Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 36 av 36
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ager, Bengt
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Systemstudier Ungskogsbränsle - Projektplan till Nutek1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 2. Danielsson, Bengt-Olof
    et al.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Förstudie avseende ny metod för uttag av skogsbränsle "Långa toppar"2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT03
  • 3.
    Gullberg, Tomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Johansson, Jerry
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Studie av system EnHar vid uttag av skogsenergi i unga bestånd - Hamrestudien1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 4.
    Johansson, Jerry
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Gullberg, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Björheden, Rolf
    Transport and handling of forest energy bundles: advantages and problems2006Ingår i: Biomass and Bioenergy, ISSN 0961-9534, E-ISSN 1873-2909, Vol. 30, nr 4, s. 334-341Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Bundling is a technology used to create a compressed and uniform handling unit from logging residues and other small size energy wood. The bundles may be handled and transported with the same equipment that is used for conventional roundwood. Bundles also offer other advantages such as ''cool systems'', good storing characteristics etc. This study deals with some advantages and problems of transport and handling bundled small size energy wood as an alternative to chips. Transport cost, from stump to consumer, is calculated. Two types of material were included in the analysis: bundles and fuel chips. Transport alternatives included transports directly to consumer as well as transports of bundles via a terminal for drying and chipping, and then, in the form of fuel chips directly to consumer with a bulk cargo truck. The study shows that bundles (especially if dry) are cheaper to transport than fuel chips in road transport bins. The useful cargo space is the limiting factor for trucks when transporting dry material. Transport cost decreased until the moisture content reached the critical levels, below 40.9% for chips in road transport bins and below 44.7% for bundles on timber truck. However, there are also other advantages with a dryer material. Chipping cost is lowest in the terminal alternative and highest in the system with chipping loose logging residues in the stand. However, transport via terminal sharply increases the total costs, due to handling and increased transportation work, especially on shorter distances. Transport of uncovered bundles on conventional log trucks can be dangerous because of the risk for pieces of wood falling off. Bundles may also disintegrate during handling. The risk increases if the bundles are not reinforced with e.g. long tops and small trees, or if the strings are damaged during storing. Sisal strings deteriorate and lose their strength after a relatively short period. Thus, they are less suitable than strings of, e.g. polypropylene. Cost savings in transport and chipping indicate an allowed cost for bundling of approximately 4-5Euro/MWh for short to medium transport distances, to be competitive to the chip alternative. Cost estimates of bundling and covering of stacks with paper indicate that the handling cost is about the same as for chips for short to medium transport distances. However, for longer transport distances and through other advantages such as possibilities for return transports, a dryer and more storable material, cooler systems etc. may increase acceptable bundling-cost substantially.

  • 5.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energi och miljöteknik.
    Ackumulerande fällaggregat i gallringsbestånd2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Använda energislag samt beräknad produktion av träaska vid uppvärmning av småhus år 20032005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 7.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Askhantering i Gävleborg och Dalarna2003Ingår i: Bioenergi, ISSN 1403-6746, nr 3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Avverkningsvolymer och netton i tidig gallring vid alternativen skogsbränsle eller massaved: Pilotstudie genomförd i Skuggarvet, Falun2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT03
  • 9.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Bara en bråkdel av askan åter till skogen. Tonvis med näringsämnen går förlorade2003Ingår i: SkogsEKO, ISSN 0346-0495, nr 2Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Brännved - energiinnehåll i några olika trädslag2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT03
  • 11.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Endast två procent av askan återgår till skogen2003Ingår i: SkogsEKO, ISSN 0346-0495, nr 3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Ett års erfarenhet av pelletseldning2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 13.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    GROT-buntar - Inventering av problemområden och åtgärdsförslag: Slutredovisning av forskningsprojekt P20067-12004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT03
  • 14.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    GROT-buntar - Kartläggning av problem vid tillverkning, transport och sönderdelning2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    GROT-buntar - Olika bindmaterials hållfasthet och diameters inverkan vid sönderdelning av buntar till flis2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Kostnadsjämförelse mellan buntsystem och traditionella flissystem vid uttag av skogsbränsle2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Långa toppar - metod för uttag av skogsbränsle i slutavverkningar: Slutrapport (STEM-projekt 21937-1)2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Högskolan Dalarna har i samarbete med Skogsägarna Mellanskog, Naturbränsle i Mellan¬sverige AB och GDE-Net genomfört studier på en ny metod för uttag av skogsbränsle från slutavverkningar. Metoden går ut på att timmer tas ut som enda rundvirkessortiment. Resten av trädet, samt klenare träd som inte håller timmerdimension, tas ut som ett bränslesortiment. Metoden har jämförts med en konventionell slutavverkning med uttag av timmer, massaved och GROT-flis. Enligt genomförda försök skulle en avverkning enligt den nya metoden (långa toppar) ge ett högre drivningsnetto och drygt dubbelt så mycket bränsleflis som en konventionell avverk¬ning. En anledning till det högre drivningsnettot är att kostnaden för flisning blir lägre än vid flisning av GROT och att flisen betalas bättre än GROT-flis. Resultaten är beroende av de faktiska beståndsförutsättningarna och gällande prisrelationer mellan massaved och bränsle¬flis. Faktorer som har en positiv inverkan på drivningsnettot vid uttag av ”långa toppar” är t.ex. stora uttagsvolymer och korta terrängtransportavstånd samt bestånd med en hög andel virke av låg kvalitet eller udda sortiment som betalas dåligt på rundvirkesmarknaden. Summary In Sweden forest energy from final felling is traditionally harvested as logging residues after harvesting of timber (saw logs) and pulpwood, but depending on the market situation other methods with higher yield of forest energy might be of interest. Dalarna University has study a new method called “Undelimbed long tops” where only saw timber was taken out as an industrial assortment. The rest of the trees and smaller trees that don’t hold timber dimensions was left intact on the clear-felled area and been chipped later on. The study was done in different stands with some different conditions. The results have been compared with the traditional method for final felling. The surplus (forest owners net income) was higher in almost all stands when the method with “undelimbed long tops” was used, compared to the traditional method for taking out forest energy, and the volume of chips was more than doubled. A reason for the higher income from long tops is that the costs for chipping is lower and the prize of chips is higher compared to chips from logging residues. Other reason is that forest owners will not be paid for wasted pulpwood, but will be fully paid for the chips from such pulpwood. Factors that will have a positive influence on the ULT-method are for example large logging volumes and short distance between the logging area and the landing, different kinds of price reductions on pulpwood and large volumes of rotten wood or low paid industrial assortments.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 18.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Nytt fordon för transport av bränsleflis: Slutrapport (STEM-projekt 22127-1)2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Högskolan Dalarna har i samarbete med Naturbränsle i Mellansverige AB genomfört studier på ett nytt fordon för transport av skogsflis. Fordonet är försett med egen lastningsutrustning (kran och skopa), vilket innebär att flisskördaren kan tippa flisen direkt på marken eller på en i förväg utlagd duk (minskar risken för föroreningar i samband med lastning). Studier har också genomförts på transport av flis med lastväxlarfordon och container (traditionell metod) för att jämförelser skall kunna göras mellan de olika fordonstyperna. Studierna har finansie¬rats via anslag från Statens Energimyndighet och via ”naturabidrag” från deltagande företag. Studierna visar att det nya transportfordonet är ett bättre alternativ än de traditionella last¬växlarfordonen på större objekt med långa transportavstånd. Dessutom pekar studien på att det är sannolikt är bättre även på små objekt under förutsättning att flisningskostnaden kan hållas på en rimlig nivå. Studierna visar också att det bör finnas en viss utvecklingspotential på det nya fordonet (teknik- och metodutveckling), varför det bedöms kunna konkurrera med lastväxlarfordonen även på andra typer av objekt. Jämfört med de traditionella lastväxlarfordonen har det nya fordonet bl.a. följande fördelar: • Transportarbetet blir lättare att planera i och med att beroendeförhållandet mellan in¬blandade maskiner och fordon för flisproduktion och transport upphör. • • Risken för störningar i transportflödet minskar. • Miljövinsterna blir större jämfört med lastväxlarfordon som måste ställa ut tomma con¬tainrar innan flisningen kan påbörjas. • Det finns inget behov av lastmaskiner på terminalerna. • Flis kan mellanlagras i skogen. Till nackdelarna med det nya fordonet hör bl.a. följande: • Framkomligheten är något sämre än för lastväxlarfordon på mycket smala och kurviga skogsbilvägar. • Det finns en viss risk för att föroreningar följer med vid lastning av fordonet. Studies were carried out on a new vehicle for transport of fuel chips from the forest. The vehicle was equipped with a crane and a bucket meaning that the chipper may tip the fuel chips right on the ground or on a mat (vira from wood processing industry) to prevent from dirt such as sand and stones when loading. Studies were also carried out on traditional main hauling with transport bins. Transport speed was the same for all vehicles except for the new self-loader on forest roads with lower quality. The studies show that the new system probably is a better alternative on large sites with long transport distances and on sites with only little parking place for transport bins. It is also likely that the new vehicle may be used on very small sites if they are close to each other and if moving cost for the chipper is low. The studies show that the new vehicle has the following advantages: • Transport and other work may be planned in a better way leading to that stress de¬creases. • Dependence between chipper operators and truck drivers decreases. • The risk for disturbances in transport flow decreases. • Environment benefits compared to traditional system with higher traffic intensity (less exhaust gases and lower stress on roads and bridges). • No need for loading machines on terminals. • Easier to store fuel chips on landing.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Okvistade långa toppar: Studie av ny metod för uttag av skogsbränsle från slutavverkningar2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 20.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Pilotstudie avseende fastvolymprocenter i staplad och stjälpt björkved2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT03
  • 21.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Produktion av träaska vid anläggningar i W- och X-län: Resultat från en enkätundersökning2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT03
  • 22.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Projektgrupp vill utveckla en ny brännare2003Ingår i: Bioenerginytt, ISSN 1403-6746, nr 6-8Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Smaller forestry machines (to contribute to more eco-friendly and flexible forestry management systems) - a market analysis2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Spridning av träaska på hygge med lantbrukstraktor och centrifugalspridare: Teoretisk studie avseende möjligheter och kostnader2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT03
  • 25.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Studier på nytt fordon för transport av skogsflis2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Högskolan Dalarna har i samarbete med Naturbränsle i Mellansverige AB genomfört studier på ett nytt fordon för transport av skogsflis. Eftersom fordonet är utrustat med kran och skopa innebär det att flisskördaren kan tippa flisen direkt på marken, eller på en i förväg utlagd duk för att förhindra att föroreningar (grus, sten etc.) följer med vid lastningen av fordonet. Pro¬jektet har finansierats av EU-strukturfond Mål 2 Norra samt genom naturabidrag från deltag¬ande företag. Studier har även genomförts på lastväxlarfordon med container för att jämförel¬ser skall kunna göras mellan de båda fordonstyperna. Studierna omfattar sammanlagt tjugo lass, varav tio lass med det nya fordonet, fem lass med lastväxlarfordon och två containrar och fem lass med lastväxlarfordon och tre containrar. Den sammanlagda transportvolymen uppgick till 1 940 m3s. Tidsstudier har också genomförts på flisskördarens arbete, eftersom det i vissa delar är direkt beroende på vilket vidaretransportfordon som används. I de fall vidaretransporten sker med lastväxlarfordon vägs flisen innan den tippas i containern (en åtgärd för att fordonet inte skall överskrida tillåten lastvikt). Om lastvikten inte är begränsande genomför flisskördaren vissa åtgärder för att lastvolymen i respektive container skall kunna maximeras (t.ex. utjämning och viss packning av flisen med hjälp av kranen). I det fall vidaretransporten sker med det nya fordonet behöver flisskördaren inte väga flisen eftersom bilen är försedd med kranvåg. Där¬emot tillkommer andra arbetsuppgifter för flisskördaren, t.ex. preparering av avlägget (snö¬packning, sten- och buskröjning) samt hantering och utläggning av dukar. Arbetstiden för vidaretransporten är i huvudsak beroende av transportsträckan och medel¬transporthastigheten. När lastväxlarfordon används är arbetstiden dessutom beroende av last¬volymen (antalet containrar och deras volym) samt om tippmöjligheter endast finns på drag¬fordonet (containrar på släp måste omlastas till dragfordon innan flisen kan tippas) eller om tippmöjligheter finns på såväl dragbil som släp. Om släpet inte kan medföras till uppställ¬ningsplatsen för containrarna (p.g.a. alltför smal och kurvig väg eller utrymmesbrist för vänd¬ning av fordonsekipaget) påverkas även arbetstiden av avståndet mellan containrar och släp samt av medelhastigheten vid ”skotning” av containrar till och från släpet. Medelhastigheten vid transport var i stort sett densamma för de båda fordonstyperna. För last¬växlarfordonet med två containrar tog den totala arbetstiden (inklusive tom- och lasskörning) mellan 1,70 och 2,99 G0-tim per lass, vilket motsvarar en prestation på mellan 32 och 52 m3s/G0-tim. Arbetstiden för lastning och lossning varierade mellan 0,87 och 1,09 G0-tim/lass, eller 0,009-0,011 G0-tim/m3s (medeltal 0,98 G0-tim/lass, eller 0,011 G0-tim/m3s), vilket motsvarar en prestation på mellan 87 och 107 m3s/G0-tim. För fordonet med tre containrar tog den totala arbetstiden (inklusive tom- och lasskörning) mellan 2,40 och 3,53 G0-tim per lass, vilket motsvarar en prestation på mellan 30 och 45 m3s/ G0-tim. Arbetstiden för lastning och lossning varierade mellan 1,07 och 1,62 G0-tim/ lass, eller 0,011-0,016 G0-tim/m3s (medeltal 1,33 G0-tim/lass, eller 0,013 G0-tim/m3s), vilket mot¬svarar en prestation på mellan 64 och 89 m3s/G0-tim. Den totala arbetstiden för det nya fordonet (inklusive tom- och lasskörning) varierade mellan 2,11 och 5,08 G0-tim per lass, vilket motsvarar en prestation på mellan 18 och 45 m3s/G0-tim. Arbetstiden för lastning och lossning varierade mellan 0,96 och 1,46 G0-tim per lass, eller 0,01-0,02 G0-tim/m3s (medeltal 1,22 G0-tim/lass, eller 0,013 G0-tim/m3s), vilket mot¬svarar en prestation på mellan 65 och 94 m3s/G0-tim.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Systemstudier ungskogsbränsle - Slutrapport2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Trädbränsle - en möjlighet för framtida energiförsörjning: Slutrapport Mål 2 Norra 1 juli 2001 - 30 juni 20042004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT03
  • 28.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Trädbränslen från skogen - teknik för skörd2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT03
  • 29.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energi och miljöteknik.
    Undersökning av efterfrågan på grön GROT2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Uttag av skogsbränsle från slutavverkningar - Långa toppar eller GROT?: Studie genomförd i W-län avseende arbetsprestationer, kostnader, skogsägarnetton m.m.2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 31.
    Liss, Jan-Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energi och miljöteknik.
    Danielsson, Bengt-Olov
    Långa toppar2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Liss, Jan-Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Danielsson, B-O
    Återföring av träaska till skogsmark - Produktion och system för hantering av aska i WX-län2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Liss, Jan-Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Johansson, Jerry
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    Utvärdering av nytt ekipage för vidaretransport av bränsleflis2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Högskolan Dalarna har i samarbete med Naturbränsle i Mellansverige AB genomfört studier på ett nytt fordon för transport av skogsflis. Eftersom fordonet är utrustat med kran och skopa, innebär det att flisskördaren kan tippa flisen direkt på marken, eller på en i förväg utlagd duk för att förhindra att föroreningar (grus, sten etc.) följer med vid lastningen av fordonet. Pro-jektet har finansierats av Statens Energimyndighet (STEM) samt genom naturabidrag från del-tagande företag. Studier har även genomförts på lastväxlarfordon med container för att jämförelser skall kunna göras mellan de båda fordonstyperna. Studierna pekar på att det nya transportfordonet sanno-likt är ett bättre alternativ på stora objekt med långa transportavstånd och på objekt med otill-räcklig uppställningsplats för containrar. Mycket talar också för att det nya fordonet kan an-vändas på mycket små objekt under förutsättning att de ligger efter samma vägsträckning och under förutsättning att flisskördarens initialkostnad kan hållas på en rimlig nivå. Tidsstudier har också genomförts på flisskördarens arbete, eftersom det i vissa delar är direkt beroende på vilket vidaretransportfordon som används. I de fall vidaretransporten sker med lastväxlarfordon vägs flisen innan den tippas i containern (en åtgärd för att fordonet inte skall överskrida tillåten lastvikt). Om lastvikten inte är begränsande genomför flisskördaren vissa åtgärder för att lastvolymen i respektive container skall kunna maximeras (t.ex. utjämning och viss packning av flisen med hjälp av kranen). Dessa fordonsspecifika åtgärder tog i genom-snitt 0,09 min/m3s (fördelade på 17% vägning, 41% tippning och 42% utjämning/packning). I det fall vidaretransporten sker med det nya fordonet behöver flisskördaren inte väga flisen eftersom bilen är försedd med kranvåg. Däremot tillkommer andra arbetsuppgifter för flis-skördaren, t.ex. preparering av avläggsutrymmet (snöpackning, sten- och buskröjning), och/ eller hantering och utläggning av dukar. Dessa arbetsmoment tog i genomsnitt 0,10 min/m3s när dukar användes (fördelade på 8% sten-/buskrensning, 50% hantering av dukar och 41% tippning) och 0,05 min/m3s när flisen tippades direkt på marken (fördelade på 17% sten-/buskrensning och 83% tippning av flis i container). De fordonsspecifika arbetsuppgifterna som genomförs av flisskördaren tar m.a.o. ungefär lika lång tid när vidaretransporten genom-förs med lastväxlarfordon som med det nya fordonet när dukar används. Om flisen tippas på packad snö (inga dukar används) halveras den fordonsspecifika arbetstiden. I förhållande till flisskördarens totala arbetstid för flisning och transport utgör dock de fordonsspecifika arbets-uppgifterna en mindre andel, eller ca 15% av totala arbetstiden vid ett terrängtransportavstånd på ca 100 m när vidaretransporten sker med lastväxlarfordon eller det nya fordonet och dukar används, samt 8% när transporten sker med det nya fordonet och inga dukar används. Arbetstiden för vidaretransporten är i huvudsak beroende av transportsträckan och medel-transporthastigheten. När lastväxlarfordon används är arbetstiden dessutom beroende av lastvolymen (antalet containrar och deras volym) samt om tippmöjligheter endast finns på dragfordonet (containrar på släp måste omlastas till dragfordon innan flisen kan tippas) eller om tippmöjligheter finns på såväl dragbil som släp. Om släpet inte kan medföras till uppställ-ningsplatsen för containrarna (p.g.a. alltför smal och kurvig väg eller utrymmesbrist för vänd-ning av fordonsekipaget) påverkas även arbetstiden av avståndet mellan containrar och släp samt av medelhastigheten vid ”skotning” av containrar till släpet. Medelhastigheten vid transport på landsväg var densamma för de båda fordonstyperna (drygt 66 km/tim). Medelhastigheten var även densamma på skogsbilväg med god standard (ca 40 km/tim) och normal standard (ca 25 km/tim). Däremot pekar studien på att medelhastigheten på sämre skogsbilvägar är något lägre för det nya fordonet (knappt 20 km/tim) jämfört med lastväxlarfordonen (ca 20 km/tim). Medelhastigheten vid ”skotning” av containrar varierade mellan ca 5 km/tim och ca 25 km/tim beroende på transportavstånd och vägstandard. Arbetstiden för avställning av containrar på avverkningsobjektet (exkl. transport) låg i genom- snitt på ca 4 minuter för lastväxlarfordon med 2 containrar (en container på bilen och en på släpet). För lastväxlarfordon med tre containrar (en container på bilen och två på släpet) tog avställningen i genomsnitt drygt 13 minuter. Vid hämtning av flis på avverkningsobjektet tog lastningen för fordon med två containrar drygt 12 minuter och för fordon med tre containrar knappt 23 minuter. Lossning av flis vid värmeverk (inkl. vägning av fordon etc.) tog i genom-snitt ca 18 minuter för fordon med två containrar (tipp på bil och släp) och ca 35 minuter för fordon med tre containrar (endast tipp på bil). Lastning av flis på det nya transportfordonet tog i genomsnitt knappt 44 minuter när dukar användes och drygt 35 minuter när inga dukar användes. Tiden för lossning av flis på värme-verk/terminal varierade mellan ca 13 och 23 minuter med ett medelvärde på ca 17 minuter. Med underlag av genomförda tidsstudier har arbetstiden för transport (inkl. flisskördarens for-donsspecifika arbetsuppgifter) beräknats för tio avverkningsobjekt belägna i trakten av Mock-fjärd (total volym ca 4 000 m3s). Transportavståndet till mottagande värmeverk var mellan ca 30 och 60 km (enkel väg). Vid transport med lastväxlarfordon (2 + 3 containrar) har arbets-tiden beräknats till ca 122 G0-tim. Vid transport med det nya fordonet beräknas arbetstiden till ca 137 G0-tim när dukar används och ca 124 G0-tim när inga dukar används. Den totala transportsträckan har beräknats till ca 4 640 km när lastväxlarfordon används och ca 4 100 km när det nya fordonet används. I jämförelse med lastväxlarfordon visar studierna att det nya fordonet bl.a. har följande fördelar: • Transporterna kan ske mer planerat och i en lugnare takt (stressmomentet försvinner). • Beroendeförhållandet mellan fordonsförare och flisskördarens förare försvinner (vid transport med lastväxlarfordon krävs ständiga kontakter mellan förarna). • Risken för störningar i transportflödet minskar (fordonet kan lätt dirigeras om till andra objekt i händelse av maskinhaveri på flisskördaren, tjälrestriktioner etc.). • Miljövinsterna blir större jämfört med lastväxlarfordon som måste ställa ut tomma containrar innan flisningen kan påbörjas (mindre avgasutsläpp, väg- och broslitage). • Eftersom fordonet är utrustat med egen lastningsutrustning finns inget behov av last-maskiner på terminaler. • Möjligheter finns att lagra flisen kortare eller längre tid på avläggsplatsen (vid ett sy-stem baserat på lastväxlarfordon måste all lagring i skog ske i form av osönderdelat bränsle, alternativt sönderdelas bränslet och transporteras till terminal för lagring). Till nackdelarna med det nya transportfordonet hör bl.a. risken för att föroreningar följer med vid lastningen samt att framkomligheten på smala och krokiga skogsvägar är sämre jämfört med lastväxlarfordonet som kan ställa av släpet och ”skota” fram containrarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Liss, Jan-Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energi och miljöteknik.
    Mattsson, Jan Erik
    Knubbved istället för vanlig ved?: slutrapport från projekt Styckeved för småskalig eldning2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Chunkwood is a wood fuel with a fuel particle length between 50 and 150 mm, i.e. with a size between wood chips and conventional firewood. Chunkwood can be produced and handled as rational as wood chips and can dry during storage like conventional firewood. This is known since long. In project Smallwood for small scale heating we have investigated if chunkwood can be used in a small scale as a fuel for heating detached houses in conventional firewood boilers as well as automatically fed to a boiler in a similar way as wood chips. We have also compared complete systems for small scale production, distribution and heating with chunkwood, wood chips and conventional firewood. Storage of chunkwood produced for testing small scale boilers confirmed that chunkwood can dry during storage at least as good as conventional firewood. Tests in different boilers for detached homes showed that chunkwood can be used in conventional firewood boilers as well as in automatically fed wood chips boilers. Chunkwood can be delivered to the customer to the same or lower cost as wood chips and firewood, but need much less handling by the customer than conventional firewood. However, if chunkwood is used in a conventional firewood boiler, it needs some handling by shovel and wheelbarrow. Technical development of handling from the storage to the boiler is needed. In a somewhat larger scale, e.g. a boiler for apartment blocks or a small district heating system, chunkwood should be very interesting as a replacement of fuel pellets or fuel briquettes. It would be interesting with some projects, which in this scale demonstrates the whole system from the forest to heat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Liss, Jan-Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energi och miljöteknik.
    Nordén, Berndt
    Studie av storbuntaren Rogbico2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36. Nordfjell, Tomas
    et al.
    Liss, Jan-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Träteknologi.
    First-thinning trees, compressed, air-dried and chippped as bunches1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study focuses on the power needed to compress bundles of trees, the change in moisture content of bundles during drying, and the suitability of bundles for transport and chipping. 35 bunches (597 trees in total) were formed, 5.5 m long, with green weights ranging from 209 to 954 kg. The bunches were compressed by a chain being wound once around them at three points and tightened. They were air-dried and then chipped. A small bunch is more tightly compressed at a specific force than a big bunch. The bulk density varied from 270 to 460 kg/m3 (green weight), after 16 kN compression, and from 520 to 780 kg/m3 after 53 kN. Forces less than 20 kN give smaller circumferences for pine or birch bunches than for spruce-bunches, forces greater than 30 kN give the opposite result. A compressed bunch dries almost as well as non-compressed trees. The bundles were found to be of an optimum density for efficient transport, and chipping bundles was found to be more productive than chipping individual trees.

1 - 36 av 36
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf