Litteratur har sedan länge som e-bok, som talbok eller som nätlitteratur klivit in i den digitala världen. Den tryckta boken är inte längre allenarådande; Gutenberg-äran närmar sig slutet och litteraturens framtid kommer att ligga i det digitala. Men med varje medieväxling förändras villkoren för berättelser vilket blir särskilt påtagligt i nya medier. Just nu befinner vi oss bara i början av en teknisk revolution, som möjliggör helt nya sätt att berätta, att kommunicera och att minnas. I de nya medierna skapas även nya former av berättandet; nya genrer av litteratur bildas och det uppstår möjligen ett helt nytt litteraturbegrepp, där gränserna i det traditionella textbaserade berättandet sprängs. Ett kännetecken för den digitala litteraturen är dess interaktivitet, där skillnaden mellan författarna och läsarna håller på att luckras upp. Den digitala litteraturen blir del av en deltagarkultur (participatory culture) och traditionella begrepp som författare, text och läsare måste omprövas. Men inte bara litteraturen ändras i och genom digitala medier utan även lärandet som allt mera styrs av deltagandet i ”passionate affinity spaces”, där det egna intresset är drivkraften för ett aktivt förhållningssätt.
I mitt föredrag kommer jag dels att presentera och diskutera några särdrag av den digitala litteraturen, dels kommer jag att ge exempel på ett kreativt skrivande (som fanfiction), där man på ett nytt (eller nygammalt) sätt interaktivt närmar sig litteraturen i den nätbaserade undervisningen. En informell lärandeprocess blir här del av en formell undervisningssituation. Det kreativa, interaktiva online-skrivandet illustreras med exempel från litteraturundervisning i ämnet tyska på akademisk nivå. I samband med detta belyser jag hur dessa kreativa övningar tillför en extra dimension gällande förståelsen för litterära texter.
Focuses on the characterization of the texts in the poem Nibelungenlied.' Illustration of the deviations as nonpareils; Debate over the clarity of the messages depicted in the texts; Approaches used in the presentation of the events in the story.
SvD Debatt 2024-08-30
Det räcker inte att använda digitala översättningstjänster eller AI. I stället bör fler lära sig nya språk för att få en bredare kompetens, skriver Maren Eckart och Anneli Fjordevik.
This dissertation examines the significance of gender in the Nibelungenlied, paying particular attention to the concept of femininity, and with regard to characterisation, plot and narrative strategy. It reveals a concern with social roles, above all in the transgressions of the norm, in the deviations from ideal prototypes. It is a concern which involves both class roles as well as the socio-culturally-shaped sex roles. With a broad-based research model as starting-point, there is a discussion on the inter- and intra-gender level of the interplay between the protagonists, in speech and action and by means of non-verbal gesture and objects that have associative functions. The methodological approach of the study is text-oriented, and comprises a comprehensive discussion of the relevant literature. It focuses not only on the plot and the network of relationships, but also on narrative structure and the types of intrusions by the authorial narrator. It poses the question of how the aspect of gender influences reception. In particular, it stresses the significance of the use of contrast and parallel, of vocabulary and of the narrative points of view, and shows how fundamental the question of gender is both for the plot and in the assessment of the characters. The study reveals an intention of the text, one which is marked by a critical stance towards the happenings in the epic and a clear attempt to reinterpret the mythological in human terms.