Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Västerbergslagens Utbildningsförbund.
    Bedömning som ett kunskapsideologiskt ställningstagande: lärares bedömningsstrategier och samhällskunskapsämnets laborativa, analytiska och avgränsade kunskapsinnehåll2020Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 10, nr 3, s. 109-133Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the last decade, the Swedish research field has gained an increasing interest in what knowledge content to use in the subject of social science. However, less interest has been given the didactical questions on how and what relates to each other in constructing knowledge content. The aim of this article is, therefore, to explore how teacher’s assessment strategies relate to selecting knowledge content. The method used is semi-structured interviews with four experienced secondary school teachers on how they work with assessment. The results show three assessment strategies, which arereasoning, systematic and correcting assessment strategies. In different ways, the assessment strategies then relate to several knowledge content positions. Firstly, to a more tentatively and elaborating position with focus on the student’s questions. Secondly, to an analytical and progress-oriented position with focus on disciplinary concepts. Finally, to a more definitive and orienting position with focus on democratic values. Therefore, I argue that we need to pay more attention to the didactical question of how and what relates to understanding the complexity in constructing a knowledge content.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Combining time and space: An organizing concept for narratives in history teaching2021Ingår i: Acta Didactica Norden, ISSN 2535-8219, Vol. 15, nr 1, s. 1-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I syfte att konstruera historiska narrativ i ett undervisningsinnehåll behöver lärare tillgång till tankebegrepp. I den här artikeln undersöks, i en svensk historiekurs för gymnasiet, hur olika kombinationer av tid och rum, benämnda tidrum, kan utgöra sådana tankebegrepp. Artikeln bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare som beskriver innehållet i en kurs de genomförde innevarande läsår för intervjuerna. I lärarnas utsagor från intervjuerna, tillsammans med lärarnas undervisningsmaterial, har sex olika sätt att kombinera tid och rum identifierats i deras historieundervisning. De tidrum som identifierats kunde sedan delas in i tre olika kategorier. En första kategori där tiden rör sig från det förflutna till nutid med en tydlig indelning i tidsperioder och geografisk anknytning. En andra kategori med betoning på långa linjer i historien där olika frågor följs. Här läggs mindre betoning på periodisering och geografisk anknytning. Slutligen ett tidrum med tidsperspektiv som växlande rör sig mellan nutid ochdåtid med fokus på olika historiska frågor. Den övergripande slutsatsen som dras, är attde tidrum som identifierats på ett genomgripande sätt bidrar till att forma de historiskanarrativ som väljs för undervisningen. Urvalet av tidrum i ett undervisningsinnehåll har därför potential att forma så väl historieämnets innehåll som syfte. På så sätt bidrar den här artikeln till en diskussion om vilka tankebegrepp som finns tillgängliga för lärarenär de formulerar innehållet i skolans historiekurser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Epistemisk pendling mellan del och helhet i historieundervisning: Återskapa, orientera, problematisera och erfara som didaktiska funktioner i lärares förståelse av  skolämnet historia2023Ingår i: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 17, nr 3, artikel-id 16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln undersöks hur en epistemisk pendling mellan del och helhet kan bidra till olika didaktiska funktioner i historieundervisning. Syftet i föreliggande artikel riktas mot att i lärares förståelse av historieundervisning undersöka hur olika urval av kunskapsinnehåll kan bidra till olika didaktiska funktioner. Två empiriskt inriktade forskningsfrågor ställs: (1) Vilka olika relationer mellan del och helhet kan identifieras i lärares förståelse av ett undervisningsinnehåll i ämnet historia? (2) Baserat på resultaten, hur kan olika avvägningar mellan del och helhet, som identifierats i lärares förståelse av historieundervisning, observeras med avseende på olika didaktiska funktioner? Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med historielärare i årskurs 7–9. Resultaten visar på en pendling i lärarnas förståelse mellan del och helhet i kunskapsinnehållet, men också mellan att utgå från ett mer avgränsat kunskapsinnehåll och elevernas egna frågor när de formulerar ett kunskapsinnehåll för historiekurserna i skolan. I dessa epistemiska pendlingar har fyra didaktiska funktioner identifierats: Återskapa, Orientera, Problematisera och Erfara. Resultaten bidrar således till en diskussion om vilka situerade avvägningar som kan göras av historieämnet, dess innehåll och syfte i förhållande till undervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Karlstad universitet.
    Historielärares historier: Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia2010Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aim of this study is to analyse history teachers’ understanding of the school subject history. The aim have also been to uncover what factors the history teachers say have affected their understanding of the school subject. Based on survey and interview methods, the question that this study deals with is: in the light of which general understanding of the school subject history, do the teachers make didactic choices on a daily basis?

    The first theme is biographical. The teachers’ life-history is taken into consideration and several factors in the teachers’ background and the school environment have been identified. It also seems as if the teachers’ understanding of the school subject goes from an elementary and searching approach to one that is more complex and convinced.

    The second theme is a more structural approach. The results shows three major orientations among the teachers’ general understanding namely, educational (bildung) orientation, critical orientation and identity orientation. Even though a main orientation can be seen among the teachers, an important result is also that the orientation is overall complex.

    At the most general level some patterns can be seen. First the connection between the teachers’ biography and their general understanding of the school subject. In the understanding of the school subject, it is also notable that teachers relate in different ways to history as science, history as identity and history from an ideological viewpoint. It is also possible to note some signs of change in the school subject history that follows a lager historiographical context.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Historielärares historier
  • 5.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Historielärares historier: Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia2012Ingår i: Forskning av och för lärare: 14 ämnesdidaktiska studier i historia och samhällskunskap / [ed] Hans Lödén, Karlstad: Karlstad University Press, 2012, 1, s. 33-50Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Historielärares historier
  • 6.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Västerbergslagens utbildningsförbund.
    Historielärares ämnesbiografier2016Ingår i: Kulturell reproduktion i skola och nation: En vänbok till Lars Petterson / [ed] Urban Claesson och Dick Åhman, Möklinta: Gidlunds förlag, 2016Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Karlstad universitet.
    Historielärares ämnesförståelse: Centrala begrepp i historielärares förståelse av skolämnet historia2014Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad är syftet med skolämnet historia och vad ska det innehålla? Det här är en doktorsavhandling där fokus sätts på lärares förståelse av skolämnet historia. Mer precist avgränsas syftet till att undersöka ämnesförståelsen hos nu verksamma historielärare. Särskild vikt läggs vid att identifiera centrala begrepp i lärarnas ämnesförståelse. Undersökningen bygger både på enkäter och intervjuer och tar sin utgångspunkt i fyra olika aspekter av historielärarnas ämnesförståelse som redovisas i separata studier. Den första aspekten är ämnesbiografisk och tar fasta på de faktorer lärarna menar har påverkat utvecklingen av deras ämnesförståelse. Den andra aspekten har sitt fokus på lärarnas förståelse av historieämnets övergripande syfte och innehåll. Den tredje aspekten handlar om hur lärarna tolkar inriktningen och innehållet i den nya ämnesplan som infördes i gymnasieskolan 2011. Den avslutande aspekten fokuserar på de ämnesredskap som blir synliga i de utsagor lärarna gör om innehållet i gymnasieskolans kurs Historia 1b.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Historieläreares ämnesförståelse
  • 8.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Jerusalem som kalejdoskop: Elevers angelägna frågor och de sammanvävda berättelsernas potential i undervisning vid historiska platser2023Ingår i: Jerusalem – en väv av berättelser: Tio resenärers möten med en konfliktfylld plats / [ed] Gull Törnegren, Maria Deldén och Mikael Berg, Borlänge: Förlags AB Björnen , 2023, s. 111-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Essäsamlingens andra del inleds med Mikael Bergs text ”Jerusalem som kalejdoskop”: Elevers angelägna frågor och de sammanvävda berättelsernas potential i undervisning vid historiska platser leder oss in på frågor om berättelser i undervisningen. Här ställer Mikael Berg frågor om undervisningens möjligheter vid studieresor till historiska platser. Mikael Berg menar att mötet med historiska platser, som han liknar vid ett kalejdoskops mångfald av mönster och färger, kan tillföra ytterligare lager till lärandet som inte hade varit möjligt i klassrumsundervisning. Framförallt att mötet med den historiska platsens sammanvävda berättelser länkar samman affektiva responser, fysiska reaktioner och kognitiv bearbetning i elevens kunskapsprocess. Med det som utgångspunkt argumenterar Mikael Berg för möjligheten att starta undervisningen i elevernas angelägna frågor i relation till den historiska platsens mångfald. Lärarens uppdrag kan då sägas bli att möta elevernas frågor med ett situationsanpassat (historiskt) kunskapsinnehåll i syfte att bidra till nyansering av förståelsen av platsens samanvända berättelser (manifesta historiebruk). På så sätt finns en potential i en sådan undervisningsansats att bidra till elevernas möjligheter att göra informerade ställningstaganden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Källkritik i skolan: Historielärares förståelser av källkritik som disciplinär, laborativ och kontextuell kunskap i ett progressionsperspektiv2021Ingår i: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 15, nr 1, s. 1-25, artikel-id 18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sedan mer än ett årtionde tillbaka har ett ökat intresse kunnat ses i internationell och svensk forskning för arbetet med disciplinära begrepp. Mindre intresse har riktats mot frågan om progression och arbetet med källkritik. Mot den bakgrunden är syftet i den här artikeln att undersöka relationen mellan progression och urvalet av kunskapsinnehåll i arbetet med källkritik. Resultatet bygger på fokusgruppsintervjuer med historielärare där tre övergripande förståelser av arbetet med källkritik identifierats i lärarnas tal. Först en disciplinär förståelse där vetenskapliga begrepp som närhet och tendens står i fokus. Progressionsperspektiv handlar om att ta utgångspunkt i vardagsnära begrepp. Sedan en laborativ förståelse där proceduriella begrepp som perspektivtagande lyfts fram. Pro-gression börjar med elevernas egna frågor och erfarenheter. Slutligen en kontextuell förståelse där stor vikt läggs vid historiska innehållsbegrepp. Progression handlar om att börja i elevernas erfarenheter och funderingar. På så sätt relaterar de olika förstå-elserna av arbetet med källkritik till historieämnets syfte och kunskapsinnehåll på olika sätt. Det är därför möjligt att argumentera för vikten av att uppmärksamma relationen mellan progression och kunskapsinnehåll i syfte att bättre förstå det urval som väljs för skolans kurser i en kunskapsideologisk mening.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Slutord: Jerusalem, en bildningsresa2023Ingår i: Jerusalem – en väv av berättelser: Tio resenärers möten med en konfliktfylld plats / [ed] Gull Törnegren, Maria Deldén och Mikael Berg, Borlänge: Förlags AB Björnen , 2023, s. 184-193Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Elevers angelägna frågor: Gymnasieelevers berättelser om angelägna frågor utifrån humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga disciplinära ansatser2023Ingår i: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 17, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Allt fler studier pekar på ungdomars pessimistiska sätt att se på samhället och framtiden. Denna studie undersöker 55 gymnasieelevers texter om samhällsfrågor de själva ser som viktiga och deras syn på framtiden i förhållande till den valda frågan. I studien undersöks vilka teman som är särskilt framträdande, om eleverna har en optimistiskt eller pessimistisk framtidssyn och vilka typer av disciplinärt färgade ansatser som eleverna använder sig av. Texten skulle enligt instruktion innehålla en nulägesbeskrivning, en förklaring till varför det ser ut som det gör, och en reflektion om framtiden. Texterna har skrivits anonymt och utan koppling till något särskilt skolämne. Fyra innehållsliga teman sticker ut som dominerande: (1) Mänskliga rättigheter (2) Miljöfrågor (3) Sociala relationer (4) Medicinska lösningar och kunskapsutveckling. 21 texter har en optimistisk syn på framtiden, 17 texter har en pessimistisk framtidssyn och resterande 17 uppvisar både ock, alternativt är svårbedömda. Texterna om mänskliga rättigheter skrevs företrädelsevis med samhällsvetenskaplig ansats, medan miljöfrågorna i hög grad hanterades utifrån humanistiska förtecken. Det finns ett visst mönster i analysen som visar att texternas disciplinära ansatser påverkar huruvida eleverna uttrycker sig optimistiskt eller pessimistiskt inför framtiden.  När eleverna får möjligheten att i skolan bearbeta en för dem angelägen fråga utan att uppgiften definieras av en skolämneskontext, tenderar de att använda ett brett urval av disciplinära ansatser. Det föranleder en diskussion om huruvida den angelägna frågan bör lyftas ut ur sitt skolämnessammanhang för att möjliggöra för eleven att bearbeta frågan på nya sätt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Martin, Stolare
    School Trips to Historical Sites: Pupils' Cognitive, Affective and Physical Experiences from Visits to Auschwitz2024Ingår i: History Education Research Journal (HERJ), E-ISSN 2631-9713, Vol. 21, nr 1, s. 1-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    History can be experienced in many ways, including visits to historical sites. Indeed, it is becoming increasingly common for Swedish schools to organise trips for their pupils to historical sites, in this case, to concentration camps. This article analyses how cognitive, affective, and physical experiences frame pupils' interpretations of historical sites and discusses how visits to historical sites might contribute to history education. The research questions we examine are as follows: What forms of experience did the pupils express, and how did these forms relate to each other? What implications might these expressed experiences pose for how teachers organise their teaching, including trips to Holocaust memorial sites? This article analyses seminars that comprised part of the examinable work in a course that involved a study trip to the Auschwitz concentration camp. Empirical data were analysed using a model in which cognitive, affective and physical experiences were identified and described. The results demonstrate how cognitive, affective and physical responses interact with pupils’ experiences. Pupils described how the school trip contributed to their understanding of what is and is not possible to know, and to their will to influence society. Thus, the results indicate that physical encounters with historical sites can create new opportunities for pupils’ learning of history and the meaning-making that comes from it.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Västerbergslagens utbildningsförbund.
    Norgren, Sofia
    Stolare, Martin
    Studieresa till Auschwitz: Elevers perspektivtagande i arbetet med förintelsen2018Ingår i: SO-didaktik, ISSN 2002-4525, nr 5, s. 8-19Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom historiedidaktiken är begreppet perspektivtagande centralt för förståelsen av ett historiskt fenomen. I den här artikeln tas utgångspunkt i en studieresa till Auschwitz för att undersöka med vilka kunskaper elever försöker skapa förståelse. Resultatet visar att eleverna anänder sig av olika emotioner och ämneskunskaper i sin strävan att tolka sin intryck från studiebesöket. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Persson, Anders
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Att resonera nyanserat i Samhällskunskap: ett begränsande eller vidgande kunskapskrav?2020Ingår i: SO-didaktik, ISSN 2002-4525, nr 9, s. 70-75Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Många samhällskunskapslärare har nog funderat på hur man som lärare ska ta sig an och agera gentemot elever som ger uttryck för ett ensidigt politiskt perspektiv. Hur ska man få eleven att vidga sina perspektiv utan att för den skull styra och bestämma för eleven vad som ”rätt sak att tänka och säga”? Läraren måste samtidigt förhålla sig till skolans värdegrund och demokratiska uppdrag. Forskarna Mikael Berg och Anders Persson har undersökt hur samhällskunskapslärare skulle agera i ett fingerat scenario kring en sådan ”vinklad” elev och de upptänkte då att lärarna var ganska överens om att det handlar om att ge eleven fler perspektiv, men hur elever skulle få dessa perspektiv varierade.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete. Dalarna University.
    Persson, Anders
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Historia.
    Fyra arbetssätt för ökad nyansering2024Ingår i: Att undervisa om kontroversiella frågor: Didaktiska möjligheter och utmaningar / [ed] Anna Larsson, Gleerups Utbildning AB, 2024, s. 113-127Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitel 9, Fyra arbetssätt för ökad nyansering, presenterar och diskuterarhur lärare kan välja att möta elever när de uttrycker ensidigt formulerade ståndpunkter. Baserat på gruppsamtal med lärare ochelever visar kapitlet hur lärare kan använda skiftande urval av kunskapför att bidra till nyansering av den aktuella frågan. Beroende på denkonkreta situationen kan läraren behöva pendla mellan utmanande,engagerande, kompletterande och enande aspekter av kunskapsinnehållet,vilket fyller olika didaktiska funktioner som att störa, involvera,överbrygga och bredda.

  • 16.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Västerbergslagens Utbildningsförbund.
    Persson, Anders
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Graderande granskning och förklarade glapp: Svensk historie- och samhällskunskapsdidaktisk forskning om lärares bedömningspraktik 2009–20192020Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 1, s. 18-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the last decade there has been an increasing interest in the Swedish research field concerning assessment in schools, especially with focus on the school subject’s history and social science. The aim of this article is therefore to explore what perspectives that have being used by researchers in the Swedish field of history and social science subject didactic, when investigating teacher’s assessment practice. The method used in the article is a text analysis of 13 Swedish thesis and articles that deal with teacher’s assessment practice within the Swedish field of history and social science subject didactics between 2009 and 2019. The result shows that there an overwhelming part of the studies deals with examine teacher’s assessment practice. Another dominant trend is to explain the variations in teacher’s assessment practice. Overall the result shows that there is a lack of studies which begin with teachers subject specific experiences and also a lack of studies with a policy critical approach. To try to capture the complexity in assessment we therefore argue in the light of the result that there is a need of both a theoretical and cumulative broadening of the Swedish research field concerning teacher’s assessment with focus on the school subject’s history and social science.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Persson, Anders
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Historia.
    The Didactic Function of Narratives: Teacher discussions on the use of challenging, engaging, unifying, and complementing narratives in the history classroom2023Ingår i: Historical Encounters: A journal of historical consciousness, historical cultures and history education, E-ISSN 2203-7543, Vol. 10, nr 1, s. 44-59Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    At a time when society is characterised by a polarised social climate, it is teachers who need to contribute to a nuanced orientation of the world. This article looks at the ways historical narratives can be used as a collective didactic resource in the historical-cultural context of contemporary society. Its purpose is to analyse the didactic function that underlies historical narratives in relation to students’ understanding of society. Our study builds on three focus group interviews with six upper-secondary-school teachers of history and social studies. The method used is the stimulated-recall interview whereby teachers talk about various teaching situations. Four uses of historical narratives were identified, each with its own didactic function. The first is the use of the “challenging” narrative, the function of which is to disrupt and realign students’ understanding of society. The second is the use of the “engaging” narrative: its function is to involve and activate students in their present understanding of society. The third is the use of the “unifying” narrative, the function of which is to bridge contradictions within society. The fourth and final narrative is the “complementing” narrative, whose function it is to broaden and open students’ understanding of society. To address students in terms of their present understanding of society, teachers employ these four narratives as didactic resources. In such a way, these uses of historical narratives tie in with the teachers’ overall aim to contribute an alternative perspective to students’ current understanding of society.As such, the results reveal the general theoretical knowledge teachers have relating to their profession.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete. Dalarna University.
    Stolare, Martin
    The possibilities of school trips: What can study visits to historical sites like Auschwitz-Birkenau contribute to history education?2024Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Västerbergslagens utbildningsförbund.
    Stolare, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik..
    Samuelsson, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik..
    Schüllerqvist, Bengt
    Is a scientific basis for subject specific teaching possible?: The example of history education2015Ingår i: Education: Opole University Annual, ISSN 2450-7121, Vol. 1, s. 135-151Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 20.
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Västerbergslagens utbildningsförbund.
    Konstruktioner av samhällsorienterade ämnen i historiedidaktisk belysning2016Ingår i: SO-undervisning på mellanstadiet: Forskning och praktik, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 1, s. 31-51Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Persson, Anders
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Historia.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Historiskt resonerande i skolan: En färdigdefinierad kompetens, en fråga om moralisk fostran eller en möjlighet att vidga elevers förståelse av vad som kan vara?2021Ingår i: Att bedöma i historieämnet: Perspektiv på historisk kunskap, bedömning och prov / [ed] David Ludvigsson & Lars Andersson Hult, Uddevalla: Förlags AB Björnen , 2021, s. 87-109Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Persson & Berg 2021
  • 22.
    Persson, Anders
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Historia.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    More than a matter of qualification: teachers’ thoughts on the purpose of social studies and history teaching in vocational preparation programmes in Swedish uppersecondary school2022Ingår i: Citizenship, Social and Economics Education, ISSN 1478-8047, E-ISSN 2047-1734, Vol. 21, nr 1, s. 61-75Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to increase our understanding of how history and social studies teachers in vocational preparation programmes (VET) in Sweden relate to the obligation of preparing students for their future lives as citizens. Previous research on VET programmes has primarily emphasised predetermined roles of education. Different critical perspectives have established how different VET practices contribute to reproducing specific values and a type of knowledge that leaves less room for students to act as independent subjects (Ledman, 2015; Nylund et al., 2020). In part, the findings of this article contribute to problematising such a description. In a series of interviews, teachers expressed what can best be described as a clear will to prepare students for a future as broadminded and tolerant citizens. The multi-perspective approach emphasised by these teachers not only illustrates the socialisation and qualification functions of education, it also gives prominence to the importance of student subjectification (cf Biesta, 2009; 2020). Furthermore, this article stresses that the teachers do not view the question of the purpose of their subjects in terms of either/or. Rather, it suggests they see their obligations as a matter of professional judgment and customised responses to unique didactic situations

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Persson, Anders
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Historia.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Relevant forskning för den reflekterande praktikern?: Några kritiska reflektioner omkring ett samtida forskningsfält2022Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 27, nr 1-2, s. 165-170Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Törnegren, Gull
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Religionsvetenskap.
    Deldén, MariaHögskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.Berg, MikaelHögskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Jerusalem – en väv av berättelser: Tio resenärers möten med en konfliktfylld plats2023Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under en vecka i augusti 2022 reste vi en grupp lärare och lärarstudenter från Högskolan Dalarna till Jerusalem, den stad som är en helig plats för tre av världens stora religioner: kristendom, judendom och islam och utgjort centrum för återkommande politiska konflikter. Det här är en bok om berättelsers kraft att forma och omforma människors liv.

    Vi visste från våra tidigare studier att berättelser har en unik potential att skapa identiteter, världsbilder, moraliska övertygelser och människors syn på varandra. När vi nu samlades i Jerusalem bar var och en av oss med sin egen berättelse om och relation till staden. Dessa bilder var något som vi alla var beredda att sätta på spel. Genom att gå på besök i andras berättelser tillät vi oss att erfara hur livet i staden framträder ur skiftande perspektiv. Vi utvecklade en alltmer mångfasetterad, motstridig men också nyanserad bild av platsen och dess människor.

    I denna essäsamling framträder tio olika bilder av den resa som vi företog tillsammans. Vi rör oss mellan bilder från gatulivet i Jerusalem, möten med armenisk-kristna palestinier, unga israeler som tagit avstånd från att tjänstgöra i armén och berättelser om de judiska kvarteren. Här finns reflektioner från besök vid stadens heliga platser och om att stå framför den mur som reser sig som en grå betongvägg vid infarten från Jerusalem till Betlehem. Genom dessa berättelser vill vi dela med oss av våra skiftande erfarenheter som vi menar kan bidra till en mångfasetterad undervisning i religion och historia.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf