du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Maria
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Digital images as part of an implementation process: patterns in digital representations of community mental health service providers2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Systems for freedom of choice have been implemented as an organizational structure in public welfare in several western countries. The aim of the market model is to increase citizens’ freedom of choice, conduce diversification in service and providers of service, while contribute higher quality of service and facilitate efficient use of public funds. In Sweden “Act of Free Choice Systems” (2008:962) was introduced in 2009, and optional for municipalities to use. Several municipalities have opened up for both public and non-public providers for citizens’ to choose from in different welfare sectors. Mental health care was one of them. The implemented competitive market logic meant providers needed to promote themselves to attract users to be able to stay on the market.

    Aim: The aim of this study is to describe and analyse how public and non-public providers’ of community mental health care use digital pictures during the time of an implementation of a competitive market system in Sweden.

    Methods: A case study was conducted. A municipality was strategically selected because a free choice system was implemented in their community mental health care in 2010. Day centres, a common community mental health care support was selected to constitute the focus of the study. All providers had a digital space of their own at the municipality’s website. Digital pictures from each homepage were collected in 2012, when the new system had been running for a while. All pictures were included in the study. Pictures were transcribed using the semiotic model. Transcribed data was analysed with content analyse and categorized into themes. A frequency analysis was conducted to show similarities and differences in content.

    Results: Homepages showed between 0 and 88 digital pictures. Public providers displayed less pictures than non-public providers. The content analyse identified three main categories: 1. Presenting pictures 2. Illustrative pictures 3. Emotional intermediating pictures. The frequency analyse showed three main recurring contents: pastries (10 providers), flowers and trees (10 providers) and the building’s exterior (9 providers). Distinguishing pictures were; mountain climber (one provider), dogs at the Coffey table (two providers).

     Analyse/Discussion: Digital pictures seemed to fulfil different purposes; to present activities such as buildings and persons, to illustrate text and to convey feelings of growth, inclusion, participation and friendship. The most recurring picture content was interpreted as follows: pastries, as appealing to the sense of sweetness, something tasting good, homely, attractive; flowers and trees as appealing to growth, literal and symbolic; building’s exterior as representing the place physically. Mountain climber pictures were interpreted as appealing to adventure and excitement, dogs at the Coffey table as appealing to a wish for non-demanding fellowship, a wish for pets.

    Conclusion: Most providers used digital pictures in their promotion of themselves. Pictures were used in different ways and with different intentions. Non-public providers displayed more pictures than public providers. This might implicate non-public providers were more adjusted to the new competitive system where promotion was part of the game.

  • 2.
    Andersson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Sandlund, Mikael
    Umeå universitet, Psykiatri.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Frames for choice and market characteristics - a Swedish case study of community mental health services in change2015Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 5, nr 3, s. 227-243, artikel-id 1059772Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe and analyse structural frames for choice, as well as characteristics of a free-choice market, implemented in community mental health services in Sweden. Day centres were focused. A case study was conducted. Documents were collected and semi-structured interviews were conducted with twenty-eight agents involved in the implementation process. Content analysis of data showed that users’ freedom of choice was influenced by detailed regulation. Freedom of choice was extended, but it was also substantially reduced. The gain or loss of freedom of choice depended on which aspects of the system were emphasised. Features, which could be interpreted as paternalistic, were once again structurally embedded, despite a system addressing individual freedom of choice. Further, the market did not seem to be adjusted for the average user of community mental health services.

  • 3.
    Andersson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Lunds universitet.
    Sandlund, Mikael
    Umeå universitet, Psykiatri.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Freedom of choice or cost efficiency?: the implementation of a free-choice market system in community mental health services in Sweden2016Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 18, nr 2, s. 129-141Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This case study investigates the implementation of a free-choice market system in community mental health services using the example of day centres for people with psychiatric disabilities. It was conducted in a major city that was about to implement a free-choice market system due to a new legislation that made it feasible. Eighteen semi-structured interviews were conducted. Agents situated in different parts of the organization were interviewed one year before and two years after the free-choice system was launched in 2010. Data showed a top–down political process. A majority of the intentions of the legislation advocated individual autonomy as the market system's main purpose; only one concerned organizational efficiency. Data reflected, however, that financial efficiency dominated the agents' experiences of the implemented system. The twofold market purpose was clearly reflected in the interviews. Front-line staff hoped for improvements mainly for the users, whereas managers mainly focused on the market as a resource allocator.

  • 4.
    Andersson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Extended freedom attained?: A case study of a free-choice market system in community mental health care.2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background/Objectives Systems for freedom of choice within mental health has been implemented in several western countries to increase citizens’ freedom of choice, conduce diversification in service and providers of service, reduce inequalities by providing equitable choice to all users while contribute higher quality of service and facilitate efficient use of public funds. In Sweden “Act of Free Choice Systems” (2008:962) was introduced in 2009, and optional for municipalities to use. Community mental health is organized within the municipalities. The aim of this study is to describe the process of designing and constructing a market of free choice within community mental health, and analyse what kind of freedom of choice the citizen in need of community mental health have, in the example of Daily occupation.

    Methods A case study was conducted in Stockholm, the capital of Sweden, where free choice was implemented in January 2010. The study consists of semi-structured interviews with twenty-eight actors’ involved in the process, complemented with political documents. Interviews were conducted 2009 and 2012. To analyse the material direct content analysis was used, and theories regarding quasi-markets, market design and regulation of markets were applied.

    Results The design and construction of the market of community mental health have determined the degree of clients’ freedom of choice. The volume of the market was regulated by national legislation, but sometimes influenced by the local political budget, and users sometimes appealed their decisions in court to have their rights assessed by law. Admission rules set by authorities concerning management and staff qualifications, financial stability and technical documentation equipment, determined which providers could enter the market. Many user-led organisations were not able to enter due to the admission rules. Quality regulation was developed by authorities to examine providers within the system. The client should be provided neutral and rich information, though full information was hard to access.

    Discussion/Conclusion Freedom of choice seems to have been both extended and reduced by the design and construction of the new system. All users theoretically had the same possibilities to choose providers in the system. However the construction limited the actual client choice significantly.

  • 5.
    Andersson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Lunds universitet.
    I valet och kvalet: implementering av valfrihetssystem inom svensk socialpsykiatri genom exemplet meningsfull sysselsättning2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Andersson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Lunds Universitet.
    Sandlund, Mikael
    Umeå universitet, Psykiatri.
    The implementation of a Free-choice Market System in Swedish Community Mental Health Services by the Example of Day Centres2014Ingår i: Jubilee Congress 50 years WASP World Association of Social Psychiatry, London, November 13-15, 2014., 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Marketization in community mental health services is a new phenomenon and might be the most comprehensive reform in the field since the deinstitutionalisation that occurred during the second half of the twentieth century. Historically, mental health services have been characterized by discipline and paternalistic practices.There has been an absence ofwhat is now, due to the new organizational model based on individual freedom of choice, is to be introduced.

     

    The aim of this study was to investigate the implementation of a free-choice market system in community mental health services, using the example of day centres for people with psychiatric disabilities. The study was conducted in a major city that was about to implement a free-choice market system due to a new legislation.

     

    Eighteen semi-structured interviews were conducted. Agents situated in different parts of the organization were interviewed one year before and two years after the free-choice system was launched in 2010. Data showed a top-down political process. The policy intentions of the new Act were in focus when studying the relation between policy and practice during the implementation process. A majority of the policy intentions of the new Act advocated individual autonomy as the market system’s main purpose, only one intention concerned organizational efficiency. Interview data reflected, however, that financial efficiency dominated the agents’ experiences of the implemented system. The twofold market purpose was clearly reflected in the interviews. Front-line staff hoped for improvements mainly for the users, when managers mainly focused on the market as a resource allocator.

  • 7.
    Fjellfeldt, Maria
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Choice as governance in community mental health services2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In 2009, the Act on Freedom of Choice Systems (SFS 2008:962) wasestablished in Sweden, and this enabled municipalities to organise services aschoice models. This thesis describes and analyses the implementation of afreedom of choice system within community mental health services. Daycentre services were in focus, and a case study was conducted of a majormunicipality that sought to be a “world-class city” in regard to citizens’ choice.The experiences of policy makers, managers, professionals, and participantswere explored in interviews, and documents on a national, municipal, and citydistrict level, as well as homepages of providers of community mental healthservices, were all part of the study and were analysed using content-analysismethods.

    The results showed that the freedom of choice system aimed for two objectives– improvements at the individual level and financial efficiency. In practice,financial efficiency was experienced as the main objective. Increased varietyof services was aimed for by the competitive model, but such variety was notobserved. Instead, services tended to be more similar than specialised.Concerning new providers, they were characterised as committedprofessionals running companies with strained economies. Participantsaffected by the reform expressed anxiety and worries due to theunpredictability and uncertainty embedded in the competitive choice model.Choice within the system concerned where to go, whereas participantsemphasised a wish to be able to influence the choice aspects of who carriedout the service and how much time to attend the services.

    The conclusion was that the freedom of choice system was implemented as atechnology of governance to increase financial efficiency of services.Individual choice was not experienced as increased in any aspect except forthe choice of where to go. Instead, freedom of choice actually appeared todecrease due to standardisation and hierarchical structures. Aspects that werefound to be relevant when designing freedom of choice systems aiming toincrease individual freedom of choice were to address predictability andcontinuity, to address sustainable financial premises, to analyse the predictedimpact of administrative systems that are to be used, and to avoid the use of“hidden goals” in the policy-making process.

  • 8.
    Fjellfeldt, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Implementing a new mental health policy in Sweden2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Sweden faces increasing problems related to mental ill-health. To address this problem, the government recently launched a new mental health policy to cover mental health issues in general.

    Purpose of study: This study aimed to explore the implementation process of the new mental health policy.

    Methods/Theory: A case study was conducted in which national governance and regional response constituted the main elements of the case. A period of 4 years was chosen. In all, 68 national and regional key documents were selected for the analysis. Theories of implementation processes and governance strategies were used to enhance the understanding of the data.

    Findings: The implementation process showed the following the distinctive features: 1) a broad range of target groups were addressed from persons at risk of mental ill-health to persons suffering from severe mental illness; 2) the whole spectra from preventive interventions to treatment interventions were included; 3) the mental health of children and youth was prioritized; and 4) the character of the governance gradually shifted over time from an open to a more targeted approach. A major difficulty associated with the implementation process was the lack of options to systematically follow-up government policy efforts.

    Conclusion: The broad definition of mental health care and support meant there were regional variations in the prioritizing of groups, as well as regional variations on the working methods used.

  • 9.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Sandlund, Mikael
    Umeå universitet, Psykiatri.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Implementation of choice from participants' perspectives: a study of community mental healthcare reform in Sweden2016Ingår i: Journal of Social Work in Disability & Rehabilitation, ISSN 1536-710X, E-ISSN 1536-7118, Vol. 15, nr 2, s. 116-133Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore participants' experiences and opinions about a free-choice system in relation to policy objectives articulated by the national government and local authorities. A case study was conducted. Thirty-five informants participated. Qualitative interviews were undertaken. Results are discussed on how to address different dimensions of choice, not only where, but also what, by whom, how much, and when. They also concern how to design systems that in some ways ensure predictability and continuity to avoid unwanted harm caused by the unpredictability embedded in competitive choice systems. Finally, different aspects of quality need to be addressed.

  • 10.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Competing Logics and Idealistic Professionalism: Development of a Swedish Community Mental Health Serivce MarketManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore the longitudinal development of an organisational fieldafter the implementation of a freedom-of-choice system in terms of the range and characteristicsof providers and services as well as the dynamics and professionalism that appeared as a resultof these changes. Our findings suggest that the expected effects of the reform in terms of varietyof providers and services within the organizational field did not materialise due to a lack ofmarket competition. Providers complemented each other rather than competed with each other,and the logics of care, choice, and advocacy challenged each other within the quasi-market. Allinformants described financial conditions in the market as extremely strained. Strong personalcommitment characterized providers entering and exiting the market, and this strongcommitment suggests a nuanced professionalism we refer to as idealistic professionalism. Agap was found between policy goals and experiences among stakeholders, and efficiency wasfound to be the policy goal achieved most often in practice. This raises the questions of howthe Swedish community mental health service market will develop in the future and what theimplications are for the participants.

  • 11.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Development of a Swedish community mental health service market2019Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 9, nr 1, s. 72-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to examine changes in an organizational field over time when implementing a freedom of choice model. Main focus was on the range and characteristics of providers and services. Our findings suggest that the expected effects of the reform in terms of variety of providers and services within the organizational field did not materialise due to a lack of market competition. Providers complemented each other rather than competed with each other, and the logics of care, choice, and advocacy challenged each other within the quasi-market. All informants described financial conditions in the market as extremely strained. Strong personal commitment characterized providers entering and exiting the market. A gap was found between policy goals and experiences among stakeholders, and efficiency was found to be the policy goal achieved most often in practice. This raises the questions of how the Swedish community mental health service market will develop in the future and what the implications are for the participants.

  • 12.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Länsgemensamma insatser för psykisk hälsa – en balansakt: Sammanställning och analys av handlingsstrategier i 21 handlingsplaner formulerade inom ramen för statens satsning Överenskommelse 20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att få behålla de statliga stimulansmedel som delats ut till kommuner och landsting inom området psykisk hälsa 2017 förväntades aktörerna lämna in länsgemensamma handlingsplaner avseende riktade insatser. Forskare vid Umeå universitet fick i uppdrag att sammanställa och analysera dessa planer. Både kvantitativa och kvalitativa sammanställningar och innehållsanalyser genomfördes. Under en forskarpanel bidrog experter inom olika områden med sina kunskaper till att fördjupa och nyansera analyser av preliminära resultat.

    Inför länens arbete med handlingsplanerna uppmanades kommuner och landsting att länsvis, liksom 2016, presentera en aktuell gemensam analys och handlingsplan med tillhörande budget för att arbeta med befolkningens psykiska hälsa utifrån ett gemensamt ansvarstagande. År 2017 förväntades länen även presentera en fördjupad analys och handlingsplan med fokus på barn och unga 0–24 år, samt en uppföljning av arbetet 2017.

    Liksom 2016 fanns det även 2017 en stor variation i länsplanerna, både beträffande struktur och innehåll. Det framstår dock som att varje län funnit en form för det egna arbetet under detta andra år med gemensamt handlingsplansarbete. Handlingsplanerna 2017 påminner mycket om handlingsplanerna 2016, med tillägget att de 2017 inkluderar uppföljning av insatser samt särskilt fokuserar barn, unga och unga vuxna. Några handlingsplaner visar att den statliga satsningen inneburit att länen under 2017 kunnat utvecklat nya strategier för att arbeta länsgemensamt med insatser inom området psykisk hälsa. Andra handlingsplaner visar att länsnivån inte heller 2017 varit en naturlig plattform för kommunerna och landstingens arbete på området. I anslutning till länsplanerna 2017 har länen skickat in ett flertal dokument som de anser är relaterade till handlingsplanen, exempelvis regionernas egna handlingsplaner för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa.

    Alla län följer upp insatser genomförda 2017. Uppföljningarna tenderar att vara instrumentella i meningen att man mäter om insatser är genomförda eller inte, snarare än att man följer upp resultaten av insatserna. Några län problematiserar uppföljningen av specifika indikatorer, samt länsnivåns möjligheter och svårigheter i relation till uppföljning och utvärderingsarbete.

    I de delar av handlingsplanerna som presenterar insatser riktade till den vuxna och äldre delen av befolkningen kunde följande iakttagelser göras:

    • Det fanns en balans mellan generella insatser för psykisk hälsa riktade till en bred målgrupp i termer av hela befolkningen och specifika insatser riktade till en mer specifik målgrupp i termer av personer med långvarig psykisk ohälsa.
    • Insatser riktade till både en bred och en snävare målgrupp befann sig i ett spektrum från främjande insatser, till tidiga insatser och slutligen behandlande och långsiktigt stödjande insatser.
    • Den breddade policyn tycks ha påverkat med vilka perspektiv man betraktar även den traditionella målgruppen, lämpligast uttryckt som ett helhetstänkande som inte bara omfattar stöd och behandling utan även prevention och hälsofrämjande arbete.
    • Handlingsplanerna presenterar även ett antal utvecklingsområden som är av övergripande karaktär. De två teman som förekommer i flest planer är: brukare och närståendes delaktighet samt samverkan och samordning. Detta resultat kan tolkas som områden där hierarkier och maktrelationer, olika gruppers handlingsutrymme och olika syn på uppdrag och professionalitet aktualiseras.

    Sammantaget så är det en mycket jämn fördelning mellan de olika målgrupperna; den breda målgruppen medborgare, och den snävare målgruppen personer med etablerad psykisk ohälsa.

    I de delar av handlingsplanerna som presenterar insatser riktade till barn, unga och unga vuxna kunde följande iakttagelser göras:

    • Sammanställningen av planerna visar att det har varit ett trevande arbete i flera län, samtidigt som det i vissa län varit en fortsättning på ett sedan flera år redan påbörjat arbete.
    • Länen har gjort analyser utifrån elevhälsodata, folkhälsodata, riktade enkäter, intervjuer och fokusgrupper. I samband med analysarbetet har SKL gett länen 58 nyckelindikatorer att genomföra sina analyser utifrån. Dessa indikatorer har påverkat länens sökljus, och i förlängningen innehållet i länens handlingsplaner.
    • Handlingsplanerna för barn, unga och unga vuxna präglas av att riskgrupper för psykisk ohälsa identifieras. Tio olika riskgrupper nämns. Asylsökande, nyanlända och ensamkommande, ”hemmasittare” som varken studerar eller arbetar, personer med annan funktionsnedsättning, barn som anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning och barn i samhällsvård är de riskgrupper som flest län nämner. Dessa fem riskgrupper finns med bland nyckelindikatorerna.
    • Bland övriga utvecklingsområden, förebyggande, tidiga, behandlande insatser samt övergripande teman, syns tydliga spår av de 58 nyckelindikatorerna. Det finns dock även en lokal variation beträffande riskgrupper, insatser, målgrupper och övergripande teman.
    • Samverkan och delaktighet utgör de viktigaste övergripande utvecklingsområdena även när det gäller övergripande områden med fokus på insatser för barn och unga.

    Länen formulerar sig med några få undantag, ofta svepande kring frågan om kunskapsbaserade arbetssätt. Det finns generellt en lyhördhet för nationella initiativ, där man i planerna kan referera till Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, SBU eller SKL med innebörden att sådana statliga satsningar utgår från bästa tillgängliga kunskaper.

    Trots en breddad policy i den nationella satsningen, är många av de specifika arbetssätt och interventioner som nämns i planerna riktade till personer med allvarliga tillstånd eller funktionsnedsättningar. Oaktat den uppmärksamhet som ägnas åt psykosociala interventioner vid allvarlig psykisk sjukdom, är suicidprevention det enskilda insatsområde som dominerar handlingsplanerna.

    Några ”tystnader” som identifierats i materialet är följande: 1, avsaknaden av insyn i det reguljära arbetet, som en följd av att handlingsplanerna fokuserar länens utvecklingsarbete 2, unga vuxna, och specifikt unga flickor och kvinnor utgör inte en prioriterad riskgrupp i länsplanerna, trots att aktuell statistik pekar ut denna grupp som utsatt 3, avsaknaden av familjeinterventioner i länens praktik, trots hög evidensgrad och prioriteringsnivå i nationella riktlinjer 4, avsaknaden av att systematiskt arbeta med brukarerfarenheter på länsnivå.

    I rapportens avslutande del lyfts ett antal reflektioner upp till diskussion. Några saker som diskuteras är:

    • Länsnivåns legitimitet när det inte finns någon politisk nivå att förankra planerna i, eller instans att utkräva ansvar från.
    • Tillitsstyrningens dilemma på länsnivå – staten ingår en överenskommelse med vem?
    • Materialet visar att den breddade folkhälsopolicyn kompletteras med ett perspektiv på ohälsa och sjukdom som värnar om personer med långvarig psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar.
    • Det breda uppdraget landar i en struktur som tidigare skapats för att arbeta med en specifik målgrupp: personer med psykiska funktionsnedsättningar. Denna tradition påverkar vilka aktörer som är delaktiga även när det gäller den breddade policyn. Det tycks vara svårt att förankra delaktighet hos en breddad aktörskara i länen, t.ex. skolan, så länge det inte finns ekonomiska incitament för att delta.
    • Innebär den breddade policyn ett ”förfrämligande” hos specialistpsykiatrin i arbetet med handlingsplanerna?
  • 13.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet.
    Markström, Urban
    Umeå universitet.
    National policy and local response: an implementation strategy to aim at a broader mental health perspective in Sweden2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet.
    Markström, Urban
    Umeå universitet.
    Nationell styrning och lokal respons: en implementeringsstudie av länsgemensamt arbete för psykisk hälsa2019Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Lunds universitet.
    Sandlund, Mikael
    Umeå universitet, Institutionen för klinisk vetenskap.
    Implementation of Choice from Participants' Perspectives: A study of Community Mental Healthcare reform in Sweden2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Rosenberg, David
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Psykisk hälsa - ett mångfacetterat uppdrag: analys av behovsbilder och handlingsstrategier i 21 länsplaner sammanställda inom ramen för statens satsning inom området psykisk hälsa2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att få del av de statliga stimulansmedlen inom ramen för överenskommelsen mellan Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2016 var kommuner och landsting skyldiga att länsvis sammanställa en handlingsplan med avseende på området psykisk hälsa. Forskare vid Umeå universitet fick i uppdrag att analysera dessa planer. Både kvantitativa och kvalitativa sammanställningar och innehållsanalyser genomfördes. Under en forskarpanel bidrog experter inom olika områden med sina kunskaper till att fördjupa och nyansera analyser av preliminära resultat. Preliminära resultat presenterades under en seminariedag i Stockholm där representanter för länen samt företrädare för SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samlats. I samband med denna presentation inkom kompletterande uppgifter som innebar att vissa revideringen av rapporten genomfördes. Inför länens arbete med handlingsplanerna föreslog regeringen i överenskommelsen med SKL att kommuner och landsting skulle beakta fem fokusområden: 1, förebyggande och främjande insatser 2, tillgängliga tidiga insatser 3, enskildas delaktighet och rättigheter 4, utsatta grupper och 5, styrning, ledning och organisation. Dessa fem områden är aktuella för barn och unga, vuxna och äldre. I samtliga handlingsplaner förhåller sig länen till dessa fokusområden. I 18 av 21 län har man strukturerat sina handlingsplaner i relation till fokusområdena. Tre län förhåller sig friare till de angivna fokusområdena. Sveriges län skiljer sig åt på många sätt, vilket återspeglas i handlingsplanerna som varierar till form och innehåll. Vissa län har gjort behovsanalyser utifrån ett folkhälsoperspektiv på psykisk hälsa, medan andra behovsanalyser undersöker faktorer som är mer relaterade till ett perspektiv på manifest ohälsa och sjukdom. I vissa län finns detaljerade målsättningar som specificeras i långsiktiga mål och kortsiktiga delmål. I andra län har målformulerandet just påbörjats. I en del handlingsplaner finns detaljerade åtgärdsförslag medan det i andra län presenteras mer övergripande och generella åtgärder. Variationsrikedomen i handlingsplanerna är mycket stor. När det gäller beskrivningen av arbetsprocessen i samband med att handlingsplanerna utarbetats varierar graden av insyn i hur arbetet gått till. I vissa handlingsplaner beskrivs processen i detalj, och personer som deltagit är namngivna. I andra handlingsplaner går det inte att utläsa vare sig hur arbetsprocessen har gått till eller vilka som varit delaktiga. I ett län har ett ägarskap skrivits in i handlingsplanen som innebär att instanser utsetts som ansvariga för att handlingsplanen i sin helhet omsätts i praktik. I några län utses ansvariga inom respektive insatsområde, medan vissa län inte berör ansvarsfrågan alls. I såväl den nationella policyn som i handlingsplanerna finns en komplexitet när det gäller den tredelade målgruppsbeskrivningen om ”allas” psykiska hälsa, utsatta gruppers psykiska hälsa och personer med omfattande psykiatrisk problematik.

    Hur kommuner och landsting hanterat frågan om brukarmedverkan i arbetet med planerna varierar; alltifrån att inte ha någon brukarmedverkan dokumenterad alls, till att en brukarorganisation är en av tre jämbördiga parter. I ett län anläggs ett folkhälsoperspektiv på brukarmedverkan genom att representanter från ett brett spektrum av brukar- anhörig- och patientföreningar finns representerade, liksom representanter för skola. Att använda sig av länsnivån som avsändare för planerna innebär utmaningar. Vilken grad av struktur som finns varierar mellan länen – se Länsinventering Psykisk Hälsa (SKL 2015). Det finns ingen självklar politisk struktur vilket innebär att det är svårt att förankra handlingsplanerna i en politisk kontext. I 9 län beskrivs politisk förankring av varierande grad. I återstående 12 län framgår det inte om handlingsplanerna är politiskt förankrade eller inte. Graden av politisk förankring påverkar möjligheten att omsätta handlingsplanen i praktiken. En annan utmaning rör tillgången till tjänstemän på länsnivå som kan arbeta med länsgemensamma uppdrag. Även detta skiljer sig åt mellan länen och påverkar arbetet med länsgemensamma planer och målsättningar. När det gäller målsättningar presenteras det i drygt hälften (12 av 21) av handlingsplanerna långsiktiga mål som är nedbrutna i kortsiktiga delmål. I fyra län är långsiktiga och kortsiktiga målsättningar fristående ifrån varandra. Målsättningar strukturerats antingen utifrån de fem fokusområdena eller tematiskt utifrån prioriterade områden i länen. I fem av länen har man hanterat målsättningar på andra sätt. De slutsatser som dragits utifrån analysen av de 21 länens handlingsplaner är följande:

    • Strukturer för att arbeta på länsnivå ser mycket olika ut i länen. Därför skiljer sig handlingsplanerna åt, både till form och innehåll. I vissa län tycks arbetet med länsplanen innebära ett mervärde för de inblandade aktörerna, i andra inte. Om principen från regeringen och SKL att använda sig av länsnivån i kommunikationen ska bestå, bör strategier för stöd till länen övervägas.

    • Generellt sett rör länsplanerna utvecklingsarbete och endast i liten utsträckning organisationernas kärnverksamhet.

    • Länsplanerna handlar främst om kommunerna och landstingens gemensamma arbete och om samverkan mellan organisationerna. Detta innebär att de enskilda huvudmännens verksamheter endast uppmärksammas i mycket liten utsträckning. Följaktligen saknas en stor del av den reguljära kärnverksamhet som bedrivs av kommuner och landsting var för sig, som till exempel den specialiserade psykiatrins behandlingsarbete eller primärvårdens insatser. Inriktningen är särskilt tydligt under fokusområdet ”ledarskap och organisering” där handlingsplanerna företrädesvis rör samordning och samverkan.

    • Det finns en hög ambition i länen att främja psykisk hälsa hos barn och unga, och att samarbeta mellan huvudmännen kring barn och unga som har utvecklat någon form av psykisk ohälsa.

    • I länen finns en hög ambition att samarbeta huvudmän emellan och tillsammans med det civila samhället för att bli bättre på hälsofrämjande insatser riktade till asylsökande och nyanlända, samt att bli bättre på insatser som riktas till asylsökande och nyanlända som utvecklat någon form av psykisk ohälsa.

    • Två insatsområden som återkommer frekvent i länen är arbetet med suicidprevention och arbetet med att erbjuda dem som får stöd från de båda huvudmännen en samordnad individuell plan (SIP) samt att utveckla formerna för SIP.

    • I handlingsplanerna finns en ansats att främja den psykiska folkhälsan i länen. Detta sker parallellt med att insatser riktas till riskgrupper och grupper där psykisk ohälsa redan utvecklats. Detta innebär att kommuner och landsting tagit emot de nationella styrsignalerna, och fortsatt vidga sitt fokus från PRIO-satsningen till att omfatta folkhälsoperspektivet inom området psykisk hälsa. Dock sker detta endast i mindre utsträckning för grupperna vuxna och äldre personer.

    Avslutningsvis ges exempel på några aspekter utifrån vilka ”en lyckad plan” kan förstås. En lyckad plan kännetecknas av ett tydligt ägarskap, systematisk analys, realistiska mål och ett val av tydliga aktiviteter som kan implementeras och följas upp. Vi ger även tre rekommendationer till länen i det fortsatta arbetet med att formulera länsgemensamma handlingsplaner: 1, att skriva planerna för sin egen skull 2, att öka genomförbarheten i planerna genom aktiva prioriteringar mellan de breda och olikartade målsättningar som staten lanserat 3, att ta frågan om ansvar för planerna på allvar genom att klargöra vem eller vilka som ansvarar för handlingsplanen och dess implementering.

  • 17.
    Markström, Urban
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Fjellfeldt, Maria
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Implementing Freedom of Choice System in Community Mental Health Services2017Ingår i: Journal of Mental Health Policy and Economics, ISSN 1091-4358, E-ISSN 1099-176X, Vol. 20, s. S22-S23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 18.
    Markström, Urban
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Fjellfeldt, Maria
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Lunds universitet, Division of Occupational Therapy and Gerontology.
    Implementing Freedom of Choice System in Community Mental Health Services2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf