Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

One factor influencing quality in the building industry is the ability of users, such as residents, to identify and express their requirements for the product, i.e. the residential building. However, the handling of communication with users in building projects has been insufficiently specified and studied. Drawing on a study of user involvement in building project design, production, and management, this paper examines user involvement in Swedish residential projects. To map current perceptions and approaches, building industry actors met in four focus groups. Group participants were asked to reflect on the definition of users, communication handling, how information from users is used, and challenges and opportunities in user involvement. Our initial emphasis was front-end activities, but focus group results revealed that user involvement was a continuous process extending from project initiation to evaluating the finished project as a basis for future projects. Discussions indicated confusion about who constituted users in various situations but, regardless of level of experience, focus group participants agreed on the importance and potential of user involvement and on the need for specific methods to acquire useful input.

Våren 2020 drabbades Sverige, och övriga världen, av Covid 19 pandemin. Folkhälsomyndigheten rekommenderade olika grader av fysisk distansering och begränsning av folksamlingar. I ambitionen att leva upp till rekommendationerna och att erbjuda anpassningsbara undervisningssituationer för kombinerad campusförlagd och nätbaserad undervisning har högskolan Dalarna utvecklat och implementerat nya fysiskt digitala undervisningsrum, så kallade hybridsalar. 

I en hybridsal kan lärare och studenter delta via ljud, bild och chat, oberoende av plats för deltagare. Hybridsalen bygger på en interaktiv karaktär med direktkommunikation. Läraren förväntas vara på plats, några deltagare förväntas vara på plats och andra nätbaserat. 

Hybridsalar och hybridundervisning har i litteraturen definierats på lite olika sätt. En hybridsal kan ses som en lärmiljö designad för platsoberoende synkron undervisning. I hybridundervisning kombineras studenters närvaro i det traditionella klassrummet med studenter som deltar synkront nätbaserat. I hybridsalar har det traditionella klassrummet kompletterats med videomötesprogrammet Zoom, men är inte utformat som någon ALC-sal eller annan form av teknikstödd innovativ lärmiljö.

Ett övergripande syfte är att skapa en god grund för utveckling och utformning av ändamålsenliga lokaler för undervisning vid Högskolan Dalarna, samt att bidra till kunskapsfältet lärmiljöer. Syftet är att analysera hur lärare erfar och beskriver hinder och möjliggörare vid användning av hybridsalar för högre undervisning

Det är en kvalitativ, holistisk fallstudie, med kvantitativa inslag. Fallet, användning av hybridsalar, beskrivs och analyseras, och där erfarenheter under studiens gång återkopplas för fortsatt utveckling av hybridsalar. 

Datainsamlingen kommer att genomföras med semistrukturerade intervjuer och lärares strukturerade reflektion genom logg i anslutning till genomförd undervisning i hybridsal. Därtill kommer data om användning genererad från videomötes verktyget Zoom att samlas in.  Datainsamlingen påbörjades december 2020 och kommer att fortgå under våren 2021. 

Studien förväntas leda till förbättring av hybridsalarnas utformning och förbättrat pedagogiskt stöd för undervisning i hybridsalar. Vidare en ökad förståelse och kunskap om fysiska digitala lärmiljöer och implementeringsprocesser av dito utifrån ett lärarperspektiv, samt spridning av kunskap och erfarenheter.

Till konferensen i maj 2021 kommer vi att presentera initiala resultat och analyser utifrån lärares erfarenheter och upplevelser avseende teknik, pedagogik, ämnesdidaktik, rumsliga aspekter och studentmedverkan.

Supporting and assessment of students’ preparation and learning process in problem-based learning (PBL) tutorials has long been a challenge. We present a modified PBL model focussing on the specific critical phase in the PBL process, the self-directed learning phase in between tutorial meetings. The modified seven step PBL model including an Individual reflection paper (IRP) is presented as well as students’ perspectives on the implementation of IRP and information literacy, knowledge gathering, and PBL tutorial work. The assessment of PBL work is complex, and the ways in which IRPs support the tutor’s role as an examiner is beyond the scope of the current study. However, it seems that the students experienced assessment of the IRPs as part of their as a positive driving force in their learning process.

Management by objectives is intrinsic to the EU Water Framework Directive (WFD) and Swedish environmental policy. We describe three approaches to formulating objectives via model-assisted dialogue with local stakeholders concerning eutrophication in a coastal drainage area in south-eastern Sweden: a WFD eco-centred approach based on ‘natural state’; Swedish environmental policy reformulated into quantified reduction goals; and a participatory approach based on local stakeholder definitions of desirable environmental status. Despite problems with representation, we conclude that local stakeholder participation in formulating local goals could increase goal functionality and robustness when adapting and implementing national and EU WFD goals at the local level.

Management by objectives (MBO) is a technique for integrating ecological concerns into national political and administrative structures. Politicians determine environmental objectives and interim targets to be implemented and assessed by civil servants in national, regional, and local contexts. Well-developed organizational communication is a prerequisite for MBO. However, communication-related obstacles can arise when using MBO in public environmental management. We examine communicative aspects of environmental MBO, looking specifically at the implementation, administration, and assessment of Swedish environmental quality objectives. Our argument is illustrated by quotations from individual and focus group interviews. We conclude that communicative problems may arise, because different actors interpret messages from different perspectives, depending on their agendas, prior knowledge and experience, and positions in the administrative system. It is crucial to recognize the dialogical aspects of communication, by involving the receiver of a message in a process of response. In addition, the different timeframes underlying different arguments could contribute to misunderstandings between actors involved in handling environmental issues. In assessing the achievement of environmental objectives, indicators are used as communicative tools. It is important to investigate whether and how these indicators contribute to the de- and recontextualization of environmental objectives.