du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ladendorf, Martina
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Commercialization of Lesbian Identities in Showtime’s The L-word2010Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 2, nr Article no 15, s. 265-282Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article discusses recent developments in media culture through one case study: The L-word, the first television series narratively centered around lesbian and bisexual characters. The business discourse surrounding the series’ production is examined together with the televised text itself and the merchandize connected to The L-word brand. The main research question is why lesbians, a target group previously deemed uninteresting by advertisers and international media conglomerates, have suddenly become demographically desirable. Media producers show increasing interest in the active audience, and encourage fans’ own creativity, for example through social web 2.0 media productions and events, and intermedia storytelling. This is made possible through the televised text’s discursive re-positioning of lesbian identities. The article argues that lesbian identity is a social construction and that it can be seen as an empty or floating signifier, which is filled with new meanings. It also analyzes the immersive online communities and various other merchandize connected to the series as an aspect of thingification, a process were the media is increasingly occupied with things and brands rather than stories and representations. The result is the branded lesbian, or the lesbian brand, which can be seen as an appropriation of lesbian identities.

  • 2.
    Ladendorf, Martina
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Freelance Journalists’ Ethical Boundary Settings in Information Work2012Ingår i: Nordicom Review, ISSN 1403-1108, E-ISSN 2001-5119, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3.
    Ladendorf, Martina
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Frilansjournalisters etiska gränsdragningar2009Ingår i: Nordmedia09. The 19th Nordic Conference for Media and Communication Research, Karlstad, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Ladendorf, Martina
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Grrlziner: Populärfeminism, identitet och strategier2004Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna avhandling är att undersöka genren grrlziner på Internet, tidningar av och för unga kvinnor som anknyter till samtida feministiska strömningar. Studien har ett flertal teoretiska och metodologiska perspektiv. Den ansluter till forskningstraditionen cultural studies, och analyserar mediet ur både ett producent, text- och användarperspektiv, men med en tonvikt på medietexterna och utvalda teman som identitet, kön, sexualitet och feminism. Speciellt intresse har visats feministiska strategier, och här används bland annat Nancy Frasers diskussion om fruktbara strategier för undertryckta grupper. Grrlzinerna använder sig ofta av dekonstruktivistiska strategier, där skillnader inom grupper erkänns, och man använder sig av symboler för det feminina på ett strategiskt, ironiskt och parodiskt vis. Detta anknyter till en postmodern syn på det kvinnliga objektet och ung-feministiska strömningar som riot grrrl och annan tredje vågen-feminism. Efter en inledande textanalys av elva grrlziner studeras de svenska grrlzinerna Darling och Corky, ur både ett producent- och ett användarperspektiv, samt textanalytiskt. Fokus ligger på vilka identiteter som konstrueras av de båda tidningarna. I Darling är det Darling-tjejen, som vill vara alternativ och intresserar sig för musik och rockfestivaler. Enligt läsarna är Darling en tidning som får människor att tänka. En positiv inställning till feminism och ett problematiserande av kön är en del av denna identitet, som ses i ljuset av teorier om det posttraditionella. Det viktigaste i denna identitet är smak och åsikter. I Corky konstrueras en mer sammanhållen, lesbisk identitet. Läsarna menar att denna tidning behövs i ett samhälle där det är norm att vara heterosexuell. Speciellt damtidningarna uppmuntrar kvinnor att göra saker för män. Corky försöker dock göra den lesbiska identiteten mer modern genom att anknyta till queerfeminism, ett projekt som inte görs fullt ut då queerteorin kräver ett mer långtgående ifrågasättande av sexuella identiteter. I avhandlingen diskuteras även problemen och fördelarna med att feminism och lesbisk sexualpolitik träder in i mainstreammedierna och blir varor på en marknad. Det påpekas att Sveriges politiska klimat utmärks av ko-optering, vilket gör att undertryckta grupper ges legitimitet och syns på den politiska arenan eller i medierna, men också kan urvattna det politiska budskapet och försvåra kamp. Frågan är vilka representanter för dessa grupper det är som får synas, och på vems villkor. Detta kan också leda till exotisering av de undertryckta, och att grupper ses som väsensskilda samtidigt som man på papperet tillmäter dem lika värde.

  • 5.
    Ladendorf, Martina
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    The Ethos of Freelance Journalists and Information Work2010Ingår i: International Association for Media and Communication Research (IAMCR), Braga, Portugal, 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Ladendorf, Martina
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    The L-word: Flat-identitet och lesbiska stilmarkörer i och framför teverutan2007Ingår i: Lambda Nordica: Tidskrift om homosexualitet, ISSN 1100-2573, Vol. 12, nr 3, s. 7-20Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Ladendorf, Martina
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    The L-word: Queer identifikation och mediereception2008Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, nr 3-4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Hur tolkar en queer publik en homonormativ medietext? Martina Ladendorf analyserar hur några tittare identifierar sig med och förhåller sig till teveserien L-words representationer av lesbiska sexuella akter.

  • 8.
    Ladendorf, Martina
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Visuella aspekter på feministiska netziner1999Ingår i: Konst och bildvetenskapliga institutionens skriftserie, ISSN 1404-3386, nr 6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Ladendorf, Martina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Edström, Maria
    Freelance journalists as flexible workforce in media industries2012Ingår i: Journalism Practice, ISSN 1751-2786, E-ISSN 1751-2794, Vol. 6, nr 3, s. 1-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Economic cutbacks in the media sector diminish the chances of employment for journalists, and consequently the number of atypical workers in the media industry, such as freelancers, is growing worldwide. This study of Swedish freelancers is grounded in both quantitative and qualitative data. The quantitative data are taken from ongoing surveys conducted by researchers at the University of Gothenburg, based on representative samples of practising journalists made in 1989, 1994, 1999 and 2005. Around 2000 journalists were included in each survey. The qualitative material consists of 13 biographical interviews with freelancers in northern Sweden. The results will be compared with international studies. The choice to work as a freelance journalist is connected to lifestyle, and the idea of ‘‘life as a project’’, as well as entrepreneurialism, in ways that are connected to the societal processes of individualization and ‘‘flexibilization’’.

  • 10.
    Ladendorf, Martina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Edström, Maria
    Journalists as flexible workforce in the media industries2011Ingår i: The future of journalism conference, Cardiff, 2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf