du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 60
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Ahnberg, Elisabeth
    et al.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Messing, Jan
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik2010Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. Nr 16, nr 3, s. 55-66Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i fyra följeforskningsprocesser, där vi själva medverkat, diskuterar vi följeforskning som företeelse och rollen som följeforskare. Vår artikel ska ses som ett empiriskt exempel i anslutning till den debatt som Göran Brulin, Karin Sjöberg och Lennart Svensson initierade genom artikeln ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”.

  • 2.
    Lahdenperä, Pirjo
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Gustavsson, Hans-Olof
    Mälardalens högskola.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    The Key Role of the School Principal’s Leadership in the Schooling of Newly Arrived Immigrant Pupils in Sweden: Experiences from an Interactive Action Research Project2016Inngår i: Open Journal of Leadership, ISSN 2167-7751, Vol. 5, nr 1, s. 20-30, artikkel-id 2330095Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    When newly immigrated children and young people begin school in Sweden, certain challengesarise. These may result from weak Swedish-language skills and different schooling backgrounds,as well as organizational and pedagogical limitations in the schools. This generates demands onschool leaders to lead and develop the organization and teachers competences to meet these pupils’needs. This situation was behind the initiation of the project “New Immigrants and Learning—Competence Development for Teachers and School Principals.” The project ran in schools infour Swedish municipalities, its aim was to develop leadership, organizational and pedagogicalskills that would facilitate the schooling and integration of newly arrived pupils. This article aimsto describe and discuss a Participant Action Research (PAR) based on a think tank and researchcircles, drawing special attention to the role of the school leaders. It will also examine whether theresearch circles and the project overall served to develop educational and intercultural leadership,organizational conditions, collegial learning, pedagogical methods and competence in terms ofschooling for this pupil group.

  • 3.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Lemar, Signhild
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    With an eye to academia or vocation? A draft to a research plan2008Inngår i: NERA 2008, Köpenhamn, 2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    There is a profound need to increase the quality and status of vocational education and train-ing (VET) and vocational education and training education – Teacher training (VTE-TT). As a consequence of several reforms the requirements of academic achievements in these different education systems are distinctly higher than before. These high ambitions cause problems and the actors in school and teacher education has got new challenges. Furthermore, vocational education teachers are supposed to prepare their pupils both to a pro-fessional career and to future academic studies. Accordingly, Vocational Education Teacher Trainers are supposed to prepare their students both to a career as vocational teachers and for further academic studies. This makes imprints in the field of VET and VTE-TT. The aim of this paper is to present a coming study about how actors in VET and VTE-TT think and act in relation to their changed assignment.

  • 4.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Att bygga ett regionalt musikkluster. En följeforskningsbaserad fallstudie av projektet: BoomTown - En innovativ miljö för näringslivsutveckling inom musikbranschen2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Att vara lärare på gymnasieskolans yrkesförberedande program2008Inngår i: Yrkeslärarutbildning inom SÄL III-projektet / [ed] Johansson, Sigurd, Malmö: Malmö högskola SÄLIII-projektet , 2008, s. 66-91Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Artikeln behandlar yrkeslärarrollen i gymnasieskolan. Utgångspunkten tas i att den svenska gymnasieskolans yrkesförberedande program sedan införandet av den nuvarande läroplanen (Lpf 94) varit en utbildning som inte bara skall förbereda eleverna för en yrkeskarriär, utan även för framtida högskolestudier, parallellt med att de skall socialiseras som demokratiska samhällsmedborgare. I läroplanens (Lpf 94) mening torde det inte vara någon skillnad avseende hur viktiga de tre ”huvuduppgifterna” anses vara. Samtidigt är den starka betoningen på de teoretiska ämnena som präglar de svenska yrkesutbildningarna och inordningen av yrkeslärarutbildningen i akademin relativt unik vid jämförelser med andra länder. Det unika med gymnasieskolans yrkesförberedande program är att de till skillnad mot de studieförberedande utbildningarna omfattar arbetsplatsförlagd utbildning. Detta ställer krav på yrkeslärarna att skapa och upprätthålla kontakter med arbetslivet.

    Artikeln tar sin utgångspunkt i en fallstudie inom SÄLIII-projektet. Resultatet visar att den svenska gymnasieskolans yrkesförberedande program är en komplex och svårorganiserad verksamhet med många aktörer involverade, såväl inom som utanför skolan. Kontakten mellan dessa är i många fall outvecklad, framför allt beroende på att alla är upptagna med sina ”kärnuppgifter”. De olika aktörerna arbetar isolerat från varandra, trots de försök som görs för att skapa samverkansorgan av olika slag. Samverkan tar emellertid tid i anspråk och en utökad samverkan kring APU-verksamheten stjäl tid från yrkeslärarnas kärnverksamhet, d.v.s. att organisera och genomföra undervisningen och motsvarande gäller för arbetslivets representanter. Det är inte bara en fråga om att det saknas ekonomiska resurser, utan även hur rektor, lärare och arbetslivets representanter organiserar verksamheten. Det handlar även om att yrkeslärarna har adekvat utbildning, liksom att betydelsen av att utbilda handledare på arbetsplatserna lyfts fram. En annan utmaning handlar om hur det går att balansera relationen mellan tidigare yrke och den nuvarande lärarrollen. Verksamheten är också tydligt könsuppdelad. En stor andel av ungdomarna tillbringar således sin gymnasietid i enkönade miljöer och kommer följaktligen senare också att arbeta på arbetsplatser där alla, eller nästan alla, arbetskamrater är av samma kön. De status- makt- och ekonomiskillnader inom arbetslivet som präglar samhället idag tenderar därmed att kvarstå under överskådlig tid. 

  • 6.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Att vara ung, långtidssjukskrivenoch arbetslös: En utvärderande studie av projektet Livskompetens2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Coachning i arbetsmarknadspolitiska aktiveringsprojekt2011Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 17, nr 1, s. 25-36Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Under senare år har det skett en individualisering av välfärdspolitiken på arbetsrehabiliteringens område. Aktiveringsprojekt och coachning som riktar sig till långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna utgör konkreta exempel. Kunskaperna om vilken roll dessa aktiviteter fyller verkar dock vara begränsade. I den här artikeln fokuseras, med utgångspunkt i erfarenheter från två aktiveringsprojekt, coachningens roll som metod för arbetsrehabilitering.

  • 8.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Degree projects improving co-operation between the teacher education program and schools: - Swedish experiences2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In 1977, when teacher education inSwedenwas incorporated into the university system, the main reason was to transform it into an academic tradition. Now, nearly 30 years later, there is still tension between the academic and the vocational tradition; they show up as different and separated elements in a program that is meant to prepare students for a career as a teacher and for a possible future career as a researcher in this field. This tension gives rise to a risk of allowing parallel “tracks” to develop and of isolating the degree thesis work from other courses. On the teacher-training program in which we are involved, close co-operation with partner-schools, where the practical part of the program takes place, has been established. Here, the students´ degree theses are an important factor in making this co-operation work on a concrete level. Accordingly, the purpose of the degree thesis is both to reflect problems in schools and contribute to better teaching in the individual school, but also to offer relevant educational subject matter to the students, which may be adapted as an element in the university’s research environments.

    From these points of view, the degree thesis is an important part of teacher education and rather more than just a single course. The degree thesis should be an element that gives the students an opportunity to show that they have reached central goals in the teacher education program. It should also be an integral part in the development of critical and scholarly thinking, deepening pedagogical and didactic knowledge and giving the students an opportunity to apply research methods.

    We will here use two minor case studies: one that compares teacher education programs in five Swedish universities and one minor study at one of those universities, in order to elaborate on the questions:

    What purpose has a degree thesis and what role does it play in teacher education?

    What criteria are relevant to assessing a degree thesis and what qualities do the degree theses have?

    Is it possible to assess a degree thesis fairly and what happens to students who do not pass?

    How could the degree thesis be used to improve the contact between the teacher education program and its partner schools in order to contribute to the development of the individual school?

  • 9.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Do school leaders govern by the school culture or are they governed by it?2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Headmasters are supposed to govern his/her schools towards the curriculum goals. Teachers are involved in different kind of activities, however, not always necessarily in accordance with the official goals. To govern schools may be seen as a continuous attempt to master this situation. A part of the fight is built on what kind of values, norms and ideas that dominates. Accordingly, meetings also contain important aspects of an organisation’s culture and shows, for example, to what degree the actors share the same patterns of explanation that creates and recreates meaning. The organisation culture may be seen as the “putty” that ties the organisation together. In practice the organisation culture has been supposed to be possible to manipulate in a quite instrumental way and hence to influence the activities that take place at school. The problem to govern in that way seems to be that organisation culture is more of a holistic phenomenon than instrumental. From this point of view we will discuss some aspects of the following question:

    - Is it possible for headmasters to use organisation culture to govern schools, or is it the frame within they must restrict their actions?

     

  • 10.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Ett regionalt näringslivspolitiskt initiativ för att etablera ett populärmusikkluster2013Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 3, s. 53-70Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln, som bygger på data insamlade under följeforskning av projektet BoomTown, syftar till att beskriva och problematisera möjligheten att projekt kan fungera som en klustermotor för att skapa ett regionalt populärmusikkluster. Flera på varandra följande ”BoomTown-projekt” har med stöd av medel från nationella, regionala och lokala offentliga organ bedrivits i detta syfte. Resultatet visar att det är en komplex och svårgenomförbar uppgift med många hinder att passera.

  • 11.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Gender school: Om ett partnerskapsarbete med jämställdhets- och diskrimineringsproblematik inom arbetslivet inom arbetslivet2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utvecklingspartnerskapet Gender School har varit uppdelat i två huvuddelar. Den ena har utgjorts av en kartläggning och analys av s.k. Brytprojekt. Syftet var att ta tillvara erfarenheter, till exempel i fråga om använda metoder och vilka resultat som hade uppnåtts inom dessa projekt, för att sedan på bred front sprida resultaten. Den andra delen av Gender School har utgjorts av sex olika delprojekt som i olika avseenden har rört att utveckla metoder för ökad jämställdhet och minskad diskriminering i arbetslivet. Studien syftar till att beskriva och tolka de processer, resultat och erfarenheter som verksamheten inom partnerskapet Gender School har gett upphov till. Ambitionen är i första hand att resultatet skall vara kunskapsgenererande i betydelsen att erfarenheterna kan bidra till att öka kunskaperna och medvetenheten om de processer som bidrar till att skapa ojämställda och diskriminerande förhållanden i arbetslivet, d.v.s. att resultatet av de olika delprojekten kan blottlägga några av de mekanismer som bidrar till en segregerad arbetsmarknad. En annan ambition är att undersöka hur ett partnerskap arbetar och fungerar, d.v.s. vilka för- respektive nackdelar som är möjliga att utkristallisera från detta partnerskap.

  • 12.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Hackers for Equality (HfE) : Evaluation of a Transnational Co-operation Partnership (TCP)2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    How initial vocational education and training (IVET) teachers in Sweden perceive their prospects of being able to prepare upper secondary school pupils for a future occupation2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Vocational teachers in Swedish upper secondary schools are a heterogeneous category of teachers, connected to different types of trade. These teachers represent a broad set of trade skills varying in content and character. In their teacher role, they continue to wear the clothes, speak the language, share the culture and remain mentally in their former professions. Still, it is central that they keep up this contact to be able to school the pupils into the environment of the trade in question, but also to help them to understand what skills a profession demands. However, the individual teacher also has to distance himself from the negative elements in the culture of the profession: patterns and habits that, for various reasons, have to be broken or changed. This paper draws attention to the ways in which a group of vocational teachers, who were participants in a project that aimed to train unauthorized vocational teachers, expressed their ambitions to prepare the pupils for a future professional career. When collecting information, we used the degree dissertations they produced and discussed in seminars, and informal dialogues. The result shows that it is important that the instruction location resembles a real working site as far as possible. These places are more or less realistic copies of a garage, a restaurant kitchen, a hairdressing salon, and so on, in order to give the pupils a realistic setting for instruction. However, the fact that these simulated workplaces lack the necessary support functions that exist in a company creates problems, problems which make a lot of extra work for the teachers. Vocational teachers also have to instruct the pupil in the experienced practitioner’s professional skills and working situation, but the pupil herself/himself must learn the job by doing it in practice. Some vocational upper secondary programs lack relevant course literature and the businesses give little support. This also makes extra work for the teachers. Moreover, the distance between the vocational programs and the trainee jobs was experienced as being difficult to overcome. One reason seems to be differences between businesses and differing preconditions between small and big companies’ abilities to take care of these pupils. The upper secondary school vocational programs also play a role in cementing existing gender roles, as well as perpetuating class-related patterns on the labour market.

  • 14.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    How initial vocational education and training (IVET) teachers in Sweden perceive their prospects of being able to prepare upper secondary school pupils for a future occupation2008Inngår i: ATEE, Bryssel, 2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Vocational teachers in Swedish upper secondary schools are a heterogeneous category of teachers, connected to different types of trade. These teachers represent a broad set of trade skills varying in content and character. In their teacher role, they continue to wear the clothes, speak the language, share the culture and remain mentally in their former professions. Still, it is central that they keep up this contact to be able to school the pupils into the environment of the trade in question, but also to help them to understand what skills a profession demands. However, the individual teacher also has to distance himself from the negative elements in the culture of the profession: patterns and habits that, for various reasons, have to be broken or changed. This paper draws attention to the ways in which a group of vocational teachers, who were participants in a project that aimed to train unauthorized vocational teachers, expressed their ambitions to prepare the pupils for a future professional career. When collecting information, we used the degree dissertations they produced and discussed in seminars, and informal dialogues. The result shows that it is important that the instruction location resembles a real working site as far as possible. These places are more or less realistic copies of a garage, a restaurant kitchen, a hairdressing salon, and so on, in order to give the pupils a realistic setting for instruction. However, the fact that these simulated workplaces lack the necessary support functions that exist in a company creates problems, problems which make a lot of extra work for the teachers. Vocational teachers also have to instruct the pupil in the experienced practitioner’s professional skills and working situation, but the pupil herself/himself must learn the job by doing it in practice. Some vocational upper secondary programs lack relevant course literature and the businesses give little support. This also makes extra work for the teachers. Moreover, the distance between the vocational programs and the trainee jobs was experienced as being difficult to overcome. One reason seems to be differences between businesses and differing preconditions between small and big companies’ abilities to take care of these pupils. The upper secondary school vocational programs also play a role in cementing existing gender roles, as well as perpetuating class-related patterns on the labour market.

  • 15.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Inspections of Schools and its Influence on Principal's' Leadership: A Swedish Case Study2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper is about how criticism from the Swedish Schools Inspectorate, based on New Public Management, affects principals' leadership. The result builds on experiences from an on-going case study that started 2011 and that will be finished in 2015. Data is continuously collected through surveys, participating in meetings, interviews, informal conversations and documents. Two examples that the principals use to improve the results on the basis of the Schools Inspectorate's reports are presented. The first example consists of a so called research circle where we as researchers together with a principal and a group of teachers try to develop instruments to meet criticism of shortcomings in the principal's leadership; low goal achievement and an unsafe school environment. The second example describes how the municipality initiated a development project where selected schools charted their own development needs and how they thereby are supposed to take action in order to response to criticism of low goal achievement.

  • 16.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Lesson study & Learning study: Metoder för att utveckla yrkeslärares undervisning?2011Inngår i: Nordyrk - Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, Vol. 1, nr 1, s. 1-8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    För att förbättra utbildningens kvalitet och elevernas studieresultat lyfts ofta lärares didaktiska kunskaper fram, liksom betydelsen av att lärare samverkar och reflekterar över hur undervisningen genomförs och bedöms. Vi argumenterar för att yrkeslärare genom att använda pedagogiska metoder som lesson study eller learning study kan utveckla sin undervisning, men vi diskuterar även vilka möjligheter och svårigheter som dessa metoder innehåller. Våra slutsatser är att även om dessa arbetssätt är ovanliga i gymnasieskolans yrkesutbildningar innehåller de goda möjligheter för att skapa nya perspektiv på yrkesundervisning till innehåll och form och att den på detta sätt kan utvecklas. En annan slutsats är att dessa metoder öppnar möjligheter för yrkeslärare och pedagogiska forskare att i samverkan utveckla ny praktiknära kunskap om yrkesutbildning.

  • 17.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Lesson study: En metod för att systematiskt utveckla kunskap om yrkesämnenas didaktik och yrkeslärares didaktiska kompetens?2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I en rad forskningsrapporter lyfts lärares ämnesdidaktiska kunskaper fram liksom att lärare samverkar och reflekterar över hur undervisningen genomförs och bedöms som centrala faktorer för att förbättra utbildningens kvalitet och elevernas studieresultat. Från dessa utgångspunkter är syftet att diskutera om yrkeslärare genom att använda lesson study som en pedagogisk metod kan utveckla yrkeslärares undervisning. Vi diskuterar hur detta skulle kunna ske och vilka möjligheter och svårigheter som finns, inte minst mot bakgrund av att ett sådant arbetssätt i stort sett verkar vara oprövat i gymnasieskolans yrkesutbildningar.

  • 18.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Lesson study: En metod för att systematiskt utveckla kunskap om yrkesämnenas didaktik och yrkeslärares didaktiska kompetens?2011Inngår i: NORDYRK – På väg mot en nordisk yrkespedagogik?, Högskolan på Ålands, Mariehamn, 2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I en rad forskningsrapporter lyfts lärares ämnesdidaktiska kunskaper fram liksom att lärare samverkar och reflekterar över hur undervisningen genomförs och bedöms som centrala faktorer för att förbättra utbildningens kvalitet och elevernas studieresultat. Från dessa utgångspunkter är syftet att diskutera om yrkeslärare genom att använda lesson study som en pedagogisk metod kan utveckla yrkeslärares undervisning. Vi diskuterar hur detta skulle kunna ske och vilka möjligheter och svårigheter som finns, inte minst mot bakgrund av att ett sådant arbetssätt i stort sett verkar vara oprövat i gymnasieskolans yrkesutbildningar.

  • 19.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Must teachers be social workers, as well …?  : Reflections on the current teacher role in the Swedish upper secondary school and how it affects teacher training2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish upper secondary school has made a transition from a school for the elite to be a school for everybody. When almost every youth nowadays chooses to continue studying, for some of them this is not what they want to do most of all. However, as there in practice is no choice, there come up problems and many upper secondary school teachers experience a growing frustration. We will here discuss some aspects of the following questions:

    -  How do upper secondary schoolteachers handle their working-conditions in a new situation?

    - What possible consequences do this have on teacher education?

  • 20.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Möjligheternas Hus: Om ett projekt med en vision att skapa ett socialt företag för människor med psykiska funktionsnedsättningar2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till projektet Möjligheternas Hus var att det fanns ett behov av att utveckla rehabiliteringsinsatser för individer med psykiska funktionsnedsättningar som står långt från arbetsmarknaden, men även att de skulle erbjudas tillgång till en meningsfull daglig verksamhet. Rapporten syftar till att beskriva, problematisera och analysera hur projektet Möjligheternas Hus genomförts och vad det resulterade i. Den handlar om hur projektet har förmått fungera som ett verktyg för att skapa ett socialt företag för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Rapporten behandlar även hur deltagarna har påverkats av sin medverkan i projektet, både vad avser deras livssituation i stort och deras möjligheter att bryta ett utanförskap samt hur projektet lyckades med att uppnå de mål som sattes upp. Deltagarna har startat ett socialt företag och de upplever att de kommit att må bättre. Flertalet uppger att de trivs bättre med livet, att de har ett rikare socialt liv, självförtroendet och självkänslan har stärkts och att det sociala företaget ger hopp för framtiden. En fråga som dock fortfarande är obesvarad är om sociala företag är ett framgångsrikt sätt att hjälpa och stödja individer som befinner i ett utanförskap att kunna lämna detta? Den här rapporten har inga svar på detta, med visar samtidigt att det är en fråga som behöver studeras ytterligare.

  • 21.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    När byn förlorade sin skola: - En fallstudie av avvecklingen av Backa skola2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport är avvecklingen av en mindre landsbygdsskola belägen i södra delen av Hedemora kommun i fokus. Frågan om avveckling av skolor är i många fall kopplad till en lands- och glesbygdsproblematik. Det viktigaste motivet är vanligen att när elevunderlaget är för litet blir det även för dyrt att driva skolan vidare. I det lilla samhället spelar skolan en viktig roll då den kan kopplas till hur t.ex. barnfamiljer väljer bostadsort, som i sin tur påverkar köpunderlaget i byns mataffär o.s.v. och får därmed även en symbolisk betydelse. I fallet Backa skola kom diskussionen om denna skulle avvecklas eller inte att bli en långdragen process som, med varierande intensitet, pågick under en följd av år. När det började stå klart för föräldrarna att det lutade åt ett beslut om en avveckling väcktes reaktioner och en delvis konfliktfylld process uppstod mellan föräldrar, politiker och förvaltningstjänstemän. Att konfliktfyllda processer uppstår vid avveckling av skolor inte är ovanligt vittnar bl.a. rapporten Skolan mitt i byn (Glesbygdsverket, 2009) om. Syftet är att studera avvecklingen av Backa skola. Följande frågeställningar formuleras: - Vilka uppfattningar kommer till uttryck om varför skolan avvecklades och hur hanterades avvecklingen enligt kommunpolitiker, förvaltnings-tjänstemän, lärare, elever och föräldrar? - Vilka effekter beskrivs att avvecklingen har gett upphov till och hade avvecklingen kunnat genomföras på andra sätt? Resultatet av den här studien bidrar till ökade kunskaper som kan nyttiggöras i andra liknande situationer. Studien är en kvalitativ fallstudie där datainsamlingen genomfördes under våren och försommaren 2010. Kommunens huvudargument för avvecklingen av Backa skola var att ekonomiska besparingar var nödvändiga. Detta vann föga gehör hos berörda föräldrar. En klar majoritet av föräldrarna (70 %) uppgav att det enligt deras uppfattning inte fanns några goda skäl till att skolan skulle avvecklas. Ett av föräldrarnas argument var att det var en landsbygdsskola och att det fanns ett egenvärde i att behålla sådana skolor. Föräldrarna var genomgående också mycket negativa till den information de hade fått inför avvecklingen. Nästan 80 procent uppgav att de ansåg att den information de fick var mycket dålig (63 %) eller dålig (15 %). Framför allt gällde det på vilket sätt som informationen gavs, att innehållet var bristfälligt, eller att ingen lyssnade på deras synpunkter. Kontakten mellan förvaltningstjänstemän och politiker som möter föräldrarna kan ses som att det kollektivt rationella möter det individuellt rationella, d.v.s. vad som är rationellt för kollektivet behöver inte vara detta för den enskilda individen. I praktiken kom striden att stå mellan en grupp mycket aktiva föräldrar och några av de ledande politikerna i utbildningsnämnden. Avvecklingen av en skola är inte bara en fråga för de elever och föräldrar som berörs, den berör också den personal som måste byta arbetsplats, eller i värsta fall riskerar att bli arbetslös. Personalen kunde inte på samma sätt som föräldrarna agera. De fick istället vänta och se vad som skulle komma att ske med deras framtida arbete. Det går att ha olika uppfattningar om hur det sätt som avvecklingen av Backa skola gick till och vad denna resulterade i för eleverna kan tolkas. De involverade aktörerna verkar emellertid vara eniga om att avvecklingsprocessen hade kunnat genomföras på ett bättre sätt, men många är ändå förvånansvärt nöjda med hur det hela till slut utföll för elevernas del, även om inte allt är frid och fröjd. Många av föräldrarna uppgav att de uppfattade att deras barns skolsituation, trots alla farhå-gor, i många fall har blivit lika bra och i en del fall t.o.m. bättre än tidigare. Av föräldrarna uppger 90 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina nya lärare. Samtalen med eleverna gav de en likartad bild. Trefjärdedelar av föräldrarna svarar att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina kamrater, vilket också i det här fallet överensstämmer väl med den bild som samtalen med eleverna gav. Av föräldrarna uppger 70 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra i sin nya skola. Vad som emellertid uppfattas ha blivit sämre är skolvägen där bara drygt 25 procent av föräldrarna framförde att det inte hade någon betydelse alls att skolvägen hade blivit längre. Det verkar ändå i det stora hela som att de berörda eleverna klarat sitt skolbyte bra. En av de erfarenheter som kan dras avseende vad som är viktigt att ta hänsyn till vid avvecklingen av en skola är att det är betydelsefullt att de berörda informeras och inte minst att praktiska frågor så långt som möjligt kan besvaras för att lugna oroliga föräldrar och elever. Överhuvudtaget att argumenten för avvecklingen är klara och tydliga och att de är möjliga att sakligt försvara samt att det finns långsiktiga planer. Även en kommuns geografiska struktur har betydelse för hur skolan kan organiseras. I en, som i det här fallet, kommun med en dominerande centralort, flera mindre samhällen och ett antal byar kan skolans verksamhetslokaler inte bara förläggas till de större befolkningsanhopningarna. Frågan är emellertid när resurserna inte räcker till, vilka det är som ska bli utan skola på det ställe de bor? Detta var egentligen vad frågan om avvecklingen av Backa skola ytterst handlade om, en politisk prioriteringsfråga. Politiska prioriteringsfrågor kan, i ett samhälle med representativ demokrati, i ett sociologiskt perspektiv förstås från vad som sker i ett enskilt fall genom att detta relateras till ett vidare sammanhang. Därmed kan kunskaperna från ett enskilt fall även användas för att bättre förstå andra liknande fall och ge vägledning om vad som kan tänkas vara fruktbara strategier för politikers och förvaltningstjänstemäns agerande.

  • 22.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Näringslivsutveckling i ett regionalt perspektiv: En följeforskningsstudie av projektet InnoWent, Teknikdalen. Slutrapport2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet Innowent - en regional arena för samverkan och hållbar tillväxt är ett exempel på ett försök att utveckla samverkan mellan företag och offentliga organisationer i syfte att stärka den regionala ekonomiska utvecklingen. Projektet genomfördes av Stiftelsen Teknikdalen och Högskolan Dalarna. Den här rapporten avgränsas till ”Teknikdalsdelen”. I rapporten fokuseras följande frågeställningar: - Hur beskriver de involverade aktörerna att projektet genomförts och vad det resulterade i? - Vilka erfarenheter kan dras från att i projektform arbeta med att utveckla förutsättningar för att tillväxtföretag kan etableras och om detta skapar regional ekonomisk utveckling i sin förlängning, t.ex. i for av om det underlättar att branschkluster kan etableras? Kluster, d.v.s. ansamlingar av företag som samverkar inom en bransch i en region, anses kunna spela en viktig roll och därför beskrivs några grundläggande tankar om detta fenomen. Eftersom utvecklingen av en inkubator spelat en central roll i projektet, och att dess verksamhet kan i förlängningen antas understödja att kluster bildas, beskrivs vilken funktion en inkubator kan ha för att utveckla nya företag. Då coacher spelar en viktig roll i en inkubator beskrivs några olika infallsvinklar på hur denna roll kan spelas. Avslutningsvis behandla några bakomliggande tankar för att skapa vad som benämns som hållbar affärsutveckling (Corporate Social Responsibility (CSR)) och som kan ses som det fundament som delprojektet Hållbar affärsutveckling vilat på. Resultatet av projektet InnoWent (Teknikdalsdelen) kan sammanfattas som att det har bidragit till att utveckla en befintlig inkubator genom att bygga upp en fungerande organisation med ett nätverk av aktörer i form av en utvidgad och bättre organiserad idéjakt. Det inledande steget i inkubatorn har gjorts om till Business Start och antalet antagningstillfällen tredubblats. Projektet har utvecklat en verksamhet runt konceptet hållbar affärsutveckling, bl.a. genom att detta inkluderats i inkubatorn och genom att nya projekt inom detta område håller på att initieras. Det har skett en framgångsrik satsning på att nå ut med information om verksamheten genom att använda sociala medier som Facebook och Twitter, liksom att bygga internationella nätverk. Däremot kvarstår problem att hantera hur företagen, framför allt i det avslutande skedet av inkubatorn, lättare kan få tillgång till riskvilligt kapital. Projektet InnoWent framstår i flera avseenden som framgångsrikt, även om svårigheter inte saknats.

  • 23.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Om ett försök att etablera ett regionalt populärmusikkluster: Följeforskningsrapport av projektet BoomTown - en innovativ miljö för näringslivsutveckling inom musikbranschen2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Upplevelseindustrin växer och får allt större ekonomisk betydelse. I den här rapporten riktas intresset mot projektet BoomTown som är en regional näringslivspolitisk satsning med syfte att skapa ett kluster inom populärmusikbranschen. Det existerar emellertid olika uppfattningar mellan de som hävdar att det är möjligt att med näringslivspolitiska insatser bygga upp ett branschkluster och de som hävdar att ett sådant växer fram organiskt omöjligt att implementera genom planerade insatser. De som menar att det är möjligt att implementera ett branschkluster företräds främst av aktörer som på olika nivåer i politiska och administrativa organ arbetar med näringslivspolitiska insatser. De som hyser tvivel är framför allt forskare inom detta område. De anför att ett kluster i stället är resultatet av historiska händelser och oförutsedda faktorer, där slumpässiga händelser spelar en viktig roll. Syftet är från dessa utgångspunkter att beskriva och diskutera möjligheten att på en näringslivspolitisk grund skapa ett regionalt populärmusikkluster. Rapporten bygger på ett följeforskningsuppdrag, genomfört som en kvalitativ fallstudie.

    Resultatet visar att BoomTown har lagt en grund till något som skulle kunna utvecklas till ett regionalt musikkluster inom populärmusik. Strategin har varit att dels skapa en organisation som här benämns som ”BoomTown-familjen”. Regionala näringslivspolitiska insatser spelar i det här sammanhanget en viktig roll eftersom det i många fall inte finns någon annan än offentliga organ som är villiga att gå in och finansiera långsiktiga utvecklingsprojekt med ett osäkert utfall. Näringslivspolitik är emellertid inte heller en oproblematisk aktivitet och den innehåller per se en rad möjliga komplikationer, till exempel i form av komplexa och delvis motsägelsefulla regelsystem som skapar svårforcerade hinder. Försöken att bygga ett regionalt populärmusikkluster har nu pågått under de tre projekt som tillsammans utgör varumärket BoomTown under snart 10 års tid, men trots detta återstår fortfarande flera nödvändiga insatser. Arbetet går dock vidare och det är fortfarande ett oskrivet blad vad slutresultatet kommer att bli.

  • 24.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Pilotprojektet ANDT på schemat : en satsning för ökad kunskap och minskad ANDT-användning i Dalarna (Utvärderingsrapport)2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun startade höstterminen 2013 pilotprojektet ANDT på schemat – En satsning för ökad kunskap och minskad ANDT-användning i Dalarna. Förutom att syftet var att eleverna skulle få möjlighet att förbättra sina kunskaper om temat ANDT skulle undervisningen även bidra till att utveckla elevernas kritiska tänkande och förmåga att reflektera över sina värderingar och attityder. Eleverna skulle också ges möjligheter att utveckla sina förmågor att söka information via internet, kritiskt granska källor, träna att arbeta i projektform samt skriva en projektrapport.

    Syftet med utvärderingen är att beskriva och tolka på vilka sätt ett nyutvecklat kursmaterial för att undervisa om ANDT-frågor uppfattas fungera i praktiken. Följande frågeställningar formuleras med utgångspunkt i detta: Hur uppfattar de medverkande lärarna och eleverna att pilotprojektet ANDT på schemat fungerade avseende att:

     

    1. utveckla elevernas kunskaper om ANDT-frågor

    2.  påverka elevernas motivation och intresse för ökad kunskap inom ANDT-området

    3. påverka elevernas värderingar och attityder inom ANDT-området

    4. utveckla elevernas förmågor att söka information på internet och att kritiskt granska källor

    5. utveckla elevernas förmågor att arbeta projektinriktat i grupper samt att skriva en projektrapport

     

    Data har samlats in genom enkätundersökning till de elever som deltog i pilotprojektet, genom intervjuer med lärarna, observationer vid klassrumsbesök och de rapporter som eleverna producerade under projekttiden.

    Resultatet redovisas tematiserat och följer de tre faser som undervisningen i ANDT på schemat byggdes upp runt, d.v.s. startblock, resa och målgång. Erfarenheterna från projektet visar bl.a. att en majoritet av eleverna svarade att de fick tillräcklig information både om ämnesinnehåll och att de förstod hur arbetet skulle genomföras. Alla elever var dock inte med ”på tåget”. Det var cirka 15 procent av eleverna som ansåg att de inte hade fått en bra introduktion till temat, men framför allt var det drygt 20 procent av flickorna och nästan 30 procent av pojkarna som uppgav att de inte fått tydliga instruktioner till hur arbetet skulle genomföras. Under arbetets gång var det sedan cirka 15 procent av eleverna som uppgav att arbetet i deras grupp inte fungerade och drygt 15 procent av flickorna och drygt 20 procent av pojkarna som svarade att alla i deras grupp inte medverkade i arbetet. En relativt liten andel (knappt 10 %) ansåg att de inte fick det stöd och hjälp i arbetet som de behövde. Det var även relativt många som tyckte att det inte var lika givande att arbeta projektinriktat i grupper som det är med ”vanlig” undervisning, 17 procent av flickorna och 24 procent av pojkarna. Dessa elever tycker inte heller att det var vare sig ett roligt, intressant eller meningsfullt sätt att arbeta på. En överväldigande majoritet av eleverna upplever ändå att deras kunskaper om ANDT-frågor hade förbättrats. I det avseendet framstår det sätt som att undervisningen genomförts på som att det har fungerat väl, liksom att eleverna har utvecklat sin förmåga att söka information och värdera källor på internet. Många av eleverna säger också att de utvecklat sin förmåga att skriva en projektrapport. Däremot förefaller det vanskligt att veta något mer bestämt om hur elevernas attityder och värderingar påverkats. En positiv tolkning kan dock vara att många elever fått upp ögonen för det riskfyllda med att nyttja alkohol, narkotika, dopning och tobak och därför också i en del avseenden omprövat sina tidigare ståndpunkter.

    Resultatet av projektet visar att det verkar finnas en potential för utveckling av startblocket, framför allt genom att lägga mer tid på introduktionen av ämnesinnehållet och att ge mer utrymme åt att beskriva hur arbetet är tänkt att genomföras. Det verkar också finnas en förbättringspotential genom att erbjuda eleverna hjälp och stöd under hela processen och att lärarna är uppmärksamma på hur samarbetet i grupperna fungerar. Det framstår som att lärarens roll som ledare för arbetsprocessen än mer behöver sättas i centrum.

    Resultatet kan sammanfattas som att en överväldigande majoritet av eleverna upplever att deras kunskaper om ANDT-frågor förbättrats. I det avseendet framstår det sätt som att undervisningen genomförts på som att det har fungerat väl. När det däremot gäller elevernas intresse för att arbeta med ämnesövergripande projektarbete i gruppform är bilden mera splittrad. Det är visserligen en klar majoritet av eleverna som anger att detta sätt att arbeta både är roligt, intressant och meningsfullt och att de kan rekommendera andra elever att arbeta på detta sätt. Mot detta står att runt 20 procent av eleverna säger att de inte alls uppskattar denna arbetsform. Detta skapar svårigheter om målet är att alla elever ska vara delaktiga i undervisningen. Å andra sidan förefaller det sannolikt att även när andra undervisningsformer används så attraheras inte heller då alla elever. En slutsats i det avseendet är att det, trots att alla elever inte uppskattar detta sätt att arbeta, mycket som talar för att detta sätt att undervisa framstår som värt att utveckla vidare.

  • 25.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Projektet W7 DALARNA: En utvärderande studie av ett regionalt resurscentrum för kvinnors entreprenörskap, jämställdhet och integration. Slutrapport2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är resultatet av ett följeforskningsuppdrag som genomfördes under perioden våren 2006 och fram till och med utgången av år 2008. Uppdraget gick ut på att följa hur projektet W7 Dalarna lyckades i sin strävan att stödja utvecklingen av företag som startas av kvinnor och invandrare och samtidigt stödja samhällets jämställdhets- och integrationsarbete. Rapporten handlar om hur detta arbete förlöpte och vad det resulterade i, liksom ett försök att tolka och ge tänkbara svar till detta.

  • 26.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    School inspections and principals' leadership: A Swedish Case Study2014Inngår i: Leadership in Education, ISSN 1581-8225, Vol. 12, s. 109-125Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article is about how criticism from the Swedish Schools Inspectorate affects principals' leadership. The result builds on experiences from an on-going case study that started in the beginning of 2011 and that will be finished in 2015. We present two examples where the local school management and principals try to improve the activities on the basis of the Schools Inspectorate's report. The first example consists of a so called research circle where we as researchers together with a principal and a group of teachers try to develop instruments to meet criticism of shortcomings in an unsafe school environment and poor study serenity. The second example describes how the municipality initiated a development project (PRIO) where schools chart their own needs of development and how they are supposed to take action in order to respond to criticism from the Schools Inspectorate.

  • 27.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    The Swedish Schools Inspectorate: How do headmasters perceive and handle an inspection?2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Sweden has from 2008 an independent Schools Inspectorate. The inspections are carried out through regular supervision and thematic evaluations. From this point of view, the purpose of this paper is to describe and discuss how inspections of schools are perceived by headmasters at the local level and how they handle the results in the reports. A second objective is to discuss if inspections of schools can be viewed as an effective way in order to achieve a higher degree of goal fulfillment. Headmasters in a local authority were asked about their opinions about this in a case study. The results show that most of them perceive that the reports essentially give a correct picture. They say they are aware of the problems that exists and that they already have been working to take actions. However, inspections of schools build on an ideal image, a picture that is presented in the policy documents. This is far from reality in most schools and a difficult task for headmasters to cope with.

  • 28.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    The Swedish Schools Inspectorate: How do headmasters perceive and handle an inspection?2011Inngår i: ENIRDELM, Reykjavik, Island, 2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Sweden has from 2008 an independent Schools Inspectorate. The inspections are carried out through regular supervision and thematic evaluations. From this point of view, the purpose of this paper is to describe and discuss how inspections of schools are perceived by headmasters at the local level and how they handle the results in the reports. A second objective is to discuss if inspections of schools can be viewed as an effective way in order to achieve a higher degree of goal fulfillment. Headmasters in a local authority were asked about their opinions about this in a case study. The results show that most of them perceive that the reports essentially give a correct picture. They say they are aware of the problems that exists and that they already have been working to take actions. However, inspections of schools build on an ideal image, a picture that is presented in the policy documents. This is far from reality in most schools and a difficult task for headmasters to cope with.

  • 29.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    The Swedish Schools Inspectorate: Principals and their View on Inspections of Schools2012Inngår i: Education and Practice of School Leaders : The Ethical Dimension / [ed] Lárusdóttir. S. H., Ólafur H. Jóhannson, O. H., Hansen, B., Reykjavik: University of Iceland, School of Education , 2012, s. 55-62Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to describe and discuss how principals perceive and handle inspections of schools. In a case study, principals in one municipality were asked about their opinions. The picture of the ideal school, as it is described in official documents, seems to be different from what teachers face in their every-day-work. By comparing the ideal image of how school functions with how this is described in reports from the Schools Inspectorate it becomes possible to get a better understanding of what opportunities and constraints principals have to handle the discovered divergences. 

  • 30.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Tyst kunskap i gymnasial yrkesutbildning sett med yrkeslärarens ögon2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Att tillägna sig yrkeskunskap handlar till stora delar om att lära genom praktiska och situationsbundna aktiviteter. Kunskap i handling har kommit att benämnas tyst kunskap. En kunskapsform som är svår att artikulera, men som framträder i yrkesutövarens handlingar. Artikelns syfte är att från dessa utgångspunkter synliggöra hur yrkeslärare i gymnasieskolan genomför sin undervisning. De analyskategorier som används visar att yrkeslärare undervisar genom att berätta, visa och instruera och att eleverna övar, genomför och reflekterar över sina handlingar under överinseende av läraren. Resultatet visar även att yrkeslärare ”bär med sig” sin tidigare yrkesprofession in i ”klassrummet” och att de från dessa förutsättningar organiserar, planerar och genomför lärandesituationer på sätt som antas möjliggöra att eleverna tillägnar sig ett yrkes tysta kunskaper.

  • 31.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    UngdomsFinsam - ”Det finns alltid en möjlighet att göra någonting!”: En utvärderande studie av ett samverkansprojekt mellan socialförvaltningarna i Gagnef, Leksand och Rättvik och Nedansiljans samordningsförbund.2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten har varit att sammanfatta erfarenheter och att dra slutsatser från den verksamhet som bedrivits i projektet UngdomsFinsam och hur detta har utveck-lats från starten 2008 och fram till och med sommaren 2011. Rapporten har även ett framåtriktat perspektiv genom att så långt möjligt försöka att identifiera problematis-ka situationer och andra typer av systematiska svårigheter på organisatorisk nivå som på olika sätt försvårar ett samarbete och som på så sätt försämrar möjligheterna att understödja projektdeltagarnas möjligheter att uppnå egen försörjning.

  • 32.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Uppfattningar om en organisationsförändring: En fallstudie av en förändrad ledningsorganisation avseende Barn- och ungdomsförvaltningen i Rättviks kommun2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka effekter av en genomförd förändring av ledningsorganisationen inom Rättviks kommuns Barn- och ungdomsförvaltning. Mot denna bakgrund formuleras följande frågeställningar: - Hur har de önskade effekterna av den genomförda organisationsförändringen fått genomslag med avseende på hur verksamheten styrs och koordineras i praktiken? - Hur uppfattar de involverade aktörerna den nuvarande organisationsformens funktionalitet? - I vad mån har den nya organisationen löst de problem som var orsak till att omorganisationen genomfördes? Studien är en kvalitativ fallstudie. Bolman och Deal (2005) anlägger fyra olika perspektiv på organisationer, nämligen strukturellt, Human Relation (HR), politiskt och symboliskt, d.v.s. ett tvärvetenskapligt angreppssätt, på hur organisationer och deras verksamhet kan beskrivas, tolkas och förstås. Det är också dessa perspektiv som utgör grundstommen i den analys som görs av resultatet av studien. Har då Barn- och ungdomsförvaltningen blivit mera välfungerande och i så fall på vilka sätt? Den nya organisationsstrukturen uppfattas som ändamålsenlig och i huvudsak välfungerande, d.v.s. den skapar många av de förutsättningar som behövs för att det ska vara möjligt att hantera problem, optimera resurser och koordinera verksamheten trots att det i intervjuerna framkommer kritiska synpunkter, samtidigt som enkätsvaren i övervägande grad är positiva. Bilden skulle kunna uppfattas som motsägelsefull, men som vi argumenterar för så behöver det inte vara fallet. De problem som finns beror inte i de flesta fall på brister i den organisatoriska strukturen, utan snarare på andra faktorer, t.ex. att verksamheten har ett komplext innehåll samt på hur aktörerna spelar sina roller. Den huvudsakliga förbättringspotentialen verkar inte finnas i att den organisatoriska strukturen förändras, men ändå kan ändå en del aspekter av den nuvarande organisationsstrukturen diskuteras i fråga om tänkbara alternativa lösningar.

  • 33.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    W7 Dalarna: Ett projekt om entreprenörskap, likabehandling, jämställdhet och integration2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är resultatet av ett följeforskningsuppdrag av projektet W7 Dalarna – entreprenörskap, likabehandling, jämställdhet och integration och syftar till att beskriva och tolka erfarenheter och resultat i relation till uppsatta mål och hur detta arbete förlöpte samt vad det resulterade i. Projektet har bundit samman affärsrådgivare i sju kommuner med uppgift att stödja kvinnor och invandrare och på så sätt har ett redan etablerat nätverk utvecklats och stärkts. Kommuner har generellt begränsade resurser och arbetet med näringslivsutveckling. Små kommuner i glesbygd är ändå kanske extra utsatta i det avseendet och på så sätt framstår nätverkssamverkan som ett värdefullt sätt att arbeta på.  Resultatet visar att det krävs tämligen stora insatser i form av rådgivning för att en företagsetablering verkligen ska komma till stånd. En annan erfarenhet är att en företagarskola kan attrahera nya grupper av potentiella företagare som ges en möjlighet att prova om deras idéer kan ha kommersiell bärighet. Däremot visade det sig att det är svårt att få gehör för jämställdhetsfrågor i små företag, liksom att det för utlandsfödda individer finns många hinder att passera om man inte behärskar det svenska språket tillräckligt väl och känner till hur det svenska samhället fungerar.

  • 34.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    What is going on in the world of schools?: Reflections on the role of the participant observer in school development projects2005Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    International studies that compare school-systems in different countries often try to measure the pupils’ “knowledge-level”. The same thing also happens in national investigations, sometimes with focus on how marks in different subject develop during time. However, what does this tell us about the situation on the local level, in the single school and in the single classroom? Would, for example, participant observation be a better way to understand what happens in the school-system compared to traditional quantitative methods?

     

    This paper takes its departure from a reflection on field experiences in a three-year school development project in a Swedish upper secondary school. Participant observation has; however, to face problems similar to what insiders meet. The insider has an interest to do research in a, more or less, familiar environment. There is an obvious risk to be “prisoner” in your own conceptions. At the same time, this gives a possibility to create a deep understanding of the studied phenomena, an understanding of the study object that may be hard to create for a person who is unfamiliar with the environment. Our reflection is also build up on some theoretical assumptions about how to use participations observations to understand pedagogical processes that take place in schools. From these points of view, we will discuss some aspects of the following question:

    -  What possibilities and limitations do participant observation has in order to describe, interpret and understand complex processes in school development?

     

  • 35.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Ahnberg, Elisabeth
    Dalarnas forskningsråd.
    Messing, Jan
    Dalarnas forskningsråd.
    Driv eget / livskraftigt företagande: En följeforskningsstudie av ett projekt för att stödja nyföretagande, utveckling av etablerade företag och ägarväxlingar : Delrapport september 20102010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Ahnberg, Elisabeth
    Messing, Jan
    Driv eget / livskraftigt företagande: En följeforskningsstudie av ett projekt för att stödja nyföretagande, utveckling av etablerade företag och ägarväxlingar : Delrapport september 20102010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Ahnberg, Elisabeth
    Messing, Jan
    Vad kan följeforskning bidra med?2009Inngår i: Høgskole og Samfunn i Samhandling – HSS 09, Hamar, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Följeforskning uppfattas från en del håll att kunna ge nya möjligheter att bidra till att utveckla både teorier om utvecklingsprojekt, såväl som att bidra till en förbättrad praktik. Samtidigt hörs kritiska röster som framhåller följeforskningens kontrollerande funktion och risker för att det begränsar ett innovativt tänkande. Syftet med detta paper är att redovisa erfarenheter från fyra följeforskningsprojekt som används som exempel för att fokusera följande frågeställningar: Hur kan följeforskare: a) skapa och spela sina roller i relation till de förväntningar som finns? b) ge återkoppling för att öka projektens chanser att kunna nå uppsatta mål? c) bidra till en kunskapsutveckling om förändringsprocesser?

  • 38.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Andersson, Catharina
    Distance teacher education: Experiences from Dalarna University, Sweden2009Inngår i: 34rd Annual ATEE Conference, Palma de Mallorca, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In 2003 the first distance teacher education started at Dalarna University in a small scale compared with today when a large part of the teacher education is distributed as distance education. From this point of view it seems important to ask the question: How can you become a successful distance student? This paper is based on a case study. Data were collected from earlier research reports, study registers and a group interview. The most important parameters appeared to be motivation, situation in life, discipline and experiences from earlier studies and/or work experience and good relations to other students and the university teachers.

  • 39.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Kihlstrand, Anne-Maj
    Katrineholms kommun.
    LEARNING STUDY: ROZVOJ ŠKOLY SKRZE KOLEGIÁLNÍ UČENÍ UČITELŮ: Learning study: school development through collegial learning of teachers2015Inngår i: Studia Paedagogica, ISSN 1803-7437, E-ISSN 2336-4521, Vol. 20, nr 2, s. 59-79Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to describe how the Learning Study method (LS) was implemented in a Swedish upper secondary school, as well as how the principals and the teachers involved perceived this to affect teaching at, and the development of, the school. It is an empirical study that was conducted as an action research project over a period of three years. The project to implement the LS method was based on the assumption that proper training is the result of collegial activity that occurs when teachers learn from each other. The teachers in this study were, in general, positive about using the LS method. It created opportunities to meet and talk about teaching skills, developed better professional relationships between colleagues, and offered a systematic method for planning, implementing and monitoring teaching. However, working together requires that time be set aside to allow for implementation of the LS method. This is crucial, as the LS method is a rather expensive way to make school development work. This places heavy demands on principals to create the necessary conditions for the implementation of the LS method.

  • 40.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Kihlstrand, Anne-Maj
    School leaders as agents of change: a case study on how two head teachers are trying to implement the learning study method in their school2013Inngår i: Educational leaders as change agents: meeting an uncertain future / [ed] Aksu, M., Sabanci, A., & Aksu, T, Ankara: Akdeniz university, Faculty of education , 2013, s. 15-30Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper seeks to describe and discuss the impact of inspections of schools in Sweden. It outlines the political context, based on New Public Management (NPM) theory, according to what role the Schools Inspectorate is supposed to play in order to govern and control. Attention is also devoted, referring an on-going case study, to how inspections influence head teachers and their leadership in their everyday work.

     

    Reports from the Schools inspectorate are public. This forces both politicians and head teachers to take measures. In this case, the head teachers perceived that the inspection reports confirmed what they already knew, but it also gave them an alibi and a tool to push their teachers to take part in everyday school development work. During the first year after the inspection the head teachers mainly strived to adjust formal deficiencies in local steering documents. However, some of the deviations reported from the Schools inspectorate are regarding pedagogical problems that are complicated and difficult to handle. As interventions in many cases will show up much later the results are, for example as increased goal fulfilment, in this case, still an open question. Nevertheless, it seems obvious that the Schools Inspectorate must be seen as a result of the governing philosophy that denotes New Public Management NPM).

  • 41.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Messing, Jan
    Ahnberg, Elisabet
    Reflektioner runt följeforskarrollen i utvecklingsprojekt2009Inngår i: HSS09 – Nordisk FoU-konferens om Högskolor och Samhälle i Samverkan, Luleå, 2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Följeforskare kan stödja utvecklingsprojekt att nå uppsatta mål, men även bygga kunskap kring komplexa förändringsprocesser! Den slutsatsen drar vi utifrån våra erfarenheter från vår medverkan som följeforskare i olika utvecklingsprojekt. Följeforskningen presenteras i relation till de olika utvecklingsprojekten, vilka teorier vi använt, problem vi stött på samt hur arbetsmetoder och förhållningssätt fungerat. De utvecklingsprojekt vi valt är exempel med skilda karaktärer. Dessa benämns som: Bruket, Industrisamverkan, Kvinnors entreprenörskap samt Jämställdhet i arbetslivet.

  • 42.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Nytell, Ulf
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Do inspections of schools influence head teachers’ leadership?2013Inngår i: Educational leaders as change agents: Meeting an uncertain future / [ed] Aksu, M., Sabanci, A., & Aksu, T, Ankara: Akdeniz university, Faculty of education , 2013, s. 99-110Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper seeks to describe and discuss the impact of inspections of schools in Sweden. It outlines the political context, based on New Public Management (NPM) theory, according to what role the Schools Inspectorate is supposed to play in order to govern and control. Attention is also devoted, referring an on-going case study, to how inspections influence head teachers and their leadership in their everyday work.

     

    Reports from the Schools inspectorate are public. This forces both politicians and head teachers to take measures. In this case, the head teachers perceived that the inspection reports confirmed what they already knew, but it also gave them an alibi and a tool to push their teachers to take part in everyday school development work. During the first year after the inspection the head teachers mainly strived to adjust formal deficiencies in local steering documents. However, some of the deviations reported from the Schools inspectorate are regarding pedagogical problems that are complicated and difficult to handle. As interventions in many cases will show up much later the results are, for example as increased goal fulfilment, in this case, still an open question. Nevertheless, it seems obvious that the Schools Inspectorate must be seen as a result of the governing philosophy that denotes New Public Management NPM).

  • 43. Lundgren, Mats
    et al.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Nytell, Ulf
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    How does inspections of schools influence head teachers' leadership?2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper seeks to describe and discuss the impact of inspections of schools in Sweden. It outlines the political context, based on New Public Management, and what role Schools Inspectorate is supposed to play in order to govern and control. Special attention is devoted, referring to an on-going case study, to how inspections influence head teachers and their leadership.

    As the reports from the Schools inspectorate are made public, the politicians will be forced to act. They then try to pressure the head teachers to take measures. The head teachers perceived, however, from their point of view, that the report gave them a confirmation of what they already knew, but also as a tool to push on the development of their school. During the first year after the inspection, the head teachers mainly strived to adjusting deficiencies in formal documents and later on started various types of development works. The result of this, for example in terms of increased goal fulfilment, is still an open question, despite there are research that in most cases show small improvement in this aspect.

  • 44.
    Lundgren, Mats
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Nytell, Ulf
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Svärdhagen, Jan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Learning study och forskningscirkeln som metoder för pedagogiskt ledarskap i digitala lärandemiljöer2013Inngår i: Att leda mot skolans mål / [ed] Johansson, Olof & Svedberg, Lars, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2013, s. 239-250Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Boken beskriver hur förskolechefer och rektorer kan utöva sitt pedagogiska ledarskap genom att använda metoder som Learning study och forskningscirklar för att utveckla fungerande digitala lärandemiljöer.

  • 45.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Dalarnas Kompetenscentra för arbetet mot våld i nära relationer, DKV: Ett organisationsövergripande samverkans- och kompetensutvecklingsprojekt i samverkan mellan Högskolan Dalarna och Falu kommun2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Dalarnas Kompetenscentra för arbetet mot våld i nära relationer, DKV: Ett organisationsövergripande samverkans- och kompetensutvecklingsprojekt i samverkan mellan Högskolan Dalarna och Falu kommun2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Det handlar om kärlek: En fallstudie av ett projekt för att synliggöra barns rättigheter för ungdomar i årskurs 7-92011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie har projektet Det handlar om kärlek i fokus. Det är ett projekt i Rädda Barnens regi som tar sin utgångspunkt i Barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Projek-tet har genomförts med medel från Länsstyrelsen Dalarna på tre skolor i Dalarna. Denna stu-die rör dock endast Maserskolan i Borlänge kommun. Målgruppen är årskurs 7-9. Syftet är att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck, något som emellertid inte uttrycks officiellt, då en del i projektidén är att inte någon ska känna sig utpekad. Man kan diskutera att ha ett un-derliggande syfte som finns med i det material som skolans ledning får ta del av, men som inte delges eleverna. De vuxna som varit involverade i projektet har dock inte sett detta som så problematiskt. De framhåller att den komplexitet som omger elever som lever i hederskulturer i sitt privatliv och som samtidigt i sitt offentliga liv ständigt konfronteras med en helt annorlunda samhällskultur, skapar en situation som måste hanteras på specifika sätt och att detta förfarande föll väl ut för elevernas del. Detta sågs som det väsentliga i den här projekt-idén. Studiens underlag har insamlats via triangulering, vilket innebär att flera olika metoder använts. I detta fall observation vid olika aktiviteter inom projektets ram, informella samtal, elevenkäter och intervjuer. Resultatet visar att projektidén fungerade väl med avseende på dess intentioner och syfte. Eleverna fick ökade kunskaper om barns och ungas rättigheter och majoriteten av eleverna visade intresse och engagemang i de aktiviteter som genomfördes. Skolan som en viktigt arena för att sprida kunskap om mänskliga rättigheter synliggjordes.

  • 48.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Det regionala Kvinnofridsprojektet i Dalarnas län: En kartläggande studie2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kartläggningen visar att samarbetet mellan olika kvinnojourer är under utveckling men att inte alla jourer är bemannade dagtid med avlönad personal. Dessa jourer är beroende av personal som arbetar på ideell basis. Därmed finns inte möjlighet till likvärdiga stöd- och hjälpformer i alla Dalarnas kommuner. Inte alla kvinno-jourer uppfattar heller att deras verksamhet anses som betydelsefull av ledande poli-tiker och tjänstemän. Socialsekreterarna beskriver ett väl fungerande samarbete med kvinnojourerna, något som också motsvaras av den bild personal- och frivilligarbetare på kvinnojourerna ger. Däremot upplever kvinnojourerna ett stort problem i den ekonomiska osäkerhet som präglar verksamheten och som i praktiken innebär att antalet anställda kan variera år från år. Detta bidrar bl.a. till att arbetet med att utveckla verksamheten försvåras. Det råder också periodvis platsbrist på kvinnojourerna. I de flesta fall löses detta ge-nom det kontaktnät som personalen/frivilligarbetarna på kvinnojourerna har och de hjälpsökande kvinnorna kan då beredas plats på en annan kvinnojour. Det får dock anses som otillfredsställande att kvinnor i behov av stöd inte med säkerhet kan er-bjudas hjälp sitt närområde. Det finns tillfällen när kvinnan, kanske på grund av en särskilt allvarlig hotbild, behöver komma till en kvinnojour på stort avstånd från hemorten, men det är ett annat problem. De brister i kunskaper och kompetens av generell karaktär som här formuleras stämmer väl överens med den problembild som finns i landet i övrigt. Kvinnofridsproblematiken är ett mycket skambelagt område. Många kvinnor polisanmäler inte kvinnofridsbrott och det stora mörkertalet, tillsammans med den skam kvinnor upplever, gör att många kvinnors och barns utsatthet aldrig blir känd utanför den egna familjekretsen. Många misshandlade kvinnor utvecklar också olika strategier för att dölja sin situation. Det gör att professionella som möter dessa kvinnor kan ha har svårt att upptäcka de ibland mycket subtila tecken som kan finnas på att de befinner sig i en misshandelsrelation. Till detta kommer att myndigheter och organisationer ofta har begränsade möjligheter att på ett konkret och mer långsiktigt sätt erbjuda hjälp och stöd. I kartläggningen såväl som i forskning framkommer att dessa förhållanden tenderar leda fram till en situation där den personal som möter dessa kvinnor undviker att ställa frågor, även om de har misstankar om att kvinnan blivit misshandlad. Ett mer eller mindre medvetet samspel mellan den misshandlade kvinnan och olika yrkesföreträdare kan uppstå som innebär att misshandeln förblir dold och att en ytterst kom-plex samhällsproblematik kan fortsätta att föra en till stor del undanskymd tillvaro.

  • 49.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Det är enklare i teorin… Om skolutveckling i praktiken: En fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola2008Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This dissertation is a case study dealing with a school development project that took place in an upper secondary school as a result of a merger of two schools with different cultures. The project used a method called “Frirumsmodellen” and was planned to be conducted in three steps. The first was to carry out a cultural analysis in order to map the preconditions to start a school development project. The second was to carry out concrete actions and finally study eventual effects from such activities by doing a second cultural analysis. My role was to be a supervisor in the school development work, but at the same time study how this work was conducted and its impact in the ordinary school day.

    The dissertation takes its departure in the fact that schools are political governed. The mission of schools is never neutral; it is always an expression of behind laying social forces, ideologies and ideals of the contemporary society. Of this reason, there is a close connection between the macro political level and the micro political level. Another point of departure is the transition from a modern to a post modern society that gives the character to the changes that take place in schools. Steering of schools has partly been treated as a technical implementation problem. Schools contain on going conflicts between different interest groups that, more or less regularly, end up in educational reforms. These reforms generate school development activities in the single school. Undoubtedly, this makes school development to a complex process.

    At a rather late stage of the study I decided not to fulfil my task to follow the original plan. I instead let the school development project as a model to be in focus. The over all purpose was formulated: How is it possible to understand what happened in the school development project in the Falkgymnasiet and why was it not possible to carry it out as it was said in the project plan? To interpret what took place during the project I did create an interpretation frame of implementation and complexity theory that also made it possible to critically scrutinise the “Frirumsmodellen”.

    Already in an early stage of the process it was obvious that the “Frirumsmodellen” did not supply any tools to use and it became disconnected from the project. The project in it selves was marginalised and made invisible. The headmaster used the situation to change things she thought were important to develop. As a result, things happened, but most of the involved people did not at first hand connect this to the project. It is, of course, difficult in detail to say what caused what. The complexity theory successively made the hidden patterns revealed, hidden unofficial potentates visible, as well as unpredictable conditions that generated reactions from the personnel in front of a development work. Together this was rather efficient obstacles for not changing this school.

    I also discuss school development and implementation problems on a general level, for example, the possibility to transform a top-down initiated project to be bottom-up driven and using project as a tool for school development work. It was obvious that headmasters and teachers must be prepared to handle the ideological dimensions of problems schools have to face. Consequently, development work is about making problems visible and to handle these in the intersection point between the intentions of educational policies, pedagogical researchers, school administrators, headmasters, teachers and pupils. The ideological dimension also contains an existential issue. Do I as a teacher share the intentions for the development work? If not, how must I act?

  • 50.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Kön spelar roll. Utvärdering av ett Mainstreamingprojekt inom Arbetsmarknadsverket Dalarna. Tre studiecirklar och två forskningscirklar kring jämställdhet2003Rapport (Annet vitenskapelig)
12 1 - 50 of 60
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf