Dalarna University's logo and link to the university's website

Abstract: The interdisciplinary research project “Challenging gender” was a joint effort by members of two Swedish universities. Researchers were grouped by five different themes, while together they became “the Arena”. The present authors’ theme focused on normalization processes, and included gender researchers from literary studies, sociology, social work, and public health studies. The purpose of this chapter is to explore what it is to challenge normalization processes as researchers; the context is interdisciplinary gender research under a neo-liberal regime. To deepen their understanding of what the process has occasioned, the researchers used “collective biography”, a memory-work method developed by Bronwyn Davies, who led the researchers’ work of writing down their memories prompted by experience of striations and of lines of flight. In this chapter the memories so produced are discussed in the light of Virginia Woolf’s A room of one’s own.  Thanks to the financial resources the project was able to muster, we were able to create the kind of collective “room” where we could take the opportunity to be creative and challenge structural patterns – but equally where we could give vent to our frustration at these same patterns. Our memories seemed to waver between fragile but uplifting flashes of optimism and a feeling that nothing would work, and not only just the one or the other – always somewhere in between. Our theoretical understanding of normality grew out of that most dangerous of ideas: that we should open our minds to the unpredictable, the non-normalizing, to whatever could be different

On the 15th of April, 2012, The Modern Museum (Modernamuseet) in Stockholm celebrated the World Art Day by having a reception with the Swedish cultural minister present, at which an artwork in the form of a cake made in the likeness of the body of a caricatured black woman was served, cut up and eaten, while the artist, masked as the cakes head, screamed. This conceptual, relational, and contextualizing artwork, which leads to a much heated debate in Sweden and which was also internationally picked up on, was made by the explicitly anti-racist artist Makode Linde. In this article, we explore the problem of this event in terms of its sociocultural significance. How did we react upon the drama that we were following from a distance? What did it make us see? What questions did the incident raise about the Swedish society of today? These are examples of the questions we as gender researchers working in Sweden will discuss in the form of a triptych. We use the triptych metaphor as a tool for opening dialogue. By opening its panels it becomes possible to decommodify the single image of the artwork and make relations between agents traceable, visible, and readable.

Stieg Larssons Millennium-trilogi (2005-2007) har blivit en enorm försäljningssuccé världen över. I dess spår har ett allt större intresse för Sverige som land och som välfärdsnation väckts. Frågor har rests om vad författarens beskrivning av det mycket aggressiva våldet betyder och vad det har med Sverige som land och som välfärdsnation att göra? Hur rimmar böckernas berättelser med föreställningarna om Sverige som ett av världens mest jämställda länder?  Kan böckerna läsas som pro-feministiska? Hur relaterar romanfigurerna till svenska barnböcker av Astrid Lindgren? Och hur kommer det sig att romanfigurerna hela tiden dricker kaffe? Tanken att låta det svenska samhället belysas och diskuteras genom Millennium-serien föddes i början av 2010 vid Forum för Genusvetenskap vid Mittuniversitetet, en mångvetenskaplig plattform för forskare med genusperspektiv i sin forskning. Den för många av oss provokativa frågan som restes var: Vilken fråga är Lisbeth Salander ett svar på i dagens Sverige? Syftet med antologin är flerfaldigt och kan sammanfattas på följande sätt:

Att utifrån en svensk kontext belysa och diskutera det svenska samhället genom Millennium-serien.Att i populärvetenskapliga artiklar vidga rymden kring den skönlitterära texten genom att diskutera den ur många olika perspektiv och utifrån fler ämnesdiscipliner än litteraturvetenskap – som genusvetenskap, etnologi, folkhälsovetenskap och juridik.Att låta genusperspektivet, i mer eller mindre genomförd form, vara en gemensam nämnare för texterna.

Genom att presentera några svenska (och en finsk) genusforskares läsning och problematisering av hur Sverige av idag kan förstås genom Millennium-trilogin, vill vi ge en kontextuell bakgrund till romanernas bild av vad som pågår i Sverige. Den första delen behandlar frågor om hat, våld och brott i en svensk nutida välfärdskontext. Här diskuteras romanernas porträttering av centrala aspekter av ett samhälle, som brott och lagar, men också rädslor, tillit och andra emotionella narrativ, i relation till forskning om det nutida svenska samhället. Johanna Niemi gör i kapitel 1: "All the Adults in the Noisy Village: Constructions of Post-Modern Identity in the Welfare State in the Millennium Trilogy", en spännande läsning av Sverige med ett perspektiv lite från sidan, det vill säga från grannlandet Finland. I kapitel 2 "Våld, jämställdhet och Millennium- serien" behandlas en fråga som på ett ganska givet sätt reses av Millennium-böckerna: våldet mot kvinnor i en svensk kontext av Katja Gillander Gådin. I kapitel 3 "Rädda sig från intet" diskuterar Håkan Berglund-Lake händelser som gör att platser där människor känner sig hemma och trygga plötsligt förändras av våld, våldtäkt, inbrott, brand, eller andra destruktiva yttre krafter.

I del två av denna skrift diskuteras bilden av Lisbeth Salander utifrån olika perspektiv. I kapitel 4, "Lilla syster ser dig! Pippi Långstrump, Lisbeth Salander och andra Pippi-karaktärer", analyserar Eva Söderberg hur Larsson har skapat Lisbeth Salander i relation till Lindgrens barnbokshjältinna Pippi Långstrump. Som en stark och mystisk litterär figur har Lisbeth Salander provocerat till en mängd mer eller mindre fantasifulla tolkningar. I kapitel 5, "Salanders teorem. Lisbeth Salander som Millennium-trilogins gåta", av Annelie Bränström Öhman, diskuteras ett annat möjligt svar på vilken fråga Lisbeth Salander är ett svar på. I kapitel 6, "Lisbeth Salander: feministiskt svar eller provokativ fråga?", ställer Siv Fahlgren frågan: kan vi läsa karaktären Lisbeth Salander som svaret på ett samhälle där män hatar kvinnor? Och i så fall – är det då ett feministiskt svar?

Den tredje och sista delen presenterar bilder av svenskhet. I kapitel 7, "Kaffe, klass och kön – jämlikhetens dryck i Millennium-trilogin", beskriver Åsa Ljungström hur berättelsen om fikat och kaffedrickandet, i relation till berättelserna om jämlikhet och jämställdhet, fungerar i Millennium-trilogin. I det åttonde och sista kapitlet "De goda männen och de starka kvinnorna. Om gemenskaper utifrån Millennium-sviten" skriver Anders Johansson om de goda männens funktion i böckerna i relation till de starka kvinnorna.