In our research on the social and technical feasibility of a small-scale electrical power system in Tanzania, we have perceived a need for an alternative framework or method for social scientific studies of limited scope. The approach we suggest is also a response to the growing criticism of cultural ignorance with which many energy implementation projects are handled. Theories from Social Anthropology and Sociology form the core of the approach we present. In addition, concepts from Science and Technology studies are used, as well as lessons learned from History of Technology. We suggest that particular attention should be paid to three aspects: identification of social actors, perceptions of change, and long-term feasibility and sustainability. The approach has been developed and concretised through application in our research. To elucidate our suggested approach, we use examples and results from our ongoing research project, in which the 'Three-perspectives-approach' is currently applied. We have combined theories, approaches and knowledge from different disciplines in order to formulate a framework for studies of social aspects of energy projects that is structured, concise and comparable. The approach is developed to target multi-disciplinary researchers with limited training in social scientific research. It may also be used by project implementers, or as a way for social scientists to present their findings in a way that facilitates for non-social scientists to integrate them into practice. We suggest that the Three-perspectives-approach may be applied independently, os as a complement to other tools.
This is a book about solar collectors and the place of these artefacts in a political energy debate that has aroused strong feelings in Sweden during the last twenty-five years. It is a book about the hopes for a less polluted earth, which solar collectors have come to symbolise, and a book about the ways in which problems in utilising solar energy are culturally perceived. One main aims of this study has been to find out more about the conflicting perceptions of solar collectors as 'saviours of the world' and simultaneously as uninteresting or less credible artefacts that 'may come in the future'. Another main purpose of the study has been to describe and explain those cultural processes of modification that are taking place around solar collectors in active attempts to integrate these into established cultural structures.
Det vanliga är att värmesystems tekniska förmåga utvärderas i en verkstad eller ett laboratorium. I ett just avslutat forskningsprojekt har några forskare på Centrum för solenergiforskning (SERC), på uppdrag av Energimyndigheten, istället låtit ett antal användare berätta sin egen historia om hur det gick till när de bestämde sig för ett nytt värmesystem och hur de upplevde tiden runt och närmast efter installationen. Se www.serc.se/publikationer/skriftserien Flexibla värmesystem.
This paper uses examples from a Swedish study to suggest some ways in which cultural variation could be included in studies of thermal comfort. It is shown how only a slight shift of focus and methodological approach could help us discover aspects of human life that add to previous knowledge within comfort research of how human beings perceive and handle warmth and cold. It is concluded that it is not enough for buildings, heating systems and thermal control devices to be energy-efficient in a mere technical sense. If these are to help to decrease, rather than to increase, energy consumption, they have to support those parts of already existing habits and modes of thought that have the potential for low energy use. This is one reason why culture-specific features and emotional cores need to be investigated and deployed into the study and development of thermal comfort.
The expression 'global climate change' no longer designates merely a discourse on possible future risks; today it us used as a shorthand for specific ongoing events that are having a serious impact on the lives of people around the world. In the light of this change and consequent efforts to limit carbon dioxide emissions, contributions from social scientists are increasingly in demand within the study of energy use. My concern here is not whether intervention is a proper role for anthropologists, but rather how we may position ourselves within energy- and climate-related research.
An international conference is a secular ritual which serves to create, recreate and shape global-wide translocal cultural sharings. Social anthropological theories and methods are used to show that, besides being an information flow junction, the international conference is a network crossroad and a way of socialising new members into aninternational research community. It is also capable of creating prestige and honour for the individual researcher,for the arranging research team, university and city. Rituals do not merely reflect the social relations or cosmology of a society, but are events that in themselves do important things through ritual forms and symbolic statements.
This article discusses some of the complexities of human decision-making. It aims, in particular, at relating the nature of decision-making to the illusory dichotomies of change and stability, individual actions and cultural sharing. Serving as an illustration to the discussion of the article is ongoing fieldwork in contexts of buying, selling and constructing pre-fabricated detached houses in the central Sweden, and the very specific question of how decisions to install one kind of heating-system rather than another come about. A common reductionism is to narrow down the understanding of decisions about heating systems and energy consumption to conscious choices made by individual householders. I have asked myself whether, on the contrary, anyone actually makes such decisions at all. Perhaps some of these decisions are merely outcomes of interaction between different individuals with their respective responsibilities and focuses of interest.
Detta är en bok om dagens värld, men framförallt är det en bok om hur antropologer studerar dagens värld - med andra ord, i rätt vid mening en bok om metod, om antaganden, tillvägagångssätt och erfarenheter i fältarbeten.
Knowing how to design a heating system that will work mechanically is quite different from knowling how to design a system that users perceive as responsive to their domestic practices and values. In this chapter, social anthropologist Henning argues that the challenge for designers involved in the development or marketing of green buildings with heating systems that are based on renewable sources of energy is to see things from the perspective of those who are supposed to live in these buildings. The chapter focuses on three culture-specific aspects of Swedish households and single-family houses: perceptions of house and home, of private and public space, and of male and female space. Through these three angles, some clues are given as to how design, performance and location of solar and bio-pellet heating systems could be made to resonate with predominant experiences, habits and ways of thinking among both men and women.
What is the prospect of reaching the Swedish national target of reducing energy for heating by 20 percent to the year 2020? This paper discusses the nature of, and link between, individual decision-making and structural change. Examples are taken from a field study focused on the buying and selling of heating systems and single-family houses.
Syftet med det tvärvetenskapliga projekt som denna forskning har ingått i, har varit att studera hinder och möjligheter för boende i småhus att börja utnyttja energi för uppvärmning på ett sätt som sparar resurser och minskar påverkan på klimatet. Projektet har fokuserat på två beslutssituationer i småhusägares liv. Den situation som presenteras här rör val av värmesystem i samband med köp av prefabricerade småhus. Småhusägares långsiktiga möjligheter att skaffa sig resurssnål och energieffektiv uppvärmning är intimt förknippad med både värmesystemets och byggnadens utformning, men även med andra aktörers uppfattningar om vad som är möjligt. Ett välplacerat hus med hög isolerstandard och utrymme för ackumulatortank ger till exempel stora möjligheter att dessutom skära ner på den inköpta energin med hjälp av solvärme. Ett rimligt stort solvärmesystem kan då uppnå femtio procent solvärmeandel på årsbasis utan att värmen lagras från sommar till vinter. De monteringsfärdiga husens fysiska form är dock noggrant planerad och förberedd långt innan husen byggs. Även små ändringar i hustillverkarnas ordersystem eller tillverkningsprocess kan därför få stora konsekvenser för företagen i termer av tid och pengar. Köpare och säljare bygger till stor del sina värmebeslut på antaganden och gissningar om varandra. Blivande husägare har mängder av beslut att fatta inför och under byggperioden. De tenderar därför att acceptera säljarens förslag på värmesystem. Dessa husförsäljare är anställda som egna konsulter och därmed beroende av att föreslå standardlösningar som har fungerat väl tidigare. Företagsledningarna, å sin sida, försöker uppskatta kommande trender i presumtiva husköpares smak och önskemål. Cirkeln sluts och alternativ till el och värmepump får svårt att ta sig in. De strängare energikraven i den senaste BBR-revideringen (Boverket 2008, 2009) tycks inte förändra denna situation nämnvärt. Både energitekniska beräkningar och intervjuer med småhustillverkare i Dalarna tyder på att de nya byggreglerna framförallt leder till en förbättring av värmepumpars effektivitet. Förbättrad isoleringsstandard och övergång från el till andra energibärare och energislag påverkas således marginellt av de nya direktiven. Studien ger exempel på hur kommunikation ofta fungerar sämre mellan individer från olika kulturella gemenskaper (såsom yrkesgemenskaper) än inom varje sådan gemenskap, och att det kan också vara svårt att nå fram till en lösning som alla är nöjda med när flera perspektiv möts. Vi visar hur det samtidigt ofta är just sådana möten, diskussioner och förhandlingar som pressar fram, eller inspirerar till, mindre eller större modifieringar av människors kunskap och tankesätt, företagens arbetssätt eller bostädernas utformning.
In bio-fuel we trust. Or do we? In this chapter, ethnographic material from Sweden is used to discuss ways sin which trust may influence the choice of bio-fuel for heating purposes. The meaning and substance of trust or distrust, as well as the very conditions for trust, are elaborated on in relation to solar and bio-pellet systems, district heating with bio-fuel, and traditional fireplaces. An important conclusion of this chapter is that the degree to which people perceive others as being like themselves or not tends to be decisive for whether these others are to be trusted, and therefore worth listening to. The context and situation in which a certain heating system is being chosen does not only involve trust in individuals, however, but in companies and the authorities, as well as in the arterfacts themselves. An example is given on how distrust of district heating companies led house owners to reject an offer of district heating despite the comfort and environmental benefit this could have provided. it is shown how this distrust might be resolved by making the rhythm of households and sitrict heating companies more in step with one another. The strong emotional attachment to and deep-felt trust in the traditional fireplace is also analysed, and a question is put forward as to whether these feelings could be transferred to modern bio-pellet stoves. Finally, our great and assured trust in bio-fuel as a main solution to global climate change is shortly commented upon and partly questioned.
One of the global dilemmas of our time is the urgent need to reduce energy demand in some parts of the world and at the same time manage to increase and improve energy services in others. This paper calls attention to the importance of also recognizing local energy dilemmas and pockets of more vulnerable groups in energy efficiency and building renovation projects. Interviews with tenants in a Swedish ‘million-program’ housing area are used to illustrate the arguments in the paper. Results show essential variations in male and female thermal sensation. They also show little compatibility between the tenants’ wishes for a comfortable home and the housing company’s energy saving ambitions. The paper argues that the use of generalized indoor climate agreements needs to be taken less for granted and complemented with qualitative investigations of all main actors in a specific local context. Only then can possible disparities become evident, and alternative, more just, solutions be worked out.
Är vi på väg mot klimatsmartare, resurssnålare och flexiblare uppvärmning av nybyggda småhus? Denna fråga ställer sig fem forskare vid Centrum för solenergiforskning SERC. En socialantropolog, en statsvetare och tre energiteknikforskare beskriver här tillsammans dagsläget, samt pekar på möjligheter och svårigheter med att åstadkomma en förändring i denna riktning. Den senaste revideringen av Boverkets byggregler uppmärksammas särskilt, liksom möjligheten att utnyttja solfångare och ackumulatortank för att reducera mängden inköpt primärenergi samtidigt som man bevarar de boendes valfrihet.
Många nya småhus byggs idag utan pannrum. Det begränsar framförallt kvinnors trygghet och handlingsutrymme. Dessutom hindras hushållen från att minska sin förbrukning av energiresurser. Men vems är felet?
A main purpose of this paper is to propose to policy makers, building professionals, and other non-social scientists a way to make energy interventions more culturally informed and, thereby, more effective. The case study on house purchasers gives an ample illustration of the richer results that can be achieved by paying attention to three aspects of energy efficiency initiatives: the contexts and situations of choice in each particular case, the interaction among relevant social actors, and the culture-specific preconditions for choice. Research on how purchasers of new pre-fabricated houses in Sweden choose their heating system show how such decisions tend to fall between two stools. Furthermore, the organizational structure of housing companies frames house purchasers' decision making. An important result is that energy saving or conversion measures must be promoted at an early stage amongst those who plan and construct buildings (rather than later amongst dwellers and energy end users).
Ett tungt ansvar för klimatförändringarna läggs ofta på de boende. Människor borde "byta livsstil", sägs det. Men förändring sker sällan så abrupt, menar Annette Henning. Istället borde yrkesgrupper som sysslar med bostäder, värmesystem eller inomhusklimat medvetet stödja de vanor som kan leda oss i en energisnål riktning.
Denna skrift färdigställdes i augusti -96. De metoder som redogörs för i rapporten har använts i ett socialantropologiskt translokalt fältarbete som pågått periodvis under loppet av en fyraårsperiod. Dessa metoder, liksom de teorier som tas upp här, är utvalda för att användas i en kommande doktorsavhandling om försöken att integrera solenergiteknik i det svenska samhället (Solenergiteknik diskuteras emellertid inte explicit i denna rapport. För en närmare redogörelse av det pågående avhandlingsarbetet se Socialantropologisk studie av solenergiteknikers införande i Sverige. Projektpresentation oktober 1995, arbetshandling SERC). Jag förespråkar i rapporten en användning av begreppen nätverk och process som metod- och analysredskap. Jag för också fram en kulturteori som utgör en samlad syn på de teoretiska begreppen kultur, struktur och process. Dikotomin mellan individ och samhälle försvagas här kraftigt, både genom mitt sätt att använda kulturbegreppet och genom min användning av begreppet struktur .Denna kulturteori inbegriper såväl idémässiga, sociala som materiella förhållanden och är samtidigt en teori om förändring. Jag framför här också ett förslag till två lämpliga målsättningar för att föra socialantropologiska mikro- och makroperspektiv närmare varandra. Den ena målsättningen innebär att man vid teoretiska mer generaliserande beskrivningar av förhållanden i världen bör sträva mot att uttrycka sig så att dessa beskrivningar också blir applicerbara på specifika fältarbeten. Detta innebär både att de begrepp som används ska vara bra redskap att tänka med för antropologen i fält, och att de makroteoretiska resonemang som förs i allt högre utsträckning bygger på fältarbeten som på varierande sätt inkluderar globala skeenden. Den andra målsättningen gäller fältarbetet och beskrivningen av detta. Här menar jag att också fältarbeten behöver planeras, utföras och presenteras så att sådana fältarbeten tillsammans kan ingå i det makroantropologiska projektet att skapa underlag för makroteorier om förhållanden i världen. Min avsikt är att i mitt eget avhandlingsarbete använda mig av teoretiska begrepp och metodologiska tillvägagångssätt som överensstämmer med dessa två målsättningar.
Reduction of household energy consumption is one of the top issues in contemporary discussions on sustainable consumption. This chapter concerns one way through which consumption of purchased energy for house heating can be reduced; by having a solar thermal system added to one's house. However, the fact that one of the components - the solar collector - usually is situated on the roof or the facade of a building, is a recurrent impediment to such installations. In certain contexts, these attributes may melt into the building, while in others, they may be perceived as problematic. The latter may particularly be the case when the appearance of the building is of major imiportance, as with houses deemed worthy of preservation for coming generations. This chapter draws upon a study carried out in Visby Town, a walled Hanseatic town and a World Heritage site on the island of Gotland, Sweden.
Social anthropological theories and methods have been used to study varying views on the appropriateness of placing solar collectors on istoric buildings. A basic purpose is to contribute to increased knowledge on how the two national interests, preservation of historic buildings and promotion of energy efficiency, could both be met. The research involved a case study with observations and qualitative interviews in Visby, Sweden. Varying ways of balancing change and preservation depend on professional training, on the history and construction of each specific house, and on perceptions of aesthetics and a convenient home. They also depend on a buildings- educational and illustrative power as well as to its function as a dwelling. The discussion links the differing opinions on solar collectors and buildings to vague or overlapping boundaries between private and public space, in terms of geography as well as ownership, responsibility and statutory power.
Hur bör värmesystem utformas för att passa svenska vanor? Människors inställning till solfångare och pelletskaminer speglar faktiskt hur vi förhåller oss till temperatur. Aktuell socialantropologisk forskning kan här bidra med fruktbara perspektiv.
Kulturella externaliseringar som byggnader skapas utifrån tankar och idéer som tycks relevanta för specifika grupper av människor i de situationer och sammahang då byggnaden uppförs. Men därefter fortsätter dessa tankar och idéer i decennier eller århundraden att påverka människor på olika sätt och skapa ramar för deras beslut. Det innebär att människor som ska fatta beslut om sin energianvändning idag är påverkade av beslut som de själva eller andra har fattat tidigare, beslut som lever kvar i trögföränderliga kulturella strukturer som byggnader, organisationer eller gemensamma tankesätt. Det är kring denna problematik om förändringars natur och möjlighet som diskussionerna i detta kapitel rör sig. Fokus ligger på vår materiella miljös potential för både begränsning och förndring.
This article concerns the contested siting of a solar collector field in Torsång, Sweden, a designated area of national heritage. The contest is described as a 'planning drama' and a locally articulated controversy between two national policies and priorities: national heritage versus sustainable development. Two professional groups are at the centre of this drama: antiquarians at the county administrative board, and a group of employees at the municipally owned utility company. The article focuses in particular on the clash of two knowledge systems; how these are expressed, clarified and elaborated on when being confronted with one another in this specific situation. Temporal, horizontal and vertical scales a re used to analyse the material. Contrary to what has previously been assumed to be the case for modern Western societies, the contested landscapes are shown to depend for their realization or destruction, not only on temporal and horizontal dimensions, but also on a vertical dimension including artefacts above and below the surface. The struggle to find a solution that everyone could agree on was not merely a matter of making two conflicting ways of perceiving this land come to terms. It was, in fact, an attempt to force two incommensurable landscapes into the same piece of land.
This article analyses economic thinking as a conceptual construct and discusses the link it provides between local risks of losing credibility and global risks of resource depletion and climate change. Due to the high-ranking value given to economic thinking in many Swedish contexts, economic arguments are perfect ways to win an argument or negotiation, to prevent risks of loosing credibility, or to discredit others. As illlustrated in this article, legitimacy-creating acts of communication tend to precede or follow upon a decision to install a solar heating system. An immediate and massive use of solar energy for heating purposes would mitigate the risks of global warming and depletion of energy resources. Unfortunately however, the conspicuous use of economic arguments accompanying solar heating installations tend to be interpreted by policy-makers as a preference for economic motives rather than a sign of questioned consumption. The illusion that economy is an objective entity rising above all other social issues seems to be confirmed, and political measures based on economic thinking can continue to block adequate steps towards the mitigation of climate changing emissions. The cultural representation of economic sovereignty is continuously reproduced through communication. It is a circle, a vicious circle if you like.
Ett sätt för fjärrvärmebranschen att skapa framförhållning och samtidigt tillmötesgå småhusägarnas önskemål om flexibilitet är att erbjuda dem olika möjligheter att docka fjärrvärmen mot mindre uppvärmningssystem. Detta borde dessutom kunna ge betydande klimat- och energiresursvinster. Framförhållning och stärkt konkurrenskraft gentemot värmepumpsbranschen innebär också att många av de småhus som fortfarande värms med olja skulle välja att övergå till biobränslebaserad fjärrvärme istället för elvärme, som nu ofta är fallet.
Som forskare, politiker och handläggare av energifrågor kan det vara lätt att ställa sig undrande inför en del beslut om värmesystem och energikonsumtion. Det kan också vara lätt att reducera dessa beslut till aktiva, medvetna val fattade av enskilda husköpare. Jag vill i det här kapitlet lyfta fram något av komplexiteten i mänskligt beslutsfattande genom att istället fråga mig om det är någon som fattar de här besluten över huvud taget. Kanske en del av dessa beslut snarare sker mellan vars och ens ansvarsområde och intressefokus? Texten i det här kapitlet baseras på intervjuer och deltagande observation bland husköpare, säljare och ledningsgrupper i framförallt två småhusföretag. Artikeln sätter in beslutsfattandet i sina respektive sammanhang, så som dessa upplevs av respektive aktör, samt länkar samman de respektive beslutsmiljöerna. Syftet är att öka förståelsen för hur beslut fattas angående uppvärmning och värmesystem för nya prefabricerade småhus. Berättelsen börjar hos blivande husägare.
Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur energieffektiva och resurssnåla värmesystem med låg klimatpåverkan fungerar när man placerat dem mitt i människors vardag. Rapporten är en sammanställning av småhusägares egna synunkter och erfarenheter av beslutet, placeringen, installationen, hanteringen och värmekomforten. Projektet "Värmesystemen i vardagen. En samhällsvetenskaplig utvärdering av konverterade småhus" finansierades av Energimyndigheten och genomfördes under perioden juni 2006 - okt 2007. Rapporten utgör tredje delen i en populärvetenskaplig skriftserie på temat "Flexibla värmesystem". Rapporten vänder sig främst till er som utvecklar och säljer värmesystem eller arbetar med att ge råd och stöd till småhusägare i energifrågor.
With this set of three interlinked papers, we wish to push for a more integrated ethnographic approach to decision-making. Each of the three contributions explicitly explores the cultural embedding of interactions and processes leading up to decisions. The introductory paper by Boholm, Henning and Krzyworzeka calls for a critical re-examination of a plethora of phenomena relating to choice and decision-making, occasionally addressed by anthropologists, but more regularly studied by economists, political scientists, psychologists, and organization scholars. The empirical foci of the following two articles by Krzyworzeka and by Sjölander-Lindquist and Sinque are on decision-making among farmers in Poland and among wild life inspectors in Sweden, respectively. As indicated by the subjects of these case studies, we aim particularly to engage in discussions about decision-making with strong societal relevance.
This introductory article calls for a critical re-examination of a plethora of phenomena relating to choice and decision-making, occasionally addressed by anthropologists, but more regularly studied by economists, political scientists, psychologists and organization scholars. By means of a bird's eye research overview, we identify certain weak spots pertaining to a formalistic uni-central view of human rationality, and argue that ethnographic approaches casting light on cultural contexts for thought, reason and action can explain how choices are framed and constituted from horizons of perceptions and expectations. A positive account of socially and culturally embedded decision-making heralds a mode of anthropology with a broad, integrating capacity to address public policy and administration and its interactions with everyday experience and practice.
1960- och 70-talens ”miljonprogram” gav upphov till en snabb tillväxt av nya hyreshus och förortsområden. Idag är de flesta av dessa bostadsområden i stort behov av renovering, och olika insatser görs för att få byggnaderna mer energieffektiva. Ett av de områden som just nu genomgår sådan renovering och energieffektivisering är Tjärna Ängar i Borlänge. Renoveringsarbetet studeras av ett flervetenskapligt forskningsteam vid Högskolan Dalarna, och artikeln utgår från intervjuer och mätningar som genomförts före respektive efter renovering av tre testhus. Resultaten bygger framförallt på intervjuer med representanter för bostadsbolaget och intervjuer med män och kvinnor boende i ett av dessa flerbostadshus. Artikeln diskuterar de boendes negativa upplevelse av termisk komfort, en faktor som inte var så tydlig vid mätningarna, men som blev mycket framträdande i intervjuresultaten. Vi menar att upplevelser av dålig termisk komfort innebär att även renoveringens sociala hållbarhet skulle kunna ses som bristfällig. Utgångspunkten för detta påstående är en definition av social hållbarhet som framförts av Liu, Dijst, Geertman and Cui (2017). Dessa författare har, utifrån en litteraturöversikt av hur begreppet ”social hållbarhet” hittills definierats inom olika discipliner, föreslagit ett begreppsmässigt ramverk för social hållbarhet som består av två kontextualiserade komponenter: välbefinnande och social rättvisa. Bristande termisk komfort bland de boende visade sig i vår studie ha stora kopplingar till både bristande välbefinnande och social rättvisa. Men problematiken har även viktiga kopplingar till möjligheten att spara energi i samband med renovering av miljonprogramområden. Artikeln inleds med några ord om hur den termiska komforten sett ut i byggnaden före respektive efter renoveringen. Därefter påtalas vikten av att se olikheter i upplevelsen av termisk komfort, dels i form av en genusskillnad, dels som en särskild sårbarhet i vissa situationer, liksom olikheter i målsättning och strategier hos bostadsbolag respektive boende. Därefter följer en diskussion om möjligheter och svårigheter i att kombinera energibesparing med välbefinnande och rättvisa. Slutligen dras slutsatsen att varje renovering måste betraktas som unik.
In an ongoing research project, a 'three-step-approach' is used to study rural electrification and the use of a small PV-diesel grid at a community centre in Ihushi, Tanzania. The paper gives some preliminary results from the current research. It also describes the three steps of investigation by which social actors are identified, cultural change studied, and long-term feasibility evaluated. As an answer to the critique of the 'drivers-and-barriers' concepts, we suggest this model as a way of capturing the dynamic and long-term aspects of implementation processes and of adding a more culturally informed stance to actor oriented research.
Two methodological approaches have been used to investigate thermal comfort amongoccupants in a Swedish block of flats; measurements and thermal comfort standards on the onehand, and qualitative interviews on the other. The purpose with this paper is to present, compareand discuss results from these two radically different methods. The results coincide concerningvariations of thermal comfort throughout the day, but are much less in accord in results whereoccupants express, or are presumed to complain of, thermal discomfort. The interviews showthat female occupants tend to suffer more from thermal discomfort than male occupants, a resultwhich is absent in the measurement methodology. The results give support to suggestions thatgender aspects should be taken more into account when determining and controlling thermalcomfort. The differing results also point at the importance of complementing standardizedthermal comfort measurements with surveys or qualitative interviews.
Much effort has in recent years been directed to support sustainable indoor climate control strategies in historic buildings. In this paper we show the necessity to complement the dominant technical approaches with research that take a wider interest in specific contexts, social practicies, and negotiated decisions. The objective of the paper is to illustrate how the interactions between perceptions and experiences of different professional groups are pivotal for the management of the indoor climate. An ethnographic study of decision making in an historic house museum was carried out in 2009 and 2012. Interviews were made with individuals who either took part in management or were affected by the indoor climate. The findings show how discussions among social actors and the way their respective priorities are negotiated are essential features of the management of the indoor climate and have a strong impact on the ability to modify it. It turns out that a hegemonic discourse about preservation as the dominant rationale for indoor climate control in tandem with "acceptable" conditions with respect to preservation have reinforced a state of stability. This explorative study opens up for a re-framing of how a more sustainable management of historic buildings can be achieved.
"Välja värmesystem för villan" är en populärt skriven tvärvetenskaplig skrift. Villahushåll som planerar att förändra sitt värmesystem får konkreta tips och råd som utgår från deras egen situation. De får rådet att tänka långsiktigt och undvika fallgropar som gör värmesystemet svårt att förändra. Skriften är den första delen i en serie om flexibla värmesystem. Den andra delen vänder sig till installatörer.