Dalarna University's logo and link to the university's website

Abstract: The interdisciplinary research project “Challenging gender” was a joint effort by members of two Swedish universities. Researchers were grouped by five different themes, while together they became “the Arena”. The present authors’ theme focused on normalization processes, and included gender researchers from literary studies, sociology, social work, and public health studies. The purpose of this chapter is to explore what it is to challenge normalization processes as researchers; the context is interdisciplinary gender research under a neo-liberal regime. To deepen their understanding of what the process has occasioned, the researchers used “collective biography”, a memory-work method developed by Bronwyn Davies, who led the researchers’ work of writing down their memories prompted by experience of striations and of lines of flight. In this chapter the memories so produced are discussed in the light of Virginia Woolf’s A room of one’s own.  Thanks to the financial resources the project was able to muster, we were able to create the kind of collective “room” where we could take the opportunity to be creative and challenge structural patterns – but equally where we could give vent to our frustration at these same patterns. Our memories seemed to waver between fragile but uplifting flashes of optimism and a feeling that nothing would work, and not only just the one or the other – always somewhere in between. Our theoretical understanding of normality grew out of that most dangerous of ideas: that we should open our minds to the unpredictable, the non-normalizing, to whatever could be different

On the 15th of April, 2012, The Modern Museum (Modernamuseet) in Stockholm celebrated the World Art Day by having a reception with the Swedish cultural minister present, at which an artwork in the form of a cake made in the likeness of the body of a caricatured black woman was served, cut up and eaten, while the artist, masked as the cakes head, screamed. This conceptual, relational, and contextualizing artwork, which leads to a much heated debate in Sweden and which was also internationally picked up on, was made by the explicitly anti-racist artist Makode Linde. In this article, we explore the problem of this event in terms of its sociocultural significance. How did we react upon the drama that we were following from a distance? What did it make us see? What questions did the incident raise about the Swedish society of today? These are examples of the questions we as gender researchers working in Sweden will discuss in the form of a triptych. We use the triptych metaphor as a tool for opening dialogue. By opening its panels it becomes possible to decommodify the single image of the artwork and make relations between agents traceable, visible, and readable.

Stieg Larssons Millennium-trilogi (2005-2007) har blivit en enorm försäljningssuccé världen över. I dess spår har ett allt större intresse för Sverige som land och som välfärdsnation väckts. Frågor har rests om vad författarens beskrivning av det mycket aggressiva våldet betyder och vad det har med Sverige som land och som välfärdsnation att göra? Hur rimmar böckernas berättelser med föreställningarna om Sverige som ett av världens mest jämställda länder?  Kan böckerna läsas som pro-feministiska? Hur relaterar romanfigurerna till svenska barnböcker av Astrid Lindgren? Och hur kommer det sig att romanfigurerna hela tiden dricker kaffe? Tanken att låta det svenska samhället belysas och diskuteras genom Millennium-serien föddes i början av 2010 vid Forum för Genusvetenskap vid Mittuniversitetet, en mångvetenskaplig plattform för forskare med genusperspektiv i sin forskning. Den för många av oss provokativa frågan som restes var: Vilken fråga är Lisbeth Salander ett svar på i dagens Sverige? Syftet med antologin är flerfaldigt och kan sammanfattas på följande sätt:

Att utifrån en svensk kontext belysa och diskutera det svenska samhället genom Millennium-serien.Att i populärvetenskapliga artiklar vidga rymden kring den skönlitterära texten genom att diskutera den ur många olika perspektiv och utifrån fler ämnesdiscipliner än litteraturvetenskap – som genusvetenskap, etnologi, folkhälsovetenskap och juridik.Att låta genusperspektivet, i mer eller mindre genomförd form, vara en gemensam nämnare för texterna.

Genom att presentera några svenska (och en finsk) genusforskares läsning och problematisering av hur Sverige av idag kan förstås genom Millennium-trilogin, vill vi ge en kontextuell bakgrund till romanernas bild av vad som pågår i Sverige. Den första delen behandlar frågor om hat, våld och brott i en svensk nutida välfärdskontext. Här diskuteras romanernas porträttering av centrala aspekter av ett samhälle, som brott och lagar, men också rädslor, tillit och andra emotionella narrativ, i relation till forskning om det nutida svenska samhället. Johanna Niemi gör i kapitel 1: "All the Adults in the Noisy Village: Constructions of Post-Modern Identity in the Welfare State in the Millennium Trilogy", en spännande läsning av Sverige med ett perspektiv lite från sidan, det vill säga från grannlandet Finland. I kapitel 2 "Våld, jämställdhet och Millennium- serien" behandlas en fråga som på ett ganska givet sätt reses av Millennium-böckerna: våldet mot kvinnor i en svensk kontext av Katja Gillander Gådin. I kapitel 3 "Rädda sig från intet" diskuterar Håkan Berglund-Lake händelser som gör att platser där människor känner sig hemma och trygga plötsligt förändras av våld, våldtäkt, inbrott, brand, eller andra destruktiva yttre krafter.

I del två av denna skrift diskuteras bilden av Lisbeth Salander utifrån olika perspektiv. I kapitel 4, "Lilla syster ser dig! Pippi Långstrump, Lisbeth Salander och andra Pippi-karaktärer", analyserar Eva Söderberg hur Larsson har skapat Lisbeth Salander i relation till Lindgrens barnbokshjältinna Pippi Långstrump. Som en stark och mystisk litterär figur har Lisbeth Salander provocerat till en mängd mer eller mindre fantasifulla tolkningar. I kapitel 5, "Salanders teorem. Lisbeth Salander som Millennium-trilogins gåta", av Annelie Bränström Öhman, diskuteras ett annat möjligt svar på vilken fråga Lisbeth Salander är ett svar på. I kapitel 6, "Lisbeth Salander: feministiskt svar eller provokativ fråga?", ställer Siv Fahlgren frågan: kan vi läsa karaktären Lisbeth Salander som svaret på ett samhälle där män hatar kvinnor? Och i så fall – är det då ett feministiskt svar?

Den tredje och sista delen presenterar bilder av svenskhet. I kapitel 7, "Kaffe, klass och kön – jämlikhetens dryck i Millennium-trilogin", beskriver Åsa Ljungström hur berättelsen om fikat och kaffedrickandet, i relation till berättelserna om jämlikhet och jämställdhet, fungerar i Millennium-trilogin. I det åttonde och sista kapitlet "De goda männen och de starka kvinnorna. Om gemenskaper utifrån Millennium-sviten" skriver Anders Johansson om de goda männens funktion i böckerna i relation till de starka kvinnorna.

Genom narratologisk analys utforskas didaktiska möjligheter att utveckla kunskap om relationen mellan ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Två bilderböcker utgör utgångspunkt för analysen: Naturen (2020), av Emma AdBåge, och Mitt bottenliv – av en ensam axolotl (2020), av Linda Bondestam. Forskningsfrågan lyder: Hur kan analys av begreppet röst vara didaktiskt användbart för att bilderböckernas läsare ska kunna positionera sig själva i relation till böckernas innehåll och det omgivande samhället? De bilderböcker som används rymmer en stor tolkningspotential. Detta visar sig genom bilduppslagens rikedom av representationer i form av exempel hämtade från vår ”civilisation”. Dessa möjliggör prövande, tänkbara positioneringar för böckernas läsare. Genom att lyfta fram möjligheter med den narratologiska analysen visar vi vad klassrumsarbete skulle kunna innebära, med utgångspunkt i UNESCO:s Education for Sustainable Development Goals. Learning Objectives (www.en.unesco.org).

Den här artikeln handlar om en fallstudie gjord i en flerspråkig svensk grundskola. Eleverna i årskurs fem ska lära sig skriva fängslande texter, och vi följer ett förlopp där två lärare planerar och genomför undervisning. Syftet med studien är att undersöka undervisning där skönlitterära texter används som utgångspunkt för elevernas skrivande, samt diskutera den skönlitterära textens potential i litteracitetsarbete med elever. Våra forskningsfrågor handlar om vilka aspekter av undervisningen som hamnar i förgrund respektive bakgrund i lärarnas planering och i den genomförda undervisningen. Vi frågar också vilka spår av undervisningen som syns i de texter eleverna avslutningsvis skriver. I den teoretiska bakgrunden lyfter vi bland annat didaktisk och skrivpedagogisk teori samt teorier om undervisning som gynnar elevers litteracitetsutveckling. Materialet består av videofilmer, fältanteckningar, modelltexter och elevproducerade texter. Lärarnas planering analyseras med avseende på vilka didaktiska överväganden de gör. I den genomförda undervisningen identifierar vi sju skrifthändelser. De tre spökhistorier som utgör modelltexter, liksom de elevproducerade texterna, analyseras enligt en litterär analysmodell, med avseende på bland annat motiv och genremarkörer. Resultatet visar att lärarnas bedömning av elevernas språkliga förmåga leder till att deras förväntningar på eleverna är låga, vilket påverkar valet av modelltexter, men även lektionens skrifthändelser. Vår slutsats är att elevernas engagemang under lektionerna och deras texter tyder på att högre förväntningar i form av litterärt mer avancerade texter, samt starkare inramning och stöttning, hade utmanat dem till ännu starkare prestationer.

Syftet med artikeln är att illustrera vilka litterära iakttagelser några elever i årskurs fyra ger uttryck för när de läser berättelsen ”Draken med de röda ögonen” av Astrid Lindgren (1980) och hur dessa iakttagelser kan bidra med kunskap om vad som kan utgöra utgångspunkt och tas tillvara när en Litteraturundervisning planeras och genomförs på mellanstadiet. Datamaterialet består av nio semi-strukturerade intervjuer som transkriberats och därefter analyserats utifrån vilka litterära föreställningsvärldar eleverna bygger i mötet med berättelsen (Langer, 2017). Därefter diskuteras dessa föreställningsvärldar i relation till vilken litterär kompetens de intervjuade eleverna ger uttryck för (Torell, 2002). Studien visar att de intervjuade elevernas läsprocess är dialogisk och att de lägger in sina personliga erfarenheter i texten samtidigt som de förhåller sig till textens förhållningssätt till textkonventionerna.

I den här boken presenteras forskning om flickor ur humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv. Författarna visar hur definitioner av flickor i tid och rum har förändrats och hur både flickorna och den samhälleliga synen på dem har påverkats. Boken handlar om flickor i skolan och i vardagen, förr, nu och i framtiden, i medicinen och i litteraturen. Ett genomgående tema i boken är polariseringen mellan två slags flickor där den nya, framgångsrika eller riktiga flickan ställs mot den gamla, oönskade eller avvikande.