du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aho, Erika
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Henriksson Persson, Anna
    Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Larsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Skolnära – ett skolnära begrepp?2016Ingår i: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 12, nr 1, s. 116-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolnära kan beskrivas som ett relativt nytt begrepp inom utbildning och forskning med skolanknytning. Det förekommer ofta i sammanhang där det tycks finnas en ambition att knyta skola och forskning närmare varandra. Det kan till exempel handla om olika forskarskolor, skolforskning och skolutvecklingsprojekt. Dock finns ingen enhetlig definition av begreppet utan det används parallellt med och i vissa fall synonymt med begreppen praktiknära och praxisnära. Syftet med denna artikel är att bidra till en problematisering av begreppet skolnära med fokus på såväl innebörder som användningsområden. Utifrån studier av olika typer av texter belyses hur begreppet skolnära används inom skolforskning och i andra utbildningsvetenskapliga sammanhang idag. Begreppet skolnära ser ut att uppkomma i samband med framväxten av forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete men återfinns idag även inom andra forskarutbildningsämnen. Till exempel kan en ”skolnära avhandling” vara skriven inom pedagogik eller något ämnesdidaktiskt ämne. Vad det innebär att forskningen är skolnära tycks ha skiftande innebörd och avgränsning i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om huruvida forskningen bedrivs av eller för lärare. Begreppet används också inom skolvärlden i ett vidare perspektiv.

  • 2.
    Larsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Att välja rätt: Svensklärares textval2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3.
    Larsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Bildning, performativitet och teaching to the test - kulturkollision i svensk skolvardag?2015Ingår i: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 11, nr 1, s. 45-59Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad har bildningsbegreppet tillskrivits för innehåll under olika tider? Vad innebär performativitet i en skolkontext? Vad kan konsekvenserna bli av ett allt för stort fokus på undervisning mot standardiserade prov, så kallat teaching to the test? Syftet med utbildning och bildning i ett individ- och samhällsperspektiv har varierat i takt med samhällsutvecklingen liksom synen på hur kunskap ska värderas och bedömas. I en tid av ett allt starkare fokus på vad som är mätbart i skolans värld har lärarens uppdrag förändrat inte bara vad lärare gör utan även vad lärare är.

    Syftet med föreliggande essä är att problematisera hur bildningsbegreppet kan sättas i relation till dagens svenska skolkultur där resultatfokusering och ökad måluppfyllelse har blivit en dominerande diskurs. Några nedslag i bildningsbegreppets historia görs, liksom några reflektioner kring dess plats i de senaste två utbildningsreformerna, Lpf 94 och Gy11. Bildningsbegreppet ställs även mot begrepp som performativitet och teaching to the test i en diskussion om vilka konsekvenser som kan uppstå när de kolliderar med varandra i svensk skolvardag. Diskussionen avslutas med ett konkret exempel på denna kulturkollision hämtad ur författarens egen svensklärarvardag på gymnasiet.

  • 4.
    Larsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    De nationella provens roll behöver problematiseras2018Ingår i: Skolledaren, ISSN 0037-6515, nr 7, s. 24-26Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Larsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Den omätbara svenskan2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 6.
    Larsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    "Man sover aldrig och har ångest jämt"2016Ingår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, nr 2, s. 12-14Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Larsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Mellan styrningar och klassrumspraktik2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Larsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Nationella prov styr mer än vi tror2019Ingår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, nr 2, s. 21-23Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Larsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Nationella prov är inte vägen till bildning2018Ingår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, artikel-id 2018-08-01Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Larsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Resultatet av ett prov: Svensklärare om washbackeffekter av nationellt läsförståelseprov på gymnasiet2018Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När lärares undervisning blir påverkad av ett nationellt prov talar man om washbackeffekter av provet. Det är vad den här licentiatuppsatsen handlar om. Genom att studera svensklärares uppfattningar om det nationella läsförståelseprovet i kursen Svenska 1 på gymnasiet belyser studien vad som kan hända när nationell policy bestående av ett nationellt prov möter den lokala kontexten i form av enskilda lärares undervisning. I studien har arton gymnasielärare i svenska fått komma till tals genom intervjuer.

    Resultaten visar att det nationella läsförståelseprovet i Svenska 1 inte i någon nämnvärd utsträckning påverkar lärarnas undervisning. Detta beror dels på att lärarna uppfattar att undervisningen redan behandlar det som provet testar, dels på att lärarna inte anser att resultatet på provet är användbart vid betygsättningen. Lärarna uppfattar också att deras tolkningar av vad läsförståelse är skiljer sig från provkonstruktörens. Delvis kan detta bero på att lärarna saknar ett metaspråk för att tala om läsförståelse och bedömning av elevers läskompetens.

    Maria Larsson är verksam gymnasielärare i svenska och engelska vid Lugnetgymnasiet i Falun och har bedrivit forskarstudier på halvtid med start höstterminen 2013. Hon har ingått i forskarskolan Skolnära som är ett samarbete mellan Högskolan Dalarna och Karlstads universitet.

  • 11.
    Larsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Resultatet av ett prov: Svensklärare om washbackeffekter av nationellt läsförtåelseprov på gymnasiet2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 12.
    Larsson, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Aho, Erika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Henriksson Persson, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Hur kan begreppet skolnära förstås?2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 13.
    Larsson, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Aho, Erika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Henriksson Persson, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Morén, Göran
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Hunter Lindqvist, Steven
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Stormats, Karen
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Ringar på vattnet: Hur praktiknära forskning kan bidra till pedagogisk utveckling och bli en brygga mellan skola och akademi2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf