du.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Lundström, Anders
    et al.
    Nordström, Carin
    Mittuniversitetet, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    von Friedrichs, Yvonne
    Mittuniversitetet, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Hur kan mer effektiva stöd utformas för att få fram livskraftiga nya och unga företag?2014Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ur förordet:

    Ett stort intresse finns kring hur nya företag uppkommer och växer över tiden. Många insatser har gjorts under åren för att stimulera till ökat företagande. Rådgivning och olika typer av stödåtgärder har prövats under åren i avsikt att stimulera kvinnor och män att starta företag och att utveckla unga företag. Det råder dock fortfarande en stor skillnad mellan kvinnor och män avseende andel av antalet företagsstarter, där de företagande kvinnorna endast står för en tredejdel av samtliga företagsstarter i Sverige idag. Ändå startas fler företag av kvinnor idag än tidigare. Den företagsform som kvinnor i stor utsträckning startar är enskild firma medan män oftare startar i aktiebolagsform. Inkomsterna från företag som drivs av kvinnor är oftast relativt sett mycket lågainom den kreativa sektorn. En fråga som därför ställs är om det behövs förändringar i de stödinsatser som finns för att öka andelen kvinnor somstartarföretag. En annan fråga är om kvinnor har samma villkor som män när det gäller tillgång till rådgivning, finansiering och utvecklingsinsaster? Inom Mittuniversitetet har flera studier genomförts för att undersöka förutsättningar för kvinnor att starta och utveckla företag på samma villkor som män. Tidigare studier har visat att oavsett kön är start av företag förenat med risker för företagaren och fler väljer därför att kombinera företagsstarten med en löneanställning. En sådan väg till etablering av företag är en vanlig form för att starta företag med relativt låga risker. Däremot finns det studier som tyder på att det är förenat med svårigheter att gå ifrån att både vara anställd och företagare till att enbart bli företagare. Tillväxtverket har i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för hur och vilka insatser som kan göras för att främja kvinnor och mäns lika villkor att starta företag. Denna strategi ska överlämnas till regeringen under våren 2015 och ett syfte med den föreliggande rapporten är att bidra till denna strategi. Ett annat syfte är att belysa situationen i Stockholm, Sveriges mest urbana miljö, för kvinnor och män vilka startat företag 2011 respektive 2014. Vidare att jämföra hur situationen ser ut i denna miljö jämfört med tidigare liknande studier i andra miljöer. Inte minst för att kunna komma fram till möjliga åtgärder som kan övervägas för att förbättra situationen för nystartade företag. En av slutsatserna i denna rapport är att efterfrågan på olika insatser avseende rådgivning och information handlar om praktiska områden typ skatter, bokföring och redovisning. Däremotär efterfrågan begränsad för olika insatser som erbjuds av offentligt finansierade verksamheter. Att starta företag i Sverige idag är enkelt och informationen om hur man går tillväga är lätt att hitta, via t.ex. Verksamt.se eller Bolagsverket. Däremot krävs åtgärder för att öka tillväxttakten hos nystartade företag. Idag ser vi små förändringar hos företagen även sett ur ett flerårigt perspektiv. Specifikt gäller det för kvinnors nyföretagande som oftast som sagt sker genom bildande av enskilda firmor.

  • 2.
    Nordström, Carin
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Business Administration and Management.
    Hur ser företagande kvinnor på företagandet?2017In: Genus och företagande / [ed] P. Rytkönen & M. Bonow, Stockholm: Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi , 2017, p. 145-158Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Företagare och entreprenörer är de som står för den regionala utvecklingen och under flera år har mycket forskning gjorts på de som kanske startar företag, som en del i den globala entreprenörskapsrapporten GEM – Global Entrepreneurship Monitor (Reynolds et al. 2002). Mycket tid har lagts på att studera vilka det är som kanske startar företag och vilka faktorer som avgör om man faktiskt startar eller inte. Enligt rapporterna är det flest män som startar och driver företag i Sverige och i världen. F.d. Näringslivsministern Maud Olofsson 1 (C) ville ta reda på hur man kunde motivera kvinnor att bli företagare och minska på hindren. Därför utsåg hon 2007 Nutek, på uppdrag från regeringen, att studera detta med fokus på att främja kvinnliga företagare (Tillväxtverket 2015a). Mellan 2011–2014 tilldelades även Tillväxtverket 65 miljoner årligen av regeringen, för att fortsätta arbetet kring att främja kvinnliga företagare där uppdraget präglades av att ta fram en strategi för ett företagsfrämjande på lika villkor samt skapa tillväxt, konkurrenskraft och förnyelse genom att få fler företagande kvinnor (Tillväxtverket 2015a). Under perioden 2008–2014 har Tillväxtverket även haft ett ambassadörsprogram för att väcka intresse kring att starta företag och ambassadörerna har t.ex. besökt skolor, nätverk, företagsmässor, haft personliga möten med kvinnor som funderat på att starta företag (Tillväxtverket 2015a). Syftet med det här kapitlet är att lyfta vad som behövs för att få fler kvinnor att våga satsa, samt om det finns tillväxtpotential och vad som då krävs. I det här kapitlet kommer fyra företagande kvinnor att lyftas upp samt fem kvinnliga ambassadörer om hur de ser på att driva företag och hur de ser på sitt företag och framtiden. Förhoppningsvis kan deras berättelser sporra även andra att våga starta företag.

  • 3.
    Nordström, Carin
    Mittuniversitetet, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Kombinatörer och livsstilsföretagare - även samhällsentreprenörer?2014In: Samhällsentreprenörskap: samverkande för lokal utveckling / [ed] Yvonne von Friedrichs, Malin Gawell och Joakim Wincent, Sweden, Östersund: Mid Sweden University , 2014, 1, p. 127-148Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Nästan hälften av alla företagare i Sverige är kombinatörer. Det är främst personer som har en anställning som blir kombinatörer genom att de startar företag. Arbetsformen gör det möjligt att testa sin idé utan att förlora den trygghet det innebär med en fast inkomst varje månad. Men blir man kombinatör bara för att testa sin idé och gå mot eget företagande på heltid, eller finns det andra motiv till varför man väljer denna arbetsform, till exempel för att det är en livsstil? Har den lokala och regionala platsen någon betydelse? Dessa frågeställningar kommer bland annat detta kapitel att försöka besvara med hjälp av enkäter och intervjuer med personer inom den kreativa näringen. Den kreativa näringen är vald för att den dels representerar en näring som fått stor uppmärksamhet inom både forskning och näringsliv de senaste åren, framförallt efter Florida:s (2004) bok om den kreativa klassen. Näringen spås även bidra starkt till den ekonomiska tillväxten i framtiden (Howkins 2002, Florida et al. 2008). Den är också vald för att det är en näring som kanske attraherar fler kombinatörer då den bland annat representerar artister, konstnärer och musiker som kan ha svårt att överleva på sitt företag. Respondenterna i det här kapitlet är, har varit eller vill bli kombinatörer och är bosatta i Gävleborgs- och Jämtlands län. Personerna inom den kreativa näringen värnar om varandra och kämpar på, trots att det finns ett antal hinder på vägen. Intresset och passionen de har för sitt företag samt sin region övervinner enligt dem allt, vilket gör dem till en samhällsaktör att räkna med. Dessa personer startar företag för att de i många fall vill utveckla sin hobby men också för att de vill bo kvar på orten och bidra till ortens överlevnad.

  • 4.
    Nordström, Carin
    Mittuniversitetet, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    The Passionate Combining Entrepreneurs2015Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Entrepreneurs are portrayed as salient drivers of regional development and for a number of years nascent entrepreneurs have been studied in a large number of countries as part of the Global Entrepreneurship Monitor project and the Panel Study of Entrepreneurial Dynamics. Scholars have devoted much effort to investigating factors that determine how individuals engage in entrepreneurial activities, with most of the discussion limited to business start-ups. However, since this type of project does not follow identical nascent entrepreneurs over time, limited knowledge exists about their development and whether they stay in this nascent phase for a long time. In practice, it is common for entrepreneurs to run a business and at the same time work in wage work, so-called combining entrepreneurs. In Sweden, almost half of all business owners combine wage work with a business. However, not all combining entrepreneurs will eventually decide to leave the wage work and invest fully in the business. Consequently, much research has focused on the first step of entering entrepreneurship full time, but less has focused on the second step, the transition from the combining phase to full-time self-employment. The aim of this thesis is therefore to contribute to the theory of entrepreneurship by gaining a deeper understanding of combining entrepreneurs and their motives and intentions.

     

    In the context of combining entrepreneurs, the theory of identity, resources and choice overload has been used to examine how entrepreneurs’ age (when starting the business), entrepreneurial tenure (the length of engagement in the side-business), hours spent (weekly involvement in the side-business), involvement in entrepreneurial teams (leading the business with one or more partners) and involvement in networks (business networks) influence their passion for engaging in entrepreneurship while sustaining wage work. Different categories of combining entrepreneurs and their intentions have also been examined.

     

    A survey was administered to 1457 entrepreneurs within the creative sector in two counties in Sweden (Gävleborgs County and Jämtlands County). Since there were no separate mailing lists to only combining entrepreneurs, the survey was sent to all entrepreneurs within the chosen industry and counties. The total response rate was 33.5 percent and of them 57.6 percent combined, yielding 262 combining entrepreneurs who answered the questionnaire. The survey was then followed up with eight focus group interviews and two single interviews to validate the answers from the questionnaire.

     

    The results indicate three types of combining entrepreneurs: nascent – with the intention to leave the combining phase for a transition into full-time self-employment, lifestyle – with the intention to stay in the combining phase, and occasional – with the intention to leave the combining phase for full-time wage work and close down the business. Transitioning fully to self-employment increases with the individual’s age. Also, a positive interactive effect exists with involvement in entrepreneurial networks. The results also indicate that the ability to work with something one is passionate about is the top motive for combining wage work with a side-business. Passion is also more likely to be the main motive behind the combining form among individuals who are older at business start-up, but passion is less likely to be the main motive behind the combining form among individuals who spend more time on the business. The longer the individual has had the side-business, the less likely passion is the main motive behind the combining form, and passion is less likely to be the main motive among those who are part of an entrepreneurial team.

  • 5.
    Nordström, Carin
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Business Administration and Management.
    Farsari, Ioanna
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Tourism Studies.
    Zhao, Xiaoyun
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Microdata Analysis.
    Ramsay, Sarah
    Working with Swedes2018Book (Other academic)
  • 6.
    Nordström, Carin
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Business Administration and Management. Mittuniversitetet.
    Sirén, Charlotta
    University of St.Gallen; Global Center Entrepreneurship & Innovation.
    Thorgren, Sara
    Luleå University of Technology; Entrepreneurship & Innovation.
    Wincent, Joakim
    Luleå University of Technology; Entrepreneurship & Innovation.
    Passion in hybrid entrepreneurship: the impact of entrepreneurial teams and tenure2016In: Baltic Journal of Management, ISSN 1746-5265, E-ISSN 1746-5273, Vol. 11, no 2, p. 167-186Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose – The present study draws on the theory of choice overload to examine how entrepreneurial tenure and involvement in entrepreneurial teams influence passion for engaging in entrepreneurship.

    Design/methodology/approach A survey was administered to 262 Swedish hybrid entrepreneurs, which refers to individuals who engage in entrepreneurship while also maintaining wage work; this arrangement is becoming more and more common in the Nordic economies. Hypotheses proposed associations between the entrepreneurial tenure (the length of engagement in the side business) and entrepreneurial teams (leading the business with one or more team members) with passion for entrepreneurship. Logistic regression was used to test the hypotheses.

    Findings Results from logistic regression support the hypotheses with three findings: 1) the longer the individual has had the side business, the less likely passion to be the main motive behind entrepreneurship; 2) passion is less likely to be the main motive behind entrepreneurship among those who are part of an entrepreneurial team, and 3) involvement in an entrepreneurial team strengthens the negative association between entrepreneurial tenure and passion for entrepreneurship.

    Research limitations/implications The data are limited to the creative sector in Sweden and to the hybrid entrepreneurship context.

    Practical implications – The results support the impact of choice overload and the notions that entrepreneurship passion will decrease the longer the business is up running and if the venturing occurs with another team member. In practice,this means that interventions for re-kindling passion in entrepreneurship should focus on dealing with choice overload under conditions of long-term tenure and team-funded ventures. If entrepreneurswant tomaintain high levels of passion, quick and isolated entrepreneurial processes reduce the choice overload that may threaten maintaining a high passion for entrepreneurship.

    Originality/value – This study is the first to apply choice theory to an entrepreneurship context and to find support for possible negative effects of choice overload on passion for entrepreneurship.

  • 7.
    Thorgren, Sara
    et al.
    Luleå Univ Technol, Dept Entrepreneurship & Innovat, S-95187 Luleå, Sweden.
    Nordström, Carin
    Mittuniversitetet, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik.
    Wincent, Joakim
    Luleå Univ Technol, Dept Entrepreneurship & Innovat, S-95187 Luleå, Sweden.
    Hybrid entrepreneurship: the importance of passion2014In: Baltic Journal of Management, ISSN 1746-5265, E-ISSN 1746-5273, Vol. 9, no 3, p. 314-329Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to investigate the motives behind individuals’ choice to haveparallel business-employment careers (hybrid entrepreneurship) with a particular focus on passion(i.e. to work with something one is passionate about) as the main motive.Design/methodology/approach – A survey was administered to 262 Swedish hybridentrepreneurs. Hypotheses proposed associations of the individual’s age at business start-up andweekly hours spent on the business with passion as the main motive for the hybrid form. Logisticregression was used to test the hypotheses.Findings – The results indicated that first, the ability to work with something one is passionate aboutis the top motive for combining employment with a side business; second, passion is more likely to bethe main motive behind the hybrid form among individuals who are older at business start-up; third,passion is less likely to be the main motive behind the hybrid form among individuals who spend moretime on the business.Research limitations/implications – The study focusses on passion as motive for hybridentrepreneurship, and in doing so, it does not test the extent to which hybrid entrepreneurs experiencepassion.Practical implications – The results support the popular notion that passion drives people to haveparallel business-employment careers. Findings indicating that passion as a motive is more commonamong those who are older at start-up and less common among those who spend more time onthe business suggest the importance of acknowledging hybrid entrepreneurs’ various profiles whenapproaching them in research and practice.Originality/value – This is the first study on motives behind hybrid entrepreneurship.

  • 8.
    Thorgren, Sara
    et al.
    Luleå University of Technology; Entrepreneurship & Innovation.
    Sirén, Charlotta
    University of St.Gallen; Global Center Entrepreneurship & Innovation;.
    Nordström, Carin
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Business Administration and Management.
    Wincent, Joakim
    Luleå University of Technology; Entrepreneurship & Innovation.
    Hybrid entrepreneurs' second-step choice: the nonlinear relationship between age and intention to enter full-time entrepreneurship2016In: Journal of Business Venturing Insights, ISSN 2352-6734, Vol. 5, p. 14-18Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Entrepreneurs who run venture startups parallel to wage employment engage in so-called hybrid entrepreneurship. Not all hybrid entrepreneurs, however, eventually leave the wage employment to become a full-time entrepreneur (second-step entrepreneurship). Significant research has focused on first-step entrepreneurial choice (to engage in a business start-up), but much less has focused on a second-step entrepreneurial choice, which captures the transition to full-time entrepreneurship. The present study, which examines the second-step entrepreneurial choice, reveals a U-shaped relationship be- tween age and the intention to enter full-time entrepreneurship. Interestingly, this con- trasts with prior studies on the effects from age in the first-step entrepreneurship choice, demonstrating an inverted U-relationship between age and venture startup.

1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf