du.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Forsman, Anders
    et al.
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Information Systems.
    Larsson, Hed Kerstin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Natural Science.
    Memedi, Mevludin
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Computer Engineering.
    Rosendahl, Hans
    Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Information Systems.
    Hur kan man flippa klassrum – några exempel på "blended learning" från olika kurser på campus och distans2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet var att beskriva och jämföra hur vi arbetar med blended learning/flipped classroom (FC) i fyra olika kurser (campus och/eller distans) vid Högskolan Dalarna, där målet var att få syn på den egna praktiken, dela erfarenheter och inspirera varandra. Inventering av och diskussioner om hur vi arbetar med blended learning/FC och varför. De tre kurserna Forskningsmetodikkurs i informatik (campus), kurs i informatik om webbsidor (campus) och Datateknikkurs i programmering (distans) ges i princip enligt "klassiskt" FC, dvs. med inspelad föreläsning följt av diskussion vid efterföljande seminarium/motsvarande (med viss variation). I den fjärde kursen, naturvetenskap i lärarutbildningen (campus/distans), blandas inspelade och streamade föreläsningar, och laborationer och seminarier genomförs både på campus och distans (gäller både campus- och distanskurser). Vi arbetar både på liknande sätt men även olika beroende av "ämneskultur", ämnenas olika karaktär och olika kursers karaktär, men vi har ungefär samma mål: att försöka få bättre förberedda och mer aktiva studenter, dvs. försöka att gynna djupinlärning. Men möjligheterna till mer genomgripande förändringar i arbetssätt beror också av hur "öppen" ämneskulturen är för detta. En gemensam slutsats är att det är viktigt att fundera över hur man kan använda tekniken i pedagogikens tjänst för att möjliggöra/iscensätta FC. Vi upplever allihop att FC är en möjlighet att göra något på ett nytt och förhoppningsvis bättre sätt. Vi är också överens om betydelsen av att få igång studenterna och att få dem att samarbeta - kruxet är hur man kan åstadkomma detta. Nya arbetssätt ska inte medföra att studenterna sitter och tittar på när vi arbetar, om än vi gör det på ett annat sätt än vid t.ex. traditionella föreläsningar, för då är vi tillbaka i den "envägskommunikation" man vill komma bort från FC. Vi har också fått upp ögonen för att olika ämnen/kurser har olika förutsättningar/utmaningar vilket lett till att vi använder delvis olika strategier och metoder. En skillnad gentemot litteraturens beskrivningar av FC är att vi alla även använder detta i våra distanskurser, vilket ger ytterligare en dimension vad gäller utmaningar, både pedagogiskt och tekniskt, jämfört med att "flippa" på campus. Det har varit inspirerande och utvecklande att ventilera hur vi resonerar om och genomför våra olika versioner av FC, och samtalen har även medfört att vi haft möjlighet att reflektera över den egna praktiken och att spegla den i de andras praktiker, vilket både inspirerat och gett praktiska tips.

  • 2.
    Isberg, Jenny
    et al.
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sport and Health Science.
    Larsson, Hed Kerstin
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Natural Science.
    Bjerneby Häll, Maria
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Mathematics Education.
    Förskolor som miljöer för ett omsorgsfullt lärande med fokus på matematik, naturvetenskap och teknik2012Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Hur kan miljöer i förskolan utformas för att stimulera till lärande i matematik, naturvetenskap och teknik? Vilka förutsättningar för barns utveckling och lärande ger olika miljöer?

    I ett pågående forskningsprojekt studeras hur olika förskolemiljöer på olika sätt kan bidra till att utveckla barns lärande i matematik, naturvetenskap och teknik. Miljö innefattar den fysiska miljön, de material barn har tillgång till i lek för att bygga, skapa och konstruera och för att lära genom att upptäcka, undersöka och pröva olika lösningar, hur rum används och verksamheten organiseras, såväl inomhus som utomhus.

    Projektet är mångvetenskapligt både till sin karaktär och med avseende på forskare knutna till projektet. Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan har nära kopplingar till andra målområden, som språkutveckling, skapande och värdegrundsfrågor. Med kunskaper om bl.a. biologi, energi och materia får människor också redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Förskolan ska enligt Lpfö 98/10 medverka till att barn tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Ett omsorgsfullt lärande kan på så sätt även bidra till att barn utvecklar en omsorgsfull relation till naturen och miljön.

     Fokus för undersökningen är i vilken utsträckning den fysiska och pedagogiska miljön ger barn förutsättningar att möta matematik, naturvetenskap och teknik i olika sammanhang, på ett varierat sätt och genom olika uttrycksformer. Variation är ett nyckelbegrepp och syftar både på variation mellan förskolor som miljöer för lärande, och variation inom en förskola som miljö för lärande. 

    Seminariet bygger på forskning och det pågående projektet om förskolemiljöer. Konkreta exempel på analys av data från undersökningen, bl.a. i form av fotografier hämtade från olika förskolor, presenteras under seminariet.

     

  • 3.
    Isberg, Jenny
    et al.
    Dalarna University, School of Health and Social Studies, Sport and Health Science.
    Larsson, Hed Kerstin
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Natural Science.
    Bjerneby Häll, Maria
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Mathematics Education.
    Miljöer för små barns lärande i matematik, naturvetenskap och teknik2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöns betydelse för barns lärande framhålls av forskare (Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson, 2009). I läroplanen (Lpfö 98/2010) understryks vikten av att miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande. Med miljö syftas här på vilka material barn har tillgång till i lek, för att bygga, skapa och konstruera och för att lära genom att upptäcka, undersöka och pröva olika lösningar, hur rum används och verksamheten organiseras såväl utomhus som inomhus. Persson (2008) konstaterar att det finns förvånansvärt lite forskning om barns lärande i matematik och naturvetenskap och om den fysiska miljöns betydelse för lärande i förskolan, och han hänvisar till forskare som menar att de rumsliga och fysiska förutsättningarna för barns lärande inte tagits i beaktande i pedagogisk forskning. Barns aktiva lärande sker med hela kroppen och det är genom kroppen och sinnena som människan upplever olika fenomen (Merleau-Ponty, 1962). I sin studie av småbarns möten med matematik visar Björklund (2007) att barn använder sin kropp som utgångspunkt, barnets kroppsliga upplevelser och erfarenheter utgör grunden för förståelse av företeelser i omvärlden.

    I föreliggande mångvetenskapliga forskningsprojekt1 studeras förskolemiljöer med fokus på i vilken utsträckning den fysiska och pedagogiska miljön ger barn förutsättningar att möta matematik, naturvetenskap och teknik i olika sammanhang och på olika sätt. Resultaten hittills har visat på nödvändigheten av att även rikta uppmärksamhet mot pedagogerna i förhållande till förskolans fysiska och pedagogiska miljö. Det är pedagogen som är ansvarig för miljön, skapare av miljön, och därmed den som påverkar det lärande, lärandets innehåll och form, som möjliggörs i miljön. Thulin (2011) beskriver i sin avhandling pedagogen som iscensättare av en pedagogisk miljö som kan möjliggöra barns lärande i naturvetenskap. Pedagogen är samtidigt den som kan berätta om de resonemang som förs och motiv som finns till att miljön utformats på ett visst sätt. Den genomförda datainsamlingen har också tydliggjort behovet av att fördjupa studien genom återkommande kontakter och besök i samma förskolemiljöer, samt nödvändigheten av att samtala med pedagoger ansvariga för miljöns utformning och för förändringar i den fysiska miljön. Variation är ett nyckelbegrepp och syftar både på variation mellan förskolor, variation inom en förskola, och variation med avseende på lärandets objekt.

1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf