Dalarna University's logo and link to the university's website

Results from the first part of my study[1] indicate that teachers, with the aim of individualizing and creating flexibility in teaching, use video content (either self-produced reviews or material taken from for example YouTube) as basic teaching material, which the students are to take part of before lessons. These films replace to some extent teaching material based on texts, such as textbooks.  Part one of my study also shows that teachers transfer a considerable amount of responsibility to their students when using teaching methods (for example Flipped Classroom) in which different kinds of digital tools are key elements, and that students are expected to learn on their own in their spare time. The results furthermore indicate that some students are not able to prepare for lessons because they do not have sufficient internet access, and that key elements of the teaching method Flipped Classroom, such as responsibility for preparing before lessons, internet access, and individualization, lead to disadvantages for students who are socio-economically vulnerable. In addition, part one of my study shows that only a limited part of the students’ work with obtaining knowledge was based on reading different texts. As research shows that reading and writing is essential to the learning process and to metacognition, these results are rather worrying. 

Previous research shows that Swedish teachers are keen on using digital tools as a source for developing students’ knowledge, and this development has been accelerated by the ongoing corona pandemic. Previous research on reading in school confirms that students need to read abundantly and that they need guidance in using reading strategies to understand what they read. However, research also shows that Swedish students’ school-related reading has decreased in recent years. Overall, the relationship between the use of digital tools and their significance for students’ reading should be further explored.

The overall aim of my dissertation is to contribute with knowledge of teachers’ and students’ experiences of teaching methods with key elements of digital tools. The aim of part one of my dissertation is to contribute to in-depth understanding of Flipped Classroom as a teaching method, the way it is portrayed in 3 teachers’ narrative and classroom actions. The aim of part two of my dissertation, which is the part I will be talking about, is to contribute knowledge of teachers’ and students’ experiences of using digital tools in relation to acquiring knowledge in upper-secondary school, with a special focus on the history subject. 

The theoretical framework is based on social constructivism where Berger & Luckmanns[2] understanding of the importance of language for acquiring knowledge and knowledge as social accumulative is important. The second part of the study draws on qualitative data in the form of interviews with teachers and students at upper-secondary school in Sweden. The empirical data will be analyzed by content analysis. 

 [1] Stormats, Karen, Flipp i tal och handling. En fallstudie om undervisningsmetoden flipp i tre gymnasielärares tal och handling. Karlstads universitet 2019.[2] Berger, Peter & Luckmann, The Social Construction of Reality. A Treatise in the Sociology of Knowledge. Penguin Books 1991.

Flipped Classroom (flipp) is described in both school and scientific contexts as a new teaching method where the individual pupil and her active learning is placed at the center and where lesson time to a greater extent is used for discussion and laboratory work, while information gathering takes place outside lesson time via ICT. Flipp has in recent years become widely spread in Sweden, which is why it is interesting to investigate flipp in a Swedish context. This has so far been made to a very limited extent. This study aims to deepen the understanding of flipp as a teaching method as the method appears in the speech and actions of upper secondary school teachers who claim they use flipp when they teach. The study addresses three general issues. First, teachers' purposes with flipp are explored, second, the roles that emerge in flipped teaching is investigated and third, individualization in teaching where flipp is applied. The study is a case study based on interviews and observations with three upper secondary school teachers who flip their teaching. The study is based on social constructivist theory formation and Dewey's progressivist philosophy of education is the discussion partner in this study. Previous research suggests that in the development of flip, inspiration was drawn from pedagogical ideas from the early 1900s, which makes it advisable to discuss possible points of contact between flipp as expressed in the case study, and progressivism. Previous research presents flipp as a method for creating flexibility and individualization as well as a method that helps the teacher and students spend more time together for laboratory work and discussions. The teachers express that flipping helps the students to become active during lessons. Observations, however, show that there are significant problems with the students not preparing for the lesson to the extent that was expected, which will have negative consequences for the opportunities to work and discuss during lessons as intended. The study thus shows evidence that there is a discrepancy between the image that the teachers produce and the image of the flip that has been observed.

Undervisningsmetoden Flipped Classroom började dyka upp i den anglosaxiska undervisningsvärlden för ungefär tio år sedan. Den presenterades och presenteras i allt från youtubeklipp till avhandlingar och vetenskapliga artiklar som en ny och revolutionerande metod, som sätter den individuella eleven och dess aktiva inlärning i centrum. Presentationen syftar till att reflektera kring undervisningsmetoden Flipped Classroom som en del av en längre reformpedagogisk rörelse. Den reformpedagogiska rörelsen, som utvecklades under slutet av 1800-talet som en reaktion mot en mer traditionell förmedling av kunskaper och färdigheter, betonade eleverfarenhet och kunskapsprocesser. Ur denna rörelse växte progressivismen som i sin tur lyfte fram elevaktivitet, individualitet och frihet i inlärning. Att jämföra dessa strömningar rakt av utan att sätta in var och en i sin historiska kontext kan leda till anakronistiska felsteg, varför presentationen även reflekterar kring vad företrädare för Flipped Classroom lägger i begrepp som exempelvis ”elevaktivitet” och ”individualisering”. Kan dagens sätt att förstå dessa begrepp jämföras med hur företrädare för reformpedagogiken och progressivismen förhöll sig till dem? Presentationen tar sin utgångspunkt i John Deweys utbildningsfilosofiska texter om individ, skola och samhälle, i reformpedagogikens idéer om kunskapsprocesser, samt i progressivismens idéer om individualisering, elevaktivitet och frihet. I presentationen ställs dessa utbildningsfilosofiska traditioner i relation till texter som beskriver grundtankar kring Flipped Classroom.

Flipp beskrivs i såväl skol- som vetenskapliga sammanhang som en ny undervisningsmetod där den individuella eleven och dess aktiva inlärning i sätts i centrum och där lektionstid används till diskussion och laboration, medan informationsinhämtning sker utanför lektionstid via IKT. Flipp, som har sitt ursprung i en amerikans undervisningskontext, har under senare år nått spridning i Sverige, varför det är intressant att undersöka flipp i en svensk kontext .Tidigare forskning ringar in tre intressevågor där den första vågen undersökte attityder och upplevelser av flippad undervisning. I den andra forskningsvågen studerades effekter och resultat av flipp. I den tredje och pågående vågen riktas forskningsintressen mot definitioner och filosofiska aspekter av flipp. Min licentiatstudie, med titeln Flipp i tal och handling, befinner sig i den tredje vågen. Studien syftar till att fördjupa förståelsen av flipp som undervisningsmetod såsom metoden framträder i flippande gymnasielärares tal och handling. Lärares syften med att flippa samt vilka roller och aktiviteter som framträder i den flippade undervisningen diskuteras. I studien diskuteras flipp i en utbildningshistorisk och utbildningsfilosofiskt kontext. Studien är en fallstudie som bygger på intervjuer och observationer med tre gymnasielärare som flippar sin undervisning. Studien tar sin utgångspunkt i socialkonstruktivistisk teoribildning, där Berger och Luckmann har en framträdande roll. Medan den socialkonstruktivistiska teoribildningen utgör studiens fond, utgör Deweys progressivistiska utbildningsfilosofi dess diskussionspartner. Studien visar att flipp i lärares tal kan framstå som en metod för att skapa flexibilitet och en god lärandemiljö i undervisningen samt att lärarna tänker sig att flipp bidrar till att eleverna blir aktiva. Studien visar även att det finns en diskrepans mellan den bild som lärarna framställer och den bild av flipp som har kunnat observeras.

Den skrivna textens traditionella form, såsom böcker eller tidningar, har med digitaliseringen av samhället fått stark konkurrens. Detta märks såväl i samhället i stort som i historieämnet, där det idag finns tillgång till ett stort utbud av historiskt berättande i olika medier och genrer. Lärare i svensk skola visar stort intresse för digitala verktyg, men samtidigt varnar forskare för att elever läser allt mindre i skolan, vilket leder till sämre läsförståelse. I historieämnet, där skriven text har en central roll, är utvecklingen mot ökad användning av digitala verktyg märkbar. Ovanstående kan innebära konkurrens mellan analoga och digitala verktyg i undervisningen, vilket kan påverka elevers läsförståelse.

Mot bakgrund av ovanstående intresserar jag mig i min avhandling för lärares och elevers erfarenheter av i vilken mån och i vilka sammanhang det är meningsfullt att läsa skriven text när de arbetar med historia på gymnasiet. Av det empiriska materialet framgår att såväl lärare som elever diskuterar läsning i relation till andra arbetssätt, samt vilka potentialer och svårigheter deltagarna erfar. Studien bidrar således till förståelse för vilka möjligheter och utmaningar som finns i relation till läsning av text i historieundervisningen.

Syftet med presentationen är att diskutera möjligheter att analysera mening med läsning utifrån både mening som begrepp och utifrån historiedidaktiska positioner. Begreppet mening definieras, med stöd i socialkonstruktivistisk teoribildning, som handling, temporalitet och reflektion. Studiens preliminära resultat, som bygger på intervjuer med lärare och elever inom gymnasieskolan, visar att både lärare och elever har erfarenheter av att mening med läsning skiftar beroende på vad det eventuella läsande syftar till och i vilket sammanhang. En preliminär slutsats i studien är att mening med läsning varierar på sätt som kan härledas till olika historiedidaktiska positioner.