du.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Florén, Thomas
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    Fredriksson, Daniel
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    Gullö, Jan Olof
    Nordström, Marika
    Är det du som kör ljudet?: En genusstudie om musikbranschens mest mansdominerade yrke, liveljudtekniker2019In: Är det du som kör ljudet?: En genusstudie om musikbranschens mest mansdominerande yrke, liveljudtekniker, 2019Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta bidrag är en presentation av en pilotstudie som kommer att resultera i en forskningsansökan 2019. Projektet handlar om ojämställdhet i musikbranschen med fokus på den sektor som är mest mansdominerad, liveljudstekniker. Enligt nuvarande bedömning finns ett femtiotal professionella kvinnliga ljudtekniker i Sverige vilket möjliggör en totalundersökning av populationen. Kriteriet för vad som räknas som professionell ljudtekniker är att sysselsättningen utgör ca 75 % av yrkesutövningen och att den bedrivs stadigvarande. Exempel på frågor som kommer besvaras är: 

    • Varför väljer en kvinna att bli liveljudtekniker, vilka är motiven? 
    • Hur ser karriärvägarna ut?   
    • Vilka hinder och motstånd möter de kvinnor som väljer att bli liveljudtekniker?
    • Vilka stödjande strukturer och resurser finns det som underlättar för kvinnor att bli ljudtekniker?
    • Finns det gemensamma nämnare för de kvinnor som har etablerat sig i yrket?  

    Projektet syftar således dels till att identifiera och beskriva strukturellt motstånd och hinder men även strukturer och resurser som underlättar för kvinnor att bli liveljudtekniker. Resultaten förväntas bidra till förståelsen för vilka faktorer som motverkar respektive främjar jämställdhet i musikbranschen. Det teoretiska ramverket består dels av Pierre Bourdieus tankar om strukturellt motstånd vilket motverkar mobilitet i det sociala rummet med fokus på begreppet habitus. Dels består ramverket av Robert Mertons teorier om betydelsen av individens preferenser som en föränderlig kraft av institutionella strukturer. Individens preferenser antas vara mer föränderliga än de strukturer som omger individen vilket möjliggör nya definitioner av den sociala verkligheten. Bourdieu kan således användas för förståelse för hur strukturellt motstånd verkar medan Merton kan användas för att förstå varför kvinnor, trots strukturellt motstånd, ändå väljer att etablera sig som ljudtekniker. Metoden är kvalitativ med djupintervjuer som primär datainsamlingsmetod. Det teoretiska ramverket är preliminärt som kan komma att förändras eller utvecklas beroende på empirin. All form av feedback och kommentarer är välkomna för att utveckla projektet vidare.

  • 2.
    Fredriksson, Daniel
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    “From Dalarna to the Orient”: Falun Folk Music Festival2019In: IASPM@Journal, E-ISSN 2079-3871, Vol. 9, no 1, p. 6-22Article in journal (Refereed)
  • 3.
    Fredriksson, Daniel
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    Intercultural musicking in the folk metal grove: Community based online expression as a ‘window of possibility’ for metal music aficionados2019Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Presentation av utgångspunkter för ett mindre forskningsprojekt som ämnar undersöka ett online-forum - en facebookgrupp - för följare och utövare av musikgenren folk metal, en fusion av folkmusik och hårdrock. Genom en netnografisk (Berg, 2015) ansats vill jag undersöka hur folk metal sprids, diskuteras och fylls med mening genom inlägg, diskussioner, memes och musikdelningar. Analysen kommer att fokusera på den spänning som jag preliminärt uppfattar mellan hårdrockens traditionella ”hegemonic white masculinities”, som bland andra Spracklen (2015) har beskrivit som särdeles accentuerade inom folk metal, och de interkulturella och soniska möjlighetshorisonter som genren förefaller erbjuda.                     

    Berg, M. (2015). Netnografi: att forska om och med internet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. 

    Spracklen, K (2015) "To Holmgard… and Beyond": Folk Metal Fantasies and Hegemonic White Masculinities. Metal Music Studies, 1 (3). 354 - 377. ISSN 2052-3998 DOI: https://doi.org/10.1386/mms.1.3.359_1

  • 4.
    Fredriksson, Daniel
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    Kvalitetsmusik och genrehierarkier2019In: Spaningar i kultursektorn / [ed] Alf Arvidsson, Umeå: Umeå universitet , 2019Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Fredriksson, Daniel
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    Pathways of pop: Arts and education policy, studieförbund and genre hierarchies2019In: Contemporary Popular Music Studies: Proceedings of the International Association for the Study of Popular Music 2017 / [ed] Marija Dumnić Vilotijević; Ivana Medić, Falun, 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Through the Swedish voluntary education organisations called studieförbund bands get access to musical education, rehearsal space, gear and gigs. It is a modest but long time funding without any demands on return. Studieförbund are considered to be one of the most important factors for the success of the Swedish music industry due to the educational role they plays for amateur musicians. As musicians gain experience they tend to “outgrow” the studieförbund.There are often no institutional aids to continue their progress, since arts policy regards pop genres to be commercial by default. Recently, former musicians and festival arrangers have developed regional coaching programs for pop bands, leaning on policies of “cultural and creative industries” instead of arts policies.

    Drawing on Michel de Certeau’s concept of tactic and strategies (1984), as well as Ruth Finnegan’s pathways (Finnegan 1989), this paper discusses these efforts as tactical manoeuvres by music creators as they navigate regional spaces of education, arts policies and industry strategies.

  • 6.
    Fredriksson, Daniel
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    Florén, Thomas
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    Karlsson, Fredrik
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Religious Studies.
    Stier, Jonas (Editor)
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies.
    ”Det första steget”: Studieförbund som kontaktyta för integration2020Report (Other academic)
  • 7.
    Fredriksson, Daniel
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    Imagination and innovation in musical instrument building: The case of the Mora-oud2019In: ABSTRACTS FOR THE 45th ICTM WORLD CONFERENCE: BANGKOK, 11–17 JULY 2019, Bangkok, 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The Swedish world-music group Hedningarna was successful during the 1990s, combining Scandinavian traditional music with an energetic, drone-based “mystical” sound. Combined with a penchant for theatrics, the band developed an image of primal “nordic-ness” which drew a large following. Indeed, the name Hedningarna translates as “the heathens.” This Nordic image was always tongue in cheek and was combined with a progressive and inclusive attitude. Throughout the band’s career, they would consistently use traditional acoustic “folk” instruments, with the acoustic sound typically amplified and modified. One of the band’s instruments was invented and crafted by Anders Norudde, one of the founding members of Hedningarna. While being a plucked instrument, the mora-oud combined the wooden body of a traditional mora-harp—a medieval style keyed fiddle (Ternhag 2006)—and a fretless lute neck. In this paper, we explore the mora-oud and how its inception and development was shaped by the Swedish folk/world music scene of the 1990s, as well as how it connects to larger discourses of authenticity, cultural appropriation (Matthes 2016) and cosmopolitanism (Stokes 2008). An instrument such as this, when explored by traditional Scandinavian musicians as well as when encountered by migrants from for example the Middle East, seems to offer a horizon of possibilities: a merging of musical and expressive histories, even if the merging in this case is “imaginary.” The material for the paper consists primarily of interviews with musician and luthier Anders Norudde and autoethnographic descriptions by Hållbus Totte Mattsson (one of the founding members of Hedningarna), but also newspaper articles, phonograms and recordings.

  • 8.
    Johansson, Sören
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    Mattsson, Hållbus Totte
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    Fredriksson, Daniel
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production. Institutionen för kultur och medievetenskaper, Umeå Universitet.
    Rosenblad, Johanna
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    Tydliggörande av hörbara förväntningar – asylsökande musiker möter ljudproduktionsstudenter2016Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 9.
    Mattsson, Hållbus Totte
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    Fredriksson, Daniel
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Sound and Music Production.
    Burlin, Toivo
    Stockholms Universitet.
    Calle Jularbo och gammeldansen: en folkmusikpionjär i tidig svensk populärmusik2017In: Konferensprogram 2017, 22/11 – 23/11 Musik och algoritmer i digitalt landskap / [ed] Thomas Florén, 2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Calle Jularbo och gammeldansen: en folkmusikpionjär i tidig svensk populärmusik

    Hållbus Totte Mattsson (Högskolan Dalarna), Daniel Fredriksson (Högskolan Dalarna) och Toivo Burlin (Stockholms universitet):

    Calle Jularbo (1893–1966) tillhör de stora pionjärerna bland artister i den svenska musikindustrins ”barndomstid” under första hälften av 1900-talet. Som en virtuos spelman på sitt instrument – dragspelet – representerar han också en kommersiellt framgångsrik och medieanpassad populärmusik på både svensk och internationell grund. Han var samtidigt en svensk ”storspelman” med romska rötter, storsäljande grammofonartist och en flitigt turnerande musiker, därtill verksam i andra medier som film och radio.

    Den dragspelsmusik, ”kultis” eller gammeldans, som Jularbo stod som en företrädare för, har senare dömts ut som ”töntig” och simpel av företrädare för andra genrer – inte minst fiolspelmän och jazzmusiker – som själva kämpat för konstnärligt erkännande och inkludering på en kulturpolitisk arena. Jularbo å sin sida, hävdade att han endast spelat så kallad ”kulturell musik”, eller ”svensk folkmusik”. Han kallade sig offentligt för Riksspelman trots att han aldrig förärades med märke av Zorn-juryn, utan grundade detta i att Hjort- Anders – själv spelman och känd dragspelshatare – sagt till honom att ”du är ju inte dragspelare, utan spelman”. Samtidigt så är Calle Jularbo att betrakta som en tidig populärmusikalisk ikon. Han är en av våra allra mest populära artister genom tiderna och, vilket poängterades då han 2017 blev invald i Swedish Music Hall of Fame, en ”rockstjärna långt innan begreppet var uppfunnet”.

    Men hans mångsidiga betydelse och inflytande har inte belysts vetenskapligt i någon större utsträckning. I vårt forskningsprojekt, som är under uppstart, vill vi bidra till kunskapsutvecklingen inom ett eftersatt område: den skärningspunkt där tidig svensk populärmusik och folkmusik utkristalliseras som modern, medianpassad (medialiserad) musik. Vi vill undersöka olika aspekter av Calle Jularbo, hans musik och tid, som t ex: musikern och kompositören – hur är hans kompositioner strukturerade i musikalisk mening och vad är deras relation till den större gammeldanstraditionen? Grammofonartisten – han har ett, enligt olika uppgifter, svårslaget rekord i ett par tusen inspelade och utgivna grammofonskivor. Hur producerades dessa i musikproduktionsvetenskaplig mening, hur lanserades och togs de emot i det samtida svenska musiksamhället? Calle Jularbos aktörsnätverk – vilka var arrangörerna, turnéläggarna, bokarna?

    Hur framstår gagenivåer och gageutvecklingen jämfört med andra artisters under samma tidsperiod? I vilka musikvärldar verkade Jularbo – vilken var hans publik? Musikalisk gestaltning – vad döljer det sig för musik bakom dragspelet? Inom gammeldans-genren har det hela tiden förekommit ett flitigt komponerande där repertoaren förnyats utifrån lokala och internationella strömningar. Att presentera kompositionerna i andra sättningar än den traditionella (1–2 dragspel, kontrabas, gitarr och eventuellt också trumset) öppnar nya tolkningsmöjligheter. Jularbo-receptionen i samtiden: Vilka är dagens aktörer i Jularbos värld? Det finns en stor andrahandsmarknad för memorabilia och framför allt vinylskivor och stenkakor kopplade till Jularbos produktion. Hur hålls dessa nätverk samman? 

1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf