du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Alexanderson, Karin
    et al.
    Jess, Kari
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Stuprör, hängrännor och rännkrokar: Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013–20142015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Socialstyrelsen har initierat ett utvecklingsarbete i fem kommuner i syfte att samordna stödet till barn under 18 år och föräldrar i familjer där föräldrar har problem med riskbruk/missbruk. Arbetet skulle särskilt stärka helhetssynen och samverkan mellan enheter i kommunen som har ansvar för barn, ungdom och familj respektive missbruk och beroende. Med helhetssyn avses här att se barns och vuxnas individuella behov, men även som familj, när det gäller socialtjänstens arbete med att upptäcka missbruk bland föräldrar, utreda, ge insatser och följa upp. Utvärderingen, som om avser tiden november 2012 till september 2014., avser såväl själva utvecklingsarbetet (processen) som dess resultat. Det kan med utvärderingstermer benämnas programteoriutvärdering och som genererat tre övergripande frågeställningar: Har kommunerna genomfört vad de föresatt sig göra? Har de uppnått de mål som de satt upp? Vilka förhållanden hindrar alternativt befrämjar ett familjeperspektiv i socialtjänstens arbete med barn och vuxna? För analys och tolkning av resultaten har implementeringsteori och teorier kring organisation och samverkan använts. Två år är en kort tid för att ett utvecklingsarbete av den här omfattningen ska ge några synbara avtryck i verksamheterna och framförallt innebära något för brukarna/ klienterna. I två kommuner har arbetet fått ett sådant genomslag att även klienterna kunnat tillfrågas om upplevelsen av samordningen samt om och hur arbetet inneburit någon förändring för dem. I en kommun har arbetet inte gett några större avtryck vare sig i organisationen eller för klienterna. I två kommuner har det inneburit viss utveckling av samarbete och samordning på professions- och verksamhetsnivå. Alla fem kommuner har fullföljt projektet och har en ambition att fortsätta utvecklingsarbetet. Målsättningen att pröva de samordnande insatserna i större skala har omsatts i en av de deltagande kommunerna. Det kan konstateras att de i teorin beskrivna hindren även förekommer i detta projekt. Det gäller exempelvis brister i kommuniceringen, hur samordnandet och uppföljningen med familjen faktiskt ska gå till, hög personalomsättning, hög arbetsbelastning och brister i ledningsstöd. Att enheterna är lokaliserade på olika ställen eller organiserade i olika förvaltningar är andra hinder. Framgångsfaktorer har varit fungerande arbetsledarskap och förankring på flera nivåer. Ledare som tar aktiv del och lyssnar och lär. Att det finns mottagningsfunktioner på bägge enheterna inom respektive kommun banar vägen för samverkan när det gäller upptäckt och utredning. Att testa en samordningsmodell i några pilotärenden förefaller vara ett bra sätt att förbereda sig innan implementering sker i större skala. Att utbyta erfarenheter med andra kommuner har visat sig verkningsfullt. Det finns flera exempel på hur kommunerna av lärt varandra och även använt varandra i utvecklingsarbetet. Optimistiska, erfarna och uthålliga projektmedarbetare med tydliga mandat som leder implementeringen är en framgångsfaktor, liksom att utgå från faktiska behov av förändringar i organisationen. Tre förhållanden som identifierats som hindrande eller försvårande av ett samordnat arbetssätt kan sammankopplats med lagstiftning och organisationsformer. Utredning och insats går inte alltid i fas med varandra tidsmässigt på vuxenheten och enheten för barn och unga. Enligt socialtjänstlagen ska en barnutredning vara slutförd inom fyra månader och en förhandbedömning ska vara gjord inom 14 dagar (SOL 11:2). Sådana tidsgränser formuleras inte för vuxenärenden. Barnutredningen kan avslutas utan insats med hänvisning till att det finns en fungerande förälder och vuxenutredningen likaså, därför att den vuxne inte är motiverad att göra något åt sitt missbruk. Själva arbetets organiserande gör att det finns flera ärenden i en familj som inte synkroniseras. Slutligen diskuteras resultatet utifrån den vedertagna metaforen stuprör. De flesta kommuner i Sverige har en specialiserad organisation. I en sådan organisation flyter barnärendena i ett stuprör och vuxenärenden i ett annat. Utöver detta införs här metaforerna hängrännor och rännkrokar. Hängrännor behövs för att möjliggöra ett helhetsperspektiv på familjen, i hängrännorna blandas ärendena. Rännkrokar slutligen ses som strukturerna i organisationen som underlättar de blandade ärendeflödena. De samordningsmodeller som kommunerna prövat kan liknas vid försök att montera upp hängrännor. 

  • 2.
    Jess, Kari
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Bergman Bruhn, Åsa
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Patienten i centrum: Hemsjukvården i tre kommuner i Dalarna 20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 3. Nehlin, Christina
    et al.
    Arinell, Hans
    Dyster-Aas, Johan
    Jess, Kari
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Alcohol habits and health care use in patients with psychiatric disorders2017Inngår i: Journal of dual diagnosis, ISSN 1530-3209, E-ISSN 1550-4271, Vol. 13, nr 4, s. 247-253Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: It is more common for persons with psychiatric disorders to also have alcohol problems. Studies in the general population as well as in clinical samples have found hazardous or harmful alcohol habits to be particularly prevalent in the presence of psychiatric disorders. This study sought to explore the relationships between drinking habits and health care utilization (psychiatric as well as general medical) in persons seeking psychiatric treatment and to investigate the associations between age, sex and type or number of diagnoses and health care use and costs. For the planning of targeted interventions, we also sought to identify subgroups with high prevalence of hazardous drinking habits.

    METHODS: From a psychiatric clinic for affective disorders at a university hospital in Sweden patients who had been screened for hazardous drinking (N = 609) were selected. Patients with primary psychosis or substance use disorder are treated at other clinics and did not participate. Medical records data were grouped and compared. The ICD-10 was used for diagnoses and the Alcohol Use Disorders Identification Test for screening. Patients were grouped by drinking habits, sex-, age- and diagnosis group and their psychiatric as well as general medical health care use was compared.

    RESULTS: Abstainers used psychiatric care more than all other drinking groups (p < 0.001). Psychiatric health care costs were higher in abstainers and low-risk drinkers (1.64 to 1). No differences in general medical care could be identified between drinking groups. Specific subgroups with higher rates of hazardous drinking could not be identified (44% of all males and 34% of all females reported such habits). Inconclusive results from previous research are most likely due to different methods used to classify drinking problems.

    CONCLUSIONS: Abstainers and low-risk drinkers used psychiatric health care to a higher cost than the other drinking groups. Possible explanations are discussed from a clinical and scientific perspective. This study clarifies the need for uniform measures when classifying alcohol use in studies of relationships between alcohol use and health care use. There is also a need to separate former drinkers from abstainers in future studies.

  • 4. Nehlin, Christina
    et al.
    Nyberg, Fred
    Jess, Kari
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Brief intervention within primary care for at-risk gambling: a pilot study2016Inngår i: Journal of Gambling Studies, ISSN 1050-5350, E-ISSN 1573-3602, Vol. 32, nr 4, s. 1327-1335Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Studies on interventions for at-risk gambling are scarce. This pilot study is the first step in a larger project aimed to develop methods to prevent more serious gambling problems. Drawing on experiences from the alcohol field, the brief intervention (BI) model was tested in a primary care setting. Primary care personnel was trained for 2 days. Patients were screened, and those with signs of problematic gambling were offered a return visit to discuss their gambling habits. Of the 537 screened, 34 (6.3 %) screened positive for problem gambling. Of those, 24 were at-risk gamblers whereof 19 agreed to participate. Six of those 19 took part in a 1-month follow-up. Important information for the planning of upcoming studies was collected from the pilot work. Given that the rate of at-risk gamblers was elevated in this setting we consider primary care a suitable arena for intervention. Staff training and support appeared essential, and questionnaires should be selected that are clear and well-presented so staff feel secure and comfortable with them. The BI model was found to be most suitable for patients already known to the caregiver. The number of participants who were willing to take part in the follow-up was low. To ensure power in future studies, a much larger number of screened patients is evidently necessary.

1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf