Monografin är en bok om en annan bok, nämligen den dagbok, omfattande åren 1877-1936, som författades av bondsonen och industriarbetaren Erik Lindström, född 1857 i byn Bengtsheden i Svärdsjö socken i Dalarna och död i byn Linghed i samma socken 1936. Lindströms dagbok, förvarad i Svärdsjö Hembygdsförenings arkiv, ger en fascinerande bild inte bara av en enskild människas livsbana utan också av hela Sveriges utveckling - ekonomiskt, kulturellt, tekniskt och socialt - från det sena 1800-talet och till det tidiga 1900-talet. Men boken har ett dubbelt syfte. Här beskrivs inte bara och analyseras själva sakinnehållet i Erik Lindströms dagbok. Här diskuteras också dagbokens form samt, mera allmänt, själva dagboksgenren. Vad är egentligen en dagbok? Varför skrivs dagböcker? På vilka sätt skiljer sig dagboken från självbiografin? Vilka värden har äldre dagböcker för oss idag?
I denna skrift analyseras en mängd romaner med det skogsfinska folkets liv som motiv. Det skogsfinska folket invandrade från det sena 1500-talet och till ett stycke in på 1600-talet till både Sverige och Norge. Därför har också författare i både Sverige och i Norge intresserat sig för skogsfinnarna. Romaner om folket i fråga har skrivits i nämnda länder från det sena 1800-talet och till det tidiga 2000-talet. Om dessa romaner handlar föreliggande arbete. Särskilt lyfts fram verk av Gustaf Schröder (1824-1912), Sven Rosendahl (1913-1990), Åsta Holth (1904-1999) och Britt Karin Larsen (född 1945).
Fet-Mats är den gruvdräng som omkom och försvann i en rasolycka i Falu koppargruva under 1670-talet och vars kropp upptäcktes välbevarad, med fortfarande ungdomligt utseende, mer än fyra årtionden senare 1719. Han igenkändes då av sin trolovade - nu en gammal gumma. På grund av den märkligt bibehållna kroppen och det hisnande ögonblick då den åldrade kvinnan återsåg sin ungdoms kärlek, blev Fet-Mats och hans historia snabbt känd, även internationellt. Den spreds under 1800- och 1900-talen i Europa som novell och poesi, dramatik och opera. Även idag berättas historien om Fet-Mats både utomlands och i Sverige. Intresset för historien är rentav i växande. Orsaken härtill är omdaningen under senare år av Falu gruva från storindustri till musealt världsarv, från malmbrytning till turistorienterad upplevelseindustri. Fet-Mats-berättelsen bildar centrum i denna upplevelseindustri. I mitt paper diskuteras detta förhållande samt den nutida Fet-Mats-epikens karakteristika i ett semiotiskt, narratologiskt och tematiskt perspektiv. Jag finner bl.a. att Fet-Mats-berättandet idag, på ett annat sätt än tidigare, äger en flermedial karaktär och formulerar det postmoderna tillståndets centrala tematik: representationens kris. Jag fokuserar särskilt på två berättelser med anknytning till Fet-Mats-motivet: Julian Barnes historiografiska metafiktion The Story of Mats Israelson (2004) och det dramadokumentära seriealbumet Fet-Mats: en gruvdrängs hemska öde (2005).