du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 122
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Ahnberg, Elisabeth
    et al.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Messing, Jan
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik2010Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. Nr 16, nr 3, s. 55-66Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i fyra följeforskningsprocesser, där vi själva medverkat, diskuterar vi följeforskning som företeelse och rollen som följeforskare. Vår artikel ska ses som ett empiriskt exempel i anslutning till den debatt som Göran Brulin, Karin Sjöberg och Lennart Svensson initierade genom artikeln ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”.

  • 2.
    Andersson, Catharina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Distance teacher education – some experiences from Dalarna University, Sweden Paper presented at the 33rd Annual ATEE Conference Brussels, Belgium, 23rd – 27th August 20082008Inngår i: ATEE, Bryssel, 2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Distance teaching is now-a-days used in different shapes. However, it is something different from traditional campus organised education as it systematically uses Information Communication Technology (ICT) as a key element. When the distance teacher education started in Sweden many teacher educators doubted the wisdom of this. They expressed that the educational process to become a teacher would be deteriorated. For instance, they feared for high drop out rates and difficulties to examine in a proper way. The Swedish National Agency for Higher Education has recently edited a report that showed that this form of teacher education was well adapted to the labour market, but the possibilities for the teacher students to shape their education were relatively limited. However, we still know quite little about the effects of this way to educate teacher students. This paper explores the possibility of using distance teacher education. In a case study 20 students, who were the first to finish a complete a distance teacher education at Högskolan Dalarna, were asked in a questionnaire how they had apprehended their education. We also interviewed four of these students, as well as five teacher educators. One of our findings were that the distance teacher education reached new target groups, who not had been able to participate in university studies if it not had been offered in this form. Especially, this was valid for the middle-aged women, living a long distance away from a university, with social responsibilities for children or old parents. Other findings were that these students in general were target oriented and ambitious, wrote more than the campus students and developed that kind of skill better. Marratech, an ICT system for small groups, e-mail and chat were used for the communication. Marratech was considered to permit free and spontaneous communication, both of the teacher educators and the students. Initially the teacher educators were sceptical to distance teacher education, but afterwards they were surprised of how well it had worked. They declared that they had better and nearer contact with their students and more control over the students´ performance, but some parts of the teacher education were better suitable for campus education, for example, power of creating characters. Distance teacher education was considered time consuming and demanded much activity from the teacher educators as the students wanted rapid responses. This study indicates that distance teacher education works well for mature individuals with high motivation. However, it demands more time from the teacher educators, but it gives in general good results. Still, there are pedagogical challenges to overcome. Maybe we should reflect on a mix of distance teacher education and campus based teacher education, instead of separated ways of accomplishing teacher education?

  • 3. Ericson, Björn
    et al.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Olsson, Bertil
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    När folkhögskolan möter högskolan -Erfarenheter från en forskningscirkel om pedagogiska praktiker2006Inngår i: Mimer, Brunnsvik, 2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utvecklingen och framväxten av det sk informationssamhället har medfört att det svenska högskolesystemet har byggts ut. Ny grupper av studenter söker sig till högskolan. Från drygt 40.000 studenter i mitten av 60-talet finns idag över 400.000 studenter vid våra högskolor och universitet. Ett vidgat tillträde till högre utbildning ställer flera nya och utmanande frågor. Har så många människor motiv och förmåga att ta sig an högskolestudier? Är utbygnaden motiverad och löner den sig? Hur skall gymnasieskola och vuxenutbildning förbereda de kommande studenterna på ett bra sätt? Behöver så många utbilda sig, eller med andra ord, passar alla dessa nya studenter för högskolans krav? Är högskolan verkligen intresserad av att anpassa sig och ge dessa nya grupper tillträde till den högre utbildningen? Dessa och andra frågor, som utgår från den nya situation som högskolan befinner sig i, diskuterade och bearbetade en grupp lärare från Högskolan Dalarna och fem av Dalarnas folkhögskolor i en forskningscirkel. Syftet med detta paper är att sammanfatta erfarenheterna från forskningscirkeln.

  • 4.
    Fändrik, Anna Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Nicola, Nerström
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Kollegial professionsutveckling för skolledare och lärare inom gymnasial yrkesutbildning: En fallstudie av en forskningscirkel2018Inngår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, E-ISSN 2242-458X, Vol. 8, nr 2, s. 1-21Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article describes how school leadership in a vocational secondary school used a research circle to establish collegial learning. The goal was to develop the teaching skills of teachers and, as a result, also develop the ability of students to assess their own knowledge and understanding, as well as their capacity to learn. The results are based on data from a qualitative case study in accordance with an action research tradition. The article reflects a contemporary education policy debate on the role of teachers in relation to students’ poorer study results. The teachers that participated developed and tested subject-specific self-assessment matrices in mini-research projects. Many of the students seemed to benefit little from using these matrices. Possible explanations may be that the students felt no motivation neither to improve their knowledge and skills nor to raise their grades. There did, however, seem to be differences between theoretical and vocational subjects. The research circle served to develop collegial learning among the participants and also played a role in the establishment of a school development group.

  • 5.
    Gustavsson, Hans-Olof
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    Lahdenperä, Pirjo
    Mälardalens högskola.
    Du är inte ensam!: Interkulturell kompetensutveckling genom kollegialt lärande2016Inngår i: Skolans möte med nyanlända / [ed] Lahdenperä, P & Sundgren, E., Lund: Liber, 2016, 1, s. 207-225Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel handlar om kollegialt lärande och den roll rektorer spelar för att leda verksamheten för nyanlända elever. Här beskrivs erfarenheter från ett kombinerat forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete mellan forskare och praktiker i form av interaktiv aktionsforskning där metoder som forskningscirklar och tankesmedja används med målet att utveckla kollegial samverkan och kollegialt lärande, nya pedagogiska arbetsformer, verksamhetsutveckling och interkulturell kompetens kring nyanlända elevers skolsituation.

  • 6.
    Lahdenperä, Pirjo
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Gustavsson, Hans-Olof
    Mälardalens högskola.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    The Key Role of the School Principal’s Leadership in the Schooling of Newly Arrived Immigrant Pupils in Sweden: Experiences from an Interactive Action Research Project2016Inngår i: Open Journal of Leadership, ISSN 2167-7751, Vol. 5, nr 1, s. 20-30, artikkel-id 2330095Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    When newly immigrated children and young people begin school in Sweden, certain challengesarise. These may result from weak Swedish-language skills and different schooling backgrounds,as well as organizational and pedagogical limitations in the schools. This generates demands onschool leaders to lead and develop the organization and teachers competences to meet these pupils’needs. This situation was behind the initiation of the project “New Immigrants and Learning—Competence Development for Teachers and School Principals.” The project ran in schools infour Swedish municipalities, its aim was to develop leadership, organizational and pedagogicalskills that would facilitate the schooling and integration of newly arrived pupils. This article aimsto describe and discuss a Participant Action Research (PAR) based on a think tank and researchcircles, drawing special attention to the role of the school leaders. It will also examine whether theresearch circles and the project overall served to develop educational and intercultural leadership,organizational conditions, collegial learning, pedagogical methods and competence in terms ofschooling for this pupil group.

  • 7.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Alla Tiders Teknik & Teknikerjakten Framväxt, organisation, verksamhet och framtid : En utvärderande studie2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
    ”ANDT på Schemat”: Utvärdering av hur ett undervisningsmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak för elever i årskurs 7-9 fungerar i praktiken2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skolan har en lång tradition av att arbeta förebyggande gentemot olika former av droger. ANDT-undervisning kan i en del avseenden vara framgångsrik, samtidigt som det är viktigt att förväntningarna på de resultat som kan uppnås är realistiskt ställda. Lokalt bedrivs projekt för att få in undervisning om ANDT-frågor i skolan. Ett sådant exempel är ”ANDT på schemat” som den här rapporten handlar om. Projektet genomfördes under höstterminen 2015 med medverkan av elever i årskurs sju i två kommunala skolor. Syftet med utvärderingen är att ur ett pedagogiskt perspektiv beskriva och tolka på vilka sätt ett kursmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak (”ANDT-pärmen”) uppfattades fungera av de lärare och elever som medverkade i projektet. Med utgångspunkt i vad utvärderingsresultatet visar är ett ytterligare syfte att beskriva och diskutera pedagogiskt problematiska aspekter och därmed i förlängningen förhoppningsvis även bidra till uppslag för att utveckla skolans ANDT-undervisning i allmänhet. Utvärderingen bygger på en deskriptiv fallstudie. Insamlingen av data har skett genom att flera datainsamlingsmetoder användes.

     

    Projektet ”ANDT på schemat” har initierats av en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun. Det undervisningsmaterial som arbetsgruppen arbetade fram byggs upp med samma struktur oavsett om temat är alkohol, narkotika, doping och tobak utifrån sju grundläggande frågeställningar. Arbetet är i första hand tänkt att ske ämnesövergripande och att lärarna kan välja att arbeta med ett eller flera av dessa teman samtidigt, liksom välja om de vill arbeta med alla sju frågeställningar eller välja ut några av dessa. Det är således ett flexibelt undervisningsmaterial som kan användas på en rad olika sätt. Förutom de sju frågeställningarna som är i fokus ska undervisningen också utveckla elevernas förmåga att söka information på internet och att träna en källkritisk hållning, liksom att förbättra förmågan att reflektera över egna värderingar och attityder till droger av olika slag.

     

    Enligt de ursprungliga planerna skulle projektet innehålla medverkan av fem skolor. En skola föll bort redan innan projektet startade, senare föll ytterligare en andra skola bort och i ett tredje fall skulle ”ANDT-pärmen” används på ett sätt som skulle göra det svårt att utvärdera resultatet. Med tanke på att det bara var en av de fem ursprungliga skolorna i projektet som kom att genomföra projektet ”ANDT-på schemat” pekar det på att det finns organistoriska svårigheter att hantera. Det visade sig att det även fanns olika förutsättningar på de två skolorna som provade att använda ”ANDT-pärmen”. En slutsats av detta är att det krävs lång framförhållning i planeringen och att det är rektor som är ansvarig för att skapa nödvändiga förutsättningar, men även att det kan finnas behov av ”eldsjälar” som driver denna fråga bland kollegorna och på så sätt skapar ett intresse. En annan slutsats är att det måste finnas tid avsatt för lärare att planera hur undervisningen ska genomföras. Å andra sidan är det kanske inte alltid realistiskt att kunde göra det på det sätt som skulle vara önskvärt genom alla aktiviteter som konkurrerar med varandra om utrymme i skolans vardag. Detta kan ses som ett generellt problem som skolor i gemen har att hantera.

     

    I de två skolor som provade ”ANDT-pärmen” verkar det som att lärarna uppfattade innehållet som användbart, vare sig att undervisningen skedde i projektform eller genomfördes som en temadag. Bland de fördelar som nämndes av de lärare som genomförde temadagen var att det fanns fakta, referenser och litteraturtips samlat på ett sådant sätt som att det underlättade planeringen. Det gör att det samtidigt finns ett stort utrymme för de involverade lärarna att skapa sin egen undervisning utifrån de lokala förutsättningar som råder. I skola B där undervisningen genomfördes i projektform utifrån ”ANDT-pärmen” beskrev lärarna detta som ett funderande sätt att arbeta. De nämnde samtidigt brist på tid för att hinna samplanera, men att det samtidigt trots detta gav en möjlighet till pedagogiska samtal. Här finns också ett annat problem i form av att det visade sig svårt att få arbetet i grupp att fungera. Lärarna framhöll å andra sidan den fördel som det innebar att använda filmproduktion som en del av undervisningsprocessen. När elever bearbetar det material de har samlat in och presenterar en film så kan detta ses som en viktig del av elevers lärande. I en digitaliserad värld där eleverna lätt kan hämta information behöver de inte bara lära sig att söka information, de behöver också på olika sätt värdera denna. ANDT-temat verkar väl lämpat för att öva elevernas källkritiska förmåga. En sammanfattande slutsats är att undervisning om alkohol, narkotika, droger och tobak med fördel kan genomföras i projektform. Ett sådant arbetssätt involverar både lärare och elever, vilket även kan ses som att det har potential för att skapa goda relationer mellan elever och lärare och på så sätt även skapa ett bättre arbetsklimat i skolan. Vad som samtidigt framstår som ett problem är att det kan vara svårt att implementera undervisning i projektform på bred front i en skolvardag som fortfarande i hög grad styrs av traditionella undervisningsformer och schemaläggningsstrukturer.

  • 9.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Arbete åt alla - En utvärderande studie av ett projekt för långtidssjukskrivna2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet Arbete åt alla genomfördes under perioden under 2007 i regi av Lärcentrum i Vansbro kommun. Verksamheten riktade sig till personer mellan 18-64 år som antingen var arbetslösa, sjukskrivna eller sjukskrivna från ett arbete med det långsiktiga ”målet att överbrygga klyftan mellan individen och arbete.” (Projektplanen) Projektet skulle också stärka deltagarnas möjligheter att förbättra sin kompetens för att öka deras möjligheter att komma tillbaka i arbete och därigenom klara sin egen försörjning. Deltagarna planerades att rekryteras vid ett och samma tillfälle samt att det skulle vara frivilligt att delta. Stor vikt skulle läggas vid att skapa individuella lösningar. Studien syftar till att beskriva och analysera de resultat och de erfarenheter som projektet Arbete åt alla har gett upphov till. Resultatet tolkas och bedöms i relation till uppsatta mål, men också till andra upplevda effekter, positiva såväl som negativa. Det övergripande syftet är att stidera hur ett arbetsmarknadspolitiskt projekt kan stödja arbetslösa långtidssjukskrivna personer för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Ser vi till utfallet i fråga om deltagarna kunde göra ett inträde på arbetsmarknaden blev resultatet ”magert”. Av de 15 deltagarna var det endast en som lyckades få en lönebidragsanställning. Om resultatet istället relateras till de båda ”nyckelfaktorerna” individens status och tillgången på arbetstillfällen på den lokala arbetsmarkanden är utfallet begripligt. Det fanns helt enkelt inga möjligheter att deltagarna skulle kunna vare sig få, eller ta ett arbete om ett sådant erbjudits, därtill var deltagarnas förutsättningar för att klara detta alltför begränsade. Värderar vi vad projektet har betytt för de enskilda deltagarna kan utfallet ändå ses om positivt ur flera aspekter då deras sociala situation hade stärkts.

  • 10.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Are schools able to bring sense into pupils' lives? - an experiment to use Antonovsky's concept sense of coherence from a school perspective.: Paper presented at the ENIRDEM conference in Kilkenny, Ireland 26th-29th September, 20022003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Young people now spend a longer and longer period of their lives at school then ever before. Not always because that they want to, but because society has nothing else to offer. The situation in many schools may also, in different aspects, be seen as highly problematic. Andersson (2001) has, for example, found in a large longitudinal study - The Life Project – that schools seem to be adapted to the needs of only a minority of the students - around 30%. On the other hand school is badly adjusted to the requirements of another 30 %. This group of students often find school meaningless, uninteresting and boring. For these students school is mostly a waste of time. In such circumstances, it seems natural that society has a responsibility to offer young people a meaningful time at school, both here and now and to prepare them for a future live as adults, not only as a part of the work force. As a part of departure I briefly describe the model that Antonovsky has developed and try to use it in a school context instead. I have here, of course, no possibility to make a deeper analysis of a complex problem such as this. In Antonovsky’s spirit, using a salutogenic perspective, instead of asking ourselves why do pupils fail or perhaps also not like being at school we have to ask, instead: What it is that makes pupils successful? From this background the purpose of this paper is to discuss some aspects of how pupils may use different strategies to handle their school situation in a proper way.

  • 11.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Att lära för arbetslivet - ALFA-projektet - en utvärderande fallstudie2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Sociologi.
    DEN KOMMUNALA FÖRVALTNINGEN SOM RATIONALISTISKT IDEAL - en fallstudie om styrning och handlingsutrymme inom skola, barnomsorg och miljö- och hälsoskydd1999Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    DEN KOMMUNALA FÖRVALTNINGEN SOM RATIONALISTISKT IDEAL - en fallstudie om styrning och handlingsutrymme inom skola, barnomsorg och miljö- och hälsoskydd. (The municipal authority as a rationalist ideal - a case-study on steering and scope for initiative within child-care, education and environmental departments.) A municipal authority is a considerable producer of services in the local community and is commonly perceived as an important sector of the Swedish welfare system. One aspect of a well-functioning municipal organisation is that its administrative organs function efficiently. This study examines how activities in municipal administration are steered. The focus is on how different methods are used within a vertical hierarchical perspective to influence the actions of the participants and how the latter try to create space for action. To analyse the problem an ideal-type steering model is used. The study consists of three sections. In the first the research problem and the aims of the study are introduced as well as the methodological and theoretical approach. The result of the study is presented in the second section and in the third conclusions are drawn and discussed. The study shows that the perceptions of the participants involved regarding the possibilities of steering the everyday activities with the support of the methods studied differ on a number of points depending on the sector studied. When control of the various steering methods is distributed in different organisational units in the municipality a number of steering mechanisms operate side-by-side, sometimes in harmony and sometimes independently or in pure conflict with their goals. Steering leads to clear restrictions but there is clearly room for initiative, a ‘free-zone’ where the individual has room to act independently. Is it possible based on this study to state whether the ideal-type model functions in the way intended? On many accounts it would seem doubtful whether the effects of steering lead to beneficial effects for the activity. Rather it would seem that the effects of steering sometimes function more or less randomly because the administration exists in a complex context in which the staff can be expected to have its own expectations and act in accordance with them.

  • 13.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    EU-Projektledarutbildning för ABF-funktionärer : En utvärderande studie2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    FOKIS-projektet: fack och kooperation i samverkan för att skapa nya arbeten1998Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Folkbibliotek och folkbildning till ömsesidig nytta: Kartläggning, analys och förutsättningar för ökad samverkan mellan bibliotek och studieförbund i Dalarnas och Örebro län2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Såväl folkbildningens organisationer som folkbiblioteken är mitt uppe i ett pågående utvecklingsarbete som grundas i ständiga fortgående samhällsförändringar och ändrade behov och nya kulturmönster hos medborgarna. Det finns därför goda motiv för studieförbunden och folkbiblioteken att samverka och ta stöd av varandras erfarenheter för att kunna svara upp mot medborgarnas behov av organiserat icke-formellt lärande. Projektet, Folkbibliotek och folkbildning till ömsesidig nytta tar detta som utgångspunkt för att genomföra en kartläggning, som syftar till att undersöka möjligheterna att förstärka och utveckla en utvidgad samverkan mellan biblioteken, länsbiblioteken, länsbildningsförbunden samt studieförbunden i Dalarnas och Örebro län.

  • 16.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Fornby yrkesfolkhögskola - Erfarenheter från ett försök att utveckla en yrkesutbildning för invandrare2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet Fornby yrkesfolkhögskola är ett försöka att stödja invandrare och flyktingar som har svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, d.v.s. i det här fallet att de uppbar någon form av försörjningsstöd och att de även hade svårigheter med att kunna få ett varaktigt arbete. Det visade sig snart att den nivå som hade lagts fast för deltagarnas språkkunskaper inte var tillräcklig för att flertalet obehindrat skulle kunna följa utbildningen. Många deltagare hade brister i sin utbildningsbakgrund i förhållande till vad som krävs för de flesta yrken på den svenska arbetsmarknaden, liksom att de saknade erfarenheter från denna. Deras arbetslivserfarenheter från sina hemländer var av begränsat värde i det här fallet. Problemet var emellertid inte bara brister i utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenheter och språkkunskaper i svenska, det var också så att en del deltagare hade problem med sin fysiska och/eller mentala hälsa.

  • 17.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Forskningscirkeln en arbetsform för att utveckla skolan mot en lärande organisation lärande organisation?2003Inngår i: HSS 2003, Nordisk FoU-konferens, Ronneby, 2003Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När samhället blir mera komplext ställs generellt sett allt större krav på enskilda individer och organisationer. Detta innebär också att t ex kraven på skolan som organisation ökar i motsva-rande grad. Om förändringar i skolan skall lyckas måste lärarna involveras (Hargreaves, 1998). Förändringen måste helt enkelt utgå från lärarna själva. “It is teachers who, in the end, will change the world of the school by understanding it“ (Lawrence Stenhouse, citerad i Egerbladh & Tiller, 1998). För många lärare är kärnpunkten när verksamheten skall förändras om den går att genomföra i praktiken. På det sätt som lärare förstår hur skolan fungerar kan även antas ha betydelse för hur de utför sina arbetsuppgifter. Det är mot en sådan bakgrund som s k forskningscirklar, som ett forum för ett möte mellan lärare och forskare, blir av intresse. Kan då också s k lärande organisationer innehålla forskningscirklar som en möjlig arbetsform för att både förstå och att utveckla skolans verksamhet i praktiken? Med utgångspunkt från den bakgrund som skisserats upp är syftet med detta paper sålunda att diskutera: a) Under vilka förutsättningar är det möjligt att tala om skolan som en lärande organisa-tion? b) Är det möjligt att betrakta forskningscirkeln som ett, av flera tänkbara, medel för att utveckla skolan mot en lärande organisation? Jag utgår från två av Senges (1995) huvudkriterier, personlig utveckling (Personal Mastery) och team-lärande, för att diskutera några aspekter av de frågeställningar som anges i syftet. För att ge en mer fullständig bild skulle det självfallet ha varit att föredra att de tre övriga kriterierna som Senge använder hade kunnat behandlas på ett motsvarande sätt. Jag väljer dock bort dessa då det inte finns möjlighet att klara av en sådan uppgift inom den begränsade ram som ett paper av den här typen ger utrymme för.

  • 18.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Forskningscirklar - en arena där lärares syn på vad deras arbete resulterar i kan utmanas.: Paper presented at NFPS:s conference in Copenhagen 7-9 March, 20032003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Lärare kan i första hand antas bilda sig sin uppfattning om resultatet av sitt arbete genom vad de kan observera av det som sker med deras elever. Vad har då denna erfarenhetsbaserade kunskap för betydelse för hur de uppfattar sitt arbete? I Sverige har t ex forskningscirklar använts i skolan, där lärare arbetar tillsammans med forskare, för att bearbeta frågeställningar som lärare möter i sin vardag. Kan forskningscirklar då vara ett sätt att utmana lärares syn på vilka resultat som deras arbete leder till? Från dessa utgångspunkter förefaller det vara relevant att ställa frågan om dessa sk forskningscirklar också kan vara en mötesplats där lärares syn på vilka resultat som deras arbete leder till utmanas? Följande frågeställning formuleras: • På vilken utsträckning kan forskningscirklar fungera som ett sätt att öppna nya infallsvinklar på hur lärare ser på resultatet av sitt arbete?

  • 19.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Forskningscirklar och skolutveckling - ett lärarperspektiv2000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den genomförda undersökningen är en kvalitativ fallstudie, vars syfte är att belysa forskningscirkeln som företeelse i skolan. I det här sammanhanget fokuseras följande frågeställningar: a) Hur uppfattar lärare sitt deltagande i forskningscirklar i fråga om: - förväntningar på detta sätt att arbeta och på forskningscirkeln som arbetsform - hur deras yrkeskunskaper påverkas - det sker någon påverkan på de kolleger som inte deltar - skolans verksamhet generellt sett påverkas b) Kan forskningscirklar ses som ett uttryck för en bakomliggande kunskapssyn Resultatet tyder på att forskningscirkelformen är ett av de flesta deltagare uppskattat och stimulerande sätt att arbeta på. Skälen till detta är bl a att arbetsformen ger stort utrymme för deltagarna att själva bestämma innehållet, inte minst för att det kan anknytas till vardagens arbete. Samtidigt är tidsperioden, som regel två terminer, som en forskningscirkel vanligen pågår för kort för att deltagarna skall hinna bli förtrogna med att kunna tillägna sig ett vetenskapligt förhållningssätt. Det finns dock flera exempel på att arbetet i en forskningscirkel leder till att deltagarna reflekterar över sin egen roll i undervisningen och att detta leder fram till att ett konkret pedagogiskt utvecklingsarbete genomförs, vis-serligen med skiftande resultat. Då de ekonomiska och tidsmässiga resurserna för lärare är be-gränsade tenderar forskningscirkeln att bli ett forum för mer eller mindre entusiastiska lärare. Ett problem tycks vara att det bara är de som är direkt involverade i forskningscirkelarbetet och de pedagogiska projekt som deltagarna bedriver som direkt kommer att påverkas. Sammantaget gör det att forskningscirkel-formen förefaller vara och kanske också så förblir en företeelse för de “intresserade“. Det skall villigt erkännas att studiens em-piriska material inte tillåter att dra några mera långtgående slut-satser om vad som sker utanför forskningscirkelns ram. Ett kon-staterande är emellertid att forskningscirkeln i ett kort tidsper-spektiv har få skönjbara effekter på verksamheten i övrigt. Trots detta framstår forskningscirkeln som att ha en inbyggd potential för att kunna utöva påverkan även på deltagarnas kollegor som på skolans verksamhet i en generell mening.

  • 20.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Förmår facket att spela en roll i lokal arbetsorganisationsutveckling?: Erfarenheter från ett LO-program om kunskapsutveckling, arbetsorganisation och lönesystem2002Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Gagnefs kommuns Barn- och utbildningsförvaltning: En utvärderande studie av dess ledningsorganisation2002Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Gagnefsmodellen - Flexibel vuxenutbildning i samverkan med näringsliv och organisationer - En utvärderande studie2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Hedemora kommuns barn- och grundskoleförvaltning - en utvärderande studie av ledningsorganisationen2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    How are research circles used in schools? - some reflections1999Inngår i: HSS 99 - Högskolor och Samhälle i, Falun, 1999Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    "Hur får det lov att vara?" - ett projekt om utbildning av småföretagare i konsumenträtt : en utvärderande studie2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Hälso- och sjukvårdens Utvecklingscentrum Dalarna (HUD). : Framväxt, organisation, verksamhet och framtid. - En utvärderande studie2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Ledarskapssamtal i små och medelstora företag: erfarenheter från ett ledarskapsutvecklingsprojekt2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    LO och Kunskapslyftet: En studie om LO-förbundens medlemmar och deras väg till skolbänken2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En bärande tanke med att genomföra Kunskapslyftet var också att svensk vuxenutbildning i början av 2000-talet organisatoriskt och pedagogiskt skulle vara väl rustad att tillgodose de nya kraven. Kunskapslyftet kom därmed att bli Sveriges största satsning på vuxenutbildning hittills. För LOs medverkan i Kunskapslyftet anslog staten till LO dryga 20 miljoner kronor per år, tillsammans mer än 100 miljoner kronor. LO kom därmed att inta en roll som en viktig aktör i genomförandet av Kunskapslyftet och det innebar bl.a. att ett stort antal utbildningsprojekt kom att genomföras inom denna ram. Den studie som nu genomförs syftar till att belysa vilka resultat och effekter som LOs och LO-förbundens engagemang inom Kunskapslyftet uppfattas ha gett upphov till. Med utgångspunkt från hur dessa frågor kan besvaras diskuteras Kunskapslyftets betydelse för att förändra och utveckla LOs roll som aktör inom det utbildningspolitiska området.

    Verksamheten under Kunskapslyftets genomförande kan ses som att den har gått igenom olika utvecklingsfaser. En avgörande fråga inför starten av Kunskapslyftet var hur långtidsarbetslösa, invandrare och flyktingar, de med läs- och skrivproblem, människor som av olika orsaker inte fullföljt sin skolgång skulle kunna motiveras att påbörja en utbildning. Allt eftersom Kunskapslyftet pågick kunde man allt tydligare se att det fanns betydande svårigheter med att nå invandrare och flyktingar. Relativt snart efter det att verksamheten startade lyckades man få igång lokala projekt. Verksamheten bedrevs i hög grad med informella former, mindre av formella möten och mera av gemensamhetsskapande aktiviteter. Att använda verksamhetsformer som anknyter till kulturellt betingade vanor för att nå invandrare och flyktingar kan förmodligen ses som ett effektivt sätt att skapa delaktighet och därmed även ett engagemang för utbildningsfrågor. Viktiga erfarenheter från detta arbete är att det är en tålmodig och tidskrävande uppgift att förmå lågutbildade att ta steget till att börja utbilda sig. Det är många barriärer som skall brytas igenom.

  • 29.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    "Magistrander" teachers linking schools and university : experiences from the University of Dalarna, Sweden2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    For some time, a debate has been going on in Sweden on how to link schools and universities to create more efficient and mutually beneficial co-operation. A pilot scheme at the University of Dalarna, financed by the State and local authorities, has created special posts for teachers allowing them to work part time in school and part time at the university. The teachers involved become “magistrander”, post-graduate students working towards a Master’s degree. Initiatives of this type raise some important questions: • What impact, if any, does this type of programme have on teachers’ skills and on activities taking place in schools? • Does it affect courses and research at the university taking part in this co-operation? The purpose of this paper is to discuss expectations and results based on experiences from the University of Dalarna.

  • 30.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    ”Meningsfull matematik”: en utvärdering av två forskningscirklars arbete i Ornäs och Torsångs skolor i Borlänge ht 1998/vt 19991999Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Mentorskap & kompetensutveckling - En utvärderande studie av ett projekt om coaching av arbetslösa och sjukskrivna individer som länge stått utanför arbetsmarkanden2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet Mentorskap & kompetensutveckling har genomförts under perioden september 2006 till oktober 2007. ABF Gästrikebygden har varit projektägare och verksamheten har bedrivits i samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Gävle som ett Växtkraft Mål-3-projekt inom Europeiska Socialfonden. Syftet med projektet formulerades både med kvalitativa och kvantitativa mål, i vilka angavs vad deltagarna skulle ha uppnått när de lämnade projektet. Målgrupper har dels varit personer som varit långvarigt arbetslösa, vilka anvisats via Arbetsförmedlingen, eller också har de varit långtidssjukskrivna och då anvisats via Försäkringskassan. Studien syftar till att beskriva de resultat och erfarenheter som projektet har gett upphov till. Resultatet tolkas och bedöms i första hand i relation till uppsatta mål, men också till andra upplevda effekter. Det övergripande syftet är att utvärdera hur ett arbetsmarknadspolitiskt projekt kan stödja långtvarigt arbetslösas och sjukskrivnas inträde på arbetsmarknaden. Resultatet visar att projektet i flera avseenden har haft påvisbara effekter för deltagarna som går bortom de rent arbetsmarknadspolitiska, d.v.s. det har på ett direkt och påtagligt sätt påverkat de involverade aktörerna i deras vardag. För många konfronterades deras livssituation på ett sätt som kan uppfattas som påfrestande, men att det samtidigt kunde vara en vändpunkt i livet.

  • 32.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Noretnätet - ett pedagogiskt utvecklingsprojekt2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid Norets barn- och utbildningsområde i Mora kommun bedrivits ett projektet kallat Noretnätet. Rektorsområde består av en större centralt belägen skola och tre s k byskolor, tillsammans innefattande åk 1-9, med en integrerad 6-årsverksamhet. I början av år 1998 lämnades en ansökan in om bidrag för ett kompetens- och skolutvecklingsprojekt till Utbildningsdepartementet. Ansökan beviljades och projektet Noretnätet kom att starta från och med höstterminen 1998. Målen för projektet formulerades som att: • Öka kunskapen om läroprocesser hos elever, föräldrar och personal • Öka medvetenheten kring den egna praktiken och ett språk för pedagogiskt arbete i arbetslag • Utveckla en organisation för arbete med elevernas inlärning • En större samstämmighet i undervisningsmönster mellan våra olika åldersgrupper I samband med att projektet startade bildades s k tvärgrupper. En samtalsledarutbildning startades och pågick parallellt med tvärgruppernas arbete. Arbetslagen har därefter inom projektets ram framför allt att arbeta vidare med frågeställningar som de själva formulerat i form av s k ”småprojekt”. Syftet med utvärdering är: a) Att försöka värdera i vilken utsträckning arbetet bedrivits i linje med de mål som formulerades för projektet och om och i vilken utsträckning dessa har uppnåtts b) Att identifiera och diskutera faktorer som kan uppfattas väsentliga för att kunna genomföra ett framgångsrikt skolutvecklingsprojekt c) Att resultatet av utvärderingen skall kunna utgöra en lägesbeskrivning från vilken det för de inblandade aktörerna skall vara möjligt att formulera riktlinjer för ett fortsatt utvecklingsarbete Utvärderingen bygger dels på tre tidigare genomförda delutvärderingar, och dels på data som insamlats för att kunna komplettera dessa. För att komplettera denna information insamlades ytterligare data slutet av vårterminen 2001. Utvärderingen bygger således på ett tämligen omfattande empiriskt material som omfattar hela projektperioden. Tolkningsbasen är vad man skulle kunna kalla en konstruktivistisk idé om att de data som finns tillgängliga tillsammans skall kunna ”vävas” samman till en mer eller mindre sammanhållen bild, en av flera möjliga, av det aktuella projektets samlade verksamhet. Det förefaller som att ett tämligen omfattande arbete har lagts ner på att skapa en ökad medvetenhet och kunskap om lärprocesser. Den sammanvägda bedömningen är att verksamheten i projektet på den punkten, i förhållande till de förutsättningar som funnits, bedrivits på ett sådant sätt att en ökad medvetenhet hos personalen om de lärprocesser som sker i skolan möjliggjorts. Detta bör även på ett konkret sätt ha kommit eleverna till del och förhoppningsvis innebär det att även deras medvetenhet om lärandet kommer att öka. Även om det från en del håll uttrycks tveksamheter att medvetenheten runt den egna praktiken och ett pedagogiskt språk verkligen påverkats på ett positivt sätt. En del av svårigheten tycks just vara att kunna upptäcka vad som sker, vilket t ex till en del kan förklaras av att det rör sig om förhållandevis långsamma processer. Däremot verkar resultatet vad gäller att involvera föräldrarna inte ha utvecklats särskilt långt. Bedömningen är ändå att projektet bedrivits på ett sådant sätt att det har haft en riktning väl i linje med målet att öka medvetenheten om den egna praktiken och att utveckla ett pedagogiskt språk. Vad gäller målet att skapa en organisation för arbetet med elevernas lärande har detta varit inriktat på att klara de behov som Noretnätet gett upphov till och som det framstår inte som ett försök att i första hand skapa en mera permanent organisatorisk förändring. Slutsatsen blir att Noretnätet ändå indirekt kommit att visa på vägar för att finna en organisatorisk form som gör det möjligt att bygga in ett kontinuerligt skolutvecklingsarbete och sett från en sådan utgångspunkt kan verksamheten sägas ligga i linje med det mål som sattes upp. De slutsatser man kan dra om att projektet har gett en större samstämmighet i undervisningsmönster mellan olika åldersstadier är att de är en frågeställning som varit föremål för tämligen omfattande diskussioner. Projektets verksamhet förefaller därför även på den här punkten i huvudsak ha legat i linje med det i sammanhanget aktuella målet. Sammantaget uppfattas verksamheten i Noretnätet för samtliga fyra mål haft den ”riktning” som målen angav. Med tanke på målens konstruktion är det inte möjligt att ha någon uppfattning i vilken grad målen uppnåtts. Vad gäller Noretnätet förefaller detta i hög grad ha varit ett Top-down initierat projekt, men samtidigt med en relativt stark strävan till att när detta initierats kan ges en tydlig Bottom-up rikting. Skolledningens roll berörs sparsamt i de utsagor som projektdeltagarna gör och kritik framkommer endast i något enstaka fall. Möjligen kan det ändå tolkas som att skolans ledning varit relativt framgångsrika med att initiera projektet och även med att lägga över ansvaret på dess genomförande till projektdeltagarna. Frågan om tid, eller snarare bristen på tid, är i skolutvecklingssammanhang en ständigt återkommande frågeställning. Att förändra och utveckla organisationer och deras verksamhet kräver också tid både för att initieras, implementeras och inte minst för att institutionaliseras. Vad som framstår som lite unikt med projektet Noretnätet är att skolledningen verkar att på allvar försöka organisera verksamheten så att det frigörs tid för att kunna arbeta med projektet. Genom att Noretnätet fick utrymme att fortsätta sin verksamhet ytterligare ett läsår har detta möjliggjort att en del effekter visat sig på ett sätt som annars sannolikt inte hade varit möjligt. De s k samtalsledarna har haft en viktig roll, men kan också antas ha varit olika framgångsrika med att utöva sin roll, men att det ändå finns skäl att tro att de på ett personligt plan har varit utvecklande att ikläda sig denna roll. Om ingen tar denna roll riskerar ett skolutvecklingsprojekt av det här slaget att bli ett skrivbordskonstruktion. De s k ”småprojekten” framstår som en av de stora poängerna med projektet Noretnätet. Genom att så tydligt koppla dessa mindre utvecklingsprojekt till de ordinarie arbetslagen har detta samtidigt möjliggjort en vardagsnära skolutvecklingsprocess. ”Småprojekten” startas som en utveckling och fördjupning av projektet genom önskemål från personalen. Sammanfattningsvis framstår de s k ”småprojekten” som ett viktigt uppslag till hur skolutvecklingsarbete i en mera generell mening kan bedrivas på ett framgångsrikt sätt. Det projekt som en gång för tre år sedan började med, som en del ansåg, tämligen abstrakta idéer har så småningom tagit form och har i hög grad omvandlats till en konkret och i vardagen påtaglig verksamhet. En intressant frågeställning är naturligtvis i vilken utsträckning som vad som skett som kan tillskrivas Noretnätet och vad som ändå skulle ha inträffat. Det är naturligtvis omöjligt att besvara en sådan fråga, men att det ändå kan vara värt att något reflektera över tänkbara svar. Det förefaller lika orimligt att påstå att inget kan tillskriva projektets verksamhet, som att all utveckling beror på detta. Den tid som ställts till förfogande, vilket det samtidigt förefaller finnas stor enighet om att detta varit betydelsefullt, de samtal som därmed initieras, de verksamheter som startats i de s k ”småprojekten” talar ändå starkt för att projektet har spelat en viktig roll för det utvecklingsarbete som skett. Noretnätet har därmed skapat en utmärkt bas för att kunna gå vidare mot en fortsatt positiv utveckling av verksamheten inom Norets barn- och utbildningsområde.

  • 33.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    När folkhögskoleeleven kommer till högskolan - några reflektioner runt ett fiktivt möte mellan folkbildningens och akademins pedagogik2004Inngår i: NFPS: s conference, Reykjavik, 2004Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    OUTLINE Karriärplanering - En utvärderande studie av ett projekt om coaching av arbetslösa2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet OUTLINE Karriärplanering genomfördes under tiden december 2004 - december 2006. Det övergripande syftet var att ”/…/ få individerna att se vägar, öppna ögon, hitta mening via den egna personligheten, egenskaperna och ta ansvar för sin framtid genom egna beslut.” Verksamheten skulle på en konkret nivå resultera i att: 20 % fått ett jobb 20 % var i lärande i arbete (praktikplats) 40 % skulle ha upptäckt ett utbildningsalternativ 20 % skulle ha upptäckt vårdbehov e dyl. En viktig del av projektets verksamhet var även att utveckla en fungerande samverkansform mellan projektet OUTLINE, Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur ett arbetsmarknadspolitiskt projekt kan stödja unga och äldre långtvarigt arbetslösas inträde på arbetsmarknaden. Resultatet av ett projekt är inte bara en fråga om att deltagarna kunnat få ett arbete eller inte. För den som inte lyckats på den punkten kan livet ändå ha förändrats på ett positivt sätt. Ett realistiskt resultat kan i stället vara att skapa en beredskap hos deltagarna att förbättra sina möjligheter att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Att verksamheten radikalt skulle öka deltagarnas konkurrensförmåga är ett alltför optimistiskt antagande. Även om coachingen är viktig och verkningsfull är den som regel inte tillräckligt, om än ett betydelsefullt första steg. Verksamheten haft påvisbara effekter som går bortom de rent arbetsmarknadspolitiska, d.v.s. det har på ett direkt och påtagligt sätt påverkat de involverade aktörerna i deras vardagliga liv. De fick ”närvaroplikt” och samtidigt livet ”inrutat” och de måste ”bekänna färg” genom sina kontinuerliga möten med handläggare, coacher och övriga deltagare. För några kan detta vara en vändpunkt i livet, medan det för andra i stället föder nya strategier för att inte sugas in i det arbetsmarknadspolitiska ”aktivitetsspelet”.

  • 35.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Projektet Hållbar affärsutveckling: - en följeforskningsbaserad delstudie av ett delprojekt inom InnoWent2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett ökat miljömedvetande hos konsumenterna gör att de har blivit allt mera medvetna om sitt eget agerande och att de därför i allt högre utsträckning väljer att köpa produkter och tjänster som har producerats på ett miljömedvetet sätt. Detta påverkar företagens sätt att planera, producera och distribuera sina produkter och tjänster. Miljömedvetna företag kan skaffa sig fördelar jämfört med de konkurrenter som inte agerar miljömedvetenhet. För att kunna hänga med i konkurrensen på marknaden måste företagsledare utveckla genomtänkta strategier för hur deras produkter och tjänster ska kunna införlivas i en hållbar affärsutveckling. Detta skapar ett behov av att förse entreprenörer, företagsledare, innovatörer m.fl. med kunskap, metoder och verktyg så att de i tidiga utvecklingsskeenden kan se möjligheterna med att utforma sin affärsidé, produkt eller tjänst i ett hållbarhetsperspektiv. Hållbar affärsutveckling är ett pilotprojekt med målet att stödja inkubatorföretag så att de kan utveckla en s.k. hållbar affärsutveckling.

  • 36.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Projektet InnoWent - Teknikdalen: En regional arena för samverkan och hållbar tillväxt : Delrapport Mars 20102010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Projektet: W7 DALARNA - Ett regionalt resurscentrum för kvinnligt entreprenörskap, jämställdhet och integration2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De flesta kvinnor är enmansföretagare och driver en enskild firma, medan männen driver ett aktiebolag. I Dalarna gick det år 2006 2,7 manliga företagare på en kvinnlig, samtidigt som allt fler kvinnorna startar eget företag. I några av de kommuner som deltar i projektet W7 Dalarna har en hög andel kvinnliga företagare bland de företag som startas. Det övergripande syftet för W7 DALARNA formulerades som: ”att bygga upp en stark organisation med lokal närvaro och samordnad verksamhet.” Verksamhetens innehåll skulle inriktas på opinionsbildning, inspiration, utbildning, erfarenhetsutbyte, metodutveckling och att tillvarata synergieffekter inom projektets tre verksamhetsteman. Projektet syftade också till att utveckla kompetens- och kvalitetssäkring inom området affärsrådgivning och att etablera och upprätthålla en lokal fysisk närvaro. Därutöver skulle projektet: ”verka för att Resurscentra för kvinnor skall accepteras som en aktör för lokal och regional utveckling, och fungera som en jämbördig partner i tillväxtarbetet.”

  • 38.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Projektet W-Dala Plus - metodutveckling i samverkan mellan näringsliv och högskola2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet W-dala Plus - metodutveckling i samverkan mellan näringsliv och högskola är en fortsättning på det s.k. W-dalaprojektet (W-Dala – vinnande partnerskap mellan näringsliv och högskola) som startade våren 2005 och som, något försenat, avslutades under våren 2007. Syftet med det inledande projektet var att bygga upp en varaktig och innovativ samverkan mellan regionens näringsliv, den offentliga sektorns organisationer och den högre utbildningen, för att skapa en ”triple helix-anda”. Sådan samverkan kan ske både formaliserat och genom att informella nätverk byggs upp. Denna samverkan avsågs att ”kunna bli självbärande genom att företagarna själva betalar för sitt behov av fortbildning och uppdragsforskning” (Projektplanen, W-Dala). Syftet var också att det arbete som inleddes skulle kunna öka företagens konkurrenskraft och därmed bidra till regional tillväxt. Syftet med studien är att belysa, tolka och analysera hur W-Dalaprojektet vidareutvecklats genom att projektet W-Dala Plus - metodutveckling i samverkan mellan näringsliv och högskola genomförts samt vilka erfarenheter som är möjliga att dra från detta. Resultatet kan i sin tur ge indikationer mot vilka områden fortsatta insatser kan vara lämpliga att riktas.

  • 39.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Projektet www.arbetslinjen.com - En utvärderande studie. Delrapport2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Provux, en IT-baserad utbildning för Project Management: En utvärderande studie2001Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Rollen som områdesrektor för Haga- och Soltorgsgymnasiet i Borlänge: en utvärderande fallstudie2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Rättviks kommuns barn- och grundskoleförvaltning: en utvärderande studie av en förändrad ledningsorganisation2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    School development: Some reflections on the role of school leaders2001Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    High expectations of development and renewal of form and content in schools are now very common. However there seem to be no simple answers how to do. Schools are a complex organisation with many stakeholders involved. The complexity concern for example formal decisions taken on many different levels, state, municipally and in school-units, but perhaps the most important decisions are made informal in the classrooms. Schools as an organisation also seem to be hard to change. Developing processes have a tendency to take long time before there are possible to discover any results. Teachers have continuously lack of time, here and now, as there are so many things to be done. What is the role of the school-leader under these conditions? One of the problems school-leaders have to face is, as there are many expectations, the difficulty to make priorities among their work. The teachers demand the school-leaders to be “visible”. Meetings take so much time those school-leaders can not take active part in the daily work as expected. They are supposed to be “pedagogical-leaders”, at the same time this usually does not seem to work in practise. Politicians and the public are keen to know what the results are. The budget gives restrictions that can not be exceeded. The parents would like to have influence and so on and on. In short, the expectations of the school-leaders are high. In the paper is discussed what possibility school-leaders have to manage school-development. Following questions are raised:

    • What kind of strategically choices do school-leaders meet when they are going to manage school-development?
    • Is it possible to manage school-development in a long-term perspective and what may school-leaders do to make it possible to involve the personnel in an efficient way?

    It seems apparent that school development is a field just as complicated as one has reason to believe. It is important to give teachers a possibility to be involved in school-development processes and also the managers’ choice of development strategy seems to be of importance. Managers have to be those who create necessary prerequisites and co-ordinate the activities. The accomplishment is in many aspects possible to hand over to the teachers. There is however a risk to see school-development processes as clearly defined short-term projects. When school-development on the other hand is run in a long-term perspective there seems to be possible to expect more lasting effects as a result. There are of course no simple solutions how to do, but it seems as a necessary prerequisite that school-development must be well prepared and carried out systematically, with high involvement and on the ground of dialogue. The managers have to support these processes especially when difficulties of different kinds occur and, not at least, have faith to the teachers ability.

  • 44.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Schools as learning organisations impact on activities and leadership: paper presented at the ATEE conference, August 24-27 20032003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    Sociala Ekonomins Idécentrum i Dalarna: En utvärderande studie2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Specialpedagogikfunktionen inom VBU: en utvärderande studie2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Steget - En utvärderande studie av ett projekt för att skapa möjligheter för arbetslösa ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet Steget pågick under perioden 2007-01-02 – 2007-12-31 och riktade sig till ungdomar som upplever sig vara eller riskerar att hamna i ett utanförskap och att stötta de ungas ambitioner utifrån individuella förutsättningar och samtidigt skapa en förståelse för de värderingar som i dag styr arbetsmarknaden. Målgruppen definierades som arbetslösa ungdomar i åldern 20-30 år, vilka var eller riskerade att bli långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna och som uppbar sjukpenning eller sjukersättning. En annan målgrupp var ungdomar som stod långt från arbetsmarknaden och var beroende av bistånd från Socialförvaltningen. Resultatet visar att verksamheten i flera fall har haft påvisbara positiva effekter som går bortom de rent arbetsmarknadspolitiska, d.v.s. det har på ett direkt och påtagligt sätt påverkat de involverade aktörerna i deras vardagliga liv. De fick ”närvaroplikt” och samtidigt livet ”inrutat”. De fick lov att ”bekänna färg” genom sina kontinuerliga möten med ledarna och övriga projektdeltagare. För många konfronterades deras livssituation på ett sätt som kunde uppfattas som påfrestande och som för en del upplevdes som ett tvång. För några kan detta vara en vändpunkt i livet. Vad som kan vara ett realistiskt resultat för ett arbetsmarknadsprojekt av den här karaktären är att skapa en beredskap hos deltagarna att förbättra sina förutsättningar för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Att verksamheten i de flesta fall radikalt skulle öka deltagarnas konkurrensförmåga på arbetsmarknaden är dock ett alltför optimistiskt antagande.

  • 48.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Uppdrag Orsa - En utvärderande studie av skola och arbetsliv i samverkan2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skolan fyller många funktioner, varav en är att öka elevernas förståelse för sin roll som samhällsmedborgare, en annan är att förbereda eleverna för ett framtida inträde på arbetsmarknaden. Syftet med elevernas kontakter med arbetslivet under grundskoletiden är att det utgör en viktig del av det livs- och meningssammanhang som eleverna ingår i. För att eleverna skall kunna göra sina studie- och yrkesval måste de få tillfälle att på olika sätt pröva skilda arbetsuppgifter och arbetsmiljöer. Det är viktigt att de unga får självupplevda insikter i de krav som ställs inom olika yrken och på olika arbetsplatser. Detta stärker upplevelsen av sammanhang och mening och kan bidra till ökad studiemotivation i skolan. I Orsa kommun har man aktivt arbetat med denna fråga och organiserat samverkan mellan skola och arbetsliv i form av Uppdrag Orsa. En verksamhet som sker i nära samverkan mellan Orsaskolan, Orsa kommun och näringslivet i Orsa. Denna är uppbyggd av Uppdrag Orsa Kommun respektive Uppdrag Orsa Näringsliv. Studien syftar till att beskriva och analysera de resultat och erfarenheter som Uppdrag Orsa Kommun respektive Uppdrag Orsa Näringsliv har genererat under 2006 och vt 2007 som det uppfattats av olika grupper av intressenter. Mot denna bakgrund formuleras följande frågeställning: a) På vilket sätt har Uppdrag Orsa organiserats och genomförts? b) Vilka pedagogiska effekter har Uppdrag Orsa gett upphov till? Med utgångspunkt i hur dessa frågor kan besvaras diskuterar jag tänkbara slutsatser och konsekvenser för att ge eleverna ökade möjligheter att förstå hur arbetslivet fungerar, samtidigt om det kan fungera motiverande både för deras studier som för framtida yrkesval.

  • 49.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogik.
    ”Uppfinnarverkstaden”: ett EU-projekt inom europeiska socialfonden avseende långtidsarbetslösa ungdomar i åldern 17 - 24 år med extra behov av stöd och hjälp1997Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Pedagogiskt arbete.
    Utvecklingsarbete i skolan Några reflexioner med utgångspunkt från kvalitativa utvärderingsstudier i två svenska gymnasieskolor2001Inngår i: Nordisk Förening för Pedagogisk Forskning (NFPF), Stockholm, 2001Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vilka förutsättningar krävs för att skolans utvecklingsarbete skall kunna initieras och genomföras på ett framgångsrikt sätt? Vad är det t.ex. för faktorer som underlättar respektive försvårar detta arbete? Syftet med detta paper är därför att: - försöka identifiera några faktorer som kan antas påverka möjligheterna att bedriva skolutveckling samt att i några avseenden diskutera vilken roll dessa spelar

123 1 - 50 of 122
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf