du.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 25 of 25
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Alexandersson, Karin
    et al.
    Nyström Svensk, Ingrid
    Olsson, Helén
    Udo, Camilla
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Försörjningsstöd som leverbröd - Det ekonomiska biståndets utveckling 2007-2008, i sex kommuner i Dalarna, i relation till förändringar i det svenska välfärdssystemet.2008Report (Other academic)
  • 2.
    Olsson, Helén
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Stier, Jonas (Contributor)
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies.
    Arbetsformer kring sociala risker - med fokus på rasism och extremism2017Report (Other academic)
  • 3.
    Olsson, Helén
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Att använda standardiserade riskbedömningsinstrument i socialt arbete2015Conference paper (Refereed)
  • 4.
    Olsson, Helén
    Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad.
    Att minska risken för våld och att främja återhämtning i den rättspsykiatriska vården: Patienters och personalens erfarenheter av vägen mot återhämtning2013Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta avhandlingsarbete är utfört inom en rättspsykiatrisk vårdkontext och återspeglar patienters[1] och personals[2] erfarenheter och upplevelser av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning. Med utgångspunkt från ett holistiskt och salutogent hälsovetenskapligt perspektiv har avhandlingen ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.   Teoretiska ämnesdiscipliner såsom psykiatrisk omvårdnad, kriminologi och sociologi har influerat arbetet.

    Avhandlingens övergripande syfte var att utifrån de salutogena aspekterna i det rättspsykiatriska omvårdnadsarbetet undersöka vad som är relaterat till vändpunkter i samband med minskad risk för våld och vad som bidrar till återhämtning. Avhandlingen baseras på fyra olika studier. Syftet med den inledande kvantitativa delstudien (I) var att identifiera och jämföra rättspsykiatriska patienter som sänkt sin bedömda risk för våld med 30 % eller mer enligt riskbedömningsinstrument HCR-20. Resultatet visade att den bedömda risken för våld minskade över tid. En demografisk analys genomfördes för att studera skillnader mellan de patienter som sänkt sin bedömda risk för våld och de som inte sänkt sin risk. Det framgick att rättspsykiatriska patienter som bedömts med hjälp av riskbedömningsinstrumentet HCR-20, minskade den bedömda risken för våld, både på kort och på lång sikt. Den rättspsykiatriska vården fungerade bäst när det gällde att förbättra de kliniska riskfaktorerna (C-skalan).

    Riskhanteringen (R-skalan) gällande eventuell utskrivning och framtida friförmåner visade inte samma goda progress. Demografiska karaktäristika såsom ålder, alkohol och drogmissbruk och psykiatriska diagnoser var inte relaterade till minskad risk för våld, dock var kvinnliga patienter och patienter utan psykopatidiagnos mer benägna att sänka sin risk för våld. Ett urval av de patienter som minskade sin risk för våld med 30 % eller mer utgjorde basen för delstudie II och III.

    I delstudie II intervjuades tretton rättspsykiatriska patienter om upplevelser och erfarenheter kring vad som bidrar till minskad respektive ökad risk för våld inne på en rättspsykiatrisk avdelning. Data analyserades med hjälp av en tolkande beskrivning (Interpretive Description). Studien visade att orsakerna till ökad respektive minskad risk för våld var processrelaterad, där interaktioner mellan personal och patienter bidrog till en utveckling som antingen präglades av välbefinnande eller disharmoni. Delstudie II utgjorde en viktig kunskapskälla som präglade ansatsen i delstudie III och IV. Detta med hänvisning till att flertalet patienter i delstudie II lämnade intressanta beskrivningar av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning.

    Sålunda intervjuades i delstudie III, tio rättspsykiatriska patienter om deras upplevelser av förändringsprocesser i samband med vändpunkter och återhämtning. Dataanalysen skedde med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Processen beskrevs utifrån tre faser där man i högriskfasen upplevde kaotiska och överväldigande känslor. Vändpunkten upplevdes som ett känsligt skede som präglades av att tvingas hitta en ny, konstruktiv väg i livet. Återhämtningsfasen präglades av ett accepterande och en mognad. Stöd och erkännande från omgivningen ansåg främja dessa processer.

    Delstudie IV bestod av intervjuer med tretton personal. Syftet var att belysa upplevelser och erfarenheter kring rättspsykiatriska patienters vändpunkter och återhämtning. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Beskrivningar kring hur en vändpunkt kunde bevaras och främjas baserades på vikten av att vara uppmärksam, lyhörd och att inte skynda på processen. En vändpunkt upplevdes genom att patienten uppvisade synbara positiva förändringar. Sammansättningen på personalen och patienterna ansågs påverka atmosfären på avdelningen, och bidrog till huruvida processen mot vändpunkter och återhämtning underlättades eller försvårades.

    Avhandlingen visar hur ett ständigt växelspel mellan patienter och mellan personal bidrog till huruvida vårdatmosfären upplevdes såsom hälsofrämjande eller ej. Vidare framgår att processer kring vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning präglades av känslor av sårbarhet och utsatthet. Processen beskrevs som ett känsligt förlopp som behövde understödjas av förtroendefulla relationer med andra, samt möjligheter att få vistas i en trygg miljö.

    [1] Den vetenskapliga litteraturen använder sig av begrepp såsom client, consumer, service user eller forensic patient för att beteckna människor som är inskrivna inom den rättspsykiatriska vården. Inom det psykiatriska svenska fältet kan begreppen brukare, vårdtagare eller patient förekomma. I denna avhandling kommer begreppet patient och vårdtagare omväxlande att användas för att beteckna de människor som är föremål för den rättspsykiatriska vården. De patienter som deltagit i avhandlingens två delstudier kommer omväxlande att benämnas såsom deltagare eller patienter, för att åstadkomma en varierande och läsvänlig text.

    [2] I denna avhandling anser begreppet personal den personalkategori som arbetar med omvårdnad inom en rättspsykiatrisk kontext. Det är främst sjuksköterskor och skötare som inkluderas i begreppet omvårdnadspersonal inom den vetenskapliga litteraturen. Sjuksköterskor benämns såsom registered mental health nurses eller registered nurses. Övrig omvårdnadspersonal tituleras till exempel som nurse manager eller assistant nurses. När begreppen personal, vårdare eller omvårdnadspersonal används i denna avhandling avses då den personalkategori som arbetar närmast patienten med omvårdnad och ingen åtskillnad kommer att göras mellan de båda yrkesgrupperna. Personalen som deltar i delstudie IV har omväxlande kallats för personal eller vårdare.

  • 5.
    Olsson, Helén
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Att minska risken för våld och att främja återhämtning i den rättspsykiatriska vården: Patienters och personalens erfarenheter av vägen mot återhämtning2014Conference paper (Other academic)
  • 6. Olsson, Helén
    Decreased risk for violence for patients admitted to forensic care2011Conference paper (Refereed)
  • 7.
    Olsson, Helén
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work. Socialtjänsten utvecklingscentrum i Dalarna (SUD).
    En satsning på ökat brukarinflytande i Dalarna: en slutrapport med förslag från Brukarrevisionsprojektet2014Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 8. Olsson, Helén
    Forensic patients who lowered their risk for violence: Who are they?2011In: Towards Integrated Prevention: 11th Annual IAFMHS Conference, Barcelona 2011, Conference program, 2011Conference paper (Refereed)
  • 9.
    Olsson, Helén
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Implementering av insatser: vad bör vi tänka på inför utvecklingsarbetet?2016Conference paper (Other academic)
  • 10.
    Olsson, Helén
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Implementeringsmodell / Att arbeta med implementering av nya arbetssätt2016Conference paper (Other academic)
  • 11. Olsson, Helén
    Interplaying: How patients in forensic care described factors related to reduced risk for violence2012In: From prevention to reintegration, 12th Annual IAFMHS Conference, Miami 2012, Conference program, 2012Conference paper (Refereed)
  • 12.
    Olsson, Helén
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Sekretesslagstiftning i svensk socialförvaltning – vad kan man och får man göra?2017Conference paper (Other academic)
  • 13.
    Olsson, Helén
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Social risk - en inledande nationell överblick: Hur får vi ett arbete att bli varaktigt och hållbart2016Conference paper (Other academic)
  • 14.
    Olsson, Helén
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Socialt arbete: våld och genus2017In: Nio-fem : tidskrift om arbetsliv & profession, ISSN 2001-9688, no 1, p. 35-37Article in journal (Other academic)
  • 15.
    Olsson, Helén
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld och förtryck: att verka i ett spänningsfält2017Conference paper (Other academic)
  • 16.
    Olsson, Helén
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Socialtjänstens arbete med hedersvåld: resultat från en intervjuundersökning som finansierats av Länsstyrelsen Dalarna2017Conference paper (Other academic)
  • 17.
    Olsson, Helén
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Socialtjänstens arbete med hedersvåld: resultat från en intervjuundersökning som finansierats av Länsstyrelsen Dalarna2017Conference paper (Other academic)
  • 18.
    Olsson, Helén
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Audulv, Åsa
    Strand, Susanne
    Kristiansen, Lisbeth
    Reducing or increasing violence in forensic care: a qualitative study of inpatient experiences2015In: Archives of Psychiatric Nursing, ISSN 0883-9417, E-ISSN 1532-8228, Vol. 29, no 6, p. 393-400Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Semi-structured interviews with 13 forensic psychiatric inpatients that had decreased their assessed risk of violence were analyzed using interpretive description. The main contribution from this study is a detailed description of patients' own strategies to avoid violence. Participants described having an ongoing inner dialog in which they encouraged themselves, thereby increasing their self-esteem and trying to accept their current situation. An unsafe and overcrowded ward with uninterested and nonchalant staff increased the risk of aggressive behavior. In the process of decreasing violence, the patients and the forensic psychiatric nursing staff interacted to create and maintain a safe environment.

  • 19.
    Olsson, Helén
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Bergman, Ann
    Karlstads universitet.
    Socialtjänstens arbete med hedersvåld: Resultat från en intervjuundersökning2018Report (Other academic)
  • 20.
    Olsson, Helén
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Porskrog Kristiansen, Lisbeth
    Mittuniversitet; Högskolan i Gävle.
    Violence Risk Assessment in Forensic Nurses’ Clinical Practice: Qualitative Interview Study2017In: Global Journal of Health Science, ISSN 1916-9736, E-ISSN 1916-9744, Vol. 9, no 12, p. 56-63Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The legislation of Swedish forensic psychiatric care states that the risk of further violence must beassessed before a patient is granted release from a forensic psychiatric hospital. The aim of the study was todescribe the experiences of forensic nurses with in-patient risk assessment processes, and their implication fordaily clinical forensic praxis.

    Method: Semi-structured interviews with staff who were involved in the patients risk assessment process. Theinterview texts were analyzed using qualitative latent content analysis.

    Discussion: The forensic nursing staff has to deal with many contradictory realities. The description was aboutbeing able to balance between supporting their work with an EBP approach of risk assessment while trying toestablish interpersonal relationships and to allow for positive meetings with the patient. The study indicated thatstaff used a multiple sources of knowledge in order to make credible and accurate risk assessments.

    Conclusions: If the risk assessment process are to be used in a legally secure manner, the staff must receive regularsupport from team leadership that can provide both guidance and training. Based on a holistic approach, the linkbetween the instinct of staff and their work with structured risk assessment must be founded on routines and solidplatforms.

  • 21.
    Olsson, Helén
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Schön, Ulla-Karin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Reducing violence in forensic care: how does it resemble the domains of a recovery-oriented care?2016In: Journal of Mental Health, ISSN 0963-8237, E-ISSN 1360-0567, Vol. 25, no 6, p. 506-511Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Forensic psychiatry is characterized by involuntary treatment and risk of violence. The concept of recovery is rarely in focus as the primary focus is on risk assessment, violence prevention and reducing coercion in care.

    Aim: To determine what resources forensic staff use to avoid or prevent violent situations, and to explore how these practices resemble the domains of recovery-oriented care.

    Method: Semi-structured interviews with staff who were identified by forensic patients as key workers in their recovery process. Interview texts were analyzed using interpretive content analysis.

    Results: Staff prevent violent situations using tacit knowledge and experience, and through a shared collegial responsibility. Staff safeguard patients, encourage patient participation, and provide staff consistency.

    Conclusions: The results have implications for forensic care as well as psychiatry regarding the process of making recovery a reality for patients in the forensic care setting.

  • 22.
    Olsson, Helén
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work.
    Strand, Susanne
    Asplund, Kenneth
    Kristiansen, Lisbeth
    Turning towards recovery in forensic psychiatric inpatients – a study based on staff experience2014In: Nordisk sygeplejeforskning, ISSN 1892-2678, E-ISSN 1892-2686, no 03Article in journal (Refereed)
  • 23.
    Olsson, Helén
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Strand, Susanne
    Kristiansen, Lisbeth
    Reaching a turning point--how patients in forensic care describe trajectories of recovery.2014In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, no 3, p. 505-14Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden, the duration of treatment is increasing for patients admitted to forensic psychiatric care. To reduce the length of stay, it is important for the forensic rehabilitation and recovery process to be effective and safe. Not much is known about how the process of recovery and transition begins and how it is described by the forensic patients. The purpose of this study was to explore how forensic patients with a history of high risk for violence experienced the turn towards recovery. A qualitative content analysis was used to analyse interviews with 10 patients who had decreased their assessed risk for violence on the risk assessment instrument HCR-20 and who were successfully managed a lower level of security. Three themes were identified: (i) the high-risk phase: facing intense negative emotions and feelings (ii) the turning point phase: reflecting on and approaching oneself and life in a new way (iii) the recovery phase: recognising, accepting and maturing. In the high-risk phase, chaotic and overwhelming feelings were experienced. The turning point phase was experienced as a sensitive stage, and it was marked by being forced to find a new, constructive way of being. The recovery phase was characterised by recognising personal circumstances in life, including accepting the need for structure, a feeling of maturity and a sense of responsibility for their own life. In order to ensure a successful recovery, the forensic nursing staff needs to recognise and support processes related to treatment motivation and turning points. Recommendations for best nursing practice are given accordingly.

  • 24.
    Olsson, Helén
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Strand, Susanne
    Kristiansen, Lisbeth
    Sjöling, Mats
    Asplund, Kenneth
    Decreased risk for violence in patients admitted to forensic care, measured with the HCR-20.2013In: Archives of Psychiatric Nursing, ISSN 0883-9417, E-ISSN 1532-8228, Vol. 27, no 4, p. 191-7Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study was to explore if patients admitted to forensic psychiatric care decreased their assessed risk for violence over time, to identify patients who decreased their assessed risk for violence exceptionally well (30% or more) on the clinical (C) and risk management (R) scales in the (HCR-20), and to compare them in terms of demographic data.

    METHODS: The HCR-20 risk assessment instrument was used to assess the risk for violence in 267 patients admitted to a Swedish forensic psychiatric clinic between 1997 and 2010. Their assessments at admission were compared with a second, and most recent, risk assessment.

    RESULTS: The risk for violence decreased over time. Demographic criteria had no impact on differences on decreased risk. Only two factors, namely gender and psychopathy showed a difference. Risk factors associated with stress and lack of personal support were the items that turned out to be the most difficult to reduce.

    CONCLUSION: The results show that risk prevention in forensic care does work and it is important to continue to work with risk management. The study highlights the importance of a careful analysis of the patient's risk for violence in order to work with the patient's specific risk factors to reduce the risk.

  • 25.
    Strand, Susanne
    et al.
    Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Olsson, Helén
    Mittuniversitetet.
    Kristiansen, Lisbeth
    Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap.
    To decrease the risk for violence for patients sentenced to forensic psychiatric care: personnel and patient´s views2009Conference paper (Refereed)
1 - 25 of 25
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf