fortsätta med ytterligare samverkan med Tema Arbetsliv, Högskolan Dalarna.

  • 37.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Pontén, Bengt
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Åteg, Mattias
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Att mäta arbetets attraktivitet för förbättring av arbetsmiljön2004In: 50. Nordisk arbetsmiljökonferens, Reykjavik, Island, 2004Conference paper (Other academic)
  • 38.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Åteg, Mattias
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Attraktivt arbete2004In: Forskningsdag, Högskolan Dalarna, Borlänge, 2004Conference paper (Other academic)
  • 39.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Åteg, Mattias
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Assessing motivation for work environment improvements: internal consistency, reliability and factorial structure2010In: Journal of Safety Research, ISSN 0022-4375, E-ISSN 1879-1247, Vol. 41, no 2, p. 145-151Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Problem. Workers’ motivation to actively take part in improvements to the work environment is assumed to be important for the efficiency of investments for that purpose. That gives rise to the need for a tool to measure this motivation.

    Metho.d A questionnaire to measure motivation for improvements to the work environment has been designed. Internal consistency and test-retest reliability of the domains of the questionnaire has been measured, and the factorial structure has been explored, from the answers of 113 employees. Results The internal consistency is high (0.94), as well as the correlation for the total score (0.84). Three factors are identified accounting for 61.6% of the total variance.

    Discussion. The questionnaire can be a useful tool in improving intervention methods. The expectation is that the tool thereby can be useful, particularly with the aim of improving efficiency of companies’ investments for work environment improvements.

  • 40.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Åteg, Mattias
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    To monitor motivation for work place improvements2009In: 7:th Seminar on Worklife Development, Lappeenranta and Ruokolahti, Finland, 2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This presentation is a short summary of an article sent to Journal of Safety Research (Hedlund, Åteg m fl.). Knowledge about hazards in working life and ways to measure, eliminate and minimize them is growing. However, there are obstacles between this knowledge and actions to reduce workers’ exposure to hazards. A common problem is that the workers not are motivated to use available technology and knowledge. It is assumed that the workers’ motivation to actively take part in improvements to the work environment is important for the efficiency of investments for that purpose. With this as a background has a questionnaire that measure motivation for improvements to the work environment been developed. The objective is to present the internal consistency and test-retest reliability of the questionnaire. A second objective is to explore the factorial structure of the instrument comprising different aspects of motivation for work environment improvements.

  • 41.
    Hedlund, Ann
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Åteg, Mattias
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Sconfienza, Carolina
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    En studie av ungdomars och anställdas syn på arbete i två kommuner i Dalarna2003Book (Other academic)
  • 42.
    Pontén, Bengt
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Antonsson, Ann-Beth
    Bornberger-Dankvardt, Sten
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Stor, Helena
    Bättre arbetsmiljöarbete genom regional samverkan2006Report (Other academic)
  • 43.
    Pontén, Bengt
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Åteg, Mattias
    Nyttan som utgångspunkt för interaktivt arbetsmiljöarbete2004In: 50. Nordisk arbetsmiljökonferens, Reykjavik, 2004Conference paper (Other academic)
  • 44.
    Pontén, Bengt
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Åteg, Mattias
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Nyttan som utgångspunkt för interaktivt arbetsmiljöarbete2004In: Nordiska arbetsmiljömötet (50 : 2004 : Reykjavik), Reykjavik, 2004Conference paper (Other academic)
  • 45.
    Pontén, Bengt
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Supporting Service Companies2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Conscious development of attractive work increases the possibilities to keep, motivate and develop current co-workers and to attract new competent personnel. Supportive Service Companies (SSC) such as Occupational Health Services, organization consultants, etc. can help the companies in their development. Theme Working Life at Högskolan Dalarna has together with companies developed concrete methods and processes for more attractive work. Altogether 34 persons from 13 SSC participated in four seminars and six method courses. A follow-up was made after 1½ year by 25 interviews with the participants. The methods were seen as impressive, concrete and useful. More than half of the participants had used some method with at least one client. The methods worked well in commercial use and could easily be combined with other methods. The “approach” of the methods, the ability to engage and motivate the employees and the concrete results were appreciated by the SSC and the clients.

  • 46.
    Rosén, Gunnar
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    PIMEX. Utveckling och användning i Norge och Internationellt.2009In: Yrkeshygienikern, no 3, p. 10-13Article in journal (Other academic)
  • 47.
    Rosén, Gunnar
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Antonsson, Ann-Beth
    Bornberger-Dankvardt, Sten
    Klusell, Lars
    Pontén, Bengt
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Samverkan: förutsättningar och möjligheter till stärkt arbetsmiljöarbete genom regional samverkan.2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rosén G, Hedlund A, Andersson I, Antonsson A, Bornberger-Dankvardt S, Klusell L, Pontén P. Samverkan. Förutsättningar och möjligheter till stärkt arbetsmiljöarbete genom regional eller lokal samverkan. Inom ramen för Tema SMARTA vid Arbetslivsinstitutet har ett delprojekt utgående från forskningsfrågan ”Hur bör en regional samverkan utformas för att stödja arbetsmiljöarbete i en region?” genomförts. Projektet har varit uppdelat i två etapper där den första delen givit förslag till en modell som beskriver hur en regional samverkan kring arbetsmiljöfrågor kan utvecklas från det att ett initiativ tas till avslut. Syftet med den andra etappen i projektet som redovisas i denna rapport har varit att ge stöd till aktörer, såväl drivande som medverkande, som avser att genom regional samverkan i projekt förbättra arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete. Detta syfte nås genom att skapa underlag för utformning av stödmaterial. Den under första etappen beskrivna modellen för samverkan har använts som utgångspunkt för ett antal intervjuer av möjliga aktörer i en samverkan på en lokal nivå inom kommunen Borlänge och regionalt inom träbranschen i Bergslagen. Intervjuer har också gjorts på motsvarande sätt med centrala aktörer inom träbranschen och med personer som ingått i en referensgrupp. Förutom detta har också arbetsmöten genomförts tillsammans med centrala och regionala aktörer. Analysen av de samlade resultaten har genomförts i form av tre koncensusmöten där författarna deltagit. Den framtagna processmodellen ansågs av de intervjuade aktörerna ge en bra beskrivning av olika stadier i en samverkan. Intervjuerna av potentiella regionala och lokala aktörer visar på ett tydligt behov av och intresse för samverkan inom det aktuella området. Resultaten av dessa intervjuer tillsammans med övriga intervjuer och arbetsmöten visar vidare på vikten av att någon extern resurs kopplas in som drivande genom hela samverkan. De viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik samverkan kan sammanfattas i åtta punkter: Förtroende och tillit; Gemensam värdegrund och tydliga mål; Egen nytta; Tydlighet; Interaktivitet; Tid; Resurser; Eldsjäl. Med utgångspunkt i resultaten bör ett fortsatt arbete inriktas mot att utveckla stödmaterial för intresserade aktörer samt att sprida kunskap genom kurser, seminarier etc.

  • 48.
    Rydell, Alexis
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Change in Managers’ Conceptions of Human Resources in Organisations: Outcomes of an Intervention2014In: International Journal of Business and Management, ISSN 1833-3850, E-ISSN 1833-8119, Vol. 9, no 1, p. 168-179Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Managers’ conceptions of the importance of human resources are essential for creating ‘attractive workplaces’. This paper examines an intervention method aimed at creating insight among managers in small and medium-sized enterprises (SMEs) concerning the potential of human resources. The intervention method is called Focus Group Attractive Work (FGAW) and was conducted at eight enterprises in Sweden. Based on the analysis, it is concluded that the intervention method seems to be thought-provoking and to facilitate changes in managers’ conceptions of the importance of human resources, albeit to different degrees. 

  • 49.
    Åteg, Mattias
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Researching attractive work: Analyzing a model of attractive work using theories on applicant attraction, retention and commitment.2011In: Arbetsliv i omvandling, ISSN 1404-8426, no 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose with this paper is to critically examine a content model of attractive work, based on a theoretical overview of attraction research in the fields of recruitment, of retention, and of employee commitment. Theories used within attraction research are reviewed and summarized with emphasis on what can be learned from each theory, and on factors or aspects that have received empirical support. A content model of attractive work, aiming at providing an overall picture of the dimensions and qualities contributing to attraction is examined against the factors or aspects identified in the theories. The examination focuses on the level of correspondence between the model and the theories, but also on aspects or processes presented in the theories that are not included in the content model, and therefore provide opportunities for improvement of the model. A conclusion is that the content model of attractive work gives an overall picture of dimensions and qualities that contribute to make a work attractive, but, there are still factors relevant for work attraction that the model does not explicitly describe.

  • 50.
    Åteg, Mattias
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Hedlund, Ann
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Andersson, Ing-Marie
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Rosén, Gunnar
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Pontén, Bengt
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
    Nyttan som utgångspunkt för interaktivt förhållningssätt2004In: Interaktiv forskning - utmaningar i praktiken, Stockholm, Sverige, 2004Conference paper (Other academic)
12 1 - 50 of 52
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf