Under 2005 och 2006 har Tema Arbetsliv inom Högskolan Dalarna genomfört ett tillämpat forskningsprojekt inom ramen för projektet ”Attraktivt Arbete”. Projektet har haft arbetsnamnet OR - 2005 och har genomförts med syfte att pröva hur en arbetsmetod för ”ordning och reda”, en metod som utvecklats för verkstadsindustrin, kan anpassas för annan verksamhet. Tio företag/organisationer har medverkat i projektet. Processarbetet hos dessa har genomförts under perioden april till november 2005. Sammanlagt har ca 65 personer aktivt medverkat i projektet. Det totala antalet personer som berörts, direkt och indirekt av processarbetet uppgår till drygt 300 personer. Resultaten visar att metoden och arbetssättet är generellt och kan användas inom många olikartade verksamheter. Den skillnad som finns, och som metodens arbetssätt stöder, är de områden och faktorer som berörs av processen inom olika branscher. Samtliga medverkande företag/organisationer har kunnat använda metoden och även uppnått en bättre ordning & reda i sitt arbetssätt och/eller sin fysiska arbetsmiljö (lokaler och verktyg). Flera av företagen/organisationerna har även beskrivit att OR-processen förbättrar det dagliga arbetet som nu löper mer effektivt efter att processen genomförts. En viktig framgångsfaktor i OR-processen ligger i det att beslutade rutiner utgår från vad man på arbetsplatsen kan vara överens om. En annan viktig framgångsfaktor bygger på det engagemang som växer ur mätningen av framåtskridandet. Detta är även en av metodens styrkor – att resultatet av processen är kopplats till engagemanget hos chef och medarbetare. OR-processen kan i sig inte beskrivas som en metod för att specifikt hantera arbetsmiljöfrågor men det visar sig att många av de rutiner som tagits upp och som man på arbetsplatserna kommit överens om ligger inom arbetsmiljöområdet. OR-processen är lätt att använda, ger tydliga och snabba resultat som uppskattas av såväl ledning som medarbetare. Nyttan uppväger väl den insats som behövs i form av tid och engagemang.
Negative outcomes of a poor work environment are more frequent among young workers. The aim of the current study was to study former pupils’ conditions concerning occupational health and safety by investigating the workplaces’, safety climate, the degree of implementation of SWEM and the their introduction programs.
Four branches were included in the study: Industrial, Restaurant, Transport and Handicraft, specialising in wood. Semi-structured dialogues were undertaken with 15 employers at companies in which former pupils were employed. They also answered a questionnaire about SWEM. Former pupils and experienced employees were upon the same occasion asked to fill in a questionnaire about safety climate at the workplace.
Workplace introduction programs varied and were strongly linked to company size. Most of the former pupils and experienced employees rated the safety climate at their company as high, or good. Employers in three of the branches rated the SWEM implemented at their workplaces to be effective.
The Industry companies, which had the largest workplaces, gave the most systematic and workplace introduction for new employees. There are no results from this study explaining the fact that young workers have a higher risk for workplace accidents.
Background Young people are at an increased risk for illness in working life. The authorities stipulate certain goals for training in occupational health and safety (OHS) in vocational schools. A previous study concluded that pupils in vocational education had limited knowledge in the prevention of health risks at work. The aim of the current study, therefore, was to study how OHS training is organized in school and in workplace-based learning (WPL).
Method The study design featured a qualitative approach, which included interviews with 12 headmasters, 20 teachers, and 20 supervisors at companies in which the pupils had their WPL. The study was conducted at 10 upper secondary schools, located in Central Sweden, that were graduating pupils in four vocational programs.
Result The interviews with headmasters, teachers, and supervisors indicate a staggered picture of how pupils are prepared for safe work. The headmasters generally give teachers the responsibility for how goals should be reached. Teaching is very much based on risk factors that are present in the workshops and on teachers’ own experiences and knowledge. The teaching during WPL also lacks the systematic training in OHS as well as in the traditional classroom environment.
Conclusion Teachers and supervisors did not plan the training in OHS in accordance with the provisions of systematic work environment management. Instead, the teachers based the training on their own experiences. Most of the supervisors did not get information from the schools as to what should be included when introducing OHS issues in WPL.
Syftet med denna studie är att ta fram underlag till en arbetsmiljöchecklista för service och reparationsarbete av skogsbränslemaskiner. Däri ingår maskiner för skördning, transport och sönderdelning av sortimenten GROT (grenar och toppar), stubbar respektive klenskog. En avgränsning har gjorts till service och reparationsarbete som görs ute i fält. Tjugotre riktade fallstudier har genomförts i Mellansverige med fokus på service- och reparationsarbete som skett ute i fält. Arbetsmiljöfaktorer har observerats och dokumenterats med foto, samtal har förts med förare och servicemän, och mätningar av buller och damm har genomförts. Vid samtal med förare har efterfrågats hur ofta service och reparationsarbete genomförs, vem som gör det, vilka moment som ingår samt var det vanligtvis utförs. Servicearbete ingår i förarens arbetsuppgifter och förekommer med olika intervall. Vissa arbetsmoment utförs dagligen, såsom byte av huggstål, smörjning av krannipplar och renblåsning av container. Andra sker med längre intervall, såsom byte av oljor och filter. I studien har tillvägagångssätt och arbetsmiljörisker vid omfattande, respektive mindre, service- ochreparationsarbete identifierats. Service- och reparationsarbete är ofta tungt och smutsigt.Arbetsmiljörisker samt goda exempel på lösningar för olika typer av maskiner har sammanställts.Baserat på studiens empiriska resultat, genomförda litteraturstudier och analyser harcheckpunkter som bör ingå i en arbetsmiljöchecklista identifierats. Identifierade checkpunkternahar grupperats utifrån målgrupp och typ av arbetsmoment med syftet att vara praktisktanvändbara. Målgrupperna är maskintillverkare/ägare som modifierar maskiner, respektiveservicemän och förare. Framtagna checkpunkter utgör en grund till en checklista för arbete medservice- och reparationsarbete av skogsbränslemaskiner.
Denna rapport har skrivits på uppdrag av Focus InnoWent och är baserad på samtal med representanter för profilområdena Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö samt IT & Media vid Högskolan Dalarna. Syftena är att kartlägga aktuella branschrådskontakter inom respektive profilområde och att fånga upp respektive profilområdes önskade behov av nya projekt med inriktning mot området Attraktivt Arbete. Andra nätverk och näringslivskontakter har också dokumenterats. Undersökningen har genomfört i form av samtal utgående från en samtalsmall. Följande områden har berörts – branschråd, andra nätverk, alumni och Attraktivt Arbete. Arbetet har sammanfattats i några rekommendationer inom samma områden.
Sammanfattning Föreliggande rapport avser en delstudie inom projektet Attraktiv Konkurrenskraft (AKK) Syftet med detta arbete är att utvärdera fem metoder som kan ”väcka insikt” om nyttan av att starta utvecklingsaktiviteter för att bättre ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet. Baserat på detta ska en metod väljas för fördjupade studier. Drivkrafterna för att skapa bra arbetsmiljöer är många. Den primära kan sägas vara den humanitära drivkraften. Förutom de överväganden som ligger till grund för arbetsmiljölagstiftning och avtal mellan arbetsmarknadens parter finns alltså goda skäl för företagare att prioritera arbetsmiljöarbete. Den fråga som berörs i detta arbete är i vad mån det är möjligt att genom enkla insatser påverka en arbetsmiljöansvarig chefs benägenhet att gå till beslut om att genomföra insatser för att utveckla förutsättningarna för att bättre nyttja de mänskliga resurserna i organisationen. Målet är att chefen bestämmer sig för att påbörja en beslutsprocess om utvecklingsaktiviteter för att ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet vilket ökar förutsättningarna att rekrytera, behålla och engagera kompetent personal. Som resultat av förstudien har fem olika insiktsmetoder utvecklats och anpassats. Dessa metoder har kallats GAP-analys, Fokusgrupper Attraktivt Arbete, Visit, Riskanalys och Scenario. De tio företagen som deltog hade mellan 11 och 39 anställda, och deras verksamheter var inom områdena tillverkning, reparation och underhåll. Resultat från användning av metoderna visar att alla metoderna uppfyller kriterierna att vara enkla att förstå och snabba att genomföra. Fokusgrupper, Visit och Riskanalys ger konkret vägledning för fortsatt utvecklingsarbete. Fokusgrupper ger ett brett underlag för en fortsättning som bygger på dialog, en djupare analys på individnivå samt har psykiska och sociala dimensioner. Därmed sågs Fokusgrupper som den mest intressanta metoden att gå vidare med. Denna studie indikerar att det finns möjlighet att påverka ledare att ta beslut om aktiviteter för att utveckla den mänskliga resursen. Det finns därmed anledning att ytterligare studera ett antal företag där en och samma metod används. Valet har fallit på Fokusgrupper, även om andra metoder skulle vara tänkbara. Abstract This report concerns a sub-study of the project attractive competitiveness (AKK). The aim of the work is to evaluate five methods that are supposed to” raise awereness” about the advantages of initiating activities to better utilize human resources at work. Based on that shall one method be elected for depend studies. The driving forces for creation of good work environments are many. The primary can be said to be the humanitarian driving force. Except for the considerations that are behind the work environment legislations and agreements between social partners is therefore good reasons for entrepreneurs to give priority to work environment work. The focus of this study is to which extent it is possible by a limited input influence the liability of a manager with responsibilities for the work environment to take decisions to start a process aimed at improving the use of the human resources in the company. The goal is that the manager decides to start such a process which also is supposed to recruit, retain and engage competent staff. In the sub-study have five insight methods been developed or adapted. Those methods have been named gap-analysis, focus groups attractive work, visit, risk analysis, and scenario. The ten participating companies employed between eleven and thirty-nine persons. The companies represented different branches as production, repair work and maintenance. The results from the test of the methods shows that they all meet the criteria’s to be simple to understand and quick to carry through. Focus groups attractive work, visit, and risk analysis gives substantial guidance for further development work. Focus groups attractive work gives a broad base for a continuation built on a dialogue, a deeper analyses of individual level as well as mental and social dimensions. Of that reason chosen for deepened studies. This study indicates that there are possibilities to influence managers to decide about activities aimed at better use of human resources. There are therefore reasons to make further studies in a number of companies where the elected method is used.
Inom ramen för Tema SMARTA vid Arbetslivsinstitutet har ett delprojekt genomförts som utgår från frågan ”Hur kan och bör arbetsmiljöarbete bedrivas och integreras i organisationers verksamheter?”. Syftet är dels att analysera beslutsprocesser i arbetsmiljöfrågor i ett perspektiv av företagens kundrelation till ett företagshälsovårdsföretag (FHV-företag), dels att analysera hur en expertfunktion inom FHV – i det här fallet ergonomer – arbetar, särskilt avseende samverkan med kunden, metoder och verktyg. En bas för studien är genomgången av tidigare forskning inom området. Utöver detta baseras studien på intervjuer med FHV-företagens kunder och med ergonomer yrkesverksamma inom FHV, både interna och externa, samt med fristående ergonomikonsulter. Intervjuerna har berört beslutsprocesser, prioriteringar, initiativ och strukturer för ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt systematiskt arbetsmiljöarbete. De har genomförts med kontaktpersoner på företag som är kunder till ett FHV-företag samt med ergonomer inom FHV som har intervjuats om vilka arbetssätt de väljer samt vilka metoder och verktyg de använder. Resultaten visar att beslutsprocessen är komplex och prioriteringar sker i många steg. I sitt arbete med arbetsmiljöfrågor vill företagen ofta själva prova att lösa olika problem, och gör också sådana försök, innan man tar kontakt med sitt FHVföretag. Alla yrkeskategorier inom FHV-företaget anlitas men oftast en i taget, snarare än som ett samlat team. Företagen litar på FHV-företagens rekommendationer, men genomför till stor del åtgärderna på egen hand och utan att utvärdera resultaten. Många ergonomer fungerar som experter och som i sina uppdrag använder få eller enstaka metoder samt analyserar och levererar lösningar. Relationen mellan FHV-företaget och kunden bygger i liten omfattning på arbetsformer som innehåller dialog och en metodik som innebär ett gemensamt problemlösningsarbete.
PIMEX involves the combination of real-time monitoring instruments with video of the worker’s activities. In the1980s the idea was developed and tested in Sweden and is now an established method used by practitioners in different countries. The goal was to develop easy-to-use, usercentered risk communication tools that should provide the user with the information needed to reduce the risks in their working life. PIMEX can now play an important role in getting the message across about hazards and risks in the workplace. The PIMEX method has been used in the following areas: • Direct intervention at workplaces to motivate and engage worker • Task analysis for understanding and controlling exposure • Production of training material • Occupational hygiene research For direct intervention, PIMEX has some important advantages. By watching recorded material, the personnel involved develop a better understanding of the connection between the situation at the workplace and the exposure that arises. This knowledge is considerably more difficult to communicate when the monitoring results are presented in reports, tables or figures. Presentation is made even easier by the fact that the results can be viewed simultaneously as the measurements are being made. This makes it possible to use the viewer’s curiosity, knowledge that supports motivation for participation in work environment development. Occupational hygienist etc. can get detailed information on exposure by the use of task analysis. That information can provide a very important basis for remedial measures. Production of training material is an area of use that makes it possible to spread the knowledge gained at one workplace to a larger circle. The medium can be video, CD or DVD. One such example on a training material is “Hazard Prevention and Control in the Work Environment: Airborne Dust” based on a WHO document. The course material was tested and evaluated in South Africa 2003. As a tool for research, PIMEX provides many opportunities. The wealth of information that is found in a picture, combined with the monitoring data from different instruments, can provide the basis for research on such topics as the connection between production parameters and exposure.
To integrate study visits to different workplaces in higher education implies important benefits for the course quality. The study visit gives the students a better understanding for the real situations they will meet in working life. However for practical and economical reasons is that not always possible. The purpose of this project is to create a virtual company that shall replace the real one for study visits. The goal is to create a realistic picture and that intended use of it can come as close as possible to a real study visit. It is also important to facilitate linking theory and practice. The virtual company is built up by pictures, videos and text. All material is made available on a web page and when entering the students will meet a layout of the company. From that position is it possible to walk around and look at videos from different workstations. Besides that can they also listen to interviews with managers and representatives of staff as well as reading reports concerning productivity and the work environment. The focus of the study visit is work sciences, therefore the material also include some visualized information about work hazards. On the web page there are also a number of tasks for the students to carry out. Until the autumn 2011, 132 students at Dalarna University have visited and produced reports from the virtual company. They were studying in programs for mechanical engineering, production technicians and human resource management. An evaluation among some ten students showed that the study visit to the virtual company is flexible in time and effective, but that students wish to have even more detailed information about the company. Experiences from four years of use in a number of classes show that the concept is worth further development. Furthermore with production of new material the concept is likely to be applicable for other purposes.
Negative health effects because of poor work environment is more common among young workers compared to older. One explanation might be that younger ones have a low awareness of risk, a lack of safety training, and inadequate introductions to the work. A study has been made focusing on the pupils in vocational schools knowledge and experiences about potential work environment risks in their future work. Questionnaires were distributed to 239 pupils in ten Swedish upper secondary schools’ graduating classes in four vocational programs focusing on basic knowledge about health risks at work as well as the work environment legislation. The programs were the Industrial Technology Program, the Restaurant Management and Food Program, the Transport Program, and the Handicraft Program (in which students specialize in wood). The results from the questionnaires were followed up with focus group discussions. The results showed that the pupils in general had limited knowledge that employers must, by law, conduct risk analyses and prevent risks. It was common that they mentioned themselves as the main responsible to work safe and was not clear about the employers’ duty to arrange for safe work. Pupils in all programs mentioned acute risk as the biggest risk at work. It was concluded that a systematic approach to pupils’ training in work environment is lacking. The results indicates a clear gap between what knowledge the pupils are offered and what’s intended by laws as well as state-of-the-art in occupational health risk research.
PIMEX in the aluminiumindustry. It is not always self-evident what should be done to minimize the elements that create problems in the work environment. Which initiatives are most effective in improving the air quality? How can we decrease noise and vibration? How should we work in order to decrease the risk of strain injuries? Often is it possible to significantly reduce these risks without bigger investments, simply by making these hazards visible. The PIMEX-method does this clearly by simultaneously filming and monitoring the workplace so that such hazards – air pollutants, for example – can be traced. PIMEX has shown itself to be an effective tool for implementing work environment improvements.
Tidigare studier har visat att det finns både utmaningar och brister gällande arbetsmiljö och arbetsförhållanden inom hästnäringen. Syftet med den här artikeln är att identifiera hur anställda i hästnäringen upplever sitt nuvarande arbete och vilka faktorer de anser vara viktiga för att ett arbete ska upplevas som attraktivt, samt att undersöka skillnader mellan det nuvarande arbetet och anställdas idealbild av ett attraktivt arbete. Studien baseras på en enkätundersökning med sammantaget 150 svar från anställda i travstall och ridskolor. I artikeln diskuteras utmaningar och möjligheter för att skapa attraktiva arbeten i hästnäringen.
Föreliggande rapport behandlar specifikt behov av och möjligheter för arbetsmiljöarbete i småföretag och är ett delarbete i tema SMARTA. SMARTA – strategier, metoder och arbetssätt för fungerande arbetsmiljöarbete – ingår i Arbetslivsinstitutets temaverksamhet. SMARTA ska bidra till ett hållbart arbetsliv på arbetsplatser där arbetsmiljöarbetet ses som en resurs för både arbetsplatsen och individen. För arbetsplatsen kan det handla om konkurrenskraft, lönsamhet samt attraktivitet och för individen om hälsa, välbefinnande, kreativitet och förnyelseförmåga. SMARTA tar ett helhetsperspektiv på arbetsmiljöarbete inom olika regioner och branscher. Temat sammanställer inledningsvis kunskapsläget och ger exempel på hur arbetsmiljöarbete kan bedrivas och vidareutvecklas. Ambitionen för FoU-projekt i tema SMARTA är att besvara frågor som: • Hur bör arbetsmiljöarbete integreras i organisationers kärnverksamhet? • Hur bör arbetsmiljöarbete bedrivas? • Hur bör interna och externa aktörer agera för att få till stånd ett hållbart och fungerande arbetsmiljöarbete? Rapporten vänder sig till praktiker och forskare som är intresserade av att få en översiktsbild över arbetsmiljösituationen i småföretag och förutsättningar som krävs för fungerande arbetsmiljöarbete.
Video technology has been utilized for the production of training films focusing on occupational hygiene topics for at least two decades. These films have mainly been produced in a traditional way with some basic story told, illustrated with video pictures and accompanied by a speaker voice. The introduction video exposure monitoring technologies as PIMEX have made it possible to develop the use of video by adding additional information to the video picture about, at the same time occurring exposure to e.g. air contaminants. This technology has meant an important advance what concerns improved understanding of the link between occupational exposure and the situation in the work place and worker behaviour. The improved possibility to involve the worker and supervisors in the search for effective control measures is perhaps the most important characteristic. This technology is now used in several countries and the experiences from its use prompts for continued development and widened use. The development of video technology, especially digital video and the possibilities to do professional editing in standard computers implies a fantastic possibility and challenge for the occupational hygienist. Digital video cameras, computers with video editing as standard and possibilities to produce ready products on built in CD or DVD burners are now common products on the consumer market which implies that the price level has gone down drastically. With those tools is it therefore possible now to produce advanced reports and especially effective, visualized training materials. This way of using the technology is already in use in different countries for production of exposure study reports as CD-ROMs including text as well as video illustrations. At the Swedish Institute for Working Life has training videos using visualization methods as PIMEX been produced for many years. In recent year has this production been developed in many ways to make a wider and more effective distribution of knowledge possible? One example is the production of an extensive training material focusing on control of occupational exposure to dust. This product is also produced in html-code, which means that it can be used in most standard computers and that it is prepared for distribution on Internet. The duplication of such a product is not expensive and the possibility to distribute via Internet makes a wide knowledge spread possible. Other examples have focused on hazard control in wood industry and the organisation of a systematic work environment management system. The today available technology based on digital video and computer technology has made it possible for non-professional video producers to produce and distribute training material which are much more effective to get the message across. This possibility may be compared to the introduction of word processing technology which today makes it possible for any hygienist to write professionally looking reports. It is now time for occupational hygienists to utilize the new possibilities for production of effective training tools.
Many industrial workers are exposed to air contaminants. A significant proportion of this exposure is found to occur as short peaks, a fact that has received limited attention in the literature. The present study focuses on short-term variation in air contaminant exposure measured at the level of seconds, linking exposure peaks to typical work situations in selected Swedish industries. The video exposure monitoring method was used to characterize this variation. Ten different videos were analyzed, from recordings varying in length between 15 and 34 minutes. Cumulative exposure for sampling intervals ranked from high to low, relative to the total exposure was calculated as a function of time. Measures of exposure variation included geometric standard deviation and maximum exposure divided by arithmetic mean. The results show that the characteristics of the variation differ between industrial situations. Samples from the stone, wood, and pharmaceutical industries generated the highest variation, implying that exposure peaks of short duration explain a large proportion of the total exposure. It can be concluded that video monitoring of exposure, combined with calculation of exposure variation as percentage of time accounting for given percentages of exposure, can help to reduce exposure to air contaminants in industrial situations by introducing more targeted control measures.
Small-scale enterprises are less often covered by occupational health services and have insufficient awareness about health and risks in the work environment. This study investigated how Swedish entrepreneurs in small-scale enterprises use occupational health services. The study used a questionnaire sent in two waves, 5 years apart. At baseline, 496 entrepreneurs responded, and 251 participated 5 years later. The questionnaire included items about affiliation with and use of occupational health services, physical and psychosocial work environments, work environment management, sources of work environment information, and membership in professional networks. Only 3% of entrepreneurs without employees and 19% of entrepreneurs with employees were affiliated with an occupational health service. Entrepreneurs affiliated with occupational health services were more active in work environment management and gathering information about the work environment. The occupational health services most used were health examinations, health care, and ergonomic risk assessments. Affiliation with occupational health services was 6% at both measurements, 4% at baseline, and 10% 5 years later.
Small-scale enterprises face difficulties in fulfilling the regulations for organising Systematic Work Environment Management. This study compared three groups of small-scale manufacturing enterprises with and without support for implementing the provision. Two implementation methods, supervised and network method, were used. The third group worked according to their own ideas. Twenty-three enterprises participated. The effects of the implementation were evaluated after one year by semi-structured dialogue with the manager and safety representative. Each enterprise was classified on compliance with ten demands concerning the provision. The work environment was estimated by the WEST-method. Impact of the implementation on daily work was also studied. At the follow-up, the enterprises in the supervised method reported slightly more improvements in the fulfilment of the demands in the provision than the enterprises in the network method and the enterprises working on their own did. The effect of the project reached the employees faster in the enterprises with the supervised method. In general, the work environment improved to some extent in all enterprises. Extensive support to small-scale enterprises in terms of advise and networking aimed to fulfil the regulations of Systematic Work Environment Management had limited effect especially considering the cost of applying these methods.
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om bullerexponering för omgivning och förare vid sönderdelning av skogsbränsle till flis. Sammanlagt har sex fallstudier genomförts, tre skotare, två lastbilar och en mobil anläggning. Fallen har valts med syftet att representera olika typer av sönderdelningsekipage och teknik. Studierna har genomförts i Dalarnas, Stockholms och Gävleborgs län. Bullerexponering för omgivning och förare i samband med sönderdelning till flis har undersökts med föreskrivna metoder.
Det är stora skillnader på bullerexponering för förarna av de olika ekipagen. En skotarförare har daglig bullerexponering under såväl insats- som gränsvärde. Två förare (en skotarförare och en lastbilsförare) överskred insatsvärde, men var under gränsvärdet. Övriga förares bullerexponering överskred gränsvärdet.
Alla maskiner har bullernivåer över 40/45 dB(A) på 200 meters avstånd, vilket överstiger acceptabla nivåer dagtid för områden med fritidsbebyggelse och fritidsområden. Endast ett av ekipagen (en skotare) hade bullernivåer på 200 meters avstånd i nivå med riktlinjer för områden med bostäder för permanent boende. Övriga ekipage hade högre värden.
De slutsatser som kan göras från denna studie är:
Studerade ekipage har högre värden för buller på 200 meters avstånd till bostäder, arbetslokaler och friluftsområden än vad som rekommenderas.
Tidigare studier har indikerat att exponering för trädamm och mögeldamm vid hantering av GROT (grenar och toppar) kan vara en hälsorisk. Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om dammförhållanden inom skogsenergibranschen. Mer specifikt är målet att genom fallstudier studera dammförekomst vid hantering av GROT samt stubbar. Enstaka fallstudier av mögelförekomst i förarmiljön inkluderas.
Sammanlagt har 19 fallstudier genomförts hos tio olika företag i Dalarna, Västmanland, ödermanland, Uppland, och Närke. Totaldamm har mätts med filterprovtagning inne i hytten och utanför hytten. Mögel har mätts med filterprovtagning inne i hytten.
Sammanfattningsvis kan konstateras att vid samtliga fall av skotning uppmättes förhöjda dammnivåer utomhus. Högst dammnivåer uppmättes vid sönderdelning av GROT vid olika årstider. Förare som utförde arbete utanför hytten exponerades för högre dammnivåer än de som enbart arbetade inifrån hytten. De enstaka fallstudierna av mögel visade på relativt låga värden av mögelsporer. Arbetsmomentet såsom byte av knivar indikerade ökade mögelhalter.
Slutsatser från denna studie är:
Rekommendationer till förare är att:
Forest fuel production is a sub-branch in forestry that has increased during the last decade, both in Sweden and in other parts of the European Union (EU). Forestry is a risky branch and knowledge about working environment conditions in forest fuel production is limited. The aim of this study is to raise knowledge about drivers’ opinions concerning working conditions in forest fuel production. A questionnaire was answered by 34 drivers. The drivers experience their work as risky. They use personal protective equipment to different degrees in their daily work. Cut damage and slipping are the most common accidents and incidents. Most of the drivers experience the mental and the physical workload as low or moderate. Regarding the findings in this study, two main work environmental issues can be raised: The drivers experience major problems outside the cabin compared to inside, which increases the risk that they stay in the cabin during most of the workday. The new work tasks within forest fuel production may increase the fact that forestry is one of the most risky branches.
Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi (Hedlund m fl, 2010). Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergibranschen avseende arbetsmiljö och ergonomiska möjligheter. Mer specifikt var målet att genom fallstudier studera skördning och skotning av stubbar samt mäta exponering av damm, buller och vibrationer vid olika delprocesser. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processerna skotning av stubbar med skotare, skördning av stubbar med grävmaskin försedd med stubbrytningsaggregat, samt sönderdelning av GROT med skotare och lastbil försedda med sönderdelningsaggregat. Arbetsmiljöanalyserna har fokuserat på buller, vibrationer och damm, därtill har ergonomisk checklista använts för att undersöka de ergonomiska förhållandena. Fallstudierna har genomförts i Dalarna, Närke och Gästrikland, samt i Finland. Den ekvivalenta ljudnivån i maskinerna varierade mellan 68 och 82 dB(A). I två av åtta fall översteg ljudnivån insatsvärdet. De fall ljudnivån kom upp till eller översteg insatsvärdet var vid skördning av stubbar, 80 dB(A) och i kranhytt på lastbil vid sönderdelning av GROT, 82 dB(A). Uppmätta maximala ljudnivåer visar att inget ekipage översteg insatsvärdet för maximal A-vägd ljudtrycksnivå, 115 dB(A). Mätningarna och uppgifter från förare indikerar att ljudnivån vid sönderdelning ökar vid sönderdelning av större dimensioner. I två av fyra fall överskreds insatsvärdet för helkroppsvibrationer. Vid sönderdelning av GROT (ett av två ekipage) och vid stubbskördning (ett av två ekipage) överskreds insatsvärdena i x-led. Vid sönderdelning av GROT har genom mätningar med PIMEX identifierats att det främst var kranrörelser som påverkade vibrationsnivåerna. Därtill kan markförhållanden i form av ytstruktur och bärighet, samt hur hårt stubbarna sitter i marken (integrering) påverka vibrationsnivåerna. Vid skördning av stubbar visade mätningar med PIMEX att exponeringstoppar förekom vid skakning av stubbar, vridning av hytt, när skördningsaggregatet används till att skjuta iväg stubbar utmed marken eller till att jämna till marken och vid förflyttning. Resultaten från denna, såväl som tidigare studier, visar att helkroppsvibrationsnivåerna varierar mellan olika maskiner och olika arbetssituationer. Dammnivåerna i hytterna var låga, men höga och korta exponeringstoppar förekom vid servicearbete på sönderdelningsaggregaten. Trots torr väderlek och sönderdelning av brun GROT med mycket synligt damm utomhus var nivåerna inne i hytterna låga. PIMEX visar att de högsta exponeringstopparna förekom i samband med att föraren gick i och ur maskinen, samt vid byte av knivar i sönderdelningsaggregat. Regelbundna byten av luftfilter, noggrann montering av filter samt hur föraren positionerar maskinen i förhållande till vindriktningen är här av betydelse. Förarergonomin är relativt god i ordinära skogsmaskiner, medan den är bristfällig i kranhytt på lastbil. Dock förekom hos skotarna en till tre röda markeringar som innebär uppenbar risk för hälsoproblem, sjukdom eller skada. Kranhytten som ingått i studien har sämre ergonomi och klimatförhållanden (totalt sex röda makeringar). Genom att använda PIMEX har exponeringsnivåer för buller, vibrationer och damm kopplats till aktuella arbetsmoment vilket kan användas som underlag för att minska exponeringen.
Denna handledning behandlar arbetsmiljön vid skördning, transport, och sönderdelning av sortimenten GROT, stubbar och klenskog. Den vänder sig till nuvarande och blivande maskinförare och arbetsledare.
Denna rapport redovisar resultaten från ett pilotprojekt om studenters, anställdas och företagsrepresentanters syn på arbete. Rapporten dokumenterar insamlad data, redovisar genomförda inledande analyser, samt ger förslag till fortsatt forskning och samverkan. Syftet med studien är ökad kunskap om synen på arbete inom profilområdena Turism/Besöksnäring, Material, Energi & Miljö samt IT & Media. Därtill förväntas diskussioner kring resultatens användbarhet kunna ge underlag för utvecklingsprojekt för ökad attraktivitet.
Studien har genomförts i form av fallstudier på fem företag inom respektive profilområde i Dalarna. Därtill har en enkätundersökning genomförts bland studenter vid Högskolan Dalarna inom motsvarande utbildningsområden på 21 olika utbildningsprogram. Statistiska beräkningar och begreppsanalyser har genomförts på insamlat material.
I rapporten redovisas studenters, anställdas och företagsrepresentanters syn på arbete fördelat på de olika profilområdena. Därtill görs jämförelser mellan de olika grupperna.
Slutsatser från studien är:
Baserat på erfarenheter från denna pilotstudie ges följande förslag på idéer till fortsatt forskning och samverkan. En studie som i sin omfattning är representativ för de olika profilområdena för att stärka pilotstudiens resultat och indikationer. Utifrån behov göra olika analyser på den empiri som är tillgänglig från denna studie. Ett projekt som följer studenter ut i arbetslivet. Samarbetsprojekt mellan forskare, lärare och företag i syfte att förbättra förutsättningarna för ökad samstämmighet mellan utbildning och arbete. Skapa utbildningstillfällen på temana ledarskap och relationer.
The background to this study is the overall aim to learn more about health effects of exposure. At the fertilizer production factory in Herøya Industripark, Porsgrunn, Norway is the occurrence of chronic occupational pulmonary disease (COPD) 9%. Questions have been raised if there is a correlation between decline in lung function and working conditions in fertilizer production. Occupational aerosols are known risk factors for COPD and gas exposure and dust affects the lung function. The study has been performed at seven different work places at Herøya Industripark. Average measurements for a sample of workers show low exposure. Those low exposures are not seen as an explanation to the occurrence of COPD. Instead questions were raised about health effects of exposure peaks. The aim is to develop a method using PIMEX in epidemiological studies. More precisely is the aim to identify peaks of work place exposure and use the data to refine questionnaires in follow up studies on lung function. In focus are work tasks when workers accomplish rounds during 30-90 minutes in the plant to control and maintain the production. Measurements were conducted at 20 rounds during a week in May 2009. Two PIMEX equipments with telemetry equipment for wireless transmission of the monitoring signal were used. One person was recording working operations while another was carrying the laptop and handling the PIMEX program during the monitoring. In this study was for example peak exposure of ammonia identified in connection with filter cleaning. That information can be used as basis to better understand the correlation between exposure and health effects. One way is to combine the information about peak exposure with information about how often the worker perform work tasks causing the peak. That information can then be related to the occurrence of COPD and decline in lung function. The identification of peaks also gives the possibility to identify when health measurements shall be done. For example, doing spirometry measurements directly before and after the peak exposure. Another experience from this study was to walk around during the measurements. The camera person and the laptop person had to walk close together because of short cables between the camera and the laptop. The plant had several floors and the pair went up and down many stairs during the rounds. Some experiences are: - The pair, recording person and laptop person, must synchronies their movements. - The telemetry for the monitoring signal went well. - High battery capacity is needed. - It is difficult to record the worker all the time if he/she walks fast and the work place has many stairs and small passages. - It is good to have some kind of equipment to carry the laptop with when using it walking around.
Many companies both in Sweden and other parts of the world are since the beginning of the 21st century faceing a lack of work force (1,2,3). The ability to recruit and retain skilled employees is seen as one of the most important questions for the survival and development of the companies (4,5). Labour shortage is seen as the biggest obstacle for expansion for small enterprises in Sweden (5). There is a need for workplaces to be attractive, but how can the attractiveness be increased? Researchers at Högskolan Dalarna have during almost a decennium conducted research concerning attractive work. Based on a modell of qualities that contributes to make a work attractive (6) has a method aiming for raised attractiveness been developed for SME:s. All employees participate by answering a questionnaire about the importance of different qualities and to what degree they are fulfilled. Further discussions at the workplace on what to preserve and what to develop make the base for an action plan. Important experiences: • Discuss and establish the aim of the method with management and employees. • The company must be prepared to follow up and realize the action plan. • Agree about expectations – they must be realistic and practicable. • Reserve time to start the process and to end up in an action plan. • Avoid negative thinking and put problems away. • Take all the time small steps in the right direction. • Keep employees engaged and avoid the manager or process leader to take the command. • Use the strategy with small work groups; it gives better possibilities for participation and outspokenness. • Follow up studies are necessary to keep up the motivation. The most positive aspects of the method is its promoting perspective and that it engages all the employees. 1.Rauhut, D. (2002). Arbetskraftsbrist och arbetskraftsinvandring: hot eller möjlighet för ekonomisk tillväxt? Östersund, ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier. 2.Funch, M. and C. Ehrnooth. (2008, 08-10-2008). Labour shortage despite financial crisis? Retrieved 2008-12-16, 2008, from www.norden.org/webb/news/news.asp?id=8113&lang=6. 3.Manpower (2008). Talent Shortage Survey 2008 Global Results: 10. 4.Bakker, A. B. and W. B. Schaufeli (2008). Positive organizational behavior: Engaged employees in flourishing organizations. Journal of Organizational Behavior 29: 147-154. 5.Kennemar, J. and L. Jagrén (2008). Småföretagsbarometern. Stockholm, Swedbank Företagarna: 23. 6.Åteg, M., A. Hedlund, et al. (2004). Attraktivt arbete. Från anställdas uttalanden till skapandet av en modell. Stockholm, Arbetslivsinstitutet.
The aim was to evaluate results and experiences from development of new technology, a training program and implementation of strategies for the use of a video exposure monitoring method, PIMEX.
Starting point of this study is an increased incidence of asthma among workers in the aluminium industry. Exposure peaks of fumes are supposed to play an important role. PIMEX makes it possible to link used work practice, use of control technology, and so forth to peaks. Nine companies participated in the project, which was divided into three parts, development of PIMEX technology, production of training material, and training in use of equipment and related strategies.
The use of the video exposure monitoring method PIMEX offers prerequisites supporting workers participation in safety activities. The experiences from the project reveal the importance of good timing of primary training, technology development, technical support, and follow up training. In spite of a delay of delivery of the new technology, representatives from the participating companies declared that the experiences showed that PIMEX gave an important contribution for effective control of hazards in the companies. Eight out of nine smelters used the PIMEX method as a part of a strategy for control of workers exposure to fumes in potrooms. Possibilities to conduct effective control measures were identified.
This article describes experiences from implementation of a, for this branch, new method supporting workers participation for workplace improvements.
Utifrån problematiken med att rekrytera kompetent arbetskraft är det intressant att studera vad som gör arbeten attraktiva. Här presenteras de första resultaten av vad anställda från några arbetsplatser tycker om arbete med utgångspunkt i modellen av Attraktivt Arbete. Både vad som är viktigt för att ett arbete ska vara attraktivt och synen på nuvarande arbeten redovisas. Hur viktigt är det att vara förtrogen med sitt arbete? Hur viktiga är arbetskamraterna?