du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Jäder, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Elevers möjligheter till lärande av matematiska resonemang2015Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En av anledningarna till varför elever har svårigheter med matematik i skolan är att utantillinlärning utgör grunden för utbildningen för många av eleverna. Procedurella och konceptuella kunskaper behövs för att skapa en bred matematisk kompetens. Eleverna lär sig bara det som de får en möjlighet att lära sig, vilket innebär att de möjligheter till lärande som erbjuds eleverna i skolan måste beaktas. Ett väletablerat ramverk som gör det möjligt att analysera de resonemang som krävs för att lösa läroboksuppgifter samt de resonemang som används av eleverna vid uppgiftslösning har använts för att undersöka möjligheterna att lära sig resonera matematiskt. Genom att använda ramverket möjliggörs en mer förfinad diskussion av vilken typ av kunskap som används av eleverna. Ramverket skiljer på kreativa matematiska resonemang, där en lösning måste skapas av eleven, och imitativa resonemang som bygger på utantillinlärning eller imitering av en tillgänglig lösningsalgoritm. Möjligheterna att lära sig beror på klassrummets normer som har förhandlats fram mellan elever och lärare. Dessa normer påverkas i sin tur av flera faktorer. I denna avhandling diskuteras läroboken, både som en, av flera bilder, av undervisningen och utifrån hur den används i klassrummet, samt elevernas uppfattningar om matematik. I avhandlingen ingår tre studier. Den första studien består av en analys av uppgifterna, med avseende på kraven på resonemang, i läromedel från tolv länder, i fem världsdelar. I den andra studien har elevers resonemang då de arbetar med uppgifter från läroboken i klassrummet analyserats. I den tredje studien används en tematisk analys för att undersöka de uppfattningar som eleverna visar upp, vilka sedan kopplas till de resonemang som används.

    Resultaten visar att läroböckerna från tolv olika länder har en liknande andelen uppgifter som kräver att eleverna använder kreativa matematiska resonemang. I genomsnitt krävde ungefär var tionde uppgift ett mer genomgripande kreativt matematiskt resonemang. Resultaten visar även att elever i den svenska gymnasieskolan främst löser de första, lättare uppgifterna, där andelen uppgifter som kräver ett kreativt matematiskt resonemang är lägre. Eleverna använder också i stor utsträckning imitativa resonemang. Möjligheterna för elever att träna sig på kreativa matematiska resonemang verkar utifrån mina resultat vara begränsade. Då elever guidar varandra genom uppgiftslösning verkar det som att fokus främst ligger på att komma fram till ett svar som överensstämmer med facit. Inte heller då elever får hjälp av en lärare verkar möjligheter till annat än imitativa resonemang skapas. Eleverna indikerar dessutom uppfattningar om att matematiska uppgifter i de allra flesta fall ska kunna lösas genom ett imitativt resonemang och att utantillinlärning därför bör vara en central del av undervisningen. Lärarens roll i klassrummet är viktig för att skapa och utveckla de gemensamma klassrumsnormerna. Stor vikt bör läggas vid vilka uppgifter och vilka läromedel som används i undervisningen. Även elevernas sätt att arbeta i klassrummet måste beaktas i relation till möjligheterna till lärande, och den matematiska förståelsen bör spela en större roll.

  • 2.
    Jäder, Jonas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Matematikdidaktik. Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Med uppgift att lära: om matematikuppgifter som en resurs för lärande2019Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Elevers möjligheter att utveckla sin kunskap i matematik påverkas av de uppgifter de arbetar med. Det är möjligt att göra en distinktion mellan rutinuppgifter och matematiska problem. En rutinuppgift är en uppgift som en elev kan lösa genom att använda en välbekant metod, eller genom att imitera en förlaga. För att lösa ett matematiskt problem behöver däremot eleven konstruera en för henne ny lösningsmetod. För att utveckla sin matematiska kunskap behöver elever möta såväl rutinuppgifter som matematiska problem. Problemlösning kan skapa förutsättningar för en elev att utveckla såväl en kreativ problemlösningsförmåga, som en konceptuell, matematisk förståelse.

    Avhandlingen består av fem studier med ett fokus på matematikuppgifter, där studie 1-3 syftade till att undersöka vilka möjligheter att arbeta med matematisk problemlösning som elever i gymnasieskolan erbjuds. Detta undersöktes genom läroboksanalyser, studier av elevers arbete med uppgifter och av elevers uppfattningar om matematik. Uppgifter i läroböcker från 12 länder analyserades (studie 1) och ungefär 10 procent av dessa var matematiska problem. Eleverna arbetade (studie 2) nästan uteslutande med de uppgifter som av läroboksförfattarna kategoriserats som enkla och utan att arbeta problemlösande. Bland dessa uppgifter var andelen matematiska problem 4 procent. Inte heller bland uppgifter som kategoriserats som till exempel ’problemlösning’ eller ’utforska’ var matematiska problem i övervikt. Resultaten var relativt lika för de tolv ländernas läroböcker. Elevers uppfattningar om att rutinarbete är säkrare och något som är rimligt att förvänta sig i matematik (studie 3) kan ha en ytterligare påverkan på deras möjligheter att arbeta problemlösande. Med tanke på de positiva effekter som påvisats för elever som arbetar med problemlösning verkar elevers möjligheter att arbeta med problemlösning begränsade. Det finns potential i att såväl utveckla innehållet i läroböckerna för att öka andelen matematiska problem, som i ett medvetet uppgiftsurval från dessa läroböcker.

    Syftet med studie 4 och 5 var att fördjupa förståelsen för problemlösning. Ett analytiskt ramverk har utvecklats för att identifiera kreativa, konceptuella och andra utmaningar i elevers problemlösning. Respektive utmaning karaktäriserades för att ytterligare fördjupa förståelsen för dessa och för problemlösning. Elevers arbete med matematiska problem (studie 4) och lärares förväntningar på de utmaningar elever möter vid problemlösning (studie 5) studerades. Konceptuella och kreativa utmaningar visade sig vara de mest centrala vid elevers problemlösning. Genom den karaktäristik som knöts till respektive utmaning kan svårigheter med att identifiera, framför allt kreativa utmaningar, och relationen mellan uppgift och utmaning diskuteras.

  • 3.
    Jäder, Jonas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Matematikdidaktik. Umeå universitet.
    Task design with a focus on conceptual and creative challenges2019Inngår i: Proceedings of the Eleventh Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME11, February 6 – 10, 2019). / [ed] Jankvist, U. T., Van den Heuvel-Panhuizen, M., & Veldhuis, M., Utrecht, the Netherlands: Freudenthal Group & Freudenthal Institute, Utrecht University and ERME. , 2019, s. 4234-4241Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Tasks are an important part of the education in mathematics. In an ongoing study, an analytic framework for identifying challenges in students mathematical task solving has been developed, and the conceptual and the creative challenge has been defined. Preliminary results indicate that considerations are needed to include these challenges in mathematical tasks. This paper takes off from there to describe a structure for selection and (re)design of tasks. The aim is to be able to discuss the basis for the structure. A further aim is to develop a support for teachers, test designers, textbook authors and others, in creating tasks with specific learning goals.

  • 4.
    Jäder, Jonas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Matematikdidaktik. Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Lithner, Johan
    Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Sidenvall, Johan
    Umeå universitet, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Mathematical problem solving in textbooks from twelve countries2019Inngår i: International Journal of Mathematical Education in Science and Technology, ISSN 0020-739X, E-ISSN 1464-5211Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A selection of secondary school mathematics textbooks from twelve countries on five continents was analysed to better understand the support they might be in teaching and learning mathematical problem solving. Over 5700 tasks were compared to the information provided earlier in each textbook to determine whether each task could be solved by mimicking available templates or whether a solution had to be constructed without guidance from the textbook. There were similarities between the twelve textbooks in the sense that most tasks could be solved using a template as guidance. A significantly lower proportion of the tasks required a solution to be constructed. This was especially striking in the initial sets of tasks. Textbook descriptions indicating problem solving did not guarantee that a task solution had to be constructed without the support of an available template.

  • 5.
    Jäder, Jonas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Matematikdidaktik. Linköping University.
    Sidenvall, Johan
    Linköping University; School Administration, Municipality of Hudiksvall.
    Sumpter, Lovisa
    Department of Mathematics and Science Education, Stockholm University.
    Students’ Mathematical Reasoning and Beliefs in Non-routine Task Solving2016Inngår i: International Journal of Science and Mathematics Education, ISSN 1571-0068, E-ISSN 1573-1774, s. 1-18Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Beliefs and problem solving are connected and have been studied in different contexts. One of the common results of previous research is that students tend to prefer algorithmic approaches to mathematical tasks. This study explores Swedish upper secondary school students’ beliefs and reasoning when solving non-routine tasks. The results regarding the beliefs indicated by the students were found deductively and include expectations, motivational beliefs and security. When it comes to reasoning, a variety of approaches were found. Even though the tasks were designed to demand more than imitation of algorithms, students used this method and failed to solve the task. © 2016 Ministry of Science and Technology, Taiwan

  • 6.
    Sidenvall, Johan
    et al.
    Linköping University.
    Jäder, Jonas
    Linköping University.
    Sumpter, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Matematikdidaktik.
    Mathematical reasoning and beliefs in non-routine task solving2015Inngår i: Current State of Research on Mathematical Beliefs XX: Proceedings of the MAVI-20 Conference September 29 - October 1, 2014, Falun, Sweden / [ed] Lovisa Sumpter, Falun: Högskolan Dalarna, 2015, s. 115-125Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper explores low performing upper secondary school students’ mathematical reasoning when solving non-routine tasks in pairs. Their solutions were analysed using a theoretical framework about mathematical reasoning and a model to study beliefs as arguments for choices. The results confirm previous research and three themes of beliefs are used by the student. These themes are safety, expectations, and motivation. The results also show a connection between beliefs and imitative reasoning as a way to solve non-routine tasks. 

  • 7.
    Sidenvall, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Lithner, Johan
    Umeå Mathematics Education Research Centre, Umeå University, Sweden.
    Jäder, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Students’ reasoning in mathematics textbook task-solving2015Inngår i: International Journal of Mathematical Education in Science and Technology, ISSN 0020-739X, E-ISSN 1464-5211, Vol. 46, nr 4, s. 533-552Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study reports on an analysis of students’ textbook task-solving in Swedish upper secondary school. The relation between types of mathematical reasoning required, used, and the rate of correct task solutions were studied. Rote learning and superficial reasoning were common, and 80% of all attempted tasks were correctly solved using such imitative strategies. In the few cases where mathematically founded reasoning was used, all tasks were correctly solved. The study suggests that student collaboration and dialogue does not automatically lead to mathematically founded reasoning and deeper learning. In particular, in the often common case where the student simply copies a solution from another student without receiving or asking for mathematical justification, it may even be a disadvantage for learning to collaborate. The results also show that textbooks’ worked examples and theory sections are not used as an aid by the student in task-solving.

1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf