An international standard, ISO/DP 9459-4 has been proposed to establish a uniform standard of quality for small, factory-made solar heating systerns. In this proposal, system components are tested separatelyand total system performance is calculated using system simulations based on component model parameter values validated using the results from the component tests. Another approach is to test the whole system in operation under representative conditions, where the results can be used as a measure of the general system performance. The advantage of system testing of this form is that it is not dependent on simulations and the possible inaccuracies of the models. Its disadvantage is that it is restricted to the boundary conditions for the test. Component testing and system simulation is flexible, but requires an accurate and reliable simulation model. The heat store is a key component conceming system performance. Thus, this work focuses on the storage system consisting store, electrical auxiliary heater, heat exchangers and tempering valve. Four different storage system configurations with a volume of 750 litre were tested in an indoor system test using a six -day test sequence. A store component test and system simulation was carried out on one of the four configurations, applying the proposed standard for stores, ISO/DP 9459-4A. Three newly developed test sequences for intemalload side heat exchangers, not in the proposed ISO standard, were also carried out. The MULTIPORT store model was used for this work. This paper discusses the results of the indoor system test, the store component test, the validation of the store model parameter values and the system simulations.
An international standard, ISO/DP 9459-4A, 1996 has been proposed to establish a uniform standard of quality for small solar heating systems. In this proposal, system components are tested separately and total system performance is calculated using system simulations based on validated component model parameter values. Another approach is to test the whole system in operation under representative conditions, where the results can be used as a measure of the general system performance. Component testing and system simulation is flexible, but requires an accurate and reliable simulation model. The advantage of system testing is that it is not dependent on simulations and that it shows the actual system performance. Its disadvantage is that it is restricted to the boundary conditions for the test. The heat store is a key component concerning system performance. Thus, this work focuses on the storage system consisting of store, electrical auxiliary heater, internal heat exchangers (solar and load loops) and tempering valve. Four different storage system configurations with a volume of 7501 were tested in an indoor system test using a statistically generated six-day test sequence and a solar collector simulator. A store component test and system simulation was carried out on one of the four configurations, applying the proposed standard for stores, ISO/DP 9459-4A, 1996 and the MULTIPORT store model. Three test sequences for internal load side heat exchangers, not in the proposed ISO standard, were also carried out. This paper discusses the results of the indoor system test, the store component test, the validation of the store model parameter values and the system simulations. (C) 1998 Elsevier Science Ltd. All rights reserved.
Vid dimensionering av ett solvärmesystem av den typ som diskuteras i rapporten är varmvattenförbrukningen avgörande för systemets storlek. Litteraturstudien visar dock att varmvattenförbrukningen varierar kraftigt mellan olika typer av hotell samt vilken beläggningsgrad dessa har. För ett normalt ”medel”-hotell kan varmvattenförbrukningen uppskattas till 70 liter vid 60 grader per person och dag. För ett enklare hotell (typ vandrarhem) är förbrukningen ungefär hälften och för ett lyxhotell dubbelt så stor (35 respektive 140 liter per person och dag). Den högsta förbrukningen äger rum under två toppar, en på morgonen och en på kvällen. Under en av dessa toppar används ca 18-30 % av dygnets varmvatten under en timme. Beläggningsgraden är typiskt som högst sommartid och lägre vintertid, men beror förstås på hotellets målgrupp.
Med detta som utgångspunkt har simuleringar för Stockholm och Malaga utförts i Polysun, där tre systemstorlekar samt två kvalitetsklasser av solfångare har använts. Resultaten visar att det går att nå en solandel på 50-75 % av tappvattenlasten i Stockholm och 60-90 % av tappvattenlasten för Malaga. Tack vare den högre solinstrålningen på Malaga kan systemet dimensioneras hälften så stort där. En känslighetsanalys över tappvattenlasten, där samma tappvattenlast som tidigare fast med jämn fördelning över årets månader används, visar att ett system i Nordiskt klimat får en lägre solandel medan systemet i Malaga inte påverkas lika mycket. Samma system i Malaga är alltså mindre känsligt för förändringar i tappvattenlastprofilen.
Aktörsanalysen visar att det finns ett flertal företag i Dalaregionen som kan tänkas vara lämpliga att ingå i en projektgrupp med syfte att ta fram och utveckla en prototyp för konceptet solvärme till hotell. För att välja ut lämpliga samarbetspartners är det en rekommendation att kontakta Teknikdalen i Borlänge. En närmare diskussion med Teknikdalen kan ge en tydligare bild av vilka typer av aktörer som krävs för projektet samt även hur finansieringen kan lösas. Något som bör undersökas vidare är möjligheten till finansiering för ett demonstrationsprojekt, t.ex. lokalt i anknytning till Teknikdalen. En annan möjlig finansiering som verkar vara på gång är en utlysning relaterad till demonstrationsprojekt utomlands. Utlysningen är en enligt kontakt med Teknikdalen en fortsättning på Demomiljö (Sida/Tillväxtverket) dock finns inga detaljer tillgängliga i dagsläget.
Participation as observer at the meeting of Task 14 of IEA's Solar Heating and Cooling Projects held in Hameln, Germany has led to greater understanding of interesting developments underway in several countries. This will be of use during the development of small scale systems suitable for Swedish conditions. A summary of the work carried out by the working groups within Task 14 is given, with emphasis on the Domestic Hot Water group. Experiences of low-flow systems from several countries are related, and the conclusion is drawn that the maximum theoretical possible increase in performance of 20% has not been achieved due to poor heat exchangers and poor stratification in the storage tanks. Positive developments in connecting tubes and pumps is noted. Further participation as observer in Task 14 meetings is desired, and is looked on favourably by the members of the group. Another conclusion is that SERC should carry on with work on Swedish storage tanks, with emphasis on better stratification and heat exchangers, and possible modelling of system components. Finally a German Do-it-Vourself kit is described and judged in comparison with prefabricated models and Swedish Do-it-Yourself kits.
The memebers of IEA (International Energy Agency) Task 14 (Advaced Active Solar Systems) met in Rome during January 1993. The latest developments in several countries were presented and discussed during this meeting. This report describes briefly the recent work carried out on small scale systems in the Domestic Hot Water (DHW) working group of Task 14, as reported by the representatives from Canada, Denmark, Germany, Holland and Switzerland. Klaus Lorenz, SERC, attended the meeting as observer and presented our work on small-tube heat exchangers. Several participants expressed their interest. A summary of his presentation is included in this report.
I detta arbete har utbyte och kostnader för solvärme kopplat till fjärrvärmeanslutna fastigheter analyserats. Inledande refereras olika kopplingsförslag som Svensk Fjärrvärme rekommenderar. Mätningarna på primärinkopplade solvärmesystem (där systemet levererar till fjärrvärmenätet), som nyligen har sammanställts i ett Fjärrsyn projekt aktualiserar frågeställningen i vilka fall solvärmen bör kopplas in med primär- respektive med sekundärinkoppling. Skillnaden är system med ackumulatortank som minskar inköpt fjärrvärme å ena sidan (sekundärinkoppling) och system som matar solvärmen in i fjärrvärmens primärledning å andra sidan. I både fallen förbättras fastighetens energiprestanda enligt den svenska definitionen, som baseras på inköpt energi.
This paper compares the performance of configurations of solar heating combitank systems, which are designed to provide both space heating and domestic hot water (DHW), using a specially designed six-day test. The test sequence is applied to every tank with the same boundary conditions, so that the results, in the form of solar fraction, can be used for direct comparisons. The six days of radiation data were chosen after an analysis of the summer insolation data for Borlänge, Sweden, and are representative for the summer period in Sweden. The systems are tested with a purely DHW load with no space heating load. The solar collector is emulated using a collector hardware simulator (CHS). Sixteen combitank systems have been tested with the resulting solar fraction from the six-days ranging from 52% to 93%. This paper describes the test procedure, the tested systems, the results from the test and gives conclusions that can be drawn from a detailed analysis of the measured data.
Inom projektet provades 10 konfigurationer av samma ackumulatortank. Tankarna utsattes under kontrollerade förhållanden för en 6-dagars testcykel. Under testet tillfördes varje tank värme från en (simulerad) solfångare och, i den mån det behövdes, tillsatsvärme från elpatronen. Väderförhållanden under de sex dagarna var två fina, en växlande, två dåliga och ytterligare en växlande dag i nämnd följd. De flesta systemkonfigurationer klarade sig under de soliga dagarna utan energitillskott från elpatronen och förmådde dessutom att lagra värnlen så att även tappningar på följande dag med "växlande" väder kunde ske utan el-tillskott. De molniga dagarna behövde alla systemkonfigurationer el-tillskott. Solvärmesystemens täckningsgrad varierade mellan 36,5 % för det sämsta systemet till 70, 3 % för det bästa. En ackumulatortank med två seriekopplade tappvarmvattenvärmeväxIare (en i botten för förvärmning och en i tankens övre del för slutvärmning) ger betydligt bättre resultat än en tank med bara en enda sådan värmeväxlare. Tankens volym var i de utförda provningarna 750 liter, solfångarstorleken 10 m2 och lasten 13 kWh per dag. För dessa förutsättningar ger en yttre solvärmeväxlare inga mätbara fördelar gentemot en tillräcklig stor inbyggd värmeväxlare. De gjorda försöken visar, att alla tankkonfigurationerna visar dålig skiktning. Ett fortsatt arbete bör göras för att minska omblandningen i tanken vid både inladdning och uttag av värme.
Del 1: Innehållsförteckning och korta sammanfattningar DEL 2: Verksamhetsberättelsen för perioden maj 1992 till april 1993 beskriver de arbeten som har gjorts av villasolvärmegruppen på SERC efter den inledande studie (SERC/UCFB-91/0039), där villasolvärmesystem kartlades. Följande arbeten beskrivs: - Utveckling av lågflödessystem och internationella kontakter - Uppbyggnad av värmelaboratorium på SERC - Praktiska test av värmelagringsenheten - Praktiska test av nya systemkomponenter i solvärmekretsen - Datasimulering inkluderande nyutvecklade systemkomponenter I verksamhetsplanen beskrivs huvudmålet för de arbeten som ska utföras under trårsperioden 93 - 96. Mera detaljerat beskrivs de arbeten som ska utföras under budgetåret 1993/94: - Beräkningsprogram för nogrannare dimensionering av finrörsvärmeväxlare - Konstruktion av maskiner för värmeväxlartillverkning - Utveckling av värmeväxlare för tappvarmvatten - Simuleringsberäkningar för hela systemet med PRESIM/TRNSYS. DEL 3: Del 3 innehåller en redovisning av mätresultat för den undersökta kombitanken. Temperaturförloppen på olika höjd i tankens har studerats vid uppvärmning genom solvärmeväxlaren och nedkylning genom tappning av varmvatten. Resultaten diskuteras kvalitativt och redovisas kvantitativt i form av diagram. Mätresultaten på två prototyper av den på SERC utvecklade finrörsvärmeväxlaren redovisas och diskuteras i jämförelse till traditionell värmeväxlare. De erhållna mätresultaten används som ingångsvärden för simuleringsberäkningar med PRESIM/TRNSYS. Problemen med de i PRESIM/TRNSYS befintliga modellerna diskuteras. De utförda modellberäkningarna tillåter en uppskattning av möjliga förbättringar i form av höjd årsverkningsgrad för ett svenskt villasolvärmesystem med kombitank. I del 3 redovisas dessutom de mätningar som har utförts på otika pumpar vilka skulle kunna användas i solfångarkretsen. Sex olika pumpar analyseras och diskuteras. Del 3 har följande rubriker: - Beskrivning av den undersökta lagringstanken - Mätningar på tappvarmvattenväxlare - Mätningar på solvärmeväxlare (kamflänsrör och finrörsvärmeväxlare) - Simuleringsberäkningar - Pumpmätningar DEL 4: Del 4 innehåller publicerade rapporter under 1992 och 93 samt patentansökan för SERC?s finrörsvärmeväxlare: - NORTH SUN 1992, Solar Energy at High Latitudes, June 24-26 1992 Trondheim, Norway. Domestic solar heating system - a systematic study i progress Patentansökan på finrorsvärmeväxlare till Patent- och Registreringsverket från 93 01 23. ISES SOLAR WORLD CONGRESS, 23-27 augusti 1993, Budapest, HUNGARY Criteria for cost efficient small scale solar hot water installations. DEL 5: Del 5 hänvisar till rapporterna från IEA Task-1 4 mötena om solfångarsystem i - Hameln, Tyskland, augusti 1992 och - Rom, Italien, januari 1993. I rapporterna beskrivs aktiviteten inom den internationella arbetsgruppen speciellt med hänsyn på utveckling av villasolvärmesystem. I Rom presenterades principlösningen för den på SERC utvecklade finrörsvärmeväxlare. De har publicerats separat som nr 42 och 46 i SERCs rapportserie.
This paper summarises the results of previous work in the area and then goes on to describe the results of a more detailed simulation study of a number of different system designs. For these systems, the boundary conditions were: modern Swedish single family house in Stockholm (255 MJ/m2.year heating load); moderate DHW load (11.3 GJ/year); and typical Swedish single glazed collector with selective surface absorber. For the majority of the parametric studies, these boundary conditions were kept constant, but a section of the paper describes the influence of these boundary conditions on the system performance. All system designs and their variations are compared to a reference solar combisystem, the most common combisystem type in Sweden. The simulation work is based on models that have been validated against detailed measurements on several stores and components. The results show that the fractional energy savings can be increased by over 30% from the reference combisystem, given the same system size, collector type and load size. The two major improvements in performance are achieved by using an external DHW unit instead of the two heat exchangers in the store, and by having a low return temperature from the heating circuit. Several other variations are shown to have lesser influence on the energy savings.
In Sweden, 90% of the solar heating systems are solar domestic hot water and heating systems (SDHW&H), so called combisystems. These generally supply most of the domestic hot water needs during the summer and have enough capacity to supply some energy to the heating system during spring and autumn. This paper describes a standard Swedish combisystem and how the output from it varies with heating load, climate within Sweden, and how it can be increased with improved system design. A base case is defined using the standard combi- system, a modern Swedish single family house and the climate of Stockholm. Using the simulation program Trnsys, parametric studies have been performed on the base case and improved system designs. The solar fraction could be increased from 17.1% for the base case to 22.6% for the best system design, given the same system size, collector type and load. A short analysis of the costs of changed system design is given, showing that payback times for additional investment are from 5-8 years. Measurements on system components in the laboratory have been used to verify the simulation models used. More work is being carried out in order to find even better system designs, and further improvements in system performance are expected.
"Välja värmesystem för villan" är en populärt skriven tvärvetenskaplig skrift. Villahushåll som planerar att förändra sitt värmesystem får konkreta tips och råd som utgår från deras egen situation. De får rådet att tänka långsiktigt och undvika fallgropar som gör värmesystemet svårt att förändra. Skriften är den första delen i en serie om flexibla värmesystem. Den andra delen vänder sig till installatörer.
This paper compares the performance of four load side heat exchange units that could be used with storage tanks in solar heating systems to make domestic hot water (DHW). The unit consists of a flat plate heat exchanger and a controller that regulates the primary (tank side) flow in a predetermined way. Several tests were carried out in order to determine the static and dynamic performance of the units. The two best units were connected in turn to a standard solar heating system and the thermal performance of the whole system was measured using a six-day test sequence. In addition simulation models of these two units were constructed and their parameters identified. The results show that not all of the units are suitable for use in solar heating systems. Two completely different control strategies achieve reasonable thermal performance. When used in a standard high flow Swedish solar system instead of the usual internal load side heat exchangers, the solar fraction of the whole system is improved by over 10%.
Anneberg är ett område i Danderyds kommun där det skall beredas plats för ett nytt bostadsområde. Området skall bebyggas med flerbostadshus, gruppbostäder och ett sjukhem. Denna förstudie beskriver översiktligt 3 systemförslag som kan användas för uppvärmning av husen i bostadsområdet Anneberg. Målsättningen är att presentera uppvärmningssystem som visar hur solenergi kan användas för att öka värmepumpsystemens värmefaktor. Systemen modellerades i TRNSYS och systemfunktionen samt energiflöden simulerades. Simulerade prestanda för tre olika typer av uppvärmningssystem redovisas. System A är ett vanligt värmepumpsystem med borrhål och värmepump placerad i ett flerfamiljshus av typ 3. System B liknar system A, men har kompletterats med en glasad solfångare för varmvattenberedning. System C är en lösning som kan tillämpas för större byggnader eller för ett område med flera byggnader. Systemet har ett gemensamt värmelager och ett kulvertsystem som förbinder byggnaderna med värmelagret. I varje ansluten byggnad installeras sedan en värmepump och en oglasad solfångare. Simuleringsresultatet redovisas som en värmefaktor för systemets fem första driftår. System A får en värmefaktor på mellan 2,3 och 2,7 för de första 5 driftåren. System B får en värmefaktor på mellan 3,4 och 3,7 och system C får en värmefaktor på mellan 4,0 och 4,5. Studien visar att det går att öka värmefaktorn på en värmepumpanläggning från ca 2,5 upp till 4 eller 4,5 genom att komplettera anläggningen med solfångare och värmelager. Detta innebär att elförbrukningen minskar från att vara ca 40 % av värmebehovet ned till under 25 % av värmebehovet. Det bör således finnas en potential för att komplettera värmepumpanläggningar med solvärme. Vilket utförande som kan bli ekonomiskt intressant kan inte bedömas i denna förstudie. I förstudien visas enbart resultatet för tre enstaka systemutföranden. Inga parametervariationer (tex solfångaryta, antal borrhål och avstånd mellan borrhålen) är utförda. En sådan systemoptimering bör göras med förstudien som utgångsläge.
Kolonistugan med lott i Arbrå är ett utställningsobjekt, som har byggts för att visa möjligheter med ekologisk odling på kolonilotten. Kolonistugan består av en växthusdel och en stugdel inredd med kök. Stugan har försetts med ett solvärmesystem, som ger tappvarmvatten och med ett luftsolvärmesystem som lagrar överskottsenergi i marken under växthuset. I denna rapport utvärderas den värmetekniska funktionen hos luftsolvärmesystemet för växthuset och systemet för tappvarmvattenberedning. Arbetet har beställts av Konsumentverket. Målet med denna undersökning är att utvärdera funktionen hos solvärmesystemen, samt att påvisa eventuella brister i konstruktionen. Omfattande mätningar av temperaturer, solinstrålning och luftflöden har utförts under sommaren och hösten -99. Luftsolvärmesystemets syfte är att förbättra växthusets odlingsklimat och att förlänga odlingssäsongen genom att dagtid ladda ett markvärmelager. Vid solsken startar en solcellsdriven fläkt och luft sugs från växthuset. På så sätt ventileras en del av överskottsvärmen bort från växthuset. Luften värms ytterligare, då den passerar genom en luftsolfångare. Därefter sugs luften ner genom kanaler i mellanväggen och vidare genom marken, där värmen avges. Luften släpps sedan ut utomhus igen. Luftsolvärmesystemet visade sig fungera enligt den tänkta principen och har viss förlängande effekt på odlingssäsongen, men systemet är underdimensionerat för att det skall ge ett påtagligt resultat. Största problemet vad beträffar funktionen är att frostskyddet under kalla nätter inte är tillräckligt effektivt. Systemet klarar endast av att upprätthålla en temperatur på ca 5 grader över utetemperaturen. Systemet är i dagsläget inte särskilt effektivt, men har goda möjligheter att bli bättre om systemet dimensioneras omsorgsfullt och kompletteras med ytterligare installationer. Värmelagrets värmeöverförande yta kan ökas, genom att man bygger en tung värmeackumulerande mellanvägg av stenmaterial. Ett aktivt frostskydd med återcirkulation av luften genom markvärmelager och växthus nattetid är en annan lösning. Om man minskar värmeförlusterna genom att t.ex. använda tvåglasfönster får luftsolvärmesystemet också större effekt. När systemet granskades i detalj upptäcktes en rad misstag, som försämrar systemets prestanda. Bland de största misstagen kan nämnas att stora temperaturförluster uppkommer när luften passerar genom mellanväggen på väg ner till markvärmelagret. Dessa förluster gör ingen nytta för att höja temperaturen i växthuset nattetid. Luftkanalerna i markvärmelagret har också förlagts på ett dumt sätt. Detta gör att värmeöverföringen mellan luften i kanalsystemet och marken försämras. Tappvarmvattensystemet är avsett att producera varmvatten för hushållsbehov under sommaren. Varmvattnet skall räcka enbart till disk, eftersom det inte finns någon duschmöjlighet i stugan. Varmvattnet samlas in med solfångare och lagras i en ackumulatortank på 90 liter. Varmvatten bereds i genomströmning vid en varmvattentappning. Insamlingen av solenergi fungerar bra och varmvattenproduktionen är god vid solig väderlek. Systemet samlar in energi motsvarande 45 liter varmvatten med en temperatur av 45ºC under en solig dag. Systemets förmåga att lagra energi från en solig dag till en mulen dag är däremot dålig, eftersom värmeförlusterna från ackumulatortanken är stora. Orsaken är att ackumulatortanken är mycket liten (endast 90 l), relativt dåligt isolerad och har köldbryggor. Om vatten används som lagringsmedium i ackumulatortanken, måste den tappas av varje höst, för att inte frostsprängningar skall uppstå. Avtappningen har visat sig vara svår för en lekman att utföra.
Dagens vanliga ackumulatortanksystem har för dålig skiktning i ackumulatortanken, vilket leder till försämrad effektivitet hos systemen. För att förbättra den krävs komponenter, som kan ladda och framförallt urladda med bättre skiktningsegenskaper. Ackumulatorvärmesystem som t ex vedpanna med tank och solvärmesystem kan öka sin effektivitet, om tankens skiktning främjas. En ny typ av varmvattenberedare, sk tappvattenautomater har tagits fram bl a för att ersätta trasiga eller igenkalkade varmvattenberedare i villapannor. Dessa tappvattenautomater har visat sig kunna vara intressanta även för anslutning till ackumulatortankar. Konsumentverket gav SERC uppdraget att testa dessa nya automater för att se hur väl de fungerar i ackumulatorsystem. Vi har testat tre olika fabrikat: Alfajet, Cetetherm och Solvis. Cetetherm provades förutom i grundversionen med trevägsventil, även med en tvåvägsventil. Totalt testades således fyra olika konstruktioner, som skiljer sig i värmeväxlarstorlek och reglerstrategi. I rapporten visas driftsegenskaper och termiska prestanda för tappvattenautomaterna med hjälp av diagram, som upprättades efter omfattande mätningar. Tappvattenautomaterna, som i grundutförande var avsedda för värmepannor, är inte lämpliga för användning tillsammans med ackumulatortank. Tappvattenautomater med god termisk prestanda och till ackumulatorsystem anpassad reglerstrategi ger däremot gott resultat. Alfajet och Cetetherm med trevägsventil är mindre lämpade för ackumulatorvärme-system. En onödigt hög returtemperatur till ackumulatortanken leder till dålig skiktning vid urladdning och därigenom kan en mindre del av energiinnehållet i tanken tillgodogöras. Genom att ersätta trevägsventilen hos Cetetherm med en tvåvägsventil, förbättras den termiska funktionen vid användning med ackumulatortank. Solvis tappvattenautomat var från början konstruerad för solvärmesystem med ackumulatortank och visade sig ha god prestanda. Tappvattenautomaterna testades även med avseende på varmvattenkomforten vid flödesändringar. Ingen av tappvattenautomaterna visade sig kunna reglera varmvattentemperaturen lika bra som ett traditionellt system med väl fungerande blandningsventil. Tappvattenautomatens inverkan på ett solvärmesystems täckningsgrad under sommarhalvårets väderförhållanden testades i SERCs sexdagarstest. I jämförelse till de hittills bästa konventionella system med inbyggda värmeväxlare av typ kamflänsrör kunde täckningsgraden för ett i övrigt likvärdigt system höjas med upp till 15 procentenheter. Marknadspriset för tappvattenautomater på omkring 10 000 kr är fortfarande för högt, för att den skall kunna konkurrera med konventionella system. Vidareutvecklade förenklade system, som produceras i större serier kommer enligt vår bedömning att kunna erbjudas till lägre pris i framtiden.
The aim of this survey is to explore different simulation software for designing of ground source heating systems. Models to simulate borehole storages, heat pumps, and system components like water storages, hydraulics and building loads are explored. This study is based on a literature survey of software and models for simulation of geothermal heating and cooling systems with focus on vertical ground heat exchangers. The study focus on the software used by the authors, which are EED, TRNSYS, Polysun, Modelica, IDA ICE, and Matlab/Simulink+Carnot. The scopes and limitations of the software and models are evaluated and the advantages and disadvantages with the software are addressed. It was found that the user-friendliness is strongly linked to the level of flexibility in the models. Higher flexibility usually means less user-friendliness and more time to learn the tool. EED, Polysun and IDA are considered to be the more user friendly softwares, while Modelica, TRNSYS and Matlab/Simulink+Carnot are considered to be the more flexible softwares. The models covering most of the aspects of borehole simulations are the TRNSBM-model in TRNSYS and the “INTERACT 2016” model for Modelica.