du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 46 av 46
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Brändström, Sture
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    von Wachenfeldt, Thomas
    Luleå tekniska universitet.
    Musikfolkhögskolans utbildningsideologier2012Ingår i: Resultatdialog 2012, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2012, s. 63-79Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna artikel redogörs för två delstudier i projektet Musikfolkhögskolans utbildningsideologier. Dels behandlas utbildningsideologier bland svenska folkmusiker under 1920-talet (von Wachenfeldt, Brändström & Liljas, 2012a) och dels ges en bild av hur undervisningen av folkmusiker kan gestalta sig i en samtidskontext (von Wachenfeldt, Brändström & Liljas, 2012b).I projektet som helhet anknyts till ett ideologibegrepp som utvecklats av Sven-Erik Liedman. Han menar att det för varje tid fnns två identiferbara grundformer av ideologi: manifesta och latenta (1997; 2006). Manifesta ide-ologier avser explicita och medvetet formulerade utsagor med ideologiskt innehåll som binder samman verklighetspåståenden, värderingar och nor-mer. Latenta eller frusna ideologier är sådant som fnns under ytan och som tas för givet av fältets aktörer.

  • 2.
    From,, Ingrid
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Structural integration of internationalization in learning objectives in higher education2019Ingår i: Action Research, s. 23-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    A study of David Björlings way of teaching2007Ingår i: Forskningsseminarium Sibelius-Akademien, Helsingfors, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Alternativ pedagogik i internationellt och lokalt perspektiv: Siljanskolans betydelse för det svenska musikämnets identitet och självförståelse under tre decennier2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 5.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    Att vandra mellan det teoretiska och det praktiska: Ett samtal kring forskning inom musik, musikvetenskap och musikpedagogik i undervisningens vardag2010Ingår i: Stockholms Musikpedagogiska Instituts 50-års jubileum: SMI och forskningen: med Marianne Liljas, Tore West. Ronny Lindeborg, Owe Ander och David Thyrrenius, Stockholm, 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    Björlingskolan: Sångutbildning under 1900-talets början2007Ingår i: SSTPF / [ed] Ann Christine Wilund ordf., Stockholm, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Catarina Ericson-Roos: Ingen oförarglig sångerska.: Dorothy Irving: sångerska, pedagog, folkbildare2018Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, E-ISSN 2002-021X, Vol.100, Svensk tidskrift för musikforskning / Swedish Journal of Music Research, Årgång 2018, E-ISSN EISSN 2002-021X, Vol. 100Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    David Björling som sångpedagog2005Ingår i: Musikvetenskap idag. Swedish Society for Musicology SSM: Svenska samfundet för musikforskning / [ed] Prof. Gunnar Ternhag, Växsjö: Växjö universitet, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    "Vad månde bliva av dessa barnen?" David  Björling som sångpedagog

    Jag ska disputera på en avhandling om David  Björlings sångpedagogik. Syftet är att lyfta fram den unikt  tidiga sångundervisning han förmedlade till sina söner.

    Operatenoren och sångpedagogen David Björling  ersatte sin egen avbrutna operakarriär med att utbilda sina  söner. Sångundervisningen tog sin början långt  före skolåldern och redan vid 3-4 års ålder  uppträdde pojkarna med sin far. Den empiriska bakgrunden belyser de  landsomfattande konsertturnéer som utfördes med de från  början minderåriga sönerna. Mellan åren 1919-1921  genomfördes även en omfattande och framgångsrik  USA-turné.

    Det didaktiska inslaget i David Björlings  sångpedagogik har skapat åtskilliga frågetecken och hans  idé med barnsångskolan har förblivit outforskad. De  över 800 konserter som David Björling genomförde med  sönerna kräver en vetenskaplig genomlysning. Jag vill veta  när undervisningen inleddes och med vilka metoder barnen  undervisades.

    Viktiga nedslag utgör analyserna av David  Björlings häfte Hur man skall sjunga och de inspelningar  som gjordes av Björlings söner under USA-turnén på  Colombia records i New York 1920.

    David Björling fick både beröm och kritik. Många lyssnare sällade sig till de beundrandes skara, medan andra menade att barnarösterna snart skulle fördärvas. David Björling var som sångpedagog pionjär på området att utbilda barnröster, man kände inte till några liknande exempel och detta förde med sig en viss skepsis. På grundval av analyserna och recensioner problematiseras David Björlings förmåga att rätt undervisa sina barn.

    En avgörande ansats är att söka  härleda varifrån David Björling hämtat kunskaper och  inspiration till sin barnsångskola. I komparativt syfte arbetar jag  därför med hur David Björlings undervisning kan ställas  mot generell sångpedagogik, etablerade sångskolor och samtida  sångideal.

    Mitt metodiska redskap har sin grund i den hermeneutiska  tolkningstraditionen och då främst Paul Ricoeurs hermeneutiska  position. Min avhandling kan definieras som personhistorisk och bygger  på en erfarenhetsnära tolkningsprincip.

  • 9.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    David Björlings pedagogy in a context of older singing traditions2009Ingår i: Le chant passé et présent: Innovation et Tradition. ICVT7 International Congress of Voice Teachers Folies Bergères, Paris 15-19 Juli 2009., Paris, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    Den Munktellska salongen i Falun: Bildning, industri och kultur under 1800-talet2010Ingår i: Norrlandsfrågan: Erfarenheter av bildning, utbildning och undervisning i nationalstatens periferi. Nationella forskarskolan i utbildningshistoria, Uppsala universitet, Umeå, 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Salongkulturen i Falun under 1800-talet är en obeforskad del av bergsmannakulturen och gruvsamhället kring Falu gruva. Med målet att ge en fördjupad vetenskaplig belysning av Falusalongerna som kulturellt centrum avser projektet att undersöka det kulturella och pedagogiska arv som salongkulturen härbärgerar. I fokus står salongernas idéspridande funktion kring utbildningsfrågor, bildning och kultur. Projektet baseras på Johan Henrik Munktells (1804-1861) bildningsresor under det tidiga 1800-talet. Källmaterialet bygger på en brevsamling från 1828-30. Resebreven utgör ett orört historiskt material med unika skildringar från Berlins kultur- och salongsliv. Huvudsyftet med Johan Henrik Munktells bildningsresa var dock att studera de nya metoderna inom papperstillverkning vilket per automatik sätter in salongslivet i ett större idéhistoriskt perspektiv. Munktell beskriver inte bara de kontinentala kultur- och salongsmiljöerna, han skildrar den industriella utvecklingen framförallt i Tyskland men också andra länder som Italien, Schweiz och Frankrike i början av 1800-talet. Munktells reseskildringar, skrivna på Grycksbo bruks eget handgjorda finpapper, speglar tidens civilisatoriska och kulturella framsteg samtidigt som det tidstypiska livet i Falun framträder. Inspirerad av Berlins främsta salonger och de tidiga uppsalasalongerna skapade han en salong med stort inflytande över den industriella och kulturella utvecklingen i Sverige. Vid sidan om vetenskap och teknik blev den munktellska salongen en samlingsplats för samtalet om hur utbildning och musikliv skulle organiseras. I gästlistan framträder uppsalasocieteten tillsammans med bergsmän, kulturpersonligheter och färgstarka reformpedagoger inom skola och utbildningsväsende. Salongen är en rumslighet som förenar det offentliga och det privata. I sin betydelse för den borgerliga samhällsutvecklingen har salongkulturen som begreppsligt kontinuum ansetts bespegla modernitetsbegreppet.

  • 11.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Den Munktellska salongen i Falun: En studie i salongens pedagogik under 1800-talet2015Ingår i: Norrlandsfrågan: Erfarenheter av bildning, utbildning och fostran i nationalstatens periferi / [ed] David Sjögren och Johannes Westberg, Umeå: Kungl. Skytteanska Samfundet , 2015, s. 265-283Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Projektet syftar till att belysa den Munktellska salongen i Falun som en landsortsvariant av det tidiga 1800-talets svenska salongskultur i relation till internationella, främst tyska förebilder. Det mer specifika syftet är att fördjupa förståelsen av salongskulturens pedagogiska arv och dess förankring i tidens bildningsdiskussion och hur det i sin tur har påverkat senare utbildningssträvanden och skoluppbyggnad (Wilhelmy1989). Kan salongen ses som en möjlig utgångspunkt för att utforska pedagogiken under tidigare historiska epoker? Kan man tala om salongens pedagogik? och ägde salongskulturen pedagogiska kvaliteter som gick förlorade under det formella utbildningssystemets uppbyggnad? Det är frågor jag ställer mig inom ramen för detta forskningsprojekt. Ett centralt begrepp är immanent pedagogik, dvs. individens inneboende möjligheter till självförverkligande i en given social kontext (Ödman 1995). Projektet utgår tysk bildningsteori med relevans för det romantiska nyhumanistiska bildningsidealet. I förhållande till det tyska bildningsarvet uppmärksammas även den svenska bildningstraditionen från 1800-talets början (Burman & Sundgren 2010). Särskilt intresse riktas mot Uppsala universitet där spänningen mellan klassiskt arv och bildningsnytta ställs på sin spets under samma tidsperiod som salongerna blomstrar (Gustavsson 1996; Lindqvist 1976). Tidigare forskning vilar främst på internationell och Nordisk forskning där Petra Wilhelmy och Anne Scott Sørensen har en central position. Genom Eva Öhrström skapas också ett viktigt vetenskapligt underlag för den specifikt musikaliska salongen och dess betingelser. Den Munktellska salongen är placerad i en historiskt intressant miljö. Falun rankades under stormaktstiden som rikets andra stad och bidrog till uppbyggnaden av Sveriges statskick (Hildebrand 1946). Väsentligt för studien är att Stora Kopparberget utgör ett paradigm i Svensk industrihistoria vars mentalitet anses ha haft betydelse för pedagogikens inriktning i Sverige (Ödman 1995:485). Den pedagogiska debatten under 1800-talets första decennier får stora konsekvenser för utbildningsreformationen i Sverige och placerar Falusalongen i en intressant position för epokens pedagogiska förändringsarbete. Brukspatronen Johan Henrik Munktell (1804-1861) visar sig dessutom stå i förbindelse med ett unikt musikhistorisk arv som etablerades under hans bildningsresor på kontinenten under 1820-talet. Av särskilt intresse är Henrik Munktells besök i den Mendelssohnska salongen. Mendelssohns i Berlin var en av Europas viktigaste salonger och en förebild för den musikaliska salongen i Europa (Öhrström 1998, 2007). Projektet består av tre delstudier där den första upptar Johan Henrik Munktells bildningsresor under det tidiga 1800-talet. Projektets andra del undersöker hur salongen i Grycksbo formades och de förbindelser mellan Norden och Europa som salongerna skapade. Projektets tredje del riktas mot salongens didaktiska funktioner och den utbildning som döttrarna Emma och Helena Munktell fick via salongen. Genom att satsa på sina yrkeskarriärer bröt Emma och Helena Munktell mot samtidens konventioner och ideal. De avvek samtidigt mot den kanon och de genuskoder som historiskt format salongsmusicerandet. Med inspiration av begreppet immanent pedagogik prövar jag det lärande som sker i salongen i termer av ljusets och dunklets pedagogik. Begreppsparet kan knytas till bildningsdiskursen och det narrativa minnet av Berlins judiska salonger. Metoden baseras på Paul Ricoeurs hermeneutik och bygger på att de narrativa momenten kvalificeras genom tre tolkningsnivåer som tillsammans avser att ge det historiska materialet en nybeskrivning eller redéscription (Liljas 2007; Ricoeur 1984). Genom Falusalongerna kan den nordiska salongsforskningen breddas. I kopplingen till Falu gruvas internationellt kända historia finns upplysningar om salongen som i den tidigare salongsforskningen inte varit kända. Genom projektet redogörs för betingelser som bidrar till att förändra det utbildningshistoriska landskapet. Den musikaliska salongen kan med sin privat organiserade struktur ses som en möjlig utgångspunkt för att utforska pedagogiken under tidigare historiska epoker. Salongerna kan förväntas berika det utbildningshistoriska perspektivet och bidra till en djupare förståelse även av dagens skola och högre utbildning.

  • 12.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Den musikaliska salongen i Falun: En studie av den borgerliga salongen som pedagogisk miljö2013Ingår i: Nordic Research in Music Education Yearbook, ISSN 1504-5021, Vol. 14, s. 47-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The music salon in Falun; a study about salon education during the 19th century

    In the article I explore the bourgeois salon as a landscape for learning. The project is directed towards the didactical functions of the salon and its importance for the spreading of pedagogical systems in Sweden. The purpose is to highlight the Munktellian salon in Falun and its relation to international, mainly German, role models. The project emanates from German educational theory with relevance for the romantical, new humanistic ideal of education. Of a certain interest is Johan Henrik Munktell´s (1804-1861) education travels (bildningsresor). Inspired by Mendelssohn´s music salon in Berlin and the early salons in Uppsala he created a salon where his daughters were educated in art and music. A letter collection from J.H. Munktell to his father J.J. Munktell in 1828-30 can be considered a unique historical material, which places the Falun salon in a continental context of culture, education and industrial pretensions. The method is based on Paul Ricoeur´s hermeneutics. The narrative moments is qualified through interpretation and attend to give the historical material a new description. Through the project, conditions, contributing to changes in the landscape of educational history, are accounted for. The results extend the knowledge of the early Jewish salon culture in Germany and how it has influenced general pedagogy and music education.

  • 13.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    Den musikaliska salongen i Falun som inspiration för högre musikutbildning under 1800-talets senare hälft2009Ingår i: Hos bönder och herrskap kring sekelskiftet 1800. Kulturdagar 22-23 Juni 2009 / [ed] Ångström Grandien, Inga-Lena, Bonäs/Mora, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Den utbildningshistoriska betydelsen av Siljanskolans privatarkiv2017Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    "Det måste ha varit något fel i vår sånguppfostran": Siljanskolans replik på det reformpedagogiska idéklimatet under 1900-talets första hälft2017Ingår i: Fostran och bildning för en annan modernitet: Siljanskolan som reformpedagogiskt alternativ / [ed] Urban Claesson, Uppsala: Föreningen för svensk utbildningshistoria , 2017, 222, s. 100-137Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    "Det måste vara något fel i vår musikuppfostran"2017Ingår i: Program Svenska historikermötet 10–12 maj 2017 Mittuniversitetet – Campus Sundsvall: Session 7.3 En ny människa för en ny tid - reformpedagogik som nyckel till en alternativ modernitet? Ansvarig: Urban Claesson, Högskolan Dalarna, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Historikermötets tematik korresponderar mot den modernadrömmen om en ny människa. En relativt bortglömd men viktig del av Martin Luthersförkunnelse efter 1517 var tron på den Helige andes förmåga at omskapa den troendetill at bli en ny människa. Denna tro på den nya människan skulle senare i mersekulariserad form bli en viktig beståndsdel i det moderna projektet. I denna sessionpresenterar en utbildningshistorisk forskargrupp med säte vid Högskolan Dalarna huren vision om en ny människa sökte bli förverkligad med reformpedagogik som medel.Före folkhemmets svenska hegemoni existerade flera alternativa moderniteter somlöften om framtiden. Vi lyfter fram hur decenniet efter 1917 fortfarande präglades avpluralism. Genom exemplet Siljanskolan vill vi fokusera på et av dessa framtidslöften,där en dalaförankrad reformpedagogik skulle fostra till en alternativ nation prägladav landsbygd, allsång, fred och hemkänsla, i stället för storstad, funktionalism ochcentraliserad enhetsskola. Vid sessionen presenteras samtidigt den nya antologi somde medverkande skrivit tillsammans: Fostran och bildning för en annan modernitet.Siljanskolan som reformpedagogiskt alternativ.

  • 17.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    "En ny musikuppfostran": Reformpedagogiska anspråk i Siljanskolans bildningsinnehåll2016Ingår i: Nordic Journal of Educational History, ISSN 2001-7766, E-ISSN 2001-9076, Vol. 3, nr 1, s. 47-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     ”A new form of musical upbringing”: Pretenses of reform pedagogy content in the Siljan school In this article, I describe the Siljan school in Tällberg as a Swedish example of alternative pedagogy. The overall questions relate to the reform pedagogy content of the school and its ability to give Swedish music teaching a new form of musical upbringing. An important issue is how the Siljan school as a model for Swedish reform has been inspired by the reform pedagogy movements in USA and Germany. Te analysis is thus based on the Alm couple’s ability to give the school an international character which shines light on Swedish reforms in the greater context of reform pedagogy. With its basis in discursive education of the 1930s, two main questions are discussed: what perspective on musical education can be identifed in the personal development ethos of the Siljan school? How can the school’s relation to the reform pedagogy music movement during the start of the 1900s be understood? From a hermeneutic perspective, the article contributes by investigating how the Siljan school can have afected decisions in education politics, Swedish schooling, and Swedish musical life. In summary, the article contributes with new knowledge on a chapter in the history of Swedish music pedagogy.

  • 18.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    En stjärna föds när en annan slocknat: en dokumentär om David Björling, Jussi Björlings far2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Folkhögskolor i Danmark och Sverige - identiska tvillingar i skilda nationella utmaningar?: "Hvad är syftesmålet med sången i folkhögskolan?"2017Ingår i: Nationaliteter i Norden: Identiteter, bevaegelser og kulturer i 1800-tallet / [ed] Karina Lykke Grand, Danmark, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Berättelsen om det moderna och demokratiska Sverige brukar ofta ta sin utgångspunkt i folkrörelsernas genombrott under 1880-talet. Denna berättelse kan dock sägas utgöra ett slags ”segrarnas historia”.Tidigare mobiliseringar av liknande slag har hamnat i bakgrunden. Vi vill här lyfta fram ett delvis undanskymt försök till nationsbygge, sammanlänkat med folkhögskolans introduktion i Sverige. Folkshögskoletanken importerades till Sverige från Danmark under 1860- och 1870-talet som ett led i en svensk bonderörelses mobilisering. Ett västnordiskt mönster för samhällsutveckling sågs som ett fruktbart alternativ. Kan de första folkhögskolorna ses som uttryck för en vilja att mobilisera en folklig bondekultur som alternativ till en statlig elitkultur? Hur presenterades folkhögskolans idéer och pedagogik i det svenska fallet, och hur genomfördes dessa i denna, nya, undervisningsmiljö? I förlängningen ser vi, om möjligt, ett komparativt upplägg gällande de i de Skandinaviska länderna samtidigt existerande folkhögskolorna under nämnda period, och eventuellt senare i tid

  • 20.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    Från Mousiké till Musisk pedagogik: En utbildningsvetenskaplig studie i hur bildningsteoretiska resonemang och didaktisk teori konkretiseras i värdegrundsarbetet och dess praktiska tillämpning2010Ingår i: 11:e Nordiska lärarutbildningskonferensen, Hjörring, Danmark, 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I studien prövas sambandet mellan musisk pedagogik och värdegrundsarbete i syfte att konkretisera den svenska lärarutbildningens värdegrundsarbete och bidra till blivande lärares förmåga att tolka och praktiskt tillämpa värdegrunden. Det musiska visar mot bakgrund av studien tydliga drag av bildningsidealet och pekar på en konsensusorienterad undervisning byggd på diskursiv legitimering. Den definition som i studien görs av den musiska pedagogiken, och som i samförstånd med tidigare definitioner inte exkluderar andra ämnesdiscipliner än musik, visar att ett musiskt didaktiskt förhållningssätt kan förstås som fronetisk kunskap och syftar tillbaka på den för konstarterna samlande termen mousiké. Tidigare forskning har påvisat ett samband mellan ett musiskt förhållningssätt och ökad empatisk förmåga. Studien undersöker hur begreppet empati och förmågan att leva sig in i andra människors känslor kan utveckla lärarstudenters förmåga att förstå och praktiskt omsätta termer som värdegrund och hållbar utveckling. I mitt paper placeras fokus på resultatet av en tvärvetenskaplig studie i ämnesdidaktisk fördjupning där mitt bidrag blottlägger hur den musiska pedagogiken kan gagna vad som i studien benämns den atmosfäriska didaktiken och den kanonisering som skett av lärares samhällsuppdrag.

  • 21.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    Från mousiké till musisk pedagogik: en ämnesdidaktisk fördjupning2010Ingår i: Tradition och praxis i högre utbildning: 12 ämnesdidaktiska studier, Stockholm: Södertörns högskola , 2010, Vol. 1, s. 139-162Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 22.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    ”Från pappas lydige Henric": Pedagogiska perspektiv på det tidiga 1800-talets bildningsresande2019Ingår i: Nordic Journal of Educational History, ISSN 2001-7766, E-ISSN 2001-9076Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    "From daddy's obedient Henric": Pedagogical perspectives on educational travel of the early 1800s

    This article analyses educational travel in the early 1800s from the perspective of its educational heritage and praxis. The aim is to develop an understanding of the pedagogical significance of educational travel. The article makes clear how upbringing and education are represented in the framework of travel narratives in pre-industrial landscapes. The argument is based on the influence of the mercantile class on educational travel and the informal effect of these trips on changes in pedagogical thinking. The travel letters of Johan Henrik Munktell from 1828-1830 are used as primary sources. Using Paul Ricoeur’s memory-critical hermeneutics, travel narratives become significant sources for how education is arranged, and immanent pedagogy is a key term. The results demonstrate that the individualisation process works together with forms of crypto-learning, the core of the personal development vision, and society’s long-term memory.

  • 23.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    Hur Jussi Björling formades till sångare: En historik studie kring sångskolor och äldre sångundervisningsideal i svensk belysning2003Ingår i: / [ed] Lars Hemmingsson, Stockholm, 2003Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    Hur såg det vokala utbildningslandskapet ut i Stockholm kring förra sekelskiftet och vilka var sångskolorna på modet?2008Ingår i: Röstakademin. Stockholms Musikpedagogiska Institut, Stockholm, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    Jussi Björling: den siste bel cantosångaren?2003Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    Om David Björlings barnsångskola som han formar med sönerna och deras konsert- och turnéverksamhet2008Ingår i: Röstakademin: Stockholms Musikpedagogiska Institut, Stockholm, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Om Siljanskolan, Dalarna och drömmen om en annan folkskola: Presentation av ett forskningsprojekt från Högskolan Dalarna2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    'Resan' som metafor för inre och yttre (ut)bildning i det förindustriella utbildningslandskapet2018Ingår i: , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I bildningsteoretiska sammanhang används ’resan’ som metafor för bildningsprocessen.  Semantiskt avses då dels den geografiska resa som var en del av en äldre utbildningskanon men som hos förespråkare för ett mer dynamiskt bildningsbegrepp också kan utgöras av en ’inre’ resa som då har en mer självbildande karaktär (Gustavsson 1996). Inom ramen för denna studie frågar jag mig hur bergsmannen Johan Henrik Munktells (1804-1861) utländska bildningsresa 1828-30 kan förstås ur dels ett yttre, explicit och påbjudet utbildningsperspektiv, dels ett inre, självpåtaget och lustfyllt betingat bildningsperspektiv.

    Pregnant för denna studie är att Johan Henrik Munktell befinner sig i övergången mellan adlig och borgerlig peregrinationsresa. En viktig utgångspunkt är hans geografiska hemvist. Med historiskt viktiga befattningar vid Falu gruva hade familjen Munktell en framskjuten position i det förindustriella landskapet vid Stora Kopparberget. Ett viktigt begrepp är immanent pedagogik som metafor för en slags självreglerande uppfostringspedagogik som tillämpades inom aristokratin och som övertogs av borgerskapet under 1800-talet (Ödman 1995). Begreppen manifesta och latenta ideologier (Liedman 1997, 2006) kommer också att användas för att fördjupa förståelsen av Munktells ’Learning outcomes’. Betydelsen är det sätt på vilket skillnaden mellan det normerande, aktivt verkande och det under ytan 'frusna' via de ideologiska grundformerna kan förklara kontinuitet och förändring.  

    Unge Munktells 'Grand Tour' försiggick i syfte att tillägna sig de senaste metoderna för pappersframställning. Under den två år långa resan i Tyskland, Österrike och Schweiz fördjupade Munktell väsentligt sina kunskaper främst inom pianospel och maskinell pappersframställning, samtidigt som han inspirerades av moderna pedagogiska principer. Ur ett historiskt perspektiv fick hans kunskaper betydelse för svenskt utbildningsväsende inom såväl teknik och högre musikutbildning som inom det officiella skolväsendet (Liljas 2013, 2014, 2015, 2016).   

    Källmaterialet utgörs främst av Johan Henrik Munktells resedagbok som fungerade som dokumentationer för de resebrev som skickades hem till föräldrarna (KB). Teoretiskt inspireras studien av narrativen som ’levd erfarenhet’. Berättelsen tar spjärn mot hermeneutiska utgångspunkter där såväl Hans-Georg Gadamer's horisontteori som Paul Ricoeur's mimesisteori gemensamt bildar en metodologisk grund för uttolkningen av brevens utbildningshistoriska betydelse. Syftet är att sätta bildningsresan i fokus för lärande ur ett perspektiv som utforskar 'resan’ i förhållande till såväl individuella som kollektiva processer och som med inspiration av Ricoeur's Le temps raconté (den berättande tiden) även låter sig beforskas ur ett nutida utbildningsdiskursivt perspektiv.

  • 29.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Ricoeur och narrativen ur ett utbildningsvetenskapligt perspektiv2015Ingår i: Med livsberättelser som forskningsansats: en rapport från den 6:e livsberätteleskonferensen i Karlstad / [ed] Löfgren, H., Karlsson, M., & Perez Prieto, H, Karlstad: Karlstads universitet, 2015, nr 8, s. 112-125Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för denna text frågar jag mig hur Ricoeurs sätt att se på narrativen (livsberättelsen) kan användas i ett projekt om pedagogiskt ledarskap där livsberättelsen är central. Projektet, som delas med tre kollegor inom forskningsprofilen Utbildning och lärande vid Högskolan Dalarna, ifråga är ett empiriskt skolforskningsprojekt där ledmotiven pedagogiskt ledarskap och meningsfullt mångfaldsfrämjande är centrala och vars syfte är att belysa på vilka sätt lärares ledarskap kan leda till meningsfullt mångfaldsfrämjande av klassrummets mångfald. Metodologiskt tar denna ansats sin utgångspunkt i den forskningskontext som projektet skriver fram som ”ett normkritiskt förhållningssätt” och ”ifrågasättande av förgivettagna föreställningar”. Datainsamlingen baseras förutom observationer på livsberättelser från lärare i en vardagsnära skolkontext.

  • 30.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    Slit bakom röstfenomenet Jussi Björling2007Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 31.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    "Så wille jag kunna spela fortepiano": Resebrevens betydelse för reservglömskan2015Ingår i: Festschrift in honor of Cecilia K. Hultberg 2015: Knowledge formation in and through music / [ed] Jan-Olov Gullö & Per-Henrik Holgersson, Stockholm: KMH Förlaget , 2015, 1, s. 123-135Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    “I want to play the pianoforte like that”: the impact of the travel letters for the reserve forgetfulness (reservglömskan)

    In this article the research project ”The musical salon during the nineteenth century as pedagogical milieu” is presented and elaborated. This project strives to strengthen connections between the discipline of music pedagogy and the research field of education history. The project has been managed within the framework of “Worlds of the world heritage, Falu mine” (Världsarvets världar Falu gruva), Dalarna University. The purpose is to observe the bourgeois salon in its pedagogical role. After an introductory text, four publications will be explained. They are from between 2010-2015 and their meanings and conclusions will be summarized. The article finishes with a reflective discussion of the reserve forgetfulness (reservglömskan). Ricoeur’s historical epistemological focus in “Memory, History, Forgetfulness” (2005) constitutes a methodological foundation for the project and the article, exemplified by chosen impacts in a letter collection from 1828-1830 from the Royal Library in Stockholm.

  • 32.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    The Björling 'Opera': A children's Nursery Academy and an Italian Conservatory in Miniature2012Ingår i: Opera on the Move in the Nordic Countries During the Long 19th Century / [ed] Anne Sivuoja, Owe Ander, Ulla-Britta Broman Kaananen, Jens Hesselager, Helsingfors: Sibelius Academy , 2012, 4, s. 17-49Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim in this chapter is to develop a deeper understanding about the informal Björling 'School' in Sweden. Contextually the example is related to the micro history of opera education contributing to the macro perspective illuminating a provincial example of the concept of domestic opera schooling. The specific focus was on Karl David Björling (1873-1926), the teaching parent of the Swedish tenor Jussi Björling (1911-1960) and his brothers Gösta and Olle.

     

    The Björling family model of opera schooling belongs to the classical canon of domestic home education which was common during the epoch. The phenomenon is also within the field of opera singing an important reference to the historical context of the Nordic opera history of vocal education.

     

    The uniqueness concerning the Björling School seems to be the rigorous and exceptionally early training. David Björling’s pedagogy was rooted in earlier German theories of musical upbringing. It's clear from his results that he was familiar with the neo-humanistic ideal on which reformed music education was based. Of a specific interest is the term Gesang als Unterricht as a concept for developing childrens musical and memorising capacities.

     

    Conceptually the roots of the Björling model are in the eighteenth-century Romantic view of prodigies and their abilities. The extensive touring is connected to the promotion of wonder-children, and David Björling’s educational style to the conservative Master-pupil tradition.

     

    David Björling's vocal ideal was a part of the contemporary debate about “The decadence of the singing art”, and seems to have its roots in an older Italian tradition. There are recurring similarities between his educational methods and the didactic principles of the Lamperti School: Enjoying a revival around the late 1800s and early 1900s, it has been called the natural or the national school. Nevertheless, through authentic experiences and gramophone recordings the Italian tenor Enrico Caruso became David Björling’s pedagogical role model.

  • 33.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    The Music Salon in Falun During the 19th Century2013Ingår i: The Significance of World Heritage : Origins, Management, Consequences: The Future of the World Heritage Convention in a Nordic Perspective: Papers Presented at Two Conferences in Falun (Sweden) 2010 and in Vasa (Finland) 2011 / [ed] Bo G Jansson, Falun: Högskolan Dalarna , 2013, s. 344-362Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the project is to examine the music salon in Falun as a part of the mining community and in the historical context of European salon culture. A specifc goal is to develop a deeper understanding about the salon when it comes to education and pedagogic ideas. Of a certain interest is Johan Henrik Munktell’s (1804-1861) education travelling (bildningsresor). Inspired by Mendelssohn’s music salon in Berlin and the early salons in Upp-sala he created his own salon in Grycksbo. A letter collection from J.H. Munktell to his father J.J. Munktell in 1828-30 can be considered a unique historical material, which places the salon in Falun in a continental context of culture, education and industrial pretensions. The results have potential to extend the knowledge of Nordic salon culture and how it has infuenced general pedagogy and music education.

  • 34.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    The Siljan School: A Swedish example of reformpedagogy with a focus on arts and the history of women2019Ingår i: The European Journal of Philosophy in Arts Education, ISSN 2002-4665, s. 1-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the article is to shed light on the reform school Siljan School in Dalarna County as a historical lens on the education system. The School is analysed in the main part of the article in relation to The New Education Fellowship, and the reform pedagogical approaches which led to new schools. What is central for Swedish free school’s formation are the ideals of reform pedagogue Ellen Key based in women’s history and the view of arts education. In relation to the ideas of the Siljan School, its founder Signe Bergner Alm (1881-1945) is discussed as a fore-runner of the free schools which flourished in the tracks of the women’s movement. Methodologically, Ricoeur’s history criticism is a method of interpretation where the concept of retroactive forgetfulness (reservglömska) is significant. In terms of education history, links are demonstrated to the pedagogical significance of the middle-class salons for home-centred schooling in an era of collective education discourse.

  • 35.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    Theories behind Jussi Bjorling's early music training and David Bjorling's pedagogical influences2004Ingår i: The 4th Jussi Björling Congres 2004: Brought by the three Jussi Björling Societies in Sweden, UK and US, Stockholm/Borlänge, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    Tidig inlärning bakom Jussi Björlings framgångar2007Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 37.
    Liljas, Juvas Marianne
    Kungliga musikhögskolan.
    Vad månde blifva af dessa barnen?: en studie av David Björlings pedagogik och dess bakgrund i äldre sångundervisningstraditioner2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The dissertation's title is: "What is to become of these children?", a study of David Björling's way of teaching and the background to it in older traditions of teaching singing.

    During the first decades of the 1900s, David Björling formed a singing school for children with his sons. Teaching started at a sensationally early age. David Björling's methods were controversial, and were questioned. David Björling himself asserted that his methods of teaching the children were serious and would give good results, and at the same time he emphasised that teaching singing was part of the musical upbringing he wanted to give his children.

    The aim of the dissertation is to deduce the methods David Björling applied to his sons. In the study, I investigate how David Björling taught, how it was recieved and which vocal pedagogical and didactic traditions David Björling can have been inspired by in his teaching of singing.

    The presentation is based on the tradition of hermeneutical interpretation and first and foremost on Paul Ricoeur's hermeneutics.

    The results show that the school was formed in accordance with the pedagogical model we understand today as the Suzuki method. Björling is also found to have been inspired by theories of teaching children singing that were proposed at the beginning of the last century. According to the analysis of the results, David Björling is found to have roots in an older Italian tradition. The results point to recurring similarities between David Björling's methods and the Lamperti school's didactic principles.

  • 38.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    "Vad månde blifva af dessa barnen?": En studie av David Björlings pedagogik och dess bakgrund i äldre sångundervisningstraditioner2008Ingår i: Jussi Björling: Jussi Björlingsällskapets tidning, ISSN 1400-5271, nr 41, s. 8-13Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    "Vad månde blifva af dessa barnen?": En studie av David Björlings pedagogik och dess bakgrund i äldre sångundervisningstraditioner2008Ingår i: Nordic Research in Music Education, ISSN 1504-5021, s. 259-267Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    What is to become of these children? A study of David Björling’s way of teaching and the background to it in older traditions of teaching singing. The children who are referred to in the title received their musical education during their very early years. Their father, David Björling, had the idea of educating his children to be opera singers. The purpose of this research note is to give a conclud-ing picture of the dissertation and to place David Björling’s methods in the historical context of vocal pedagogy. In the reseach note David Björlings vocal pedagogy is connected to the natural school of singing. David Björling is found to have roots in an older Italian tradition. From a didactic point of view the results show that the Björlingschool was formed in accordance with the pedagogical model we understand today as the Suzuki method. David Björling's teaching methods are based on the older German tradition of development, a tradition in musical education which predated the Suzuki method.

  • 40.
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Musik med Musikvetenskap.
    "Vad månde blifva af dessa barnen?": om David Björling och hans sjungande söner2008Ingår i: Nordisk sångpedagogisk konferens. Ålands musikinstitut Mariehamn 1-2 mars 2008.: Svenska Sång- och Talpedagogförbundet  SSTPF i samarbete med FINATS - Sångpedagogförbundet i Finland., Mariehamn, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Liljas, Juvas Marianne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    From, Ingrid
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mål 3: Alla studenter som tar examen från högskolan har utvecklat sin internationella förståelse eller interkulturella kompetens: Högskolan Dalarnas pilotprojekt angående Internationalisering och det akademiska värdet av mobilitet: Erfarenheter från arbetet med att internationalisera utbildningens innehåll genom att se över lärandemålen2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Liljas, Juvas Marianne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    From, Ingrid
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Structural integration of internationalisation in learning goals in higher education2019Ingår i: Imagine Tomorrow: Practitioner Learning for the Future, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Current research shows that students through internationalization can develop a higher awareness of global perspectives in higher education. Dalarna University has participated as one of seven Universities in Sweden and Finland, in the project, The Academic Value of Mobility (https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2018/rapport-2018-9-det-akademiska-vardet-av-mobilitet.pdf), funded by European Union and organised by the Swedish Council of Higher Education [Universitets- och högskolerådet (UHR)]. The overall aim was to increase student’s mobility as well as developing international perspectives involving all students in higher education. This presentation has a method developing design. We have elaborated a model of internationalisation in the curriculum based on ICOMs definition of competencies. This definition visualizes the progression of competencies based on learning goals in the preschool and nursing programmes at Dalarna University. Ethnographic method was used during the project. Methodically PAAR, Participatory and appreciative action research, and its four subprocesses were selected. According to the learning goals, the progression of ICOMs competencies were operationalized in a flowchart. As a result, the flowchart was found for the usability of internationalisation opportunities in all programs in higher education.

    Our model has received attention in national contexts as well as local presentations at our own university.

  • 43.
    Liljas, Juvas Marianne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    From, Ingrid
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Structural integration of internationalization in learning objectives in higher educationIngår i: Action Research JournalArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Current research shows how students in higher education by way of internationalization can enhance their awareness of global perspectives. Dalarna University was one of seven universities in Sweden and Finland to be part of the project The Academic Value of Mobility, funded by the European Union and organized by UHR. Its overall aim was to increase student mobility as well as to develop international perspectives involving all students in higher education. In our article, we present the development of a model of internationalization in the curriculum based on the ICOM definition of competencies (International Competencies in HE Programmes, Leuven University). An ethnographic method-development design was used, and in terms of method, PAAR (Participatory and Appreciative Action Research) and its four sub-processes were selected. The first step was to visualise the progression of competencies based on learning objectives in the preschool teacher program and nursing program at Dalarna University. The progress of ICOM competencies was presented in a flowchart based on learning objectives as well as generic competencies relating to well-detailed exercises/activities over three years. As a result, the flowchart was found to be useful for the purpose of discussion and evaluation, and also for the proposal of a general structure for progression of internationalization in all programs in higher education.

  • 44.
    Liljas, Juvas Marianne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Reinholdsson, Peter
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Båtefalk, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    "En sagolik skola - folkskolan 175 år": Siljanskolan som forskningsprojekt och pedagogiskt alternativ till folkskolan i Sverige.2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    von Wachenfeldt, Thomas
    et al.
    Luleå tekniska universitet institutionen för konst, kommunikation och lärande .
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet institutionen för konst, kommunikation och lärande .
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Folkmusikundervisningen på fiol och gitarr och dess historiska rötter2013Ingår i: Nordic Research in Music Education: yearbook, ISSN 1504-5021, Vol. 14, s. 73-89Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How folk musicians of today learn to play their instruments is an over-all question in this article. One violin lesson and one guitar lesson have been observed at Framnäs folk high school. Three research questions were formulated. What do the two lessons have in common? What are the differences? How could the folk music education of today be related to the Swedish fiddler movement in the 1920s and other folk music traditions? Theoretically, the interpretation of the results was based on the mimesis theory of Ricoeur. Two teachers and three students participated in the study. The results showed that the lessons were structured in a similar way and dominated by master apprenticeship teaching. The violin teacher showed a more respectful attitude towards the tradition compared to the guitar teacher. Great parts of the manifest ideology of the fiddler movement seems to have become concealed into a latent or frozen ideology in the formal folk music education of today. There seems to be no big differences between learning the music by way of visiting an older fiddler hundred years ago compared to the study of music today at a formal institution.

  • 46. von Wachenfeldt, Thomas
    et al.
    Brändström, Sture
    Liljas, Juvas Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Manifesta och latenta ideologier om lärande inom svensk spelmansrörelse under 1920-talet2012Ingår i: Nordic Research in Music Education Yearbook, ISSN 0333-3760, Vol. 13, nr 9, s. 115-130Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article was to illuminate existing educational ideologies in the Swedish fiddler movement (Spelmansrörelsen) 1923-1927. This period was characterized by the organization and to some extent institutionalization of Swedish folk music. Furthermore, the purpose was to discuss the results in relation to the folk music education of today. The empirical data was taken from the journal Hembygden, which was a magazine for scholars, enthusiasts and practitioners of folk music. Theoretically, the study was based on a concept of ideology developed by Sven-Eric Liedman: in every time there are two basic forms of identifiable ideology, manifest and latent. From the empirical material as a whole (around 900 articles), a selection was made to find articles dealing with aspects of learning among the fiddlers (33 articles). After content analysis the following themes were generated: Fiddlers’ repertoire, Fiddlers’ masters, Rooms for learning, Learning formation. The writers in Hembygden often emphasized the autodidactic aspects of learning and especially the importance of learning by ear. This manifest ideology of authenticity presumed that learning directly from another fiddler by playing together was to prefer to formal schooling. In spite of a tendency towards more ensemble playing, the folk music education of today in Sweden is characterized by a similar retrospective ideology as in the 1920s.

1 - 46 av 46
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf